Formos „tei“ klausimu

Den dialektala benämningen på karšinčius bostadsrum pryšinė används av de sydsamogitiska dialekterna: Sonen hämtade hem en svärdotter – nu bor vi i pryšinėl[e] Grd (LKŽ X 696). Ett ord med samma betydelse, priešininkas, förekommer också i verk av den icke-samogitiske författaren Vaižgantas: Själv ska jag få ut ett bra underhåll från sonen och leva för mig själv i priešinin ke LKŽ X 698. A. Juška tar också upp ordet i sin ordbok: ”Den andra änden av huset kallas priešinin kas, där tjänstefolket bor.” Här har ordet en annan betydelse: ”drängarnas rum, tjänstefolkets rum”. Ordet pryšininkis, ”förstuga, tambur”, är också känt bland nord- och västsamogiter. Vi ska särskilt nämna ytterligare ett par benämningar som används i aukštaitiska dialekter: priešinė, priešinė. En av betydelserna av ordet priešinė som anges i Litauiska språkets ordbok är ”hus, stuga” X 695. I ”Tautoje ir žodyje” publicerade K. Būga en samogitisk-litauisk ordlista, funnen i A. Kosarzevskis manuskript och sammanställd av en okänd dialektolog. En av raderna lyder: ”Priešinė – gryčia”. Om detta är ett samogitiskt ord, borde formen vara pryšinė, inte priešinė. Med hänvisning till denna lista hävdar K. Būga i ”Kalboje ir senovėje”: ”Samogiternas priešinė är samma sak som aukštaiternas gryčia och pirkia” II 48. Därifrån kom den tidigare nämnda betydelsen av priešinės in i ”Litauiska språkets ordbok”. K. Būga menade absolut inte detta. Han ställde frågan om priešinė kan beteckna ett finrum, vilket en kritiker, betraktat som ett främmande ord, hade ersatt med ordet priešinė i Vaižgantas skrifter. Uttrycket priešiniai dantės som används i Valkininkai ”visar att priešinė snarare betyder ’передняя’ [förstuga] än finrum”, skriver K. Būga (II 49). I ingen dialekt används detta ord om ett hus eller en stuga. Det råder ingen tvekan om att priešinė är en benämning på ett rum. Jämförelsen ”priešinė – gryčia” innebär inte att två benämningar på bostadshus jämförs. I litauiska dialekter betecknar orden gryčia, troba, pirkia inte bara böndernas bostadshus utan också deras viktigaste rum. Här är ytterligare ett påstående av K. Būga: ”Šlajaus [bostadshusets] delar är följande: 1) gryčia = samog. troba, 2) seklyčia = samog. pryšininkė [K. Būga uttrycker tvivel om denna motsvarighet i samma ’Kalboje ir senovėje’], 3) pringis = samog. preimenė” (K. Būga. Rinktiniai raštai. V., 1959. T. 2. P. 316–317). Vad betyder aukštaiternas priešinė? Som vi nämnde är det för sydaukštaiter benämningen på den fina delen av pirkia, på salongen. Dessutom betyder ordet för vissa sydaukštaiter och västaukštaiter i Kaunasområdet (för dem också priešinė) ”förstuga och ett rum för förvaring, kammare”, till exempel: Dörren till priešinė står öppen, och vinden blåser Krok. Varför står du i priešinė? Gå in i pirkia! Ig. Bär ut kålen till priešinė, den har redan surnat Al. I år är potatisen små – vi fyllde inte ens hälften av priešinė Vv (LKŽ X 696). Ytterligare ett par besläktade ord: priešnė, ”förstuga”, används ibland i Alvიტe vid sidan av benämningen gõnkos, och i Kairiai är ordet priešinys, ”förstuga”, känt (LKA 39, 40). Gražina Smalinskienė FORMOS TEI KLAUSIMU I samogitiska dialekter (Tryškiai, Eigirdžiai, Raudėnai, Papilė, Akmenė, Kelmė, Užventis, Pavandenė, Šaukėnai, Padubysys, Pašilė, Vaiguva) har formen tei ”det där/det” belagts (demonstrativt pronomen, som också kan binda samman satsdelar eller satser). Till exempel: t’ei 226 pas'ut'l'n väkä- ”det är vilda barn” (Raudėnai); daba- t'ei. m'ė.ršt ”nu håller det på att dö” (Užventis, DunŽ); a t'ei täp, a t'ei tüoksä- ėsl'i ”är det så, eller är du sådan” (Paplė); g'ėr'i vaikä- / t'ei. g'ėrä- / uo je kuökl'i. rūpüržes / t'ei. g'ėrlau visä- n'ėr'ėi.k ”goda barn, då är det bra, men om de är några paddor, då är det bättre att inte ha några alls” (Kuršėnai, DunŽ), t'ėi tu n'ė'sl'i (Pašilė), t'ėi bõ.va l'iŋks'm'ė läikä- / t'ėi šuõkuom (Tryškiai), t'ėi. büs d'id'ėli d'ī-va- / ka n'eb'g'ė.rs s'v'iec (Kurtuvėnai) och så vidare.” Detta är belägg från vissa samogitiska dialekter. A. Valeckienė finner sådana pronomen och konjunktioner i äldre skrifter, särskilt i Chilinskis bibel, och i västaukštaitiska dialekter längs hela Nemunas (Valeckienė, 1977, 62, 69; Valeckienė, 1984, 216); detta är dock obestyrkt och kanske endast möjligt utifrån varniškis Vaišnoras ”Margaritos teologiška”. Chilinskis bibels tei är lösryckt ur hela det fonetiska systemet; jfr där pateysimo ”rättelse” Ch¹347, pateykuney ”inställsamma personer” Ch¹ 334, waykei ”barn” Ch¹302, 361, tej ”med dessa” Ch¹ 237, 349, ilgey ”länge” Ch¹360, 370, dienej ”dag” Ch¹193, jfr också grežus ”vacker” Ch¹355 osv. Detta hänger samman med reduktionen av den första komponenten i diftongen ai i sydaukštaitiska (västdzūkiska), som fortfarande märks i dessa eller närliggande dialekter: maišai ”säckar”, rai.kšt'ė. ”räkning” Druskininkai, vaikai ”barn” Veisiejai osv. Där förekommer också att ai ersätts med diftongen ei: be'likc ”avsluta”, d'eiri'cas ”se sig omkring” m.m. I västaukštaitiska dialekter och till och med i Eižvilkas och Gau̇rė finns tei som variant av teip, efter att konsonanten p fallit bort: t'ei. n'egal'u / t'ei. n'es'veika / ka võs kõjes pav'elku VI, tai t'ei iž'dl'k'ė / tai t'ei pas'ut'ė / ka t'ig diõk tõ'klus ir vä.l'g'it n'ėduok Jd; tä- väika ji t'ėi i tarač'k'ima v'lsur su säv'im Jrb (upptecknat av E. Grinaveckienė); kas t'ėi s'ėks t'ei to'l'i VdŽg; t'ei. sä'k'i / aš tik pä.rsakau VI; š'it'ėi š'it'ėi / vaik'ai / t'ėi. ir ž'inut / kai ž'v'ir'b'l'ėi Jd osv. K. Jurkšaitis har gett exempel av detta slag i sina uppteckningar av folkliga traditioner från Preussiska Litauen: Kasydamas galvą dūmojo šiai ir tei’, ką dabar reiktų daryt Jrk 70. Varifrån kommer detta samogitiska tei? (Den aukštaitiska partikeln kommer av teip, efter att p fallit bort, liksom v'īsäi ”på alla sätt” Jrb, VI, Jd m.fl., šiai ”på det här sättet” Jd, š'it'ei ”så här” Jd, VdŽg.) A. Valeckienė hävdar att tei har uppstått ur teip (Valeckienė, 1984, 219). Man kan bara konstatera att man i många dialekter där pronomenformen tei används endast säger täp Akm, Rdn, Pp, Krš, Krtv, Užv. Dialekternas interna system tillåter inte en sådan slutsats. Detta bör förklaras på ett helt annat sätt, utifrån dessa dialekters fonetiska system. I alla dessa dialekter finns det många ord utan starkare samband med besläktade ord och rötter, där ai har ersatts av diftongen ei (ibland rör det sig om ett nytt ord i dialekterna, hämtat från standardspråket). Till exempel: d'ein'ū ”sjunger” Krš (d'ein'ū· Pvn), d'ein'ųškä Krš ”sångvisa” (d'ein'ųškä Eig, Ub, Rdn), g'ei.žūs ”gaizus” Krš (g'ei.žõs Vds, Rdn), ž'ė.ips ”blixt” Krš, ž'ėibüt'l'i ”blixtra” Krš (ž'ėibū't'ę Vkšn, Pvn), pävei.žūs Vrp (fast väi.žūs), p'ė.it'v'iet'l's ”förakta” Vds (på andra håll pä.it'v'iet'l's || pä.it'v'iet'l's), kanske rei.bul'ū Krš (r'ėibol'ū· Pvn m.fl.), gr'ėib'i't'ę ”gripa tag i” Rdn, Trš (gr'ėib'i't'l Krš, Šauk), t'r'ėin'ijė ”del av ett hjul” Krš (vid sidan av det vanligare train'ijė Krš), jfr också ž'ėiš't'l nj. ”leka” Krš, Krtv, Šauk (ž'ėis't'ė Rdn, Trš: väkä. ž'ėid graž'ė Pp), eikš't'ė nj. ”plats” Krš; ž'ėi.zdä nj. ”sår” Krš m.fl. Observera växlingen ai || ei i olika varianter av ord: kaip't'i || k'ėip't'i, išvaizda || išveizda || išv'ėiza, knaibä's'i't'ė || kn'ėibäsi't'ė, lai (sällan) || l'ėi (ofta) ”må”, pädrai-kūs || pädr'ėikūs ”som far omkring”, pakrä.imų || pakr'ė.imų ”spridda”, švä.ipa || 227 š'v'ė.ipa (Luōke) m.fl. Jfr också tarnā.ut'i (tarnā.ut'e) || t'ernā.ute (t'ernā.ut'e), tā.rnc (men genitiv pluralis t'ernū'n ”tjänarnas”). Sådan ai || ei-variation i vissa ord kan ha gett upphov även till pronomenformen (konjunktionen) t'ei. Detta kan också vara ett något äldre belägg (jfr vissa belägg i MT). Formen tai förknippades uppenbarligen inte i dialekterna med tas (särskilt i Samogitien, där den så kallade neutrumformen och dess former försvagades), och därför ersattes diftongen ai med ei; den monoftongiserades inte heller enligt dialekternas regler. Dialekternas system och belägg för lexikalt bruk talar emot att formen skulle knytas till teip. Detta bekräftas också av formen tai DūnŽ 544, som ibland används jämsides med partiklarna š'įta || š'ėta- ”detta, se här”, tātā ”det där”, ūštatā || ūštatā ”därför”, tiktā || tēktā ”bara”. Därför bör uppkomsten av ord och småord förklaras utifrån dialekternas interna regler och nyanser, inte genom likheten med slumpmässiga ord som används i olika dialekter. LITERATŪRA Valeckienė A. Forma tai ir jos variantai lietuvių kalbos tarmėse // Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1977. T. 17. P. 55–74. Valeckienė A. Lietuvių kalbos gramatinė sistema. V., 1984. Santrumpos kaip LKŽ. Vytautas Vitkauskas