Типы вариантов в терминологической лексике

MOKSLO KALBOS KULTŪROS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIV (1985) ГАЛИНА ФЕЛИКСОВНА ВЕШТОРТ VARIANTTYPER I TERMINOLOGISKT ORDFÖRRÅD En av de viktiga arbetsuppgifterna inom terminologin är en detaljerad lexikografisk beskrivning av enskilda terminologiska system. Men även i samband med den allmänspråkliga lexikografiska beskrivningen sker en viss systematisering av terminologin, vilket består i ”urval och framhävande framför allt av de mest stabila och vanligaste termformerna”. Denna uppgift utfördes av redaktörerna för den förklarande ordboken över det belarusiska språket¹ och den rysk-belarusiska ordboken², även om specialiserad facklitteratur inte ingick bland ordböckernas källor. Terminologins grundprincip, som innebär en entydig överensstämmelse mellan termer och de begrepp de betecknar, upprätthålls inte alltid i praktiken, och förekomsten av polysemi och homonymi i det terminologiska ordförrådet erkänns av många forskare, med förbehållet att synonymer exempelvis här har ”en annan natur och andra funktioner”³. Till begreppet variantbildning i det terminologiska ordförrådet räknar vi förekomsten av fonetiska, ordbildningsmässiga och lexikala dubletter för ett och samma fackbegrepp (termen dublett föreslogs av O. S. Achmanova). De vanligaste varianterna i belarusisk terminologi är lexikala och ordbildningsmässiga. Under sovjettiden, då det belarusiska litteraturspråket utvecklades intensivt och språkfrågorna var många, fick utformningen av den vetenskapliga terminologin en central plats. Den metodologiska principen för utarbetandet av belarusisk vetenskaplig terminologi i början av 1920-talet var att den skulle bygga på ord ur det levande folkspråket. Om de nödvändiga termerna saknades i folkspråket skapades neologismer med eget språkmaterial eller färdiga främmande ord lånades in i den önskade terminologiska betydelsen. Det var också tillåtet att använda ett belarusiskt och ett främmande ord parallellt eller två belarusiska⁴, det vill säga redan i 1 Тлумачальны слоўнік Беларускай мовы.— Мінск, 1977—1980, т. 1—4. 2 Русско-белорусский словарь.— Минск, 1982, т. 1—2. 3 Даниленко В. П. Русская терминология/Опыт лингвистического описания.— М., 1977, с. 73. 4 Беларуская навуковая тэрміналогія. Элементарная матэматыка.— Мінск, 1922, вып. 1, с. 3—4. 39 själva metodologin för skapandet av det terminologiska ordförrådet förutsattes möjligheten till lexikal variantbildning. Inom sådana terminologiska områden som botanik, zoologi och jordbruk, där folkterminologin var som mest utvecklad, införlivades ett betydande antal ord ur folkets ordförråd. Ett stort antal nybildningar skapades också med rent belarusiskt språkmaterial. Senare visade ”praktiken att använda regionalt begränsat ordförråd som termer redan i slutet av 1920-talet sin ohållbarhet. En omvänd process inleds – folkdialektala ord och konstlade bildningar ersätts av termer av internationellt eller ryskt ursprung”5. Men många allmänt kända och till och med regionalt begränsade folkliga termer blev kvar vid sidan av de inlånade termerna i fackterminologierna och bildade dublettrader. Den lexikala variantbildningen i modern belarusisk terminologi har flera varianter: dubletterna kan vara ett genuint belarusiskt ord (eller ett ord som på grund av sitt gamla lånursprung uppfattas som inhemskt) och ett inlånat ord, oftast med ursprung i ryskan, polskan eller inlånat via ryskan; två eller flera genuint belarusiska ord; en inhemsk term och en kalkerad term; eller två termer som kommit från ryskan och återspeglar variantbildningen i rysk terminologi. Omfattande vetenskapliga kontakter med alla unionsrepubliker via ryskan skapar stora möjligheter för en mängd vetenskapliga termer från ryskan att tränga in i belarusiskan. Genuint belarusiska facktermer som införlivats i fackterminologin har bildat dublettpar med termer som senare kommit från ryskan, till exempel: асцяродак — стрыжань, асада — ручка, рамка, валюц — сукнавалка, жвір — гравій, касцяк — раскос, кочат — уклюцчына, клямар — скоба, шарош — россып. Lexikala varianter av det slag som nämnts ovan kan ha olika användningsområden. I facklitteraturen används oftare ord som är gemensamma med ryskan (стрыжань, сукнавалка, гравій, скоба, россып), medan deras genuint belarusiska dubletter, som ordböckerna har fört in i terminologin, vanligtvis har en större semantisk räckvidd och ett vidare användningsområde, även i talspråket (асцяродак, валюц, жвір, касцяк, клямар). En del dubletter är fortfarande kända endast i ett begränsat område (кочат, клямар). Lexikala dubletter inom andra terminologiska områden står i liknande förhållande (genuint belarusiskt–ryskt), till exempel: баранок — смушак, капец — бурт, катах — пачатак, мяцёлька — султан, паляндвіца — філец, паралюш разг.— параліч, садавіна — фрукты, спароўванне — злучка, сячкарня — саламарэзка, 5 Баханькоў А. Я. Развіццё лексікі беларускай літаратурнай мовы ў савецкі перыяд.— Мінск, 1982, с. 46. 40 хвоя — сосна, хуткасьць — скорасьць, шчэлепы — жабры. Möjligen skulle förmågan att bilda nya avledda termer kunna tjäna som kriterium för tillhörighet till terminologisk vokabulär i ordets egentliga bemärkelse. Det är logiskt att anta att framtiden tillhör de termer som deltar i bildandet av andra terminologiska benämningar, till exempel: буртаванне, буртавальшчык, буртаўкладычык; скоры поезд, каробка скарасьцей; паралітык, паралітычны; фруктовы, фруктаапрацоўчы. Därför vore det på det nuvarande stadiet i den terminologiska vokabulärens utveckling lämpligt att i de allslaviska ordböckerna markera sådana termer med etiketter som anger att de hör till den särskilda terminologiska vokabulären (till exempel: kul. філеіны — Русско-белорусский словарь), medan deras dubletter (till exempel: канец, паляндвіца, садавіна, хуткасьць, цягнік, шчэлепы) klassificeras som allmänt kända ord med ett vidare användningsområde — standardspråket och folkdialekterna. Så uteslöts exempelvis lexemet хвіліна ”en del av en timme” från den terminologiska vokabulären i den andra upplagan av Русско-белорусский словарь, trots att det ännu för 20–25 år sedan användes som term. Till gruppen lexikala dubletter hör föråldrade belarusiska (eller sedan länge inlånade) termer och termer som är gemensamma med ryskan, till exempel: мытня, мытны föråldrat —таможня, таможенный, літаванне föråldrat —паянне, пайка, штопаршчык — загнутыйчик, коллік vardagligt —коклюш. En annan typ av lexikala varianter utgörs av termer där båda uppfattas som belarusiska och har kommit in i terminologin från folkspråket, ofta från olika dialekter. Sådana dubletter förekommer inom botanisk, zoologisk och lantbruksterminologi. Sett till de semantiska relationerna kan de vara absoluta synonymer, men trots att de har samma sakliga betydelse är de inte alltid likvärdiga i bruk. I paret асавік—падасінавік är den första benämningen geografiskt begränsad och bör inte införas i den botaniska terminologin, liksom inte heller andra folkliga benämningar på denna svamp. Benämningen буяк är vanligare än дурніцы, som i Русско-белорусский словарь anges intill den i terminologisk betydelse. Av samma skäl bör det regionala namnet каня inte anges som synonym till кнігаўка (ryska чибис), särskilt som det är känt som benämning på en annan fågel; пожня är ett regionalt lexem motsvarande det allmänspråkliga сенажаць. Ibland uppfattas lexikala varianter som i Русско-белорусский словарь återges som en entydig översättning från ryska som synonymer med en viss semantisk differentiering (till exempel: дзядлы är benämningen på kardborre i blomnings- och fruktstadiet; лёк betyder i standardspråket ”sillspad”, medan ”spad från syrade grönsaker” heter расол; сцірта är en stapel med kärvar eller hö utomhus, тарпа en sådan inomhus eller under ett skärmtak). Även andra dubletter är semantiskt differentierade, till exempel: збіванне — звязванне (ryska сплотка), склюд — сякера, саджанец — флянс. I olika speci- 41 ella kontexter kommer de termer som i Русско-белорусский словарь anges som synonymer att användas: порыстасць (kalksten) — сітаватасць (trä, ämne) — шчыльнаватасць (väggar), спагнанне — пакаранне, кара (ryska взыскание). I paret гатунок — сорт betecknar den första termen en varusort, medan сорт dessutom betecknar en sort av kulturväxter. En stor grupp lexikala dubletter som består av belarusiska (eller sedan länge inlånade) lexem utgörs av absoluta dubletter, till exempel: бык — бугай, вяпрук — парсюк, дубальтоўка — двухстволка, сенаскладальнік — капаклад med flera. Till skillnad från allmänspråket kännetecknas den terminologiska vokabulären i mindre grad av stilistiska synonymer, men de tidigare anförda exemplen på olika användningsområden för dubbeltermer – vardagliga, föråldrade och ålderdomliga – vittnar om att stilistisk synonymi förekommer. En annan typ av lexikal variation i belarusisk terminologi är så kallad ”reflekterad” dublettbildning, det vill säga sådan som överförts till belarusisk terminologi från ryskan, till exempel: альяс — сабур, інжыр — смоква — фігавае дрэва; ветраніца — кураслеп — анемона, завісь (kalke från ryska завесь) — суспензія, кітолаг — кітаіст, кляймо — таўро, sport. ракетка — föråldrat ракета, milit. адступленне — рэтрырада, свічч — фістула. Vissa reflekterade dubletter används något annorlunda i belarusiskan. Det ryska тифус är en föråldrad term som inte längre ingår i den akademiska fyrabandsordboken. De belarusiska dubletterna тыф och тыфус (inlånat utan rysk förmedling) har en annan användningsfördelning: som medicinsk term används тыф; тоўфус förekommer rikligt i modern skönlitterär prosa som vardaglig term vid sidan av тыф. Lexikala dubbelpar av termer i belarusiskan kan bestå av fullständiga och förkortade benämningar (загатоўчы пункт — заготпункт, прафесійна-тэхнічная адукацыя — праф тэхадукацыя), men oftast utgör de också en form av reflekterad dublettbildning. Ordbildningsvarianter av termer är ord som bildats från ett och samma ord med hjälp av olika ordbildningsmedel. Termer som skapats enligt samma modell kan skilja sig åt genom sina suffix, till exempel: выпаўзак — выпоўзины, мовазнавец — мовазнаўца, параўнальнік — параўняльнік, самаўладства — самаўладдзе, санавіца — санвічка, сенападбіральнік — сенападборшчык, трысьнёг — трысьцё, ялаўца — ялаўка. Ordbildningsvarianter kan också skilja sig åt genom frånvaro eller närvaro av ett suffix, till exempel: апад — ападкі, буда — будаўка, запал — запальнік, матыль — матылёк, снегачыст — снегачышчальнік. Bildningar av typen будачка, матылёк upphöjdes till terminologiska benämningar under inflytande från de ryska удочка, бабочка, och i den vetenskapliga speci- 42 …nomvändning, liksom i levande tal, ges i dessa fall företräde åt suffixlösa former (vilket inte kan sägas om alla andra par av suffixlösa och suffixavledda former). Andra ordbildningsvarianter skiljer sig åt både vad gäller modeller och ordbildningsmedel, t.ex.: борыва — узворванне, узорванне — разворванне, снегаўборка — снегапрыбіранне, суцэльналіты — суцэльнаадлівань. En särskild typ av ordbildningsvariation utgörs av sammansättningar där en av beståndsdelarna varierar, t.ex.: канаводства — конегадоўля, процііск — супраціўіск, проціракетны — супраціў-ракеты, самадзяражайце — hist. самайладства. Ordbildningsvarianter kan skilja sig åt genom att prefix saknas eller finns, eller genom själva prefixen, t.ex.: шчапа — прыщапак, замер — абмер. Varje typ av ordbildningsvariation har sina egna särdrag, sin omfattning och sin typologi. Här ska vi behandla en grupp av suffixvariation: verbalsubstantiv. Möjligheten att bilda benämningar på handling, process och tillstånd, det vill säga verbalsubstantiv, med hjälp av de produktiva suffixen -ж(я), -к(а) och nollsuffixet skapar en grund för ordbildningsvariation. Om man beaktar att suffixet -нн(е) kan fogas till stammar av både perfektiva och imperfektiva verb, ökar antalet möjliga varianter. Alla möjliga modeller förverkligas inte i språket, men det är ganska vanligt med tre eller fyra substantiv bildade av ett och samma verb, t.ex.: аблава — аблой — аблойліванне, абдор — аббіранне — абдорка, расклад — раскладанне — раскла-ванне — раскладка. Processen att bilda sådana benämningar är levande och tämligen aktiv och pågår i stort sett hela tiden (t.ex.: выбра-ковуванне — выбракоўка, занираванне — занаванне, глушчаванне — глуш-чэнне), och ännu kan man inte se någon tendens att begränsa någon bestämd typ av bildning av verbalsubstantiv. Varianter av verbalsubstantiv står i komplexa semantiska relationer, som i allmänhet kan karakteriseras som semantisk identitet respektive brist på identitet. För att normalisera bruket av varianter av verbalsubstantiv måste man för varje varianttyp fastställa om varianterna är semantiskt identiska eller inte. Fullständig semantisk och stilistisk identitet föreligger mellan dubletter av substantiv bildade av imperfektiva verb utan prefix med hjälp av suffixen -нн(е) och -к(а), t.ex.: варсаванне — вар-соўка, вербаванне — вярбоўка, глазурванне — глазуроўка, градзіраванне — градзіроўка, каландраванне — каландроўка, калібраванне — каліброўка. I de uppräknade och liknande substantiven skiljer den förklarande ordboken över belarusiska inte ut några konkreta betydelser, men i språkbruket har substantiv på -к(а) i de flesta fall en nyans av avslutadhet och förekommer med bestämningar (прыхецаць па вяр- 43 бойцы, фасонная варсоўка, удалая грымировка) och skiljer sig i regel åt genom att vissa används något oftare. Fullständig semantisk och stilistisk motsvarighet föreligger mellan substantiv bildade av aspektpar av verb med prefix, t.ex.: абточванне — абточка, адмучванне — адмучка, адпайванне — адпайка; дагартоўванне — дагартоўка, перачаканивание — перачаканка; авалоданне — авалодванне, абмеркаванне — абмяркоўванне, адсленне — адслойванне; апрамяненне — апраменьванне, атаясамленне — атаясамліванне. Hos verbalsubstantiv bildade av verbpar med perfektiv och imperfektiv aspekt bevaras inte motsättningen mellan handlingens fullbordade och ofullbordade aspekt. Ordböckernas uppgift om kopplingen till ett verb av den ena eller andra aspekten är sannolikt snarare en uppgift på uttrycksplanet, det vill säga om hur ordet har bildats. Jfr: авалоданне сумежнымі прафесіямі стала мэтай моладзі и мы ідзём да авалодвання новымі крыніцамі энергіі; å andra sidan — работа на авалоданню майстэрствам и пайшлі цэлыя гады авалодвання майстэрствам. Även verbalsubstantiv med nollsuffix och suffixet -нн(е) kan vara semantiskt identiska, t.ex.: аблоў — аблоўліванне, абкорм — абкормліванне, абмер — абмерванне, адстрэл — адстрэльванне, вылаў — вылоўліванне. Substantiv utan suffix har ett visst försteg i fråga om brukshyppighet. Samma semantiska identitetsrelation råder också mellan substantiv av lånade verb, där det ena (på -цыя) är ett lån och det andra är bildat enligt en modell i det egna språket, t.ex.: апрабацыя — апрабаванне — апрабоўванне, арыентацыя — арыентаванне — арыентаціроўка, кампраметацыя — кампраметаванне, кастрацыя — кастрыраванне. Substantiv på -цыя bär i den förklarande ordboken vanligen den huvudsakliga informationsbördan och utgör det semantiska centrumet för hela ordbildningsfamiljen. Mellan verbalsubstantiv med olika suffix kan det också finnas mer komplexa relationer, där en av varianterna – oftast den med suffixet -к(а) eller nollsuffix – utöver betydelsen ’handling’ utvecklar en konkret betydelse: a) handlingens resultat, t.ex.: афарбоўка «färg, nyans», высыпка «utslag», вальцоўка «mjöl», групоўка «förening, grupp», грунтоўка «lager», градуіроўка «indelning», гафрыроўка «rad av veck», абпал «bränt tegel», адвод «förgrening», аплата, выплата, даплата «pengar», адсей «det som har sållats bort», асмол «kådrikt trä»; b) det material eller redskap med vars hjälp den handling som betecknas av den första betydelsen utförs, t.ex.: аблямоўка «material», вальцоўка «maskin», драніроўка «det som har draperats»; c) handlingens metod eller karaktär, t.ex.: кладка, лінейка, шліфоўка. Substantiv på -цыя kan ofta ha en konkret betydelse: грануляцыя, дакументацыя, кампиляцыя och liknande. Betydligt mer sällan 44 Substantiv på -нн(е) får betydelse i en variantserie, t.ex.: абмундзіраванне, адпайленне, аблямаванне, вязанне. Varianter på -нн(е) och -ванне(е) kan skilja sig åt genom att de ena betecknar ett tillstånd och de andra en handling, t.ex.: абляцэнне och абляцэньванне, анямечанне och анямечыванне, апустошанне och апустошыванне, абясколеранне och абясколерванне. Substantiv i samma variantserie har olika semantik när de relateras till olika betydelser av verbet. Substantiv på -нн(е) har oftare ett större betydelseomfång än substantiv på -к(а): адмыўка ”rening från föroreningar genom tvättning”, адсадка ”avskiljning av nyttiga mineral från gråberg”, адпас ”utfodring, betesvila för boskap”, адкос ”arbete som utförs i stället för bidrag” är begränsade i betydelse jämfört med адмыванне, адсаджванне, адпасванне, адкошванне. Förekomsten av ordbildningsvarianter bidrar till att undvika att termer blir mångtydiga. Därmed blir det möjligt att differentiera termer som bildas av olika betydelser av ett verb med hjälp av olika ordbildningsmedel, t.ex.: абклад ”omringning av ett djur under jakt” och абкладанне ”skyldighet att betala skatt”; lantbr. апылоўванне och bot. апыленне; кансерваванне (av svamp, blod) och кансервацыя (av blod, företag); zool. лінька och лінянне (om färgteckning); прыгенчанне ”exploatering” och biolog. прыгнечванне ”hämning av processer av olika slag”; захаванне ”bevarande i oskadat skick”, ”iakttagande” och захоўванне ”långvarig förvaring”. En särskild grupp utgörs av fonetiska, ortoepiska och ortografiska varianter, där normeringen kan och bör genomföras i första hand (t.ex.: адліга — адлега, капёр — капар, кмен — кмін, правіла — правіла, прожылках — пражылак, скрэбла — скрабло, футляр — футлярал). Även här har varje variantpar sina egna orsaker: antingen är de olika utbredda i olika områden eller så beror de på olika främmande språkinfluenser. Även en ganska ytlig granskning av typerna och varianterna av terminologisk variation leder till tanken att å ena sidan är bildandet av varianttermer naturligt i skedet då nya begrepp och deras benämningar uppstår och etableras, vilket är kännetecknande för terminologin i allmänhet; å andra sidan är det utmärkande för den belarusiska terminologin att dess etablering och utveckling som helhet ännu inte är avslutad, liksom normeringen av medlen i det belarusiska litteraturspråket som helhet. Termers synonymi och polysemi, deras historia av införlivande i systemet, stilistiska skillnader, frekvens och andra egenskaper kan inte återges fullständigt i allmänspråkliga (filologiska) ordböcker. Detta är en uppgift för terminologisk lexikografi och specialstudier.