Dėl kai kurių tarptautinių ir lietuviškų žodžių vartojimo šnekamojoje bendrinėje kalboje

LIETUVIŲ LEKSIKOS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIX (1991) VIDA RUDAITIENĖ OM ANVÄNDNINGEN AV VISSA INTERNATIONELLA OCH LITAUISKA ORD I TALAD STANDARDLITAUISKA I dag får vi, i takt med att vetenskapens och teknikens framsteg accelererar, kännedom om allt fler nya internationella ord. Det finns inget språk i världen som saknar ord av främmande ursprung eller internationella ord, eftersom folk kommunicerar med varandra. Nya företeelser upptäcks, och med dem kommer också benämningar, som vanligen lånas från det folk där den nya företeelsen har sitt ursprung. Eftersom många värden som skapats av olika folk är av internationell karaktär uppstår också ett behov av internationella ord för vetenskaplig kommunikation. Användningen av internationella ord är ett komplext fenomen som, som nämnts, först och främst hänger samman med språkkontakter. För närvarande har terminologins internationalisering blivit ett viktigt problem. I takt med att kultur, utbildning och bildningsnivå höjs tränger internationella ord från vetenskapens och teknikens områden in i andra stilar av standardspråket; ”de är allmänt erkända, naturliga former för lexikal-semantiskt uttryck av de viktigaste begreppen i den nutida kulturen” (Акуленко, 1975, 198). I dag börjar vetenskaplig internationell terminologi användas i stor omfattning inom olika stilar av standardspråket. Ordlån är ett naturligt fenomen. I alla språk ökar antalet internationella ord, särskilt termer. Internationella ord används numera allt oftare av människor från olika samhällsskikt, till och med i arbetarnas och kollektivjordbrukarnas talspråk, liksom i publicistiska genrer – från talarstolen, i politiskt tal, tidningsartiklar osv. När det gäller variationen i användningen av internationella ord i litauiskan kan man säga att den yttrar sig på två sätt: ett litauiskt ord och ett internationellt ord används parallellt, och ordet kan vara både gammalt och nytt, till exempel: aeroplanas — lėktuvas, aviatorius — pilotas, lakūnas, eksportas — išvežimas (Skardžius, 1973, 25). I språket kan också långa och korta former av internationella ord användas, till exempel: kinematografas — kinas, metropolitenas ir metro, radiotelegrafas — radijas, taksomotoras — taksi. Numera vinner dock de korta formerna av internationella ord ofta över de långa, till exempel: radiotelegrafas, taksomotoras, eller så begränsas deras betydelse och användningsområde, till exempel kinematografas. Ibland varierar genus för vissa internationella ord, till exempel: filma — filmas, šlanga — šlangas. Som en del av unionsprojektet ”Tvåspråkighetens och flerspråkighetens typologi i Sovjetunionen” genomförde Litauiska språk- och litteraturinstitutet 1987 en vetenskaplig expedition för att samla in sociolingvistiska data och språkdata; med hjälp av ”Lexikundersökningsformuläret” ty- 118 pologins enkät1 utarbetades en artikel utifrån det material i svaren som författaren samlat in i Varėna och Druskininkai. Nittiofem litauer från de nämnda distrikten, användare av dagens litauiska standardspråk, tillfrågades. De representerade följande samhällsområden: det samhällspolitiska (anställda vid partiets och Komsomols kommittéer i Varėna-distriktet – sekreterare, avdelningschefer; de flesta hade högre utbildning, två hade inte fullföljt den och två hade särskild sekundärutbildning), utbildningsområdet (anställda vid Varėnas förskola: främst förskollärare, musikledare och annan servicepersonal med särskild sekundärutbildning; två hade högre och två sekundär utbildning; elever vid en yrkesteknisk skola), masskommunikation (anställda vid redaktionen för Varėna-distriktets tidning: avdelningschefer, redaktörer, korrespondenter m.fl., varav endast en inte hade fullföljt högre utbildning), kultur (bibliotekarier vid Varėnas centralbibliotek; de flesta hade särskild sekundärutbildning, två hade högre utbildning och två sekundär utbildning), produktion (anställda vid Varėnas hushållskombinat: ingenjörer, arbetsledare, teknologer, ekonomer, bokhållare, arbetare m.fl.; de flesta hade särskild sekundär- eller sekundärutbildning, tre hade högre utbildning och två hade inte fullföljt sekundärutbildningen), hälso- och sjukvård (anställda vid sanatoriet ”Nemunas” i Druskininkai: främst läkare med högre utbildning, sjuksköterskor och annan servicepersonal; många av dem hade särskild sekundärutbildning och en person sekundärutbildning) samt jordbruk (anställda vid två kollektivjordbruk i Varėna-distriktet, ett agroindustriellt komplex och en veterinärstation: agronomer, veterinärer, ingenjörer inom jordbruksmekanisering, zootekniker, ekonomer, bokhållare m.fl.; ungefär hälften hade högre utbildning och de övriga särskild sekundärutbildning). Man försökte säkerställa att formulären fylldes i objektivt (i närvaro av artikelns författare). Med hjälp av ”Lexikundersökningsformuläret” försökte man också ta reda på från vilka samhällsområden och med vilken utbildningsnivå informanterna oftare tenderar att använda internationella ord, och hur dessa faktiskt används. En av uppgifterna i ”Formuläret” var att skriva litauiska motsvarigheter till sådana vanliga internationella ord som: anonsas, deportuoti, kont(e)ineris, limituoti lokalinis, planer(is), progresyvus, struktūra. Deras litauiska motsvarigheter (förhandsannonsering; fördriva, deportera; varulåda; begränsa; lokal; segelflygplan; progressiv; struktur, sammansättning) angavs av 44,2% av de tillfrågade med högre utbildning (25,5% av dem svarade felaktigt). Även 34,61% av informanterna med särskild sekundärutbildning svarade korrekt (45,8% av dem skrev felaktiga litauiska motsvarigheter). Av informanterna2 med sekundärutbildning kände 13,1% till de litauiska motsvarigheterna väl, medan 8,4% av deras svar var felaktiga. De med sekundärutbildning (i detta fall främst elever vid yrkestekniska skolor) kunde de litauiska motsvarigheterna till de internationella ord vi hade angett väl 1 Svaren på ”Formuläret” förvaras i manuskriptsamlingarna vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkets institut, Litauens vetenskapsakademi. 2 Den låga svarsandelen beror på att de flesta informanter inte alls utförde denna uppgift. Av detta kan man också dra slutsatsen att alla som inte svarade inte heller känner till litauiska motsvarigheter till dessa internationella ord. 119 endast 2,5% skrev det, medan 8,24% gjorde det dåligt. Svaren från informanter med ofullständig högre utbildning var nästan identiska: bra – 6,34%, felaktigt – 6,3%. Samtidigt konstaterades att de som bäst kände till de litauiska motsvarigheterna till dessa internationella ord arbetade inom kultursektorn (bra 20,8%, dåligt – 0,96%), hälso- och sjukvården (bra – 20,23%, dåligt – 10%), den samhällspolitiska sektorn (bra – 13,06%, dåligt – 2,21%) och masskommunikationssektorn (bra – 10,6%, dåligt – 3,4%). Detta var till största delen informanter med högre eller specialiserad gymnasieutbildning. Flest inexakta svar gav anställda inom produktionen (hela 43,23%, bra – endast 12,9%) och jordbruket (felaktigt 19,31%, bra – 11,43%). Man kan dra slutsatsen att personer med högre utbildning bättre känner till de litauiska motsvarigheterna till de presenterade internationella orden. Följaktligen använder de också internationella ord oftare. De allra populäraste av de internationella ord vi nämnt är följande: limituoti (används av 61 informanter – 64% av 95 tillfrågade), konteineris (54–56,8%), progresyvus (51–53,7%). Alla andra internationella ord används i mindre utsträckning; i deras ställe används oftare och är mer populära de inhemska orden. I ”Enkäten” fanns frågor som skulle visa om informanter från de utbildningsgrupper och samhällssektorer vi nämnt var mer benägna att använda internationella eller litauiska ord (när de har samma betydelse). Meningar och ordkombinationer med sådana korrekt använda internationella ord presenterades, till exempel: Globalinis karas. Iš visų požymių reikia išskirti dominuojančius. I stället för de understrukna internationella orden kunde litauiska ord ha skrivits, med mera. Personer med specialiserad gymnasieutbildning (internationella – 73,3%, litauiska – 26,1%), ofullständig gymnasieutbildning (internationella – 41,3%, litauiska – 3,43%) och gymnasieutbildning (internationella – 26,1%, litauiska – 9,87%) var mer benägna att använda de internationella orden i dessa meningar. Informanter inom jordbruket (internationella – 85,8%, litauiska – 13,3%), produktionen (internationella – 72,9%, litauiska – 26,2%) och utbildningssektorn (internationella – 72,1%, litauiska – 27,8%) var mer benägna att använda internationella ord i dessa meningar. I stället för de understrukna internationella orden i dessa meningar använder informanter med högre utbildning oftare deras litauiska motsvarigheter (pasaulinis; vyraujančius, pagrindinius) (litauiska – 49,63%, internationella – 42,77%). Dessa är till största delen anställda inom masskommunikationssektorn (litauiska – 40,7%, internationella – 8,1%), hälso- och sjukvården (litauiska – 76,2%, internationella – 23,2%) och kultursektorn (litauiska – 51,8%, internationella – 32,3%). Detta skulle tyda på att informanter med högre utbildning, eftersom de bättre förstår identiteten mellan orden i de båda grupperna, uppskattar och värdesätter sitt modersmål mer. I ”Enkäten” fanns en uppgift som skulle klargöra om internationella eller litauiska ord oftare används synonymt. Meningar presenterades med litauiska motsvarigheter angivna inom parentes, till exempel: Projektas buvo (pakoreguotas, pataisytas). Techninė komisija pastebėjo mašinų konstrukcijų kai kuriuos (defektus, trūkumus). Plytų (deficitas, trūkumas) labai jaučiamas statybose. Į mačą pakviesti geriausi (arbitrai, teisėjai) och så vidare. Det fanns också uppgifter utan meningar, till exempel: aktyvumas — veiklumas, eksperimentas — bandymas, fundamentas — pamatas, liftas — keltuvas, litiažė — 120 akmenligė, radiacija – spinduliavimas, remontas – (pa)taisymas, rentabilus – pelningas, stabilus – patvarus och så vidare. Man skulle stryka under det ord som används oftare. Det framgick att informanter med specialiserad gymnasieutbildning (internationella – 47,84%, litauiska – 34,76%) och gymnasieutbildning (internationella – 25,08%, litauiska – 23,97%) var mer benägna att använda internationella ord. Till denna kategori av informanter hör anställda inom jordbruket (internationella – 46,85%, litauiska – 36,15%), produktionen (internationella – 44,48%, litauiska – 40,13%) och hälso- och sjukvården (internationella – 41,45%, litauiska – 27,29%). Informanter med ofullständig gymnasieutbildning (litauiska – 22,22%, internationella – 18,51%) och ofullständig högre utbildning (litauiska – 14,16%, internationella – 11,15%) var mer benägna att använda litauiska ord. Informanter med högre utbildning var däremot oftare benägna att använda litauiska motsvarigheter, även om en ganska stor andel av dessa informanter också använder internationella ord (litauiska – 38,33%, internationella – 35,87%). Litauiska ord används oftare av anställda inom masskommunikationssektorn (litauiska – 43,52%, internationella – 14,29%), den samhällspolitiska sektorn (litauiska – 69,05%, internationella – 36,85%) och kultursektorn (litauiska – 18,55%, internationella – 15,25%). Bland de internationella ord som används oftast kan följande nämnas: liftas (av 95 informanter används det av 88–96,6%), remontas (83–87,4%), radiacija (73–76,8%), eksperimentas (63–66,3%). Endast det litauiska ordet akmenligė ersätts inte av någon informant med det internationella litiazė. Av svarsmaterialet framgick också att internationella ord används felaktigt. Detta framgår av meningarna: Globalinis (didžiulis, milžiniškas) mokestis. Gera aplinka formuoja (ugdo) kalbą. Här har globalinis och formuoja använts på fel sätt. Det har konstaterats att de informanter som är mer benägna att använda internationella ord ofta också använder dem felaktigt. Exempelvis använder hela 72,7% av informanterna med specialiserad gymnasieutbildning internationella ord felaktigt i de meningar vi presenterade. Dessutom kunde endast 27% av dem i detta fall använda exakta litauiska motsvarigheter. Internationella ord användes felaktigt av 53,2% av informanterna med avslutad högre utbildning, medan 37,7% använde exakta litauiska motsvarigheter. Även 41,35% av informanterna med ofullständig gymnasieutbildning strök i det nämnda fallet inte de felaktigt använda orden; endast 4,2% ersatte dem med litauiska motsvarigheter. Även 43,6% av informanterna med gymnasieutbildning använder internationella ord felaktigt; endast 8,35% hittar exakta litauiska motsvarigheter. Av meningarna som angavs strök 21,9% av informanterna med ofullständig högre utbildning inte de felaktigt använda internationella orden, och endast 8,4% ersatte dem med exakta litauiska motsvarigheter. En genomgång av enkätsvaren från informanter inom de enskilda sektorerna visade på en liknande tendens: informanter som är benägna att använda internationella ord använder dem oftare felaktigt. De felaktigt använda internationella orden i meningarna vi presenterade, globalinis, formuoja, lämnades kvar i texten utan att ersättas med motsvarigheterna didžiulis (milžiniškas) och ugdo av hela 48,1% av informanterna inom jordbruket (endast 16,7% ersatte dem med litauiska ord), 38% inom hälso- och sjukvården (14,6% ersatte dem med litauiska ord) och 31% inom produktionen (27,1% ersatte dem med litauiska ord). 16,3% lämnade de internationella ord som felaktigt förekom i ”Enkäten” kvar i texten o- 121 … informanter från kultursfären (endast 12,5% av dessa informanter ersatte dem med exakta litauiska motsvarigheter). Informanter från masskommunikationssfären (25% ersatte dem, 6,9% lät dem stå kvar oförändrade), den samhällspolitiska sfären (25% ersatte dem, 14,8% lät dem stå kvar oförändrade) och utbildningssfären (51,9% ersatte dem, 37,5% lät dem stå kvar oförändrade) är mer benägna att ersätta de angivna internationella orden med exakta litauiska motsvarigheter. Av svaren i ”Enkäten” framgick att en stor andel av informanterna inte kan använda de angivna internationella orden. I dagens litauiska standardspråk i tal är adverb med formanten -iai, bildade av relativa adjektiv med suffixet -inis, fortfarande ganska vanliga trots att de är felaktigt bildade. I ”Enkäten” fanns meningen: Bilietai buvo išpirkti per (rekordiniai, rekordiškai, labai, nepaprastai) trumpą laiką. Informanterna skulle välja ett av alternativen inom parentes. Svaren visar att så många som 66,7% av informanterna med specialiserad gymnasieutbildning och 33,3% av informanterna med högre utbildning felaktigt valde adverbet rekordiniai. Alla informanter som använder detta adverb arbetar inom jordbruket eller tillverkningssektorn. Ibland hör man sådana felaktigt bildade adverb också i radio och television. Till och med intellektuella använder dem. Till exempel: Aš daugiau esu optimistė. Aš į gyvenimą žiūriu filosofiškai (= filosofiškai) — säger en skådespelerska i televisionen den 1987 05 03. Fiziniai (= fiziškai) žmogus nepajėgus pakelti tokio krūvio säger en sportkommentator i televisionen den 1988 03 07, och så vidare. I ”Enkäten” fanns ett par meningar med internationella ord som saknar litauiska motsvarigheter, till exempel: Jaunuolis apsivilkęs ryškiais marškiniais ir apsimovęs džinsais. Poilsio namuose daugelis mūvi šortais. Av svaren framgick att informanter som oftare föredrar internationella ord lät džinsus och šortus stå kvar i texten. Informanter som oftare föredrar litauiska ord föreslog i stället en mängd olika litauiska ersättningsord för džinsų och šortų. I stället för ordet džinsai föreslog de sportines kelnes, darbines kelnes, och i stället för šortai — trumpikes, sportines, trumpas sportines kelnes, puskelnes, glaudes och så vidare. 75,4% av informanterna med specialiserad gymnasieutbildning (23,1% ersatte dem), 50,1% med högre utbildning (32,35% ersatte dem) och 23% med gymnasieutbildning (15,2% ersatte dem) bytte inte ut dessa ord mot litauiska. Jeans och shorts är informanter med ofullständig högre utbildning oftare benägna att byta ut mot svenska ord eller uttryck (13,25% använder de angivna internationella orden, medan 35,8% byter ut dem mot svenska). Nästan lika stor andel (13%) av informanterna med ofullständig gymnasieutbildning använder de internationella orden jeans och shorts, och 38,9% byter ut dem mot svenska. Det är framför allt anställda inom jordbruket (60,5% använder inte litauiska motsvarigheter, 15% ersätter orden) och tillverkningssektorn (45,8% använder inte litauiska motsvarigheter, 29,3% ersätter dem) som inte byter ut de angivna internationella orden mot litauiska. En större andel av de informanter som ersätter de internationella ord vi nämner med litauiska utgörs av dem från den samhällspolitiska sfären (23,9% ersätter dem med litauiska, 16,2% använder internationella ord), utbildningssfären (53,2% ersätter dem med litauiska, 42% använder internationella ord), kultursfären (23,6% ersätter dem med litauiska, 8,1% använder internationella ord) och masskommunikations- 122 anställda inom kommunikationssektorn (ersätter med litauiska ord 15,4%, använder internationella ord 10,4%) och hälso- och sjukvården (ersätter med litauiska ord 29,6%, använder internationella ord 27,7%). Av de 95 tillfrågade använder 37 (38,9%) informanter det internationella ordet džinsai, medan 58 (61%) informanter ersätter det med litauiska varianter; šortai används av 26 (27,4%) informanter, medan 69 (72,6%) informanter ersätter det med litauiska synonymer. Av svaren i ”Enkäten” framgår ibland en viss inställning mot vissa internationella ord (trots att det saknas litauiska motsvarigheter till dem). Detta är särskilt tydligt för ord som betecknar nya föremål, trendiga varor och sällsynta företeelser, t.ex.: bluzonas, kruizas, stresas, voljeras osv. I sådana fall benämns företeelserna ganska ofta på litauiska med beskrivande uttryck. Enligt vår mening skulle detta tyda på att de nämnda internationella orden, eftersom de är nya, ännu är ovana för talarna och att deras innehåll inte är helt klart. Enkätsvaren visar att många internationella ord som används i litauiskan i regel har anpassats till språkets fonetiska och grammatiska system och blivit en del av dess ordförråd. Till dessa hör framför allt orden kava, radijas, kinas, filmas, mašina, diskas m.fl. Med detta i åtanke finns det enligt vår mening ingen anledning att ersätta de džinsus och šortus som kommit till oss från engelskan via ryskan med litauiska ord. Av svaren framgår att vissa informanter tenderar att använda internationella ord även där en litauisk variant eller en hybridisk avledning passar bättre. Exempelvis fanns följande mening i ”Enkäten”: Varje land ägnar stor uppmärksamhet åt (gazifikacijai, dujofikacijai). Man skulle stryka under det ord inom parentes som man oftare använder. I detta fall är det bättre att använda hybridformen dujofikacijai. Det visar sig att av våra 95 informanter använder 45 (47,4%) gazifikaciją, medan endast 28 (29,5%) använder dujofikaciją. Gazifikaciją används oftare än dujofikaciją av informanter med specialiserad gymnasieutbildning (gazifikacija – 45,5%, dujofikacija – 21,4%), gymnasieutbildning och ofullständig gymnasieutbildning (gazifikaciją används av 13,6% av informanterna i vardera utbildningsgruppen; dujofikaciją – 10,7% av informanterna med gymnasieutbildning och 9,8% av informanterna med ofullständig gymnasieutbildning). Detta är huvudsakligen informanter från utbildningssektorn (40,9%; dujofikaciją – 7,1%), jordbrukssektorn (40,3%; dujofikaciją – 21,4%) och tillverkningssektorn (26,9%; dujofikaciją – 14,3%). Gazifikacijos används inte alls av informanter med högre utbildning. Dessa är vanligtvis anställda inom kulturens och det samhällspolitiska områdets sektorer. 64,3% av informanterna med högre utbildning använder dujofikaciją, medan 27,3% använder gazifikaciją. Det handlar främst om anställda inom masskommunikation (dujofikaciją – 7,1%, gazifikaciją – 4,5%) och hälso- och sjukvården (dujofikaciją – 28,6%, gazifikaciją – 13,4%). Med utgångspunkt i uppgifterna från ”Enkäten” kan vi dra slutsatsen att informanter med specialiserad gymnasieutbildning och gymnasieutbildning oftast tenderar att använda internationella ord, och att även andelen med högre utbildning är ganska stor. Det handlar främst om anställda inom tillverknings-, jordbruks- och utbildningssektorerna. Av det undersökta materialet följer också en annan slutsats: informanter som oftare använder internationella ord begår också fler semantiska fel i samband med deras användning. Bland våra respondenter använde anställda inom jordbruks- och tillverkningssektorerna med specialiserad gymnasieutbildning och högre utbildning oftast internationella ord felaktigt. 123 De flesta internationella ord är termer och fyller en terminologisk funktion, och deras användning i språket är därför oftast berättigad. En av de mest framträdande egenskaperna hos dagens litauiska standardspråk är att olika slags termer blir allt vanligare. Termer används inte bara i vetenskapliga texter, utan också i olika andra stilar av litauiskt standardspråk. De tränger in i tidningar, samhälls- och politiska tidskrifter, skönlitteratur samt radio- och tv-program, inte bara ett och ett utan också i hela grupper. Denna process drivs av extralingvistiska faktorer – vetenskapens växande roll, teknikens utbredning, intensiva internationella kontakter med mera. Samtidigt som termer från olika vetenskaps- och teknikområden sprids, etableras deras användning i överförda betydelser i standardspråkets politiska vokabulär, både i skrift och i tal; ibland blir användningsområdet för deras egentliga betydelser något snävare. Det bör påpekas att det vid olika tidpunkter är termer från olika områden som oftare används i överförd betydelse. I dag används termer från medicin, biologi, fysik, matematik och andra vetenskapsområden mycket ofta i dessa betydelser. Internationella termer som förekommer i standardspråkets vokabulär avterminologiseras också ofta. I ”Enkäten” fanns frågan: Kan ni använda orden akumuliuoti, balastas, diagnozė, diapazonas, orbita, vakuumas. i en icke-specialiserad betydelse (inte som term)? Orden presenterades tillsammans med meningar där de angivna termerna hade avterminologiserats, och informanterna skulle skriva ordet ”ja” eller ”nej” i slutet av meningen. En del informanter skrev också fler meningar i ”Enkäten” med de angivna termerna använda i överförd betydelse. Man försökte även ta reda på om internationella termer används i överförd betydelse i en mening för att ge tanken en humoristisk ton. Om så var fallet skulle informanterna stryka under de termer vi nämnde. Det visade sig att informanter med påbörjad men inte avslutad högre utbildning oftare använde de nämnda termerna i överförd betydelse (i överförd betydelse – 48,0%, i egentlig betydelse – 23,67%; termer använda i överförd betydelse ger tanken en humoristisk ton – 28%), liksom informanter med specialiserad sekundärutbildning (i överförd betydelse – 28,72%, i egentlig betydelse – 19,93%; termer använda i överförd betydelse ger meningen en humoristisk ton – 16,2%) och med sekundärutbildning (i överförd betydelse – 23,33%, i egentlig betydelse – 10%; termer använda i överförd betydelse ger meningen en humoristisk ton – 10%). Internationella termer avterminologiserades oftare av anställda inom jordbruket (avterminologiserar 46,83%, använder i egentlig betydelse 15,55%, använder i överförd betydelse för att ge tanken en humoristisk ton 12,52%), hälso- och sjukvården (38,49%, använder i egentlig betydelse 26,95%, använder i överförd betydelse för att ge en humoristisk ton 10,27%), den samhällspolitiska sektorn (33,37%, använder i egentlig betydelse 19,07%, använder i överförd betydelse för att ge tanken en humoristisk ton 33,37%) och kulturen (33,32%, använder i egentlig betydelse 18,03%, använder i överförd betydelse för att ge meningarna en humoristisk prägel 31,45%). 124 Av de presenterade internationella termerna användes följande oftast i överförd betydelse: diagnozė (användes av 27 = 28,4% av de 95 tillfrågade), vakuumas (25 =26,3% av 95), diapazonas (21 =22,1% av 95), till exempel: Han beskrev mig så här: både egoistisk, småaktig och maktlysten – han ställde helt enkelt en fullständig diagnos. Vi var så goda vänner, men nu är vår relation ett fullständigt vakuum. En fysiklärare och arrangör av litterära aftnar – en sådan räckvidd kan jag förstå. Informanter utan avslutad sekundärutbildning (främst från tillverkningssektorn) tenderade oftare att använda dessa termer i överförd betydelse för att uppnå en humoristisk effekt (33,37%; 18,2% använde dem i egentlig betydelse och 13,65% i överförd betydelse). Informanter med avslutad högre utbildning tenderade oftare att använda de nämnda termerna i egentlig betydelse (36,47%, i överförd betydelse – 31,75%; 10,43% använde dem i överförd betydelse för att ge meningarna en humoristisk ton). Informanter inom masskommunikation (55,58%; i överförd betydelse – 33,33%; i humoristiskt syfte – 16,7%) och utbildning (23,63%; i överförd betydelse – 14,6%; i humoristiskt syfte – 16,67%) tenderade oftare att använda dem i egentlig betydelse. I ”Enkäten” fanns också en annan, helt likartad fråga om användningen av internationella termer i överförd betydelse: anatomija, arterija, barometras, ink(r)ustavimas, potencialas. Forskningsresultaten visar att informanter med avslutad högre utbildning (48,28%; 19,44% använder inte termerna i överförd betydelse), sekundärutbildning (45,96%; 27,6% använder inte termerna i överförd betydelse) och specialiserad sekundärutbildning (44,12%; 40,16% använder inte termerna i överförd betydelse) oftare tenderade att använda de angivna termerna i överförd betydelse. Detta är vanligast bland anställda inom jordbrukssektorn. I detta fall användes orden oftast i överförd betydelse: potencialas (53 av 95 tillfrågade använder ordet – 55,8%), barometras (50 av 95 – 52,6%), anatomija (45 av 95 – 47,4%), till exempel: Samhällets intellektuella potential växer ständigt. Produktionsbarometern är efterfrågan. En mycket komplex anatomi av etiska och sociala världsåskådningsproblem. En tendens kan skönjas: informanter som oftare använder internationella ord tenderar också att avterminologisera internationella termer. Det var viktigt för dem som sammanställde ”Enkäten” att veta vilken betydelse de undersökta informanterna oftare använde det internationella ordet ateljė i: ”syateljé” eller ”ateljé för exklusiva kläder”. Svaren visar att den vanligare betydelsen av ordet är ”syateljé”: 61 av 95 tillfrågade (64,2%), medan betydelsen ”ateljé för exklusiva kläder” angavs av 20 (21,1%). Endast anställda inom tillverkningssektorn tenderade oftare att använda ateljė i betydelsen ”ateljé för exklusiva kläder” (45%); ”syateljé” – 8,2%). Under den nuvarande vetenskaps- och teknikrevolutionen är en ökning av den internationella vokabulären särskilt utmärkande för de utvecklade ländernas språk. Det har sagts att vetenskaps-, teknik- och kulturarbetares intresse för internationell terminologi ökar för varje år. Detta skapar ett behov av att utbyta internationell information; å andra sidan – mycket- 125 den ökade utbredningen av internationalism i dagens värld. När många vetenskapliga problem löses på internationell nivå och direkta vetenskapliga kontakter knyts mellan olika discipliner kan de vanliga sätten att övervinna språkbarriären – att lära sig och använda språk (översättningsvolymen ökar numera med 15–20% varje år) – inte tillgodose behoven inom internationell kommunikation i tillräcklig utsträckning. Detta måste beaktas när terminologin i varje nationalspråk normeras: vid bedömningen av en viss term måste man ta hänsyn inte bara till det egna språkets system utan också till det internationella vetenskapsspråkliga sammanhanget (Антонюк, 1985, 9). Det undersökta materialet visar att människor med olika utbildningsbakgrund och yrken ganska ofta använder internationella ord, även om man inte heller bör använda dem utan ett starkt behov. Materialet visar också att internationella ord ofta används på ett omotiverat sätt. Många sådana ord förekommer där enbart egna litauiska ord skulle räcka gott. I själva verket bekräftar också uppgifterna i ”Enkäten” att internationella ord används alltför ofta i talspråket. Enligt vår mening bör man varken i den vetenskapliga litteraturen eller i talspråket missbruka svårbegripliga internationella ord, särskilt när de inte har någon terminologisk betydelse. I språket måste man medvetet undvika onödiga eller inexakta internationella ord som används i en annan betydelse än sin egen. Alltför frekvent användning av internationella ord försvårar människors kommunikation, språket och tanken. Och vi, som K. Gaivenis med rätta påpekar (1987, 19), ”klär ofta fortfarande tanken i främmande kläder. En och annan forskare säger till och med att när man säger eller skriver något på ett annat språk kan man varken lägga till eller ta bort något”. Som vi har sett får denna tanke också ett gott stöd av analysen av enkätsvaren. Där framgår att det inte är egna ord eller egna termer det råder brist på, utan respekt för modersmålet. Med litauiska ord kan man uttrycka de allra mest komplicerade tankarna och formulera de viktigaste problemen. Internationella ord, som också enkätsvaren visar, är i regel berättigade i talspråket endast när det saknas en litauisk motsvarighet eller när betydelserna hos det internationella ordet och det litauiska ordet inte helt sammanfaller. Användningen av internationella ord är också berättigad när deras litauiska synonymer har en annan emotionellt-expressiv eller funktionellt-stilistisk nyans. Om det litauiska ordet dessutom inte är en term, medan det internationella ordet fyller den funktionen, är det bättre att använda det. En analys av uppgifterna i ”Enkäten” visar med konkreta exempel hur vissa mer allmänt använda internationella ord och termer på ett inte alltid berättigat sätt tränger in i våra intellektuellas talspråk. LITERATŪRA Gaivenis K. Pasakyti logiškai ir lietuviškai // Kalbos kultūra. 1987. Sąs. 5. P. 19–21. Skardžius P. Lietuviški tarptautinių žodžių atitikmenys. Čikaga, 1973. Акуленко В. В. Вопросы интернационализации словарного состава языка. Харьков, 1975. Антонюк Л. А. Лингвистическое упорядочение Белорусской научной терминологии и проблемы интернационализации терминологической лексики // Mokslo kalbos kultūros ir terminologijos problemos / Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1985. T. 24. P. 5–10. 126 В. РУДАЙТЕНЕ ОБ УПОТРЕБЛЕНИИ НЕКОТОРЫХ ИНОСТРАННЫХ И ЛИТОВСКИХ СЛОВ В ЛИТОВСКОМ РАЗГОВОРНОМ ЛИТЕРАТУРНОМ ЯЗЫКЕ Резюме При выполнении темы „Типология двуязычия и многоязычия в СССР“ в 1987 г. была организована экспедиция, во время которой и согласно „Анкете исследования лексики“ собирались социологические и языковые данные. Выявилось реальное употребление некоторых (зачастую и не употребляемых в пределах нормы) лексических вариантов. В настоящей статье использован материал анкетирования, проведенного автором в городах Варена и Друскининкай. Согласно упомянутой анкете, автор провела опрос 95 информантов – представителей следующих социальных сфер: общественно-политической, просвещения, массовой коммуникации, культуры, производства, здравоохранения, сельского хозяйства. Социальным объектом исследования были взяты потребители современного литовского литературного языка. У всех родной язык – литовский. Современный литовский язык „заражен“ иноязычными словами. Отсюда и проблема употребления иностранных слов. Согласно анкете, была предпринята попытка установить, каково реальное употребление иностранных слов, из каких социальных сфер и с каким образованием информанты чаще склонны к употреблению иностранных слов. На основании данных нашего анкетного материала можем сделать вывод, что чаще склонны к употреблению иностранных слов информанты со средним специальным и средним образованием. Кроме того, довольно велик процент информантов с высшим образованием, расположенных к употреблению иностранных слов. К употреблению иностранных слов чаще склонны представители сфер производства, сельского хозяйства и просвещения. Материалы исследования позволяют сделать и другой вывод: кто чаще употребляет иностранные слова, тот делает больше семантических ошибок, связанных с их употреблением. По данным опроса, наиболее часто ошибочное употребление иностранных слов у работников со средним специальным и высшим образованием из сфер сельского хозяйства и производства. Большинство употребляемых в литовском языке иностранных слов являются терминами. Наряду с распространением терминов в литературном языке укореняется и их употребление в переносном значении. На основе анкетных данных установлена и такая тенденция: информанты, которые чаще склонны употреблять иностранные слова, чаще детерминологизируют иностранные термины. Данные нашей анкеты показывают, что иностранные слова довольно часто употребляются людьми с различным образованием без особой необходимости.