Lietuvių kalbos periferinių šnektų tyrinėjimo literatūros rodyklė

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXVIII (1989) KALBŲ RYŠIAI IR SĄVEIKOS BIBLIOGRAFI ÖVER FORSKNING OM LITAUISKA SPRÅKETS PERIFERA DIALEKTER I denna bibliografi har de viktigare undersökningarna av litauiska språköar utanför Litauiska SSR:s nuvarande territorium registrerats. I den första delen presenteras lingvistiska beskrivningar av språket på dessa öar. Arbetena listas i alfabetisk ordning efter region: litauiska språköar i Lettiska SSR, Vitryska SSR och Folkrepubliken Polen samt litauiska i Lill-Litauen (Ostpreussen), det vill säga från norr till söder längs Litauiska SSR:s gränser. Separat redovisas verk där uppgifter om dessa dialekter, liksom om litauiskt substrat i slaviska språk, kan finnas. I den andra delen presenteras viktigare undersökningar av språket hos litauiska emigranter, indelade efter region. Den tredje delen ägnas åt forskning om det nutida gränsområdet mellan litauiska och slaviska språk, det vill säga huvudsakligen det baltiska substratet i slaviska språk inom området för litauiska perifera dialekter. I den fjärde delen presenteras viktigare arbeten om dessa områdens etnogenes, historia, etnografi, kultur med mera. Tidigare bibliografier över litauiska perifera dialekter har publicerats i Z. Zinkevičius ”Lietuvių kalbos dialektologija” (V., 1978. S. 82–83), A. Sabaliauskas ”Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorija” (V., 1979. Del 1; 1982, Del 2), samt i litteraturförteckningar och bibliografier i ”Lietuvių kalbotyra”1. Bibliografier över forskning om litauiska perifera dialekter och baltiskt substrat i slaviska språk har publicerats i J. Laučiūtės monografi ”Словарь балтизмов в славянских языках” (Ленинград, 1982. С. 151–166), i publikationen ”Teksty gwarowe z Białostocczyzny z komentarzem językowym” (red. A. Otrębska—Jabłońska, Warszawa, 1972), i monografierna M. Hasiuk ”Fonologia litewskiej gwary sejneńskiej” (Poznań, 1978. S. 90–99), M. Kondratiuk ”Elementy bałtyckie w toponimii i mikrotoponimii regionu Białostockiego” (Wrocław m.fl., 1985. S. 253–268) och på andra ställen. Sammanställaren framför sitt uppriktiga tack till professor Z. Zinkevičius, professor M. Hasiuk, filologie doktoranden L. Pažūsis och filologie doktoranden A. Vidugiris för deras råd vid sammanställningen av bibliografin. En stor del av de kända arbetena har tagits med i bibliografin, men sammanställaren gör inte anspråk på att ge en fullständig redovisning av forskningen inom detta ämne. 1 Bielinis A., Stanevičienė E. Lietuvių kalbotyra 1944–1960. V., 1963; Bielinis A. Stanevičienė E. Lietuvių kalbotyra 1961–1964. V., 1965; Kriukelienė O., Stanevičienė, E. Lietuvių kalbotyra 1965–1968. V., 1971; Paulauskienė V. Lietuvių kalbotyra 1969–1972. V., 1977; Ubeikaitė A. Lietuvių kalbotyra 1917–1929. V., 1987; Kubicka W. Języki bałtyckie. Bibliografia. Cz. 1: Językoznawstwo bałtyckie. Łódź, 1967. XXIII, 120 s.; Cz. 2: Onomastyka. Łódź, 1968. XIV, 140 s.; Cz. 4: Język litewski. A. Historia. Łódź, 1977. 365 s.; B. Litewski język literacki. Łódź, 1977. 367–710 s. 215 I LITAUISKA I LETTISKA SSR Baluodė K., Garšva K. Litauiska motsvarigheter till lettiska ortnamn // Kalbos kultūra, 1986. Häfte 49. S. 63—73. Būga K. Litauernas bosättning i dagens Litauen // Būga K. Rinktiniai raštai. V., 1961. Bd 3. S. 551—583. Būga K. Ciskodo parapijos lietuvių šnekta. 1911. (Rankraštis) // VVU MB. D 490. Garšva K. Lietuvių kalbos salos pietryčių Latvijoje // Mūsų kalba, 1977. Nr. 6. P. 39—42. Garšva K. Litauiska dialekter och deras kontakter i Lettland. 1: De litauiska dialekternas historia i Lettland // LTSR MAD(A). V., 1984. Bd 2(87). S. 83—91. Garšva K. Litauiska dialekter och deras kontakter i Lettland. 2: Litauiska bosättningsorter och språkens funktion // LTSR MAD(A). V., 1985. Bd 1(90). S. 118—126. Garšva K. Nordliga öar av vilniusdialekten // Tarptaut. balt. konf. S. 33². Garšva K. Särdrag i syntaxen och texter från litauiska dialekter i Lettland // Lietuvių kalbos sintaksės tyrinėjimai. (LKK. Bd 25.) V., 1986. S. 218—241. Garšva K., Jackutė R., Vensk auskaitė E. Fonetik, morfologi och lexikon i Uodegėnai-dialekten i en tvåspråkig miljö // Lietuvių kalba ir bilingvizmas (LKK. Bd 27). V., 1988. S. 73—106. Grinaveckienė E. Fonetik i de litauiska dialekterna i Daugavpils omgivningar // Iš lietuvių kalbotyros istorijos (LKK. Bd 20). V., 1980. S. 223—238. Grinaveckienė E. Några grammatiska särdrag i de litauiska dialekterna i Daugavpils // Kalbų kontaktai Lietuvos TSR (LKK. Bd 23). V., 1983. S. 107—121. Jackutė R. Uodegėnų šnektos leksika (VU diplominis darbas). V., 1985. 194 p. Masytė G. Akny stos šnektos fonetika ir morfologija (VU diplominis darbas). V., 1987. Tamulytaitė I. Uodegėnų-dialekten och dess kontakter (VU examensarbete. LK:s institution i Kaunas). K., 1987. Venskauskaitė E. Uodegėnų-dialektens fonetik och morfologi (VU examensarbete). V., 1986. 165 s. Гарша К. Öar och dialekter hos gamla litauiska invånare i Lettiska SSR //IV balt. konf. S. 119—120. LITAUISKA I VITRYSKA SSR Broch O. Om litauiskan söder om Vilna // Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap. Oslo, 1958. T. 19. S. 1—71. Recension: LKK. V. 1959. T. 2. S. 242—245 (trakterna kring Žirmūnai och Bastūnai). Černaitė-Navickienė V. Ordförrådet inom linberedning i Ramaškonių-dialekten (VU examensarbete). V., 1986. 104 s. Čiarnaitė G. Ramaškonių tarmės buitinė leksika (VU diplominis darbas). V., 1986. 96 p. Dovydaitis J. Azierkų-folklore. Dialektens mest typiska drag // Kraštotyra (Lietuvos TSR:s förening för skydd av fornminnen och hembygdsforskning). V., 1980. T. 9. S. 78—85. Eigminas K. Efternamn i trakten kring Gervėčiai // Lietuvių kalba ir bilingvizmas (LKK. T.28). V., 1988. S. 67—72. Fraenkel E. Om särdragen hos de litauiska dialekterna i Vilnaområdet // Lietuvių tauta. V., 1936. H. 5. S. 256—262. Fraenkel E. Forskningsläget beträffande det litauiska språk som talas i Vilniusområdet // Acta Baltico-Slavica. 1936. T. 2. S. 14—107. Grinaveckienė E. Några särdrag hos verbet i Gervėčiai-dialekten // Baltų kalbų veiksmažodžio tyrinėjimai (LKK. T. 14) V., 1973. S. 221—228. Jonaitytė A., Sudnik T. Om ett fall av interferens mellan litauiska och lettiska // Baltistica. V., 1973. T. 9(1). S. 75—77. (Apsas). ² Se förkortningarna i förteckningens slut. 216 Kardelytė J. Gervėčių tarmė: Fonetika ir morfologija. V., 1975. 143 p. Lipskienė J. Fraseologismer i Gervėčiai-dialekten // Leksikos tyrinėjimai (LKK. T. 13). V., 1972. S. 113–144. Petrauskas J., Vidugiris A. Lazūnų tarmės žodynas. V., 1985. 198 p. Petrauskas J., Vidugiris A. Lazūnų tarmės tekstai. V., 1987. 73 p. Povilaitytė T. Fonetik och morfologi i Pelesa-dialekten (VU diplomarbete). V., 1970. 154 s. Romančiuk A. Det litauiska språkets funktion i Gervėčiai-trakten // Jaunųjų filologų darbai. V., 1986. T. 2. S. 238–242. Rosinas A. Ursprunget till formerna av pluralis adesiv hos pronomen i Zietela-dialekten // Kalbotyra. V., 1971. T. 22. S. 86–88. Senkus J. Kai kurie Lazūnų tarmės ypatumai // LTSR MAD(A). V., 1958. T. 14. P. 183–194. Senkus J. Lazūnų tarmės tekstai // LKK. V., 1959. T. 2. P. 215–230. Stang Chr. S. Die litauische Mundart von Zasečiai im Gebiet von Wilna // Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap. Oslo, 1958. T. 18. S. 171–201. (Zietela). Šukys J. Būdingesnės Ramaškonių tarmės ypatybės // LKK. V., 1960. T. 3. P. 177–190. Vidugiris A. Nauji darbai apie lietuvių kalbos tarmes // LKK. V., 1959. T. 2. P. 239–246. Vidugiris A. Kai kurios Zietelos tarmės ypatybės // LKK. V., 1959. T. 2. P. 195–214. Vidugiris A. Zietelos tarmės įvardis // LKK. V., 1960. T. 3. P. 113–132. Vidugiris A. Verb med suffixen -inėti och -dinėti i Zietela-dialekten // LTSR MAD(A). V., 1961. T. 2. S. 219–232. Vidugiris A. Substantivet i Zietela-dialekten // Lietuvių kalbos gramatikos tyrinėjimai (LKK. T. 11). V., 1969. S. 147–182. Vidugiris A. Några fakta ur dialektområdets historia // Gaidės ir Rimšės apylinkės. V., 1969. S. 267–271. (Apsas). Vidugiris A. Mer karakteristiska dialektord och deras betydelser // Gaidės ir Rimšės apylinkės. V., 1969. S. 276–281. (Apsas). Vidugiris A. Semantiska dialektismer i Gervėčiai-dialekten // Leksikos tyrinėjimai (LKK. T. 13). V., 1972. S. 21–32. Vidugiris A. Verbets böjning i Zietela-dialekten // Baltų kalbų veiksmažodžio tyrinėjimai (LKK.T.14). V., 1973. S. 199–217. Vidugiris A. Adjektivet i Zietela-dialekten // Žodžių formos ir jų vartosena (LKK.T.15). V., 1974. S. 277–288. Vidugiris A. Gervėčių tarmės leksiniai dialektizmai // LTSR MAD (A). V., 1974. T. 1(46). P. 117–128. Vidugiris A. Lietuvių tarmės už respublikos ribų // Žodžiai ir žmonės. V., 1974. P. 51–56. Vidugiris A. Adverbet i Zietela-dialekten // Gramatinės kategorijos ir jų raida (LKK.T.18). V., 1978. S. 159–170. Vidugiris A. Baltarusijos lietuviai // Mokslas ir gyvenimas. 1978. Nr.8. P. 37–38. Vidugiris A. Ur det förflutna i Zietela-dialekten // Kalbos kultūra. Sąs. 55. S. 81–87. Wolter E. Die Litauer im Kreise Slonim, Gouv. Grodno // MLLG. Heidelberg, 1899. T. 4. S. 166–169 (Zietela). Wolter E. Zur litauischen Dialektkunde // MLLG. Heidelberg, 1912. T.6. P. 166–187 (Zietela, Ašmenos, Dieveniškių apyl.). Банарац А. П. Гидронимия Пелясы // Балто-славянские языковые контакты. М., 1980. С. 192–201. Видугирис А. Zietela-dialekten i litauiska. Sammanfattning av... avhandling för kandidatgraden i filologi. Vilnius, 1962. Виткаускас В. Några särdrag hos den litauiska dialekten i trakten kring Raduń // Baltoslaviska etnospråkliga kontakter. Moskva, 1980. S. 202–205. T. Voisjne Onomastisk tesaurus för Peragancevskij byråd i Voronovskij-distriktet, BSSR: examensarbete. Vilnius: VGU, 1986. 87 s. 15, 678 217 Вольтер Э. Литовская Хрестоматия, I-II. СПб., 1901–1904. E. Volter Spår av de forntida preussarna och deras språk i Grodno guvernement // Kejserliga vetenskapsakademiens avdelning för ryska språket och litteraturen, meddelanden. Sankt Petersburg, 1912. Bd 16(4). S. 151–160. (Djatlovo.) E. Grinavetsene Det belarusiska grammatiska systemets inflytande på den litauiska dialekten i Lazūnai // DS. S. 21–23. V. Grinavetskis Två notiser om litauisk dialektologi // Problem inom indoeuropeisk språkvetenskap. Moskva, 1964. S. 70–78. (Djatlovo.) Гринавецкис В. Новое в литовской диалектологии // Acta Baltico-Slavica, 1965. Т. 2. С. 177–202. (Дятлово, Лаздуны.) A. Jonaitite Namn på kulturväxter i den litauiska dialekten i Pelesa // Baltisk-slaviska etnolingvistiska kontakter. Moskva, 1980. S. 227–245. J. F. Makkevitj, E. M. Romanovitj, E. I. Tjaberuk, E. J. Grinavetskene Ett nytt fall av delabialisering i en litauisk dialekt i det belarusisk-litauiska gränsområdet // III balt. konf. S. 123–124. (Radun.) L. G. Nevskaja Om lexikalt och semantiskt samspel mellan litauiska och slaviska språk (med geografisk appellativterminologi som material) // Sovjetisk slavistik. Moskva, 1972. S. 90–104. (Gervjaty.) L. G. Nevskaja Baltiska namn på kärr i jämförelse med slaviska (semasiologiska iakttagelser) // Baltisk-slaviska studier. Moskva, 1974. S. 155–182. (Gervjaty.) A. P. Nepokupnyj Lingvogeografiska samband mellan litauiska och belarusiska former av namnen på byn Djatlovo och dess omgivningar // Baltisk-slaviska studier. Moskva, 1974. S. 144–154. A. Romantjik Efternamn i tvåspråkiga förhållanden (med dialekten i Gervjaty som material) // Litauiska språket och tvåspråkighet (LKK. Bd 27). V., 1988. S. 55–66. T. M. Sudnik Anteckningar om litauisk-belarusisk tvåspråkighet (med dialekten i Gervjaty som material) // Problem inom indoeuropeisk språkvetenskap. Moskva, 1964. S. 79–89. T. M. Sudnik Till karakteristiken av de fonologiska systemen i dialekterna i det litauisk-slaviska gränsområdet: sammanfattning av doktorsavhandling i filologi. Moskva, 1971. T. M. Sudnik Morfologiska iakttagelser om dialekterna i det litauisk-slaviska gränsområdet // Baltistica. V., 1972. Bd 8(1). S. 19–22. (Opsa.) T. M. Sudnik Om morfologisk interferens i det litauisk-slaviska gränsområdet // Referat från den IV dialektologiska konferensen om studiet av dialekter och språkkontakter i de baltiska republikerna (okt. 1972). Vilnius, 1972. S. 61–63. T. M. Sudnik Lazūnai. Litauiska, belarusiska och polska fonologiska system // Baltisk-slavisk samlingsvolym. Moskva, 1972. S. 15–115. T. M. Sudnik Dialekter i det litauisk-slaviska gränsområdet. Skisser över fonologiska system. Moskva, 1975. 231 s. (Lazdūnai, Dieveniškės, Gervjaty, Ziegel.) Sudnik T. M. Till historien om den språkliga situationen i Pelesa // Baltisk-slaviska etnospråkliga kontakter. Moskva, 1980. S. 181–191. Sudnik T. M. Syntaktiska iakttagelser om dialekterna i den litauisk-slaviska gränsbygden // Acta Baltico-Slavica, 1982. T. 14. S. 245–250 (Pelesa, Gerviaty). Чекман В. Н. Деревня Озерки. Язык и люди // Польские говоры в СССР. Минск, 1973. Т. 11. С. 40–72. Chekman V. N. Om problemet med litauisk-vitrysk fonetisk interferens i Pelesa // Baltisk-slaviska etnospråkliga kontakter. Moskva, 1980. S. 206–227. Chekmanas V. Språkens funktion och tvåspråkighet // Litauiska språket och tvåspråkighet (LKK. T. 27). V., 1988. S. 37–54. LITAUISKA SPRÅKET I POLEN Aleksaitė B. Ordbildningen hos ortnamnen i Punsko- och Sejnyområdet (VU examensarbete). V., 1985. 121 s. Aleksaitė I. Punsko šnektos konsonantizmas (VU diplominis darbas). V., 1985. 79 p. 218 Aleksaitė I., Razmukaitė M. Namnen på de litauiskt bebodda byarna i Suwałki vojvodskap // Språkkultur. H. 55. S. 79–81. Bednareczuk A. Om vissa aspekter av släktskapsband och deras spår i det polsk-litauiska gränsområdet i Sejnydistriktet // Acta Baltico-Slavica. 1976. T. 9. S. 149–166. Buch T. Litewskie nazwy miejscowe w powiatach Sejny i Suwałki // Onomastica. 1961. T. 7. S. 221–229. Buch T., Topolińska Z. Om utvecklingen av förbindelser med en tautosyllabisk nasal konsonant i litauiska // Z polskich studiów slawistycznych. Seria 2. Językoznawstwo. W-wa, 1963. S. 39–50. Buch T. Litewskie nazewnictwo osobowe w powiatach Sejny i Suwałki // Onomastica, 1964. T. 9. S. 312–320. Buch T. Z badań onomastycznych w północnej Sejneńszczyźnie // Kalbotyra. V., 1966. T. 14. S. 51–55. Buch T. Dialektala avpalataliseringsfenomen i litauiska // Acta Baltico-Slavica, 1966. T. 3. S. 33–36. Buch T. Nazwy toni rybackich jeziora Gaładuś // Onomastica, 1967. T. 12. S. 109–123. Buch T. Mundartlicher Intonationsschwund im Litauischen // Die Welt der Slaven, 1967. T. 12(2). S. 205–208. Buch T. Från studier av litauisk namngivning i Sejnyområdet // Zbornik za filologiju i lingvistiku, 13(1). Novi Sad, 1970. S. 31–33. Gołąbek A. Ordbildning i dialekten i byn Degucie i Suwałkiområdet (Doktorsavhandling. Maskinskrift). W-wa, 1980. Hasiuk M. Fjärrdissimilation av k, g i de litauiska dialekterna // Donum Balticum. Stockholm, 1970. S. 178–180. Hasiuk M. Vissa konsonantförändringar i Sejnydialekten // Baltistica. II bilaga. V., 1977. S. 80–82. Hasiuk M. Fonologia litewskiej gwary sejneńskiej. Poznań, 1978. 107 p. Hasiuk M. Avpalatalisering av konsonanter i den litauiska dialekten i Sejny // Lingua Posnaniensis. 1980. T. 23. S. 99–103. Hasiuk M. Realisering av främre och bakre fonem i Sejnydialekten // IV balt. konf. S. 28–29. Jańcza M. Slaviska influenser i språket i folkloristiska texter från litauiska byar i Suwałki vojvodskap // SGB. S. 113–122. Kudzinowski Cz. Jęćwingowe w języku // Acta Baltico-Slavica. 1964. S. 217–225. Smoczyński W. Sydlitauisk dialekt i Sejnyområdet // Dialekttexter från Białystokregionen / Red. A. A. Obrębska-Jabłońska. W-wa, 1972. N.18. S. 97–109. Recension: Baltistica. T. 10. P. 101–106. Smoczyński W. Litauisk dialekt i nordöstra Polen // Polska Akademia Nauk. Oddział w Krakowie. Redogörelser för vetenskapliga kommissioners sammanträden (Språkvetenskapliga kommissionen). T. 15(2) för år 1971. Kraków, 1972. S. 375–377. Smoczyński W. Studier av den litauiska dialekten i trakten kring Puńsk. Vokalsystemet // Rocznik Białostocki, 1981. T. 14. S. 349–372. Smoczyński W. Morfologisk skiss av den litauiska Puńskdialekten med dialekttexter // Acta Baltico-Slavica, 1984. T. 16. S. 235–262. Smoczyński W. Slaviska lånord i den litauiska Puńskdialekten // SGB. S. 179–222. Smoczyński W. Konsonantgrupper i den litauiska Puńskdialekten // Acta Universitatis Lodzensis. Folia Linguistica, 1986. T. 12. S. 303–314. Smoczyński W. Tyska lånord i den litauiska dialekten i trakten kring Puńsk i Suwałkregionen // Zeszyty Naukowe Uniwersytetu Jagiellońskiego. Prace Językoznawcze. 1986. Z. 82. S. 35–45. Smoczyński W. Fonologiskt system i den litauiska Puńskdialekten // Acta Baltico-Slavica, 1986. T. 17. S. 369–386. Smoczyński W. Den litauiska dialekten i trakten kring Puńsk (doktorsavhandling. Maskinskrift). Kraków, 1977. 15* 219 Stoskelūnas J. Mūsų krašto tarmės // Varsnos. 1972. Nr. 7–8. P. 2–3. Uzdila A. Fonetik och morfologi i Punsko-dialekten (de västliga dzūkernas dialekt) (VU-examensarbete). V., 1963. 266 s. LITAUISKA SPRÅKET I LITAUEN MINOR (ÖSTPREUSSEN) Bezzenberger A. Litauiska undersökningar. Bidrag till kunskapen om litauernas språk och folkkultur. Göttingen, 1882. Bezzenberger A. Folknamnet ”Gudden”: dess ursprung, betydelse och utbredning // Sitzungsberichte der Altertumsgesellschaft Prusia für die Vereinsjahre 1896–1900. Königsberg, 1900. H. 21. S. 217–242. Bezzenberger A. Dialekttexter // MLLG, II. Buch T. Om konsonanternas avpalatalisering i preussisk-litauiska // Studi Baltici. 1969 (Firenze). Vol. 10. S. 120–126. Buchiene T. Vokalsystemet i östpreussisk litauiska enligt uppgifterna i Kleins grammatik // Baltistica. V., 1967. T. 3(2). S. 129–154. Doritsch A. Beiträge zur litauischen Dialektologie. Tilsit, 1912. Geitler L. Litauische Studien... Prag, 1875. 123 S. Gerullis J., Stangas Chr. S. Lietuvių žvejų tarmė Prūsuose. K., 1933. Janavičienė J., Zinkevičius Z. Žemaičių Naumiestis-dialekten ur sociolingvistiskt perspektiv // Språkkontakter i Litauiska SSR (LKK.T.23) V., 1983. S. 102–106. Janavičienė J. Spår av det östpreussiska litauiska språket i Žemaičių Naumiestis-dialekten // Mūsų kalba, 1983. Nr.5. S. 21–25. Janavičienė J. En modell av litauernas språk i Žemaičių Naumiestis före språkkontakt (fonetik) // Internationella baltiska konferensen. S. 49–50. Janavičienė J. Problem kring dialekternas samverkan i Žemaičių Naumiestis // Unga filologers arbeten. V., 1986. T. 2. S. 243–246. Kalwaitis W. Lietuwiszkų wardų klėtele. Tilžė, 1910. Lepner Th. Der preussische Littauer. Danzig, 1744. P. 98–122. Kurschat Fr. Grammatik der litauischen Sprache. Halle, 1876. Razmukaitė M. Traditionella motsvarigheter till namn på historiska platser i Kaliningradregionen // Kalbos kultūra, 1986. Häfte 49. S. 73–80. Rezāt. Litauiska ordspråk // MLLG. Heidelberg, 1899. T. 4. S. 331–332. Rimša V. Östpreussiska litauiska språkdrag i det nutida litauiska språket // Kalbotyra. V., 1972. T. 24(1). S. 75–81. Ruhig Ph. Betrachtung der littauischen Sprache. Königsberg, 1745. Schleicher A. Handbok i litauiska. II. Litauisk läsebok och glossarium. Prag, 1857. Storasta V. (Vydūnas). Deutsch-litauischer Wortschatz. Tilsit, 1916. 176 S. Urbanavičiūtė Ž. Priebalsių kietinimas Prūsų Lietuvos tarmėse // Baltistica. V., 1970. T. 6(2). P. 147–166. Янавичене Я. Den språkliga situationen i Žemaičių Naumiestis (Litauiska SSR) // Baltisk-slaviska studier-1984. M., 1985. S. 106–112. Yanavičienė J. V. Sociolingvistiska aspekter av det litauiska språket i Žemaičių Naumiestis: Sammanfattning av diss.... filol. kand.-avh. Vilnius, 1985. 24 s. * * * Atlas över östslaviska dialekter i Białystokregionen. W-wa m.fl., 1980. Bd 1. Laigonaitė A. Vietininkų reikšmė ir vartosena dabartinėje lietuvių kalboje. V., 1957. Atlas över det litauiska språket: Ordförråd. V., 1977; Fonetik. V., 1982. Det litauiska språkets dialekter (Chrestomati) / Red. E. Grinaveckienė, A. Jonaitýté, K. Morkūnas, B. Vanagienė, A. Vidugiris. V., 1970. (Innehåller en omfattande bibliografi över dialekttexter). 220 Lietuvių kalbos žodynas. V., 1941–1986. T. 1–14. Morkūnas K. Pažintis su lietuvių kalbos tarmėmis. V., 1980. 91 p. Paulauskas J. Verbprefixens funktioner i nutida litauiska // Litteratur och språk. V., 1958. Bd 3. S. 303–453. Vidugiris A. Lietuvių tarmės už respublikos ribų // Žodžiai ir žmonės. V., 1974. P. 51–56. Zinkevičius Z. Litauisk dialektologi. V., 1966 (Om perifera dialekter: s. 24–31). Zinkevičius Z. Lietuvių kalbos tarmės. K., 1968. Zinkevičius Z. Litauisk språkets dialektologi: Lärobok för högskolor. V., 1978. Дыялекталагічны атлас беларускай мовы. Мінск, 1963. Zinkevičius Z. Om lokativformer i litauiska dialekter // Lingua Posnaniensis. T. 12/13. S. 71–76. Слоўнік беларускіх гаворак паўночна-заходняй Беларусі і яе пагранічча. Мінск, 1979–1986. Т. 1–5. II SPRÅKET I LITAUISKA KOLONIER I VITRYSSLAND (MALKAVA, MOGILJOVS OMRÅDE, MSTISLAVL-DISTRIKTET) Sivickienė M. Kai kurie beasmenių sakinių tipai Malkavos tarmėje // LKK. V., 1959. T. 2. P. 231–238. Sivickienė M. Användningen av ålderdomliga prepositioner i Malkava-dialekten (BTSR, Mogiljovs område, Mstislavl-distriktet) // Kalbotyra. V., 1962. T. 4. S. 79–92. Sivickienė M. Om användningen av verbprefixen až(u)- och už(u)-, už- i vissa dialekter // Kalbotyra. V., 1964. T. 10. Kinduris (Sivickienė) M. K. Den litauiska dialekten i en belarusisk omgivning (dialekten i byn Malkovka i BSSR): Avhandling... för doktorsexamen i filologi. L., 1957. Sivickienė M. K. Några särdrag i användningen av slaviska lexikala lånord i den litauiska dialekten i BSSR // Mellanuniversitetskonferens om historisk lexikologi, lexikografi och författarspråk: Sammandrag av föredrag. L., 1961. Sivickienė M. K. Semantiska särdrag hos slaviska lexikala lånord, utifrån material från en isolerad litauisk dialekt (BSSR, byn Malkovka, Mogiljov oblast) // Kalbotyra. V., 1963. T. 6. S. 79–90. Сивицкене М. К. Некоторые вопросы изучения островных говоров // Kalbotyra. V., 1963. T 8. LITAUISKA KOLONIER I RSFSR:S SPRÅK (ČIORNA PADINA, SARATOV OBLAST, JERSJOV DISTRIKT) Vidugiris A. Morfologiska särdrag i Čiorna Padina // Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida (LKK.T.7). V., 1964. S. 193–206. Vidugiris A. Hur Čiorna Padina-dialekten uppkom och dess särskilda särdrag // LTSR MAD (A). V., 1965. T. 1(18). S. 219–232. AMERIKANSK LITAUISKA Atlantas V. Lietuvių kalba Amerikoje. Būti ar nebūti // Lietuvos aidas, 1937. Nr. 376. Eretas J. Lietuvių kalbos likimas Amerikoje // Židinys. K., 1927. T. 5. P. 125–130. Laurinaitis J. M. Užsienio lietuvių kalbos reiškiniai // Gimtoji kalba. 1939. Nr. 1. P. 4–7. Litauisk-amerikanska i vardande: förändringar i processernas semantik av Nijole Martinais, B. S. Southern Illinois University, 1959: Avhandling inlämnad som delvis uppfyllande av fordringarna för graden Master of Arts i lingvistik vid University of Illinois Graduate College. Chicago, Illinois, 1976. 221 ringar för graden Master of Arts i lingvistik vid University of Illinois Graduate College. Chicago, Illinois, 1976. Margeris A. Amerikanska litauer och en ordbok över engelska lånord 1872—1949. Chicago, 1956. Pažūsis L. Om engelska lånord i amerikansk litauiska // Konferencijos germanų, romanų ir klasikinės filologijos klausimais pranešimai. V., 1968. S. 38—43. Pažūsis L. Om tolkningen av engelska lexem i nordamerikansk litauiska // Baltistica. V., 1969. T. 5(1). S. 81—96. Pažūsis L. Semantiska lån från engelskan i nordamerikansk litauiska // Kalbotyra. V., 1974. T. 25(3). S. 27—36. Pažūsis L. Grammatisk interferens från engelskan i nordamerikansk litauiska // Kalbotyra. V., 1976. T. 27(3). S. 57—62. Pažūsis L. Problemet med grammatisk genus hos engelska substantivlån i nordamerikansk litauiska // Kalbotyra. V., 1978. T. 29(3). S. 42—47. Pažūsis L. Kasusens och prepositionernas distributionella förskjutningar under språkkontakt // Aktualiosios kalbotyros problemos. V., 1979. S. 61—66. Pažūsis L. Lexikal interferens som en konvergensform // AILA 81 Proceedings I, Sections and Workshops, Lund, 1981. S. 521—522. Pažūsis L. Semantiska förskjutningar hos substantiv under subordinativ tvåspråkighet // Kalbotyra. V., 1981. T. 32(1). S. 74—84. Pažūsis L. Lexikalisk interferens som en form av konvergent förändring // Baltistica. V., 1981. T. 17(1). P. 77—83. Pažūsis L. Den morfologiska integreringen av engelska lånsubstantiv i amerikansk litauiska // The English Element in European Languages. Vol. 2. Zagreb., 1982. P. 316—337. Pažūsis L. Amerikos lietuvių kalbos mįslės // Mūsų kalba. V., 1982. Nr. 5. P. 39—42. Pažūsis L. Intralingvistisk interferens i litauiska under förhållanden med försvinnande tvåspråkighet // Kalbotyra. V., 1985. T. 36(1). P. 44—53. Plioplytė R. Pažūsis L. Litauiska under förhållanden med försvinnande tvåspråkighet // Mūsų kalba. V., 1982. Nr.5. P. 14—21. Salys A. Skrifter. T. 1: Standardspråket. Roma, 1979. Senn A. Einiges aus der Sprache der Amerika-Litauer // Studi Baltici. Roma, 1932. S. 35—58. Glemžene O.-A. Engelskans interferens i litauernas ordförråd i USA: Sammanfattning av doktorsavhandling … i filologiska vetenskaper. Kiev, 1973. Pažūsis L. P. Fonetisk och morfologisk integrering av engelska lånord i litauiskan i Nordamerika: Sammanfattning av doktorsavhandling … i filologiska vetenskaper. Vilnius, 1971. Пажюсис Л. Семантический сдвиг глагола при двуязычии // Kalbotyra. V., 1979. T. 30(3). P. 36—47. Pažūsis L. Fraseologisk interferens (med litauiskan i kontakt med engelskan som material) // Kalbotyra. V., 1983. T. 34(2). P. 85—93. III Falk K.-O. Wody wigierskie i huciańskie. Studium toponomastyczne. Uppsala, 1941. Falk K.-O. Studier om slavifieringen av litauiska ort- och personnamn. Om suffixet -ecs sekundära funktion; om ortnamn på -anice // Scando-slavica, 1963. T. 9. S. 87—103. Recension: ABS.T.5. P. 434—440. Falk K.-O. Studier om namnen på sjöarna i Suwałki: Okmin och Okminek och andra hydronymiska dubletter // Språkliga Bidrag, 5(22), Miscellanea polonica, Lund, 1966. S. 26—42. Falk K.-O. Studier om den hydronymiska nomenklaturen i Suwałki: Gniłik-Kelig // Acta Baltico-Slavica, 1966. T. 3. S. 69—76. 222 Falk K.-O. Om metoder för slavifiering av litauiska person- och ortnamn. Om uppkomsten och spridningen av namn på -ańce // Sprāklīga Bidrag, 5(22), Miscellanea polonica. Lund, 1966. S. 1—16. Falk K.-O. Studier om den hydronymiska nomenklaturen i Suwałki: Jegłówek, Jegłóweczek, Jegliniec // Sprāklīga Bidrag, 5(22), Miscellanea polonica. Lund, 1966. S. 52—61. Falk K.-O. Anmärkningar om det jatvingiska hydronymiska substratet i Suwałkiområdet // Rocznik Białostocki, 1981. T. 14. S. 29—48. Falk K.-O. Kelay (1569) — ze studiów nad hydronimią suwalską // Liber Iosepho Kostrzewski octogenario a veneratoribus dictus. Wrocław; W-wa; Kraków, 1968. Falk K.-O. Från det förflutna och nuet i Wigrysjöarnas vatten. Bilder ur augustówfiskarnas liv // Jezioro Wigry. Seria: Rozprawy i monografie. N 12. W-wa, 1979. S. 25—91. Falk K.-O. Studier om namnen på vattendragen i Suwałki: Postaw-Postawełek // Studia językoznawcze poświęcone Stanisławowi Rospondowi. S. 359—370 (utgivningsort och år okända). Giłłumianiec K., Czekman W. Den polska dialekten i staden Widze och dess omgivningar (med belarusiskt-litauiskt substrat) // Slavia Orientalis, 1971. T. 20(3). S. 313—326. Glinka St. Om ordet gużiny i polska och belarusiska dialekter // Acta Baltico-Slavica, 1984. T. 16. S. 111—114. Grinaveckienė E. Element av litauiskt ursprung i de nordvästliga belarusiska dialekterna // III balt. konf. P. 27—30. Grinaveckienė E., Mackevič J. Några företeelser av litauisk morfologisk interferens i västliga belarusiska dialekter // LTSR MAD(A). V., 1975. T. 4(53). P. 187—192. Grinaveckienė E., Mackevič J. Några fonetiska särdrag hos litauiska lånord i belarusiskan // Lietuvių kalba ir bilingvizmas (LKK. T. 27.) V., 1988. P. 123—131. Jańcza M. Slaviska influenser i språket i folkloristiska texter från litauiska byar i Suwałki vojvodskap // Studia nad gwarami Białostocczyzny. Prace Białostockiego Towarzystwa Naukowego. Komisja Językoznawcza. N 27. W-wa, 1984. S. 113—122. Jaugelis G. Två källor till Suwałkiområdets historia ur professor K.-O. Falks samlingar // Sprāklīga Bidrag, 5(22). Miscellanea polonica. Lund, 1966. S. 62—103. Jucys A. Baltiški vietovardžiai už Vyslos // Mokslas ir gyvenimas, 1970. Nr. 20. P. 10—12. Kondratiuk M. Nazwy miejscowe południowo-wschodniej Białostocczyzny. Wrocław i in., 1974. Kondratiuk M. Litauiska mikrotoponymer från dūgnas, karklynas, vidūgiris i polska och vitryska dialekter i Białystokområdet // Acta Baltico-Slavica. 1976. T. 9. S. 219—224. Kondratiuk M. Baltiska element i Białystokregionens toponymi och mikrotoponymi. Wrocław; W-wa i in., 1985. 293 s. Nalepa J. Jatvingarnas namn // Sprāklīga Bidrag. Vol. 4(18). 1964. S. 74—77. Nalepa J. Wigry, namnet på Jaćwieżys största sjö // Sprāklīga Bidrag, 5(22). Miscellanea polonica. Lund, 1966. S. 17—25. Nalepa J. Bidrag till kännedomen om jaćwieżisk toponomastik och språk // Sprāklīga Bidrag, 5(22), Miscellanea polonica. Lund, 1966. S. 104—112. Nalepa J. Znaczenie jaćwieskiej nazwy Sejny // Slavia Orientalis. W-wa, 1969. T. 18(2). S. 189—190. Nalepa J. Studier av jaćwieżiska onomastiska relikter i Poleksza // Studia Linguistica Slavica Baltica Canuto-Olavo Falk sexagenio a collegis amicis discipulis oblata. Lundae, MCMLXVI. S. 185—202. Otrębska-Jabłońska A. Litauiska element i östra Białystokområdets mikrotoponymi // Studia z filologii polskiej i słowiańskiej, 1969. T. 8. S. 261—270. Otrębski J. Prussernas språk och dess nutida relikter // Dzieje Warmii i Mazur w zarysie. 1981. T. 1. S. 68—71. Otrębski J. Lexikala litauismer i den polska dialekten i Vilniusregionen // Język polski, 1931. T. 16. Otrębski J. Slavisering av litauiska vatten- och ortnamn // Z polskich studiów slawistycznych. Seria 2: Językoznawstwo. W-wa, 1963. S. 267—286. 223 Otrębski J. Namnen på två jatvingiska stammar // Slawische Namenforschung / Red. T. Witkowski. Berlin, 1963. Paulauskienė V. Lietuvių kalbotyra 1969–1972. Literatūros rodyklė. V., 1977. P. 77–94, 205–240. Prinz J. Slaviseringen av baltiska och baltiseringen av slaviska ortnamn i det före detta Suwalki-guvernementets område. Wiesbaden, 1968. 320 P. Recensioner: Baltistica 1969. T. 5(2). P. 210–217; LKK. 1970. T. 12. P. 194–200; Deutsche Literaturzeitung für Kritik der internationalen Wissenschaft (Berlin), 1970. S. 622–623; Zeitschrift für Slavistik (Berlin), 1970. T. 15(3). S. 431–437; Onomastica. 1970 T.15 (1/2). S. 365–372; Мовознавство (Київ). 1971. T. 3. C. 87–90. Razumaitė M. Normerade former av namnen på vissa orter utanför Litauiska SSR // Kalbos kultūra. V., 1980. Sąs. 38. P. 50–54. Rozwadowski J. Om det ursprungliga ömsesidiga förhållandet mellan de baltiska och slaviska språken // Rocznik slawistyczny, 1912. T. 5. Safarewicz J. Utbredningen av namn på -iszki i den slavisk-litauiska gränsregionen (med karta) // Sprawozdania Polskiej Akademii umiejętności, 1947. T. 48(2). Safarewicz J. Litewskie nazwy miejscowe na -iszki. Wrocław, 1956. Schall H. Preussische Namen längs der Weichsel (nach Lucas David, ca. 1580) // Donum Balticum. Stockholm, 1970. P. 448–464. Smułkowa E. Om det belarusiska g’ega ”flinta” (Ett bidrag till frågan om det baltiska substratet i de slaviska språkens historia) // Z polskich studiów slawistycznych. Seria 2: Językoznawstwo. W-wa, 1963. S. 215–221. Smułkowa E. Ordförråd inom jordbruket i dialekterna i östra Białystokregionen mot en östslavisk bakgrund. Wrocław m.fl., 1968. 244 p. Smułkowa E. Litauiska lånord i det belarusiska jordbruksordförrådet // Lingua Posnaniensis. 1969. T. 14. S. 55–69. Tekielski K. Lexikala litauismer i dialekten i trakten kring Podbrzezie och Niemenczyn // Acta Baltico-Slavica, 1980. T. 13. S. 67–72. Trypućko J. Om ett fall av litauisk-polsk språklig interferens inom onomastiken (lit. suffix -utis, pol. -uć) // Uppsala: Slaviska institutionen vid Uppsala Univ., 1982. 101 p. Urbutis V. Litauismer i modern belarusiska. D. 1 // Baltistica. V., 1969. T. 5(1). P. 43–68; D. 2 // Baltistica. V., 1969. T. 5(2). P. 149–162. Urbutis V. Slavų kalbų pseudobaltizmai // Baltistica. V., 1984. T. 20(1). P. 30–39. Westfal S. Lexikala element av baltiskt ursprung i den talade polskan i Wigry, Suwałkiområdet, Polen // The Slavonic and East European Review. 1946. T. 24(63). S. 156–159. Vanagas A. Ortnamn av litauiskt ursprung utanför Litauens gränser // Mokslas ir gyvenimas, 1974. Nr. 12. P. 30–31. Zdancewicz T. Litauiska lexikala element i polska dialekter i trakten kring Sejny // Lingua Posnaniensis. Poznań, 1960. T. 8. S. 333–352. Zdancewicz T. Litauiska och ruthenska lexikala utbredningsområden i Białystokregionen // Z polskich studiów slawistycznych, W-wa, 1963. T. 2. S. 287–310. Zdancewicz T. Dialekterna i Sejny-distriktet mot bakgrund av bosättningsprocesserna // Materiały do dziejów ziemi sejneńskiej. Białystok, 1963. S. 231–266. Zdancewicz T. Litauiska och östslaviska influenser i polska dialekter kring Sejny // Acta Baltica-Slavica. Białystok, 1964. S. 227–246. Zdancewicz T. Wpływy białoruskie w polskich gwarach pod Sejnami. Poznań, 1966. Zdancewicz T. Geografin för litauiska lexikala lån och deras slaviska betydelsemotsvarigheter i podlasie-suwalkiska dialekter // Sprawozdania z prac naukowych Wydziału Nauk Społecznych PAN. W-wa, 1968. R. 10(3) za r. 1967. S. 69–83. Zdancewicz T. Žwir, dziarno och andra synonymer till dessa i podlasie-suwalkiska dialekter // Studia linguistica slavica baltica Canuto-Olafo Falk sexagenario a collegis amicis discipulis oblata. Lundae, MCMLXVI. P. 377–399. 224 Zdancewicz T. Litauiska terrängnamn med former av sammansatta adjektiv samt adjektivavledningar i Suwałkiområdet // III bałt. konf. P. 69–70. Zdancewicz T. Terräng- och ortnamn med litauiska geografiska appellativer halā, brasłā, raiśtas, lankā, pieva i Suwałkiområdet // Studia nad gwarami Białostocczyzny: Morfologia i słownictwo. Prace Białostockiego Towarzystwa Naukowego. Komisja Językoznawcza. W-wa, 1984. N 27. S. 123–178. Zinkevičius Z. Om det baltiska substratet i Białystokvojvodskapet (Polen) // Baltistica. V., 1975. T. 11(1). P. 149–153. Zinkevičius Z. Det litauiska språkets historia. D. 1: Det litauiska språkets ursprung. V., 1984. P. 246–275; D. 2: Fram till de första skrifterna. V., 1987. P. 44–53. Zinkevičius Z. Litauiska lån i polska handskrifter från början av 1600-talet i Vilnius // Žmonės ir kalba. V., 1977. P.93–101. Адомавичюте И. Э., Чекман В. Н. Grammatiska litauismer i polska perifera dialekter i det belarusisk-litauiska gränsområdet // Studia nad polszczyzną kresową. Wrocław; W-wa i in., 1984. T. 3. S. 7–22. Арашонкава А. У. и інш. Baltiskt ursprungsordförråd i belarusiska dialekter // Беларуская лінгвістыка. 1973. № 3. С. 27–37. Бырыла М. В. Беларуская антрапанімія. Мінск, 1966, 1969, 1982. Т. 1–3. Бырыла М. Litauismer i belarusisk antroponymi // Baltų ir slavų antroponimikos klausimai. Šiauliai, 1970. P. 3–5. Бырыла М. В. Мікратапанімія Беларусі. Мінск, 1974. Бырыла М. В., Ванагас А. П. Літоўскія элементы ў беларускай анамастыцы. Мінск, 1968. Rec.: Мовознавство (Київ). 1969. № 2. С. 86–89. Бырыла М. В., Лемцюгова В. П. Працы па беларускай анамастыцы (1955–1975). Бібліяграфічны указальнік //Беларуская анамастыка / Рэд. М. В. Бырыла. Мінск, 1977. С. 181–196. Булыко А. Н. Litauismer i det fornbelarusiska litterära skriftspråket i förhållande till belarusiska dialekter // Диалектологический сборник. Вильнюс, 1974. С. 9–17. Вяржбоўскі А. А. Baltismer i belarusiskan (Metodologi och forskningskriterier) // Весці Акадэміі навук БССР. Сер. грамадскіх навук. Мінск, 1959. Т. 2. Вяржбоўскі А. А. Беларуска-літоўскія лексічныя ўзаемасувязі. Мінск, 1960. Гринавецкене Е. Några företeelser vid kontakten mellan litauiska och slaviska dialekter (med utgångspunkt i språkkontakter i sydöstra Litauen) // Балто-славянский сборник. М., 1972. С. 394–408. Гринавецкене Е. Й., Ковальчук И. П., Мацкевич Ю. Ф., Романович Е. М. Nordvästbelarusiska dialekter i det litauiska gränsområdet // Балто-славянский сборник. М., 1972. С. 377–393. Гринавецкене Е. и др. Litauiska element i belarusiska dialekter // Тез. IV диалектологич. конф. по изуч. говоров и языковых контактов в прибалт. республиках. Вильнюс, 1972. С. 23–25. Hrynavetskene E. J., Matskevitj J. F. Några företeelser av språklig interferens i de vitryska dialekterna i Litauens gränsområde // Areeal forskning inom språkvetenskap och etnografi. L., 1975. S. 61–62. Hrynavetskene E., Matskevitj J. F. Om frågan om litauismer i ordförrådet i vitryska dialekter i det vitrysk-litauiska gränsområdet // IV balt. konf. S. 130–131. Hrynavetskene E., Matskevitj J., Romanovitj E., Tjaberuk A. Vardagligt ordförråd av litauiskt ursprung i västra Vitryssland // Lietuvių terminologija (ЛКК. Т. 16). V., 1975. S. 163–195. Hrynavetskene E., Matskevitj J. Några ovanliga mikrosystem i den dialektala strukturen hos den vitryska dialekten i trakten kring Apsas // Baltistica. V., 1979. Т. 15(1). S. 52–65. Goliuminia K. M. Några observationer om fraseologin i polska dialekter i den vitrysk-litauiska zonen // Studia nad polszczyzną kresową. Wrocław; Warszawa m.fl., 1982. T. 1. S. 225–231. 225 Zdantsevitj T. Geografisk utbredning av baltiska och slaviska namn på mossiga träsk, bildade till rötterna mšch- (motsvarande baltiska mus-) och saman- (*sam-) i Suwałkiområdet (nordöstra Polen) // IV balt. konf. S. 140—142. Zdantsevitj T. Terräng- och ortnamn med den baltiska stammen *plei- (och besläktade former) i Suwałkiområdet i nordöstra Polen // Donum Balticum. Stockholm; Uppsala, 1970. S. 581—594. Kavaltjuk I. P. Om karakteristiken av dialekterna i det vitrysk-litauiska språkområdets gränstrakt // Språkvetenskapliga undersökningar. Minsk, 1968. Kandratjuk M. Några särdrag i östra Białystokregionens toponymi // Vetenskaplig samlingsvolym. Białystok, 1974. T. 3. S. 9—36. Kondratjuk M. Litauiska element i mikrotoponymin i den polsk-vitryska gränsremsan // Baltisk-slaviska studier—1981. M., 1981. S. 184—191. Kondratjuk M. Vitryska och litauiska element i det polska toponymisystemet och mikrotoponymin av appellativt ursprung // Proceedings of Thirteenth International Congress of Onomastic Sciences, Cracow, August 21—25, 1978 / ed. by K. Rymut. Wrocław, 1981. T. 1. S. 639—646. Kandratjuk M. Aikonim av pluralia tantum av litauiskt ursprung i Białystokregionen // Vitrysk onomastik. Minsk, 1985. T. 3. Laumane B. Lettisk-ryska-vitryska-polska lexikala kontakter enligt material från den lettiska dialektatlasen // Baltisk-slaviska studier—1973. M., 1974. S. 183—205. Лаучюте Ю. О словах литовского происхождения в польском языке // Kalbotyra. V., 1971. T. 22(2). P. 93—102. Lautsjute Ju. A. Historien om forskningen om slaviska baltismer // Interaktion mellan språkliga arealer. L., 1980. Del 4. S. 161—198. Лаучюте Ю. Словарь балтизмов в славянских языках. Л., 1982. Lekomtseva M. I. Problemet med baltiskt substrat i akanje // Baltisk-slaviska etnolingvistiska kontakter. M., 1980. S. 157—169. Lexikala baltismer i det vitryska språket (Material för diskussion) // Lingvisters svar på frågorna i den särskilda enkäten. Minsk, 1969. 58 s. Mažiulis V. Sociolingvistiska anteckningar om språkets arkaiska karaktär: baltiska språk // Baltistica. V., 1974. T. 10(2). P. 119—127. Martynov V. V. Typer av lexikala baltismer i vitryska dialekter // Tezy Referatów zgłoszonych przy Międzynarodowym Komitecie Slawistów organizowane w dniach 29—31 sierpnia 1973 r. w Białowieży przez Białostockie Towarzystwo Naukowe. W-wa, 1973. S. 15—17. Martynov V. V. Den baltoslaviska innovationsprocessen inom nominal ordbildning // Baltistica. V., 1978. T. 14(2). Martynov V. V. Baltoslavisk-iranska språkförbindelser och slavernas glottogenes // Baltoslaviska studier—1980. M. 1981. S. 16—27. Martynov V. V., Tjekman V. N. Spår av vitrysk-litauisk språklig interferens i de vitryska dialekterna i Grodno- och Molodetjnoområdena // Konferens om allmänna frågor inom dialektologi och språkhistoria: referat och meddelanden (Jerevan, 2—5 okt. 1973). M., 1973. S. 114—115. Matskevitj J. F. m.fl. Om tolkningen av vissa lexikala isoglosser i vitryska dialekter // Dialektologisk samling: material från den fjärde dialektologiska konferensen om studiet av dialekter och språkkontakter i Baltikum (1972). Vilnius, 1974. Matskevitj J. F. Litauismer i de vitryska dialekterna i Grodnoområdet // Aktualių dialektologijas jautājumi. Riga, 1973. Nevskaja L. G., Sudnik T. M. Nutida dialektkontakter i det litauisk-slaviska gränsområdet // Problem inom balternas etniska historia: referat. Riga, 1977. S. 140—143. 226 Невская Л. Г., Судник Т. М. Dialektkontakter i området för den nutida baltisk-slaviska etnolingvistiska gränsen // Slavisk språkvetenskap: Rapporter från den sovjetiska delegationen till den VIII internationella slavistkongressen. Moskva, 1978. S. 285—307. Непокупный А. П. Ареальные аспекты балто-славянских языковых отношений. Киев, 1964. Непокупный А. П. Балто-севернославянские языковые связи. Киев, 1976. Непокупный А. П. Baltisk lexik i ordboken „Беларускія геаграфічныя назвы“ // Baltistica. 1972. Bd 8(1). S. 101—103. Непокупный А. П. Ur det baltiska bidraget till lexiken i de belarusiska dialekterna nära den lettisk-litauiska gränsen // Problem inom belarusisk filologi: Sammandrag av föredrag vid republikansk konferens tillägnad 50-årsdagen av BSSR och KPB. Minsk. S. 91—93. Непокупный А. П. Några syntaktiska särdrag hos baltiska lån i slavisk dialektmiljö // Artura Ozola diena. 6. Sintagmatik, paradigmatik och deras inbördes relationer på syntaxens nivå. Riga, 1970. S. 116—120. Непокупный А. П. Om sammansättningen och geografiska utbredningen av litauiska och belarusisk-slaviska motsvarigheter (paralleller) till preussiska prefixbildningar // Baltistica. 1972. Bd 8(1). S. 11—18. Орепенкова А. В. m.fl. Om karakteristiska drag i lexiken hos belarusiska dialekter // Весці АН БССР. Ser. samhällsvetenskap. Minsk, 1972. Bd 1. S. 78—86. Откупщиков Ю. В. Ur de baltisk-slaviska lexikala relationernas historia // Baltistica. 1971. Bd 7(2). S. 119—128. Паршута Ю. М. Kasussyntax i polskt tal hos invånarna i byn Darvinenki i Madonaområdet i Lettiska SSR // Studia nad polszczyzną kresową. Wrocław; W-wa m.fl., 1982. Bd 1. S. 207—224. Паршута Ю. М. Statistisk beskrivning av morfologin i polskt tal hos invånarna i byn Darvinenki i Madonaområdet i Lettiska SSR // Польские говоры в СССР. Minsk, 1973. Del 1. S. 44—65. Паршута Ю. М. Användningen av gerundium på -szy, -wszy som predikat i den polska dialekten i Viljandiområdet i Lettiska SSR // Kalbotyra. V., 1963. Bd 8. S. 80—86. Рымша В. П. Några belarusiska antroponymer av baltiskt ursprung // Baltisk-slaviska studier-1980. Moskva, 1981. S. 195—201. Рымша В. П. Беларускія антропонімы балтыйскага паходжання // Беларуская лінгвістыка. Minsk, 1974. H. 6. S. 46—50. Смулкова Э. Dialekterna i östra Białystokområdet i ljuset av lexikala undersökningar // Беларускае і славянскае мовазнаўства. Minsk, 1972. S. 259—264. Смулкова Э. Om frågan om belarusiska baltismer. (Problemet med baltismernas status i belarusiska dialekter) // Baltisk-slaviska studier-1980. Moskva, 1981. S. 203—214. Судник Т. М. Anteckningar om litauisk-belarusisk tvåspråkighet // Problem inom indoeuropeisk språkvetenskap. Moskva, 1964. S. 79—89. Судник Т. М. Från morfologiska iakttagelser om dialekterna i det litauisk-slaviska gränsområdet. (Om några litauiska drag i den belarusiska verbparadigmen) // Baltisk-slaviska studier-1973. Moskva, 1974. S. 215—219. Sudnik T. M., Tolstaja S. M., Toporov V. N. Om karakteristiken av den södra delen av den baltisk-slaviska språkunionen // Sov. slavjanovedenie. 1967. 2 apr. Sudnik T. M., Tsivjan T. V. Om beskrivningen av kontaktmekanismen i en tvåspråkig situation // IV balt. konf. P. 189—190. Suprun A. E. Om studiet av baltismer i belarusiska // IV balt. konf. P. 191. Супрун А. Е. К изучению белорусско-балтийских изолекс // Baltistica. V., 1984. Т. 20(1). P. 65—68. Сцяшковіч Т. Ф. Матэрыялы да слоўніка Гродзенскай вобласці. Мінск, 1972. Tolstoj N. I. Om en baltism i östslaviska dialekter (pelkė — пелька). // Etymologi. 1967. M., 1969. S. 145—157. Toporov V. N., Trubatjov O. N. Lingvistisk analys av hydronymerna i övre Dneprområdet. M., 1962. 270 s. 227 Топоров В. Н. О балтийских следах в топонимии русских территорий // LKK. V., 1959. Т. 2. С. 55–63. Toporov V. N. Om frågan om baltismer i slaviska språk (ett teoretiskt perspektiv) // Latvijas PSP Zinātņu Akadēmijas vēstis. Rīga, 1972. Nr. 2. P. 89–96. Ustinovitj A. K. Antroponymi i Hrodnatjyna och Bresttjyna (1300–1700-talen) // Minsk, 1975. Recension: Baltistica. 1976. T. 12(1). P. 95–102. Tjekman V. N. Suffixet -uk (-’uk) i belarusiska dialekter (utifrån OLA-material) // Möte om den allslaviska lingvistiska atlasen. Gomel, 9–12 september 1975. M., 1975. S. 125–126. Tjekman V. N. Om den sociolingvistiska karakteristiken av polska dialekter i det belarusisk-litauiska gränsområdet // Studia nad polszczyzną kresową. Wrocław; W-wa i in., 1982. T. 1. S. 123–138. Eckert R. Om beteckningar för biodlare i baltiska och slaviska språk // Balto-slaviska studier—1980. M., 1981. S. 107–112. Черепанова Е. А. К географии балтизмов в говорах Полесья // Baltistica. 1973. Т. 9(1). P. 71–74. Яновіч С. Анямелыя рэшткі // Ніва (Беласток), 1970. 13 верасня (IX). IV Anonym. Det litauiska språkområdet i Vilna-guvernementet // Antropologiskt-arkeologiskt och etnografiskt material. Kraków, 1898. Bd 3. S. 1–72. Baliński M., Lipiński T. Det forntida Polen ur historiskt, geografiskt och statistiskt perspektiv. W-wa, 1846. Bd 3. Bielenstein A. Gränserna för den lettiska folkstammen och det lettiska språket i nutid och på 1200-talet: Ett bidrag till Rysslands etnologiska geografi och historia. Sankt Petersburg, 1892. Bd 16. 548 s. Cappeller C. Kaip senieji Lietuvninkai gyveno. Heidelberg, 1904. Chomiński O. Karta över det litauiska språkområdet i Republiken Polen [1928–1933]. Gaučas P. Jotvingiai XIX a.? // Mokslas ir gyvenimas, 1974. Nr. 2. P. 21–24. Gintautas J. Litauer i Vilna-guvernementet // Švyturys: Årsbok-almanacka för 1912. V., 1910. S. 197–206. Jakubovskis J. Tautybių santykiai Lietuvoje prieš Liublino uniją. K., 1921. Jankowski Cz. Powiat oszmiański. Petersburg, 1900. Kamiński A. Jatvingien. Territorium, befolkning, ekonomiska och sociala förhållanden. Łódź, 1953. Kamiński A. Studier av den polsk-jatvingiska gränsbygden i området kring floden Ślina // Arkeologiska meddelanden, 1956. Bd 33(2). S. 131–168. Klimas P. Lietuva, jos gyventojai ir sienos. V., 1917. Klimčiukas F., Vidugiris A. Ur historien om etnolingvistiska och religiösa relationer i gränszonen mellan balter och östslaver // Om litauisk etnogenes. V., 1981. S. 93–99. Kolberg O. Samlade verk. Bd 53. Litauen. Kraków, 1966. XXVI, 561 s. Kucharski E. De polska ländernas etniska prägel före slavernas ankomst, på grundval av orts- och släktnamn. Lwów, 1930. Łossowski P. Frågan om Sejneńszczyznas statstillhörighet under åren 1918–1920 / Red. J. Antoniewicz // Material till historien om Sejnyområdet. Białystok, 1963. S. 353–380. Lukšienė M. Lietuvos švietimo istorijos bruožai XIX a. pirmoje pusėje. K., 1970. Makowski B. Litwini w Polsce 1920–1939. W-wa, 1986. 352 s. Ochmański J. Den litauiska befolkningen i godset Obolce i östra Belarus under 1300–1500-talen // Acta Baltico-Slavica. 1967. Bd 5. S. 147–158. Ochmański J. Den litauiska etniska gränsen i öster från stamtiden till 1500-talet. W-wa, 1981. 228 Pokropek M. Kulturell variation i den etnisk-språkliga gränsregionen och dess avspegling i invånarnas medvetande, med den polsk-litauisk-vitryska gränsregionen i nordöstra Polen som exempel // Etnografia Polska. Wrocław m.fl., 1979. T. 23(2). S. 127–156. Polujanski A. Wędrówki po gubernii augustowskiej w celu naukowym odbyte. W-wa, 1859. Rozwadowski J. Karta över det litauiska språket i Vilniusguvernementet // Polen och Litauen i ett historiskt förhållande. Kraków, 1914. S. 335–339. Tyszkiewicz K. Wilija i jej brzegi. Drezno, 1871. Turska H. Om uppkomsten av polskspråkiga områden i Vilniusregionen // Studier av den polska språkformen i gränsområdena. Polska vetenskapsakademin. Språkvetenskapskommittén (Språkvetenskapliga arbeten, N 98). Wrocław; W-wa m.fl., 1981. T. 1. S. 19–121. Syrokoma W. Wycieczki po Litwie w promieniach od Wilna. Wilno, 1860. T. 2. Vėbra R. Den ortodoxa prästerskapet och det nationella förtrycket i Litauen under 1800-talets andra hälft // Historia. 1966. T. 8. P. 76–95. Werbelis K. Ryska Litauen: statistisk-etnografiska betraktelser. Stuttgart, 1916. Vidugiris A. Om utvecklingen av etnolingvistiska relationer i Pelesa och närliggande trakter // Litauiska språket och tvåspråkighet (LKK. T. 27.). V., 1988. P. 21–36. Vilnius ir Vilniaus kraštas. K., 1932. Wiśniewski J. Bosättningens historia i Sejnys län från 1400- till 1800-talet // Material till Sejnyområdets historia. Białystok, 1963. Wiśniewski J. Bosättningen i östra Białystokregionen: ursprung, utveckling samt etnisk variation och förändring // Acta Baltico-Slavica, 1977. T. 11. S. 7–80. Wolter E. Zur Litauischen Dialektkunde // MLLG. IV. Heidelberg, 1912. Zaremba J. Stosunki narodowościowe w województwie nowogródzkim. W-wa, 1939. Варфоломеева Т. Б. Om traditionen med begravningsklagan i området mellan Ditva och Pelesa // Baltisk-slaviska studier—1985. M., 1987. С. 71–80. Видугрис А. Ю., Климчук Ф. Д. Några frågor om etnolingvistiska processer vid den baltisk-östslaviska gränsen // Etnolingvistiska baltisk-slaviska kontakter i nutid och förfluten tid (preliminära material, 11–15 dec. 1978). M., 1978. С. 10–65. Вольтер Э. А. Material till den vitryska guvernementets latgaliska stams etnografi: latgalernas högtider och familjesånger. Спб, 1890. Del 1–14. 386 s. Гаучас П., Видугрис А. Den etnolingvistiska situationen vid den litauisk-vitryska gränsen från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet // Lietuvos TSR Aukštųjų mokyklų mokslo darbai. Geografija. V., 1983. T. 19. P. 26–73. Гринблат М. Я. Om litauernas deltagande i vitryssarnas etnogenes // Frågor om Östersjöfolkens etniska historia. M., 1959. С. 523–544. Гринблат М. Я. Белорусы. Минск, 1968. Карский Е. Белорусы. Варшава, 1903. Кеппен П. О происхождении языка и литературы литовских народов. СПб., 1827. Киркор А. Etnografisk betraktelse av Vilniusguvernementet // Etnografisk samling. СПб., 1858. H. 3. С. 115–276. Кушнер (Кнышев) П. И. Этнические территории и этнические границы. М., 1951. 280 с. (apie lietuvių k. Mažojoje Lietuvoje ir Lenkijoje, Suvalkų gub.). Кушнер П. И. Om befolkningens nationella sammansättning i Lettland år 1935 // Material från den baltiska etnografisk-antropologiska expeditionen (1952). M., 1954. С. 197–207. Лауринкене Н. Похоронные причитания Пельсы // Балто-славянские исследования—1985. М., 1987. С. 80–88. Мажюлис В. П. Лингвистические заметки к балтийскому этногенезу. М., Наука, 1964. Мальдзис А. Астравеччына, край дарагі… Мінск, 1977. 207 с. Невская Л. Г. Begravningsriten i Pelesa (struktur och terminologi) // Baltisk-slaviska etnolingvistiska kontakter. M., 1980. С. 245–254. Проблемы этнической истории балтов: Тез. докл. межресп. науч. конф. Рига, 1985. 229 FÖRKORTNINGAR Baltistica — Baltistica. Vetenskapliga arbeten vid högskolorna i Litauiska SSR. Vilnius, 1965—. Bd 1—. Kalbotyra — Kalbotyra. Vetenskapliga arbeten vid högskolorna i Litauiska SSR. Vilnius, 1958—. Bd 1—. LKK — Frågor inom litauisk språkvetenskap. Vilnius, 1957—. Bd 1— LTSR MAD(A) — Litauiska SSR:s vetenskapsakademis arbeten. Serie A (samhällsvetenskaper). Vilnius, 1957 ff. MLLG — Mitteilungen der Litauischen Litterarischen Gesellschaft. Heidelberg, 1883–1912. T. 1–4. SGB — Studier av dialekterna i Białostockie. Morfologi och ordförråd. Arbeten från Białystoks vetenskapliga sällskap (Språkvetenskapliga kommissionen, nr 27) / Red. E. Smułkowa och I. Maryniakowa. Internat. balt. konf. — Internationella baltistkonferensen. 9–12 oktober 1985. Sammandrag av föredragen. Vilnius, 1985. III balt. konf. — III allunionskonferensen i baltisk språkvetenskap, 25–27 september 1975. Sammandrag av föredragen. Vilnius, 1975. IV balt. konf. — IV allunionskonferensen för baltister. 23–25 september 1980. Sammandrag av referaten. Riga, 1980. ДС — Dialektologisk samling: Material från den IV dialektologiska konferensen om studiet av dialekter och språkkontakter i de baltiska republikerna (oktober 1972). Vilnius, 1972. Översikten sammanställdes av Ana Romančiuk ”FRÅGOR I LITAUISK SPRÅKVETENSKAP” BANDENS FÖRTECKNING Många band av ”Frågor i litauisk språkvetenskap” kan fortfarande köpas vid Institutet för litauiska språket och litteraturen. Med tecknet + (plus) markeras de band som det år 1988 fanns tillräckligt många exemplar av, med tecknet − (minus) band som redan var slutsålda; inget tecken sätts vid de band av vilka det fanns få exemplar, 10–17. 1. Lexikologiska undersökningar. 1972. 227 s. 2. Undersökningar av verbet i de baltiska språken. 1973. 262 s. 3. Ordformer och deras bruk. 1974. 328 s. 4. Litauisk terminologi. 1975. 272 s. 5. Frågor inom litauisk areallingvistik. 1977. 234 s. − 6. Grammatiska kategorier och deras utveckling. 1978. 205 s. 7. Problem inom sociolingvistiken. 1979. 194 s. − 8. Ur den litauiska språkvetenskapens historia. 1980. 240 s. 9. Undersökningar i litauisk onomastik. 1981. 215 s. 10. Litauiska språkets fackspecifika lexik. 1983. 254 s. + 11. Språkkontakter i Litauiska SSR. 1984. 209 s. + 12. Problem inom vetenskapsspråkets kultur och terminologi. 1985. 272 s. + 13. Undersökningar av litauisk syntax. 1986. 243 s. + 14. Studier av det litauiska språkets struktur. 1987. + 15. Det litauiska språket och tvåspråkighet. 1988 +