Дзеепрыслоўі на «-(ў)шы» ў беларускіх народных гаворках

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXX (1993) PERIFERINĖS LIETUVIŲ KALBOS TARMĖS Ю. Ф. МАЦКЕВІЧ, Е. И. ГРЫНАВЕЦКЕНЕ DE ADVERBIALA PARTICIPEN PÅ –(У)ШЫ I BELARUSISKA FOLKDIALEKTER I dialektkortoteket till ”Ordbok över dialekterna i nordvästra Belarus och dess gränsområden” finns mycket material som hittills ännu inte har använts och som utförligt återspeglar bruket av och funktionerna hos adverbiala participfraser i dåtid med suffixet -(ў)шы. Alla dessa är bildade av transitiva och intransitiva verb i perfektiv och imperfektiv aspekt (däribland även reflexiva verb, liksom med negationen не-). Beroende på deras funktionella särdrag delas de in i tre grupper, som skiljer sig åt genom sina bildningsmässiga kännetecken. Till den första gruppen hör fraser på -(ў)шы, vilka används som predikat utan kopulaverbet ёсць. De betecknar resultatet av en handling i det förflutna, vars följder kvarstår i nuet, t.ex.: Lockarna är genomvåta av dagg. Kudelionys (Kudelionys), Šalčininkai; Gud har välsignat oss med goda män. Maliai, Astravas; Sonen och svärdottern har tagit sovrummet. Valynciai, Varėna–Druskininkai; Du har brutit av ett blad från min krukväxt. Maliai, Astravas; Döda brodern, och svägerskan har dragit sig undan. Vėžionys, Varėna–Druskininkai; Hon har arbetat sig trött. Achremovtsy, Brest; Trädet har fallit ner i träsket. Losk, Volozhin; Hönan har blivit slukad. Alchovka, Novogrudok; Guryn har inte gått förbi. Maliai, Astravas; Jag har inte sagt så. Starye Smilgi, Voranava; Zarečča har ännu inte kommit fram till köksträdgården. Maliai, Astravas; Höet har ännu inte torkat. Graužai, Ashmyany. Till denna grupp hör också tillagda fraser, som kännetecknas av ett bestämt resultat av den avslutade handlingen, t.ex.: Hon har gått till läkaren. Vėžionys, Varėna–Druskininkai; Jag arbetade själv som mjölkerska. Yeldovichi, Brest; Var har du gjort av skjortan?. Zhidevichi, Iuye. I liknande fall förekommer ofta även bestämningar, t.ex.: Jag var en gång människa, men nu är jag en gammal änka. Kudelionys, Šalčininkai; Jag har rensat lin, men det var länge sedan. Raguliški, Daugai. Jag har blivit gråhårig. Graužai, Ashmyany; Jag har varit utan man länge. Maliai, Astravas; Hon har tagit på sig den här klänningen hit. Maliai, Astravas; Nu har han tagit på sig den inför resan till havet. Vėžionys, Varėna–Druskininkai. Det förekommer exempel på adverbiala participfraser som uttrycker en följd av avslutade handlingar, t.ex.: Jag har inte lagt undan den, utan bäddat in den bland kuddarna. Bashty, Iuye; Hunden skällde åt tuppen och slet av honom fjädrarna. Graužai, Ashmyany; Han har slagit höet, men det har inte torkat. Zhili, Iuye; De bodde i Lettland och reste dit. Raguliški, Daugai. 105 Till den andra gruppen hör verbkonstruktioner där den villkorliga markören a utgörs av verbet vara i dåtidsform. De uttrycker en avslutad handling som är tidsmässigt avgränsad, t.ex.: Jag hade då arbetat som avdelningschef. Losk, Volozhin; De hade dömt honom till femhundra rubel. Starye (Sauliai), Šalčininkai; Den lätta daggen hade blött ner rågen. Lisna, Varėna–Druskininkai; Jag hade förfrusit mina händer när jag var barn. Achremovtsy, Brest; Partisanerna hade tagit sig in i striden. Zhili, Iuye; Vi hade fått tag på pengar. Kreva, Smorgon; Vi hade lagt in några aspsoppar. Slavnya, Trakai; Katten hade krupit in i skåpet. Palacishki, Voranava; En spindel hade krupit in i fällan. Valshyn, Varėna–Druskininkai; Hon hade blivit kvar i skogen. Vishneva, Smorgon; Det hade ännu inte läkt. Palacishki, Voranava; Jag hade inte tittat. Maliai, Astravas; Smågrisarna hade ännu inte blivit färdigavvanda. Alchovka, Novogrudok. Precis som i den första gruppen används här ofta verbfraser som del av en bestämning, t.ex.: Jag hade redan lagt in det. Gamla Trakai (Senieji Trakai), Trakai; Jag hade redan gift mig. Budy, Varėna–Druskininkai; I går hade jag ännu inte hittat den. Alchovka, Novogrudok; Jag hade fått behandling. Achremovtsy, Brest; Han var liten och hade druckit. Vishneva, Smorgon; Där hade han åkt iväg för en tid. Nistanishki, Smorgon; Nästan helt stel hade hon varit hela dagen. Valshyn, Varėna–Druskininkai; Det hade torkat tidigt det året. Gruzdava, Postavy. Till den tredje gruppen förs adverbiala participfraser som ingår i komplexa meningar. Den största undergruppen bland dem utgörs av komplexa meningar med en villkorsbisats. I sådana konstruktioner uttrycks inte en faktisk betydelse, utan en villkorligt önskande-optativ betydelse, t.ex.: Om jag hade varit där, skulle jag inte ha låtit honom gifta sig. Maliai, Astravas; Om han hade gift sig på en gång, skulle han inte ha blivit dödad. Maliai, Astravas; Han skulle ha fortsatt att köra hela tiden om han inte hade blivit sjuk. Yedlavichi, Brest; Om jag hade levt i tre dagar, skulle jag bara ha väckt någon gammal kvinna. Achremovtsy, Brest; Om de inte hade gjort operationen, skulle jag ha levt. Achremovtsy, Brest; Om pappa hade gett mig det, skulle också jag ha berett skinnet. Zhili, Iuye; Om han inte hade tagit det, skulle han inte ha jagat. Palacishki, Voranava; Om Verka hade skrivit av mig, skulle jag ha fått arbete som konduktör. Achremovtsy, Brest. Utöver förekomsten av adverbiala participfraser har det i huvudsatser och bisatser noterats fall där en dåtidsform av verb används i en av satserna, t.ex.: Hon ville att de skulle ha gett henne huset. Maliai, Astravas; Det var bra att han stängde; annars skulle ögonen ha hoppat ut. Palacishki, Voranava; I går fick jag inga pannkakor; hon skulle ha gett dem till hunden. Graužai, Ashmyany; Då hade han inget papper; han skulle ha skrivit ner det. Soly, Smorgon; Om du hade levt bra, skulle du inte tala så. Yedlavichi, Brest; Om han hade sagt det, skulle hon ha gett honom en näsduk. Palacishki, Voranava; Och jag skulle ha pratat färdigt, om jag hade vetat att de gav mig hundralappar. Salanove, Vilnius. Ibland finner man liknande konstruktioner med en önskande nyans: Tänk om det ändå vore sommar, och Gud hade tagit mig. Palacishki, Voranava; Hon ville att de skulle ha gett henne huset. Maliai, Astravas. 106 Syntaktiska konstruktioner av liknande typ är vanligen också kända i närliggande belarusiska dialekter (ДАБМ. Карта № 205; Каментарыі, 741 і наст.). Konstruktioner på -/вши i predikatsfunktion i de nordvästryska dialekterna har undersökts ingående i den välkända studien av I. B. Kuzmina och E. V. Nemchenko (Кузьмина, Немченко. СПФР, 116–223, 295–297). De aktuella konstruktionerna är också kända i närliggande polska dialekter (Nitsch. DJP, 461; Turska. JJCh,56), liksom i polska och ryska dialekter i Litauen och Lettland (Semjonova,320; Новгородов, 369–389; Паршута, 80–86; Немченко, 82). Konstruktioner av denna typ är vitt belagda i det litauiska standardspråket, där de är normerade (Aš ten ilgai gyvenęs = Jag har bott där länge; Jis buvo tris dienas nevalgęs = Han hade inte ätit på tre dagar; Jei būtume žinoję, būtume nedavę = Om vi hade vetat, skulle vi inte ha gett), i litauiska dialekter och äldre litauiska texter, samt i lettisk folktradition (Sliziēne. SAVF, 81–93; Sliziēne. SVFS, 63–84; LKG, T.2, 141–161; ГЛЯ, 215–217; Ambrazas. LKDĮS, 173–174; Амбразац. ССПБЯ, 186; Endzelins. LVG, 1013–1014; MLLVG, T.1, 590). De aktuella konstruktionerna har djupa rötter. De är ursprungliga för språket (Кузнецов. ИГРЯ, 195 і наст., 244–248). Motsvarande litauiska konstruktioner går tillbaka på de perfektiska tempusformerna i forngrekiskan (LKG, T.2, 150). I linje med olika forskares uttalanden kan man hävda att de i såväl östslaviska som baltiska språk utvecklades oberoende av varandra som självständiga former och utan tvivel utgör ett fornminne som är gemensamt för de baltiska och slaviska språken. Att de bevarats och används mer påtagligt i det nordvästbelarusiska området (och särskilt i det belarusisk-polsk-litauiska gränsområdet) ger dock anledning att anta att dessa konstruktioner antingen är ett resultat av ett baltiskt substrat eller av språkkontakter mellan närliggande områden, eller bådadera. Förkortningar för källor och litteratur І Astr. – Astravets distrikt: Mali Ashm. – Ashmjany distrikt: Graŭžyški Bras. – Braslav distrikt: Akhramaŭtsy, Jedlavičy Valož. – Valožyn distrikt: Losk V.-Dzv. – Verkhnyadzvinsk distrikt: Budź, Valyntsy, Vjalikaje Sialo, Lisna Vil. – Vilejka distrikt: Salacoje Voran. – Voranava distrikt: Paljatiški, Staryja Smil’hiny Daug. – Daugavpils distrikt: Raguliški Iŭjeŭ distrikt – Iŭje distrikt: Bašty, Žydzevičy, Žyli 107 Навагр. — Navahrudaks distrikt: Альхоўка Паст. — Pastavy-distriktet: Груздава Смарг. — Smarhon-distriktet: Вішнева, Крэва, Ністэнішкі Трак. — Trakai-distriktet: Staryje Troki (Senieji Trakai) Шальч. — Šalčininkai-distriktet: Kudzjancy (Kudelionys), Streltsy (Šauliai) II Ambrazas LKDIS — Ambrazas V. Lietuvių kalbos dalyvių istorinė sintaksė. Vilnius, 1979. Endzelins LVG — Endzelīns J. Latviešu valodas gramatika. Rīgā, 1951. LKG — Litauisk grammatik. Bd 2. V., 1971. MLLVG — Modern lettisk standardspråks grammatik. Bd 1. Riga, 1959. Nitsch DJP — Nitsch K. Det polska språkets dialekter // Det polska språkets grammatik. Kraków, 1923. Semjonova — Semjonova M. Om ett särdrag hos de ryska dialekterna i Latgale // Skrifter från Lettiska SSR:s vetenskapsakademis språk- och litteraturinstitut. Bd 6. Riga, 1958. Sližienė SAVF — Sližienė N. Om sammansatta perfektiva former av verbens tempus och modus i litauiskt litteraturspråk // Litauiska språkets morfologiska struktur och dess utveckling. V., 1964. Sližienė SVFS — Sližienė N. Strukturen hos sammansatta verbformer i litauiskt litteraturspråk // Litauiska språkets grammatiska struktur. V., 1967. Turska JJCh — Turska H. Język Jana Chodźki. Wilno, 1930. Амбразас ССПЯ — Амбразас В. Jämförande syntax för particip i de baltiska språken. Vilnius, 1990. ДАБМ — Belarusiska språkets dialektologiska atlas. Minsk, 1963 (och kommentarer). ГЛЯ — Грамматика литовского языка. Вильнюс, 1985. Кузнецов П. С. Историческая грамматика русского языка. Москва, 1953. Кузьмина, Немченко СПФРГ — Кузьмина И. Б., Немченко Е. В. Syntax för participformer i ryska dialekter. Moskva, 1971. Немченко — Немченко В. Ryska gammalbosättare i Litauen och deras dialekter // Kalbotyra. Bd 7. V., 1963. Новгородов — Новгородов М. А. Bildning och bruk av gerundium i en rysk gammalbosättardialekt i Dagda-distriktet i Lettiska SSR // Vetenskapliga meddelanden från Moskvas statliga pedagogiska institut. Moskva, 1959. Bd 134, 369-389. Paršuta — Paršuta J. M. Användningen av gerundium på -szy, -wszy som predikat i den polska dialekten i Vilniusområdet i Lettiska SSR // Kalbotyra. Bd 8. V., 1963. 108 AKTIVA PARTICIP I PRETERITUM MED SUFFIXET -(ųšy I VITRYSKA DIALEKTER Sammanfattning Artikeln behandlar de syntaktiska funktionerna hos aktiva particip i preteritum med suffixet -(ų)šy, som används i de nordvästliga vitryska dialekterna och har belagts i ordboken över vitryska dialekter och deras gränsområden (”Слоўнік беларускіх гаворак паўночна-заходняй Беларусі и яе пагранічча”. Bd 1–5, Минск, 1979–1986). Tre grupper urskiljs. Till den första gruppen hör konstruktioner utan kopulan ёсьць, vilka betecknar en handling i det förflutna som fortfarande pågår (t.ex. Ку́дры абро́шшы траво́й); till den andra hör konstruktioner med kopulan быў (быўшы), vilka anger en handling som ägde rum i det förflutna (t.ex. быў пацук забраўшыся ў пастку); till den tredje hör konstruktioner med den konjunktiva kopulan быў бы (была бы, быўшы бы), vilka beskriver en hypotetisk eller önskad handling (t.ex. Хацела, каб хату ёй былі пацаўшы). Artikeln visar med konkreta exempel att analoga syntaktiska konstruktioner också används i vissa andra vitryska och polska gränsdialekter i Litauen och Belarus. I andra slaviska språk har de inte belagts. Syntaktiska konstruktioner av denna typ används fortfarande levande i de litauiska dialekterna, och i standardspråket är de normerade. Artikelns slutsatser bekräftar uppfattningen att detta är en gammal gemensam företeelse i de baltiska och slaviska språken. Samtidigt hävdas att företeelsen kan ha bevarats i de aktuella slaviska dialekterna antingen på grund av deras geografiska närhet till Litauen och de nära språkkontakterna, som ett baltiskt substrat i dem eller som ett resultat av båda faktorerna. 109