K. Sirvydo „Dictionarium trium linguarum“ poveikis D. Poškos žodynui „Słownik języka litewskiego, polskiego i łacinskiego“

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIII (1995) GRAMATIKA IR LEKSIKOLOGIJA KAZIMIERAS PAKALKA K. SIRVYDAS ”DICTIONARIUM TRIUM LINGUARUMS” INFLYTANDE PÅ D. POŠKAS ORDBOK ”SŁOWNIK JĘZYKA LITEWSKIEGO, POLSKIEGO I ŁACIŃSKIEGO” Många författare till tryckta och handskrivna litauiska ordböcker har använt Konstantinas Sirvydas (1580—1631) trespråkiga ordbok över polska, latin och litauiska. Hittills vet vi tämligen lite om vilket inflytande Sirvydas ordbok hade på Dionizas Poškas (1757—1830) handskrivna polsk-litauiska ordbok. Efter att ha jämfört fjorton likartade uppslagsord på bokstaven B, slumpmässigt hämtade från de båda ordböckerna, hävdade Boris Larin (1893—1964) att Poškas ordbok endast i liten utsträckning var beroende av Sirvydas (Ларин, 1957: 135—136). Efter en mer systematisk jämförelse av 300 uppslagsord måste vi ifrågasätta B. Larins ovan nämnda påstående. I denna artikel vill vi visa hur och i vilken utsträckning Poška använde Sirvydas ordbok, vilka ord han hämtade därifrån, hur han valde ut dem och återgav dem osv. Vid jämförelsen använde vi den femte upplagan av Sirvydas ordbok, vilken Poška utgick från. Poška själv, liksom andra av hans samtida, betraktade Sirvydas som en stor auktoritet och satte stort värde på hans ordbok. Han ägde ett defekt exemplar av ”Dictionarium”, den femte upplagan, och hade dessutom ett annat exemplar till låns från biskop Juozapas Arnulfas Giedraitis (1754—1838). Poškas samtida, den samogitiske poeten Silvestras Valiūnas (1789—1831), påverkade arbetet med Poškas ordbok. När han fick veta att Poška skrev en litauisk ordbok författade han 1826 ett litterärt brev på vers, ”Till den som skriver en litauisk ordbok”. I det angav han, nästan som i en särskild instruktion, hur ordboken borde vara utformad. Valiūnas gladde sig åt att Poška ”vill rädda samogitiskan genom skrift”. Han uppmanade eftertryckligt Poška att ”komma ihåg att litauer och samogiter ska finna alla orden i den boken och förstå dem när de hittar dem” (Valiūnas, 1957: 294—295). Tydligen tilltalade inte Sirvydas östliga dialekt och de många nybildningarna Valiūnas och andra samogitiska intellektuella. Man får anta att Poška kände väl till Valiūnas brev och tog hänsyn till hans önskemål. På Poškas tid hade en tvåspråkig polsk-litauisk eller rentav litauisk-polsk ordbok varit mer ändamålsenlig än en trespråkig, som Sirvydas. Poška förmådde emellertid inte frigöra sig från Sirvydas trespråkiga ordbok. Även detta vittnar om Sirvydas stora inflytande. För Poška, som förberedde sig på att skriva en litauisk ordbok, var det svårt att välja vilken litauisk dialekt som skulle ligga till grund för ordboken. När Poška tog ställning i denna fråga förklarade han i ett brev från april 1824 till Ivan Loboika (1786—1863), professor vid Vilnius universitet, att hans egen modersmålstalade Viduklė-dialekt var den mest passande för en ordbok (Poška: 477—478). Poška 216 delade in de litauiska dialekterna i tre grupper1 utifrån uttalet av ljudkombinationerna la, lė. Även om Poška var en stark förespråkare för Viduklė-dialekten avstod han i praktiken delvis från sin ståndpunkt, eftersom han insåg att dialektala former hindrade en bredare kommunikation. Därför strävade han, som vi ska se, efter att i möjligaste mån anpassa sig till andra dialekter även i ordboken. I den tog han med många ord från sin tids samogitiska dūnininkai-dialekt och andra samogitiska dialekter samt en del terminologi från olika områden. Enligt Zigmas Zinkevičius var den viktigaste källan för honom hans egen sydsamogitiska dialekt och litauisk folklore (Z. Zinkevičius, 1990: 137). Förutom modersmålsdialekten var äldre och samtida litauiska skrifter viktiga källor för Poškas ordbok. Poška använde sannolikt Sirvydas ordboks femte upplaga mer än någon annan källa. Poška hade en vidsträckt uppfattning om ordbokens syfte: ”För er, bröder, skriver jag en ordbok — både för samogiter och litauer” (Poška: 109). Han kallade den inte en samogitisk, utan en litauisk ordbok — ”Słownik języka litewskiego, polskiego i łacinskiego”. Poška insåg också väl behovet av en litauisk grammatik, men gav företräde åt en litauisk ordbok. Han menade att en grammatik borde växa fram ur en god ordbok (Poška: 329). Låt oss se hur Poška använde Sirvydas ordbok när han ville att hans verk skulle vara användbart för alla litauer. Ord och uppslagsord som hämtats från Sirvydas ordbok kan villkorligt delas in i tre grupper: 1) ord och uppslagsord där källan ”Dictionarium” anges; 2) ord och uppslagsord där källan ”Dictionarium” inte anges; 3) blandade uppslagsord där enstaka ord från Sirvydas har använts. Ordboksartiklarna i Poškas ordbok (Poškas Žodininkas — PŽ, hädanefter citerade i originalets ordning. Varje ordboksartikel återges i sin helhet, med endast enstaka förkortningar. För att korta framställningen återger vi endast den litauiska delen av ordboksartikeln ur Sirvydos ordbok (Sirvydos ”Dictionarium” — SD). Alla utelämningar markeras med tre punkter inom hakparenteser. Stavningen ändras endast obetydligt; tecken som markerar vokallängd (och kanske även betoning) utelämnas. 1. Poškas ord och ordboksartiklar med angiven källa i ”Dictionarium”: Buk, -u m. Bok. Lit. Eskulus, m. se. Dikcionarz Szyrwida (vulgo) łowaras, m. PŽ I 93 [...] Eskulus SD 21 Dla tego adver. Lit. Diel to, todiel (olim) Drin todrin se. Dikcionarz Szyrwida Fol. 40 PŽ I 163 [...] Därför, alltså, därför, alltså SD 40 Dwukropka, —i. f. Två punkter. Lit. Du Punktu, Du Žimiu, Dimin. Du Žimelu i Lit. Prus. Du Spakelu se. Du spątelu. Enligt Szyrwidas Synon. Lit. Du Taszkielu Raszitoju. se. Du Taszku PŽ I 217 Skrivtecken [...] Taszkielis, raszitou Taszkas SD 114 1Den första dialekten kallades ”den litauiska dialekten” (dvs. högstaitiska), den andra — Pakuršė- och Paprūsė-dialekten, den tredje — dialekten i mitten av det samogitiska hertigdömet (dvs. Viduklė). 217 Filosof, —a. m. Grek. Lat. Philosophus. NB Enligt den allmänt vedertagna uppfattningen bland de lärda: pol. visdomsälskare. Lit. Protameylis (tay jra) Iszminties milietois m. Detta motsvarar helt det polska uttrycket vi. Słownik X. Szyrwida. Rᵘ 1713. Femte upplagan Fol. 53 —i, 1677 fjärde upplagan [...] Visdom, älskare av klokhet, älskare av förstånd SD 53 Igram. Jag busar, stojar, skämtar. Ludo, Iocor, Kuluse, ludiju, Iūkinu, Iūka darau, Žaydžiu. vi. Słownik Lit. X. Szyrwida PŽ I 344 [...] Žaydžiu SD 78 Igranie, -ia, n. Lek, skämt, upptåg. Lusus Ludus, Iocus Lit. Iūkinimas, Iūka darimas, m. Žaydimac, žayslas, m. vi. Słownik Lit. X. Szyrwida PŽ I 334. [...] Lek, spel SD 78 Igrzysko, -a, n. Lekplats. Žayslay m. i plural. vi. Słownik Lit. X. Szyrwida PŽ I 334 [...] Många lekar, genom handling, genom tanke, etc. SD 78 Kikut, -a m. Återstoden av en avskuren hand eller ett avskuret finger. Lit. Kuksas, m. Kuksa, f. Lat. Trunca manus, Truncus digitus. Sciunkłas vi. Słow. X. Szyrwida PŽ I 374 [...] Sciunkłas SD 89 Klamka, -i f. från Tyskland. Klinke. Lit. Užmeteklis, m. dimin. užmeteklelis, m. Lat. Obex. vi. Słow. Szyrwidą PŽ I 380 [...] Ažumeteklis SD 91 Kleryk, -a m. från grekiska och latin. Lit. Szwistinis, m. Lat. Clericus, initiatus Sacris (Szyrwid) PŽ I 385 [...] Szwistinis SD 93 Monstrancya, -yi, f. Lit. Szwenta Sakramenta Neszikle, f. (Szyrwid) Lat. Sacratheca, Eucharistica, PŽ I 697 [...] Neszikle SS sakrament SD 155 Förvärv, inkomst, vinst. Lit. uždarbis f. (olim) Gauklas, m. (Szyrwid) [...] PŽ I 683 [...] Förvärvande, erhållande, gauklas SD 160 Övernaturlig [...] Auksęcziau už Prigimima yszsikielens, -lenti, Prigiminu Praevnans (Szyrwid) PŽ I 705 [...] Som tillhörande naturen, övergående naturen SD 162 Älskare, -ska, m. Lit. (eleganter) Swetmoteris, m. även vi. Dziewieczarz. (vere) vi. Kurewnik (olim) Padriubelis, m. (Szyrwid. w. Diktionarzu Lit.) w Prusach Lit. Bamba—bendris, m. Germ. Ehebrecher (vi. Słownik Lit. Fol. 143. Mielcke.) Pol. Cudzołożnik. Lat. Concubinus, adulter. PŽ I 736 [...] Palayduo, små smulor SD 165 Som hör till middagen, -a, -e Lit. Pietu, Pjitu, Paldienia m. et. f. indecl. tam in Singul. quam in Plur. adverbialiter (olim) Pietukszstis (Szyrwid) Lat. Pransorius PŽ I 856 [...] Pietukszstis SD 197 Eldfluga, -a m. (insekt.) Lit. Petielskie, f. Lat. Pyrausta, Pyralis (vi. Słownik Szyrwida, Fol 220 PŽ I 1000 218 [...] Petielskie SD 220 Person, -en, f. Lit. Assaba, f. (etymol. Essibe. Pol. tillvaro), Persona, -an, f. Lit. Persuna, f. Lat. Persona se. Słow. Szyrwida Fol 232 PŽ I 1073 [...] Persuna SD 232 Hyska, plur. på kläder. Lit. Rubu riediklay, m. i plur. (förr) Ižtugos, f. plur. (Szyrwid) Lat. Nodi, noduli, Globuli vestium PŽ II 51 [...] Ižtugos SD 245 Fotsnara, f. Lit. Putilay, m. i plur. (Szyrwid) Lat. Lorum in Pedibus avium venaticarum PŽ II 42 [...] Putilay SD 244 Apelsin, -en, f. Lit. Obulis auxinas, m. (Szyrwid i Lit. ordbok) Lat. Malum aureum, Pomum dureum, Hesperium, aurantium malum PŽ II 306 [...] Äpple auxinas SD 272 Pyxis för det allraheligaste sakramentet. Lit. Indietawę Szwęčiausia Sakramenta, f. (se Słown. X. Szyrwida) Lat. Pyxis Eucharistice PŽ II 736 [...] Indetuwe det heliga sakramentet SD 311 Österrike, plur. Lit. Panonia, f. (se Słown. Szyrwida) Lat. Austria, Panonia PŽ II 748 [...] Panonia SD 313 I hela handskriften anges Sirvydas ordbok endast 22 gånger. Det var kanske Samuel Bogumił Lindes (1771–1847) ordbok som fick Poška att ange ordkällor; ur den hämtade han registret över polska ord. Poška använde inte Lindes förkortningar (Szyrwid — X. Szyrwida dictionarius Pol. Lat. Lithuanie), utan införde nya och sinsemellan olikartade. Efter det angivna Sirvydas-ordet skrev han inom parentes: Szyrwid eller se Słownik, Dictjonarz X. Szyrwida, Słownik Lit. X. Szyrwid, wedle Synon. Szyrwida, Szyrwid w Dictjonarium Lit., obacz Dikcionarz Szyrwida. Före Sirvydas motsvarighet använde han också det latinska olim. Han angav i regel inte sidorna i Sirvydas ordbok; undantag är de litauiska motsvarigheterna till de polska orden filozof, ognik, osoba. Ordet protamęlys särskilde Poška från alla de andra. Där angav han inte bara den femte upplagan, utan också den fjärde. I följande ordboksartiklar nöjde sig Poška med enbart Sirvydas motsvarigheter: klamka, kleryk, monstrancya, ognik, pęca, pomarancza, puszka do Nayświętszego Sakramentu, Rakusy. Oftare använde Poška Sirvydas motsvarigheter sida vid sida med sina egna valda motsvarigheter, se dla tego, igram, igrzysko, kikąt, nabycie, nadprzyrodzony, natożnik, obiadowy, osoba. Det polska ordet kikąt förklarade Poška med det žemaitiska adjektivet kuksas, -a och använde Sirvydas arkaism eller dialektism sciunkłas. När han förklarade det polska natożnik med po swętimoteris gav Sirvydas motsvarigheten padržubelis och lade dessutom till ordet bambabęndris, hämtat från Christijonas Gotlibas Milkuses ordbok. Låneordet eskulus ur Sirvydas ordbok gav Poška tillsammans med det litauiska iowaras. Sirvydas taszkielis, raszitoju taszkas återgav han i dualisform: du taszkielu raszitoju (dwukropka). I vissa artiklar utvidgade och preciserade Poška Sirvydas förklaringar; se de polska uppslagsorden igram, igranie, nadprzyrodzony, obiadowy. 219 Liksom i Sirvydas ordbok kompletteras latinismen persuna (person) med slavismen asaba; till slavismen iżtugos (spänne) läggs den beskrivande förklaringen rubu riediktay till. Från artikeln nabycie, zarobek i ”Dictionarium” använde Poška endast ordet gauktas, som bara Sirvydas kände till. Artikeln ognik (owad) — petielskie skrev Poška av med ett korrekturfel; den korrekta formen ska vara peteliszke. 2. Ord och ordboksartiklar som Poška hämtade ur ”Dictionarium” utan att ange källa: Alkemi. Kemisk konst, chrysopoei. Konsten att framställa guld, f. Kunskap f. PŽ I 8 [...] Kunskap om konsten att framställa guld, SD 1 Alkemist, -er. f. Kemist, chrysopoeiker. Guldmakare, silversmed f. PŽ I 8 [...] Guldmakare, silversmed, SD 1 Arytmetyka, -i. f. Grekiskt ord. Lat. Arithmetica. Läran om tal och räkning. Lit. Mokslas skaytlaus PŽ I 13. Räknekonst, räknelära. Arithmeticę (es) numerorum disciplina. Talens lära SD 312 Borys, -a. m. Grovt bröd av rågavfall. Panis acerosus. Lit. Dūna Bieralini, f. PŽ I 76 [...] Bröd utan surdeg SD 18 Snickeri, -et. n. Ars fabrica, ars mechanica. Lit. Daylidiste, f. PŽ I 121 [...] Daylidiste SD 30 Filosofi, -ii, f. från grek. Philosophia (det vill säga) kärlek till och begär efter visdom. Protameyle, f. -lingas m. -ga, f. adjec. — gay. adver. vi. där samma Filosof, Filosofia PŽ I 244 Jag filosoferar. Philosophor. Protameylauju, -auti PŽ I 244. [...] Pratomeyle SD 53 Franca, -y. f. Fransk sjuka, enligt Słown. P. Lindego hovsjuka, kanonisk katarr. Lat. Lichen morbus Gallicus, Lues Venerra. Lit. Brątay, Brantay, Bruntay. in Plur. m. (olim) Kauliniczie f. PŽ I 247 [...] Bruntay SD 55 Hetman, -a., m. från Tyskland. ein Hauptmann. voivod, kejsare, befälhavare, hertig. Kariowedis, m. PŽ I 310 [...] Kariawedis SD 71 Jad, -u, m. Gift, Venenum, tabes, virus, toxicon, toxicum. Lit. Apipena, f. Nūday, m. in Plur. Sjway apipenu (Pol. giftens saft) m. in Plur. PŽ I 314 [...] Apipenay, nuoday SD 73 Matsal, -en f. Lit. Walgituwe, f. Locnatulum cocnitatio PŽ I 314 [...] matsal [...] Walgituwe SD 353 Jalmuzna, -y, f. av grekiska och latin. Elaesmosina Lit. Elmużna, f. Substan PŽ I 319 [...] Elmużna SD 74 220 Enhällighet, -ens, f. Unanimitas, Consensio Studiorum. Sundara, ett hjärta, f. Plus vi. Enighet PŽ I 327. Enighet, enhet, -ens, f. Unitas. Wienokibe, enighet, enhet f. PŽ I 324 [...] Sundara, ett hjärta SD 76 Silkesmask, liten mask. Bombyx Szilkine kirmielie, f. [...] PŽ I 330 [...] Silkesmask [...] Szilkine kirmele SD 76 Sten av havsskum, porös. Akmuo ysz putos mares, Skilietas. Pumex, saxum fistulosum, Spongia PŽ I 350 [...] En sten från havets skum, ihålig, sprucken SD 82 Stenhus, -et, n. Lit. Akmeniczia, f., endast akmeniney, plitiney. Domus lapidea, Domus lateritia, Domus caementitia. PŽ I 350 [...] Akmeničia, stenhus, tegelhus SD 82 Fodertråg, -et, n. Penietuwe, f. Vivarium, sagina, saginarium PŽ I 358 [...] Penetuwe SD 85 Blodskam, -en, f. Lit. Gadinimas giminies m. Incestum PŽ I 367 [...] Fördärv av släkten SD 88 Bad, -et, n. Lit. Mauditine, f. Lauatio, Natabulum. Plus. vi. Badande PŽ I 354 [...] Mauditine SD 84 Korv, -en, f., liten korv, -en, f. Dimin. Lit. Deszra, Raumenine, f. Dimin. Deszrele. Lat. Lucanica, Botellus [...] PŽ I 370 [...] Muskulös rygg SD 89 Klapanogi, -a, -ie, en som åstadkommer ljud med fötterna. Lit. Tauszkakois, m. -oi f. Lat. Sonipex PŽ I 381 [...] Tauszkakois SD 91 Kleynot, -u, m. (från tyska das Kleinod) — detta i Plur. Lit. Riediklay Brangi vi. Brągi vi. Brungi. Lat. Cimelia. Plu vi. Ädelsten PŽ I 387 [...] Dyra redskap SD 93 Sto. Lit. Kumele, aszwa, f. [...] PŽ 378 [...] Sto [...] Kumele, aszwa SD 91 Hjulmakare, -eia, m. vagnmakare. Lit. Ratadaylis, m. -li, f. Lat. Plaustrarius, Traharius [...] PŽ I 405 [...] Ratadaylis SD 99 Hjulmakeri, -a, n. Lit. Ratadayliste, f. Lat. Carpentaria fablica [...] PŽ I 406 [...] Ratadayliste SD 99 Solkompass. Lit. Adininkas saulinis. Lat. Solorium, gnomon. Horologium Solare [...] PŽ I 409 [...] Solur som bärs på kroppen SD 100 Kyrka, -a, m. med avseende på personer. Lit. Surinkimas tykru Krikszczioniu. Lat. Ecclesia PŽ I 424 [...] En samling av sanna kristna SD 107 Benkammare, benhus, -y, f. Lit. Kauliniczie, f. Lat. Olvarium, Ossuarium PŽ I 426 [...] Kauliniczia SD 107 221 Kozodoy, -ia m. Lit. Oszkmelžis, oszkamelzis, m. -ži f. Lat. Caprimulgus PŽ I 434 Kozodoy, herde. Caprimulgus. Oszkatnelže SD 110 Kropidlnica, -y, f. Lit. Taszkinicz ie, f. Lat. Aquiminale PŽ I 452 [...] Taszkiniczia SD 114 Kropidło, kropidełko, -a, n. Lit. Taszka, Taszkiele Lat. Aspergillum [...] PŽ I 452 [...] Taszkiela SD 114 Krzywoprzysięgam, -gać. Lit. Kreywaysiekin, Neteysey siekiu. Infin. siekti. Lat. Pejero, Perjuro PŽ I 464 [...] Krawyay, orättvist strävar jag efter SD 119 Księżyca Now. Lit. Mienu Naujas, m. Lat. Lunu nova PŽ I 468 [...] Ny månad SD 120 Kök, -et, f. Lit. Wirtuwe, f. Lat. Culina, coqvina PŽ I 473 [...] Wirtuwe SD 122 Kupowanie chćiwe. Lit. Pyrkingiste, f. Lat. Emacitas PŽ I 479 [...] Pirgingiste SD 123 Magnes, magnet, -en, m. Lacin. Lit. Akmuo gielżi Traukiens, m. Lat. Magnes, siderites PŽ I 552 [...] Sten som drar till sig järn SD 140 Måleri, -a, n. Lit. Teplone, f. Lat. Ars pictoria PŽ I 555 [...] Teplone SD 140 Målare, -a, m. Lit. Teplotois, m. -toi, f. Lat. Pictor PŽ I 555 [...] Teplotoias SD 140 Melankoli, -ii, f. från grekiskan. Bränd galla. Lit. Tulżis sudeginta, f. Lat. Atra bilis PŽ I 581 [...] Bränd galla SD 145 Tvättfat, -y, f. Lit. Mazgotuwe, praustuwe, f. (olim) Lat. Pelvis, Pelluvium [...] PŽ I 593 [...] Tvätterska, tvätterska, skurare SD 147 Muskel, -u, m. från latin. Myszyka, i f. En rörelseframkallande del i djurs och människors kropp, lik en liten mus med avdragen hud. Lit. Dalis Kuna Pelele wadinama, jog toligi ira Peley nudirtay. Lat. Musculus torus Plus vi. Mysz, Myszka PŽ I 668 [...] En del av kroppen kallas pelele, eftersom den är som en avskuren liten bit SD 159 Mutant, -a, m. från latin. En röstförändrare. Lit. Balsamaynis, m. -ni, f. Substant. Balsa maynans, m. -anti, f. adjec. Lat. Hirqvitallus PŽ I 669 [...] Balsamaynis SD 159 Obwarzanek, -nka, m. Lit. Grundele, abaranka, f. dimin. Abarąkiele f. Lat. Spira. Spirula PŽ II 847 [...] Grundele SD 196 Obwolwacz, -a, m. Lit. Anklagare, anklagare, m. -toi, -kiei, f. Lat. Proclamator PŽ I 901 [...] Anklagare, anklagare SD 205 Klander av seder. Lit. Papeyka, f. Lat. Satyra, Censura PŽ I 901 [...] Papeyka SD 205 222 Sedlig, -t, -a. Lit. Budump prigulens, m. — lenti, f. Lat. Moralis PŽ I 902 [...] Budump liggande SD 205 Motsvarande, -e, f. Motsvarighet, -er, f., Orakel. Lit. Atsakitine, f. Lat. Oraculum PŽ I 949 [...] Atsakitine SD 214 Jag svär mig fri. Lit. Atsysiekiu, -siekłi, -siekiau, -sieksiu (Part. Praes.) atsysiekiens, m. -enti f. Lat. Ejuro, abjuro PŽ II 954 [...] Atsisiekiu SD 215 I förrgår, häromdagen, förr adver. Lit. Unday, Lat. Nudius tertius, nudius quartus etc. PŽ I 1028 I förrgår [...] Unday SD 226 Förrgårs-, -t, -a. Lit. Undayniksztis, m. -ti, f. Lat. Nudis tertius, nudus quartus [...] PŽ I 1028 [...] Undayniksztis SD 226 Försyn, -en, f. Lit. Apweyzda, apwayzda, f. [...] PŽ I 1035 [...] Apiwayzda SD 227 Berättare, -n, m. Tillkännagivare, förkunnare. Lit. Apsakitois, m. -toi f. Lat. Praeco, praedicator [...] PŽ I 1044 [...] Apsakitoias SD 228 Ostrowid, ostrowidz, -a, m. Lit. Asztrategis, m. — gi, f. [...] PŽ I 1080 [...] Asztraregis SD 233 Pasternak, -a, m. från latinets Pastinaca. Lit. Pasternokas, m., i plural Pasternokay (olim) Burkuntay m. i plural PŽ II 32 [...] Pasternokay, burkuntay SD 243 Piekarstwo, -a, n. bagaryrke, f. Lat. Opus Pistorium, Panificium PŽ II 64 [...] Duonininkiste SD 247 Pietro, Piątro, -a, n. Lit. (egentligen) Grunda, f. (i vardagligt tal) wyszkas, m., i plural Lat. Contignatio, tabulatum. Plus vi. Våning ovanför byggnaderna [...] PŽ II 86 [...] Grunda SD 249 Pisania nauka. Lit. skrivkonst, m. Lat. Orthographia PŽ II 95 [...] skrivkonst SD 251 Podagryk, -a, m. en person som lider av podager. Lit. Sausgila sergąns, m. Koju Lyga sergąns, m. — serganti, f. Lat. Podagricus, articularius PŽ II 167 [...] Sjukdom i benen SD 259 Podskarbstwo, -a, n., förvaltning av den offentliga statskassan. Lit. užweyzd ieimas pyningu wysotimia, Lat. questura, questorum officium PŽ II 217 [...] Att förlora pengar överallt SD 264 Pojedynek, -nku, m. en örfil, en duell. Kamp man mot man. Lit. Powienam musztine, f. Lat. Duellum, monomachia, Singularis Pugna PŽ II 252 [...] Att slåss med varandra SD 268 Popielica, -y, f. Lit. Sumpsovmus, mus, f. Lat. Mus ponticus PŽ II 329 [...] havsöga SD 275 223 Kruthorn, -ar, n. Lit. Parakauniczie, f. [...] Litet kruthorn, dimin. Lit. Parakauniczikie, Parakaunicziele, f. Lat. Theca pulveris nitrosi PŽ II 472 [...] Parakauniczie SD 290 Översättning, -u, m. Översättande, överföring, översättning. Lit. Parguldimas, m. Lat. Interpretatio, vi. Tłumaczenie PŽ II 533 [...] Perguldimas SD 295 Przysługa, -i, f. Lit. Inteyka f., Inteykimas, m. [...] Lat. Gratificatio [...] PŽ II 687 [...] Inteyka SD 307 Przysmak, -u, m. god, Lit. (vulgo) Gardulis, Gardumas, m. Lat. Condimenutum. Vått tilltugg för att doppa maträtter Lit. Padaža, f. Lat. Embanima, Plus vi. Delikatess, delikatesser [...] PŽ II 687 Blöt smaksättning/saft till maträtter [...] Gardulis SD 307 Recepta, -y, f. av latin. Beskrivning av ett läkemedel. Lit. Apraszimas waysta, m. PŽ II 758 [...] läkemedelsbeskrivning SD 314 Exemplen i den andra gruppen visar också på ett stort inflytande från Sirvydas ordbok. Merparten av artiklarna har Poška skrivit av i sin helhet utan ändringar eller med små ändringar, se alchimia, ciesielstwo, hetman, jadalnia, jałmużna, kamienica, karmnik, kazirodztwo, kąpiel, kobyła, kołodziej, kołodziejstwo, kościół, kośnica, kuchnia, malarstwo, malarz, muszkuł, obwoływacz, obyczajów, ganienie, obyczajny, odpowiednia, onegdajszy, opowiadacz, ostrowid, pasternak, piekarstwo, pisania nauka, podskarbstwo, pojedynek, popielica, prochownica. Vissa förklaringar, särskilt de beskrivande, kan Poška ha översatt med samma motsvarigheter direkt ur Lindes ordbok, till exempel: kamień z piany morskiej, dzińkowaty, krzywoprzysięgam, księżyca nów, pisania nauka, podskarbstwo, recepta med flera. Endast en liten del av artiklarna kompletterade Poška med nya synonymer, se franca, jednomyślność, mutant, obarzanek, piętro med flera. Med utgångspunkt i Sirvydas nybildning pratomeyle (filozofia) bildade Poška ett nytt adjektiv protomeylingas, -a; ett verb protomeylauju, -auti; och ett adverb protameylingay. Sirvydas förklarade det polska kozodoy pastucha endast med femininformen oszkamelże, medan Poška redan anger former för båda genus. Eftersom Poška satte ut grammatiska beteckningar vid orden lade han till sådana också vid några av de litauiska motsvarigheter som hämtats från Sirvydas. Till deszra (kielbasa) lade han också till diminutivformen deszrele, och till parakauniczią (prochownica) — parakauniczikie, parakaunicziele. Poška tyckte att Sirvydas ord gardulis (prysmak) var folkligt; före detta ord skrev han vulgo. I den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas” beläggs ordet endast i Sirvydas ordbok och skrifter. Poška rättade också ett par korrekturfel i Sirvydas ordbok: i stället för pirgingiste rättade han till pyrkingiste (kupowanie). 3. Ordboksartiklar som endast innehåller enstaka ord från Sirvydas: Aby raz. Lat. Saltem, semel. Lit. Ben viena karta, bile tik PŽ I 4 [...] Även en gång SD 1 224 Adziamski Kobierzec, -rcu m. Lat. Persicum Tapete. Lit. Persiszkas Kauras m. PŽ I 5 [...] Kauras från Persien, görs i Persien, persisk kauras SD 1 Alba Kaplańska (y.f.) Lat. vestis Sacerdotalis Lintea, Poderis, Lit. Apwałkałas Kunigu Drobinis (m.) PŽ I 8 [...] Kunglig huvudbonad, lång och av fint tyg SD 1 Ankra, -y. f. Tibula murorum, Edificiorum. Binder samman murar och timmer, f. PŽ I 19 [...] Murens fog, vägg Forskare. m. Synonymer. Utforskare, undersökare, utredare. Lat. Discussor, Inquisitor. Examinator, Sciscitator. Lit. wartitois, kratitois, klausinetois, dasyzinotois, Iszkotois m. -toi f. Substan. PŽ I 20 Den som vänder, den som kastar ut, den som förhör, den som låter veta SD 4 Bałwochwalnica, -y. f. Idolium, Fanum, Delubrum, Lit. Bažniczie Diewaytiu Pagoniszku PŽ I 24 [...] Hednisk kyrka SD 5 Baranina, -y. f. lammkött, Awimena, awyniena, awiena, f. PŽ I 24 [...] Awimena SD 6 Bardysz, a. yxa eller bard. [...] Lunata Securis, Hasta, Falcata. Lit. Dalgiakirwis, Bardyszius m. PŽ I 28 [...] Dalgiakirwis SD 6 Baszta, -y, f. bastion, m. torn. Lat. Turiis, Propugnaculum Lit. Gintuwe Bokszta, f. PŽ I 29 [...] Gintuwe SD 7 Bawełna, -y. f. Lat. Linum xylinum, på tyska Baumwelle, från tyska. Lit. medžia=wilna PŽ I 32 [...] Wilna växer på träd, medžiawilne SD 7 Bazyliszek, -a. m. Lat. Basiliscus. Lit. Driżas eller Žaltis Bazyliszek – m. PŽ I 33 [...] Žaltis bazyliszkas wadınamas, med sin egen blick dödar han människan, etc. SD 8 Bąbel, Bybel, -bla. m. bubbla på vatten. Lat. Bulla. Lit. Kunkalas, Burbulas, Kunkulis, Burbulis m. [...] PŽ I 17 [...] Kunkalas på vattnet, burbole SD 4 Slakt av boskap. Mactatus. Papiowymas Karwiu, jautcziu [...] PŽ I 53 [...] Slakt av nötkreatur, boskap, etc. SD 12 Biegunka, -i f. (sjukdom) Lat. Lienteria, Diaribaea. Lit. Žiwatawimas m., Trayda f. PŽ I 57 [...] Žiwatawimas, ihållande diarré SD 12 Bociun, -a, m. Fågel. Lat. Ciconia. Lit. Gandras, Gądras, Sturkus, Gužutis m. [...] PŽ I 69 [...] Starkus SD 17 Bratowa, -ey, f. Svärdotter. Lit. Inte, Broliene -f. PŽ I 80 [...] Inte SD 18 Chorąży, -żego m. – Fanbärare. Lit. Karužasis, Žinkłaneszis m. PŽ I 108 225 [...] Krigarens välsignelse SD 26 Rena, -sar, m. Skärseld, skärseldens eld — Lit. Szweytanti ugnis, Pyrtis dusziu, Pyrtine f. (i folkmun) Pripeklis, m. PŽ I 155 [...] Schweitzarnas eld, själarnas Nuper­tine SD 38 Färgningskonst, -en, f. Färgningskonst. Žine Dažimo f. Mokslas Krosijma, m. PŽ I 240 [...] Färgningskunskap, färgning SD 52 Huvudvärk. Capitis grauedo, Gravitas Cephalea. Galwos Sopulis, Smärta, Skaudieim’s, -imas, m. PŽ I 266 [...] Huvudvärk SD 60 Dumpratig, -t, -a. Morologus — (elegantare) talar oförståndigt v. -ande- (i folkmun) Durnakalbis, m. -inti, v. -ėti, -bi, f. PŽ I 267 [...] Durnakalbis SD 61 Emblem, -et, n. Symbol, tecken, omen. Žinklas, Žięklas, m. PŽ I 271 [...] Tecken, öde, lutning SD 62 Harcownik, -a, m. Slagskämpe. Provocator, Excursor monomachus. Krigets anstiftare, härjare, m. Plus vi. Slagskämpe PŽ I 308 [...] Krigets anstiftare SD 71 Iaiecznica, -y, f. Stekt ägg. Pautine, Kiauszine, f. PŽ I 316 [...] Pautine SD 73 [pautiene SD¹ 45, SD³ 84] Ilkość, -ści, f. Mängd. Kokibe, kiekibe, f. PŽ I 335 [...] Kiekibe SD 78 Kvalitet, beskaffenhet, -ens f. Synon. sed, form, gestalt, sätt hos en sådan sak. Lat. qualitas. Lit. kokibe f. Plus vi. Sed, sätt PŽ I 318 [...] Kokibe, hur den är, svart, vit, etc. SD 74 Likformighet, -ens, f. Qquabilitas. Wienokibe, winibe, f. Plus. vi. Enhetlighet PŽ I 328 [...] Enhet, enhetlig, enformig SD 76 Kaldun, -a, m. Lit. Det som täcker tarmarnas håligheter. Lat. Omentum Epiploon PŽ I 348 [...] Fyller och täpper till tarmarna SD 81 Kapsa, Kapza, -y. f. från latin. Capsa, Capsula. Lit. Indietuwe, f., mayszielis, m. PŽ I 355 [...] Indetuwe SD 84 Värdshus, -et, f. Hus för utskänkning, övernattning och gästfrihet — Gästgivarens hus, värdshus, m. i plur. Girtuwe, f. Huset där vägfarare får mat. Lat. Caupona, meritorium, Bacchanal PŽ I 356 [...] Girtuwe, värdshus SD 85 Jag straffar någon – att straffa. Lit. Jag anklagar någon, jag agar någon. Jag tuktar, – att tukta. Punio, Castigo, Corrigo, Corripio, plecto PŽ I 360 [...] Jag agar någon, jag slår SD 86 Katolik, -a, m. Lit. Katolik m. Lat. Catholicus PŽ I 364 [...] Katolik, allmännelig SD 87 Kiszka (w Brzuchu) -i, f. in Plur. Kiszki. Lit. Tarm m. i plural Tarmar, tarmar, Lat. Intestino in Plur., Intestinum, viscus — Plus vi. Tarmar PŽ I 367 226 [...] Kiszka w bydłęciu powszechnie [...] Tarm, (plur.) tarmar SD 90 Klistera, Krystera, -y, f. från latin Clyster [...] Medicinskt redskap med spruta. Lit. Gydytojo kärl med liten spruta PŽ I 387 [...] Läkarens kärl SD 93 Blodutgjutare, -e, m. Lit. Kraujoleis, Kraugieris, m. -lei, -gieri, f. Lat Sangvinarius PŽ I 458 [...] Blodutgjutare, blodutgjutare SD 117 Jag lagar mat, -a. Lit. Jag är Wirieju. Infinitiv. Att vara Wirieju Lat. Coquinor PŽ I 472 [...] Jag är Wirieju SD 121 Krigsmaskin, stor. Lit. Murogriovis, m. Lat. Ballista, Catapulta PŽ I 485 [...] Instrument, murogriowis SD 125 Lykta, lantern; diminutiv: liten lykta, lykta, -i, f. från latin Laterna, Lucerna. Lit. Žibinczie, f. Žibintuwe, f. dimin. — cziele, wele, f. PŽ I 505 [...] Žibintuwe SD 130 Nämndeman, -a, m. Edsvuren. Lit. Edsförvant m. (i folkmun) Launikas, m. i Preussen Lit. Sziepkauszis m. Lat. Assesor Iuratus, Iudex, scabimus PŽ I 507 [...] Fästanordnare SD 130 Manipularz Kaplanski, -a, m. Lit. Handledare, —f. Antrąkis m. Lat. Manuale PŽ I 562 [...] Handledare SD 142 Melankolia Choroba. Lit. Nedstämdhet, m. Paniuriste, f. Lat. Melancholia — Plus vi. Dysterhet, nedslagenhet, m. nedstämdhet, f. PŽ I 581 [...] Nedstämdhet SD 145 Monarcha, -y, m. från grekiska och latin. Ensam härskare. Lit. Wienwaldis, wienwalditois, m. Ciesorius, Cars, Karalus, m. Lat. Princeps, principum PŽ I 646 [...] Ensamhärskare [...] Wienawaldżis SD 76 Odödlighet, -en f. Lit. Nemyristie, nemyrtibe, f. Lat. Immortalitas PŽ I 821 [...] Odödlighet SD 187 Omgivning, -en f. Lit. Apikayma, f. [...] PŽ I 1009 [...] Apikayme, omgivning SD 222 Glasögon, -en. Plur. Lit. Žiuronay, weyzdiklay m. i Plur. Lat. Oculare, Conspicilium PŽ I 1087 [...] Wezdikles SD 224 Förord, -et. f. Lit. Pyrmkalba, Purmtarmie, Prakalba, Pratar mie, f., Pyrmtarimas, Pratarimas, m. Lat. Praefatio, Prologium, Proemium [...] PŽ III 517 [...] Förord, förordstal SD 293 Förfader, föregångare i släkten. Lit. Pyrmasis giminies, v. giminey. Lat. Auctor generis, Sanguinis, familiae PŽ II 615 [...] Första släkten i SD 302 227 Przygarść, -ści, f. Przygarśnie, -ia n. Lit. Riszkute, Rieskute, f. Singul. Riszkutes, Rieskutes, Rieszkuczies, f. Plur. Lat. Utraque manus cavata PŽ II 632 [...] Rieszkúcios SD 303 Przypadkowy, -a, e, -wa Lit. Pripultinis, Prizastinis, m. -ni, f. -ney, adver. Pripultingas, Prizastingas, m. -ga, f. -gay, aduer. Lat. Casualis, Accidentalis [...] PŽ II 662 [...] Priepultinis SD 305 Rantuch, -a, m. Lit. Zowetka, f. Pan ametis, m. [...] Rantuszek, -szka m. dimin. Lit. Zowetkiele, f., Panāmetelis, m. Lat. Peplum, Ricinum [...] PŽ II 751 [...] Panametis SD 313 Rymarz, -a, m. Lit. z Niemiec. der Riemer Lit. Szikšnininkas, m. (vulgo) Rymorius, m. Lat. Opifex habenarum [...] PŽ II 901 [...] Szikszninikas SD 329 Rzeczpospolita, -tey, f. Lit. Będ­riste, Draugiste, f. olim wisotime, f. Lat. Respublica [...] PŽ II 911 [...] Wisotime SD 330 Den tredje gruppen är den mest intressanta ur lexikologisk synvinkel. Av den framgår ordboksförfattarens strävan att tilltala alla litauer, ta med så många olika ord som möjligt och samtidigt visa upp den samogitiska dialektens (särskilt Viduklė-dialektens) ordförråd. Detta framgår av de många litauiska motsvarigheterna som förklarar polska och latinska ord, se bėbel, bocian, bratowa, jajecznica, kałdun, kiszka, monarcha, przedmowa, przygarść med flera. Poška utökade, kompletterade med synonymer eller preciserade mer än en ordboksartikel, se aby, ankra, badacz, biçie bydła, bocian, czyścieć, harcownik, kapsa, karzę kogo, kiszka, klistera, ławnik, manipularz, monarcha, okulary, przedmowa, rymarz, rzeczpospolita med flera. Endast några få artiklar i ”Dictionarium” förkortades, se odziamski kobiežec, bawełna, bazyliszek, biegunka, jakość. Poška behöll oftast samma ordföljd som Sirvydas och skrev bestämningen efter det bestämda ordet (aprašzimas wapsto, juosta karewųzių). Men på vissa ställen ändrade han Sirvydas ordföljd, så att den motsvarade den ordföljd som numera är vanlig i litauiskan. Poška rättade korrekturfelet i Sirvydas ord wezdikles (okulary) och ersatte weizdikles med weyzdiklais. Det polska jajecznica förklarade han med pautine och kiauszine. I det här fallet skrev Poška av pautine antingen från Sirvydas femte upplaga, där det stod som ett korrekturfel i stället för pautiene, eller bildade pautine utifrån kiauszine. Överlag hämtade Poška främst nybildningar från ”Dictionarium”, liksom en del beskrivande förklaringar, några lånord, dialektord, arkaismer, hybrider och översättningslån. Poška skapade själv också en del nybildningar. Till Sirvydo prakalba, pratarmė lade han till sina egna nybildningar:pirmtarma, pirmtarmas, pratarimas. För czyścieć använde han, utöver Sirvydo nupėrtine duszu, även pyrtis duszau, den arkaiska formen pirtinė och den folkliga hybridmotsvarigheten pripeklis. Trots detta består den största delen av Poškas ordbok av originalartiklar. När vi jämför Poškas och Sirvydo ordböcker ser vi att Poška förvanskade vissa ord på samogitiska och återgav andra utan några ändringar. Han samogitiserade inte bara fonetiken, 228 morfologin, utan också lexikonet: a) Vokalen ė ersätts med diftongen: pelie, g. sg. gen. indietuwe, mieno, todiel, penietuwe, skliėtas, užweizdėjimas, wirieju būti. b) Diftongen uo ersätts med en monoftong eller skrivs ū: akmū, dūnininkiste, nūdąy, obulis. c) Samogitiserade affrikatorna: szweytanti ugnis. d) De östlitauiska diftongerna um, un ersattes med am, an: rachamaste, rediklay brangį, dangalas, praėinans, g. sg. szwencziausia, brątąy, sergans, ką. e) Östlitauiskt u i ackusativändelsen ersätts med a: koiv lyga sergans, ben wiena karta. f) Genitivändelsens o ersätts med a: szwinta sakramenta, auxa darima mokslas, aprasžimas wawsta. g) Stamfinalen -jas ersätts med det samogitiska -jis: -miletois, apsakitois. h) De östlitauiska prefixen api-, ažu- ersätts med ap-, už-: apweysda, užmeteklis. i) I stället för suffixet -inykas används -ininkas: adininkas, sziksznininkas, zwayzdinininkas. k) Stammar ändras: marios: mares, dala: dalis, rieszkucžios: rieszkutes, drobinis: drobinas. Poška var dock inte konsekvent överallt; medvetet eller omedvetet lät han även östlitauiska former stå kvar i Sirvydo exempel: Diftongerna um, un, in förblev oförändrade i orden: szw istinis, zinktas, sundara, bruntai, burkun tai, unday, grunda, kunkalas, kunkinu m.fl. Orientaliska prefix api-, in- bevarades i orden: apikayme, apipenay, inteyka, indietuwe. Fullständiga ändelser behölls: adininkas, užweyzdeimas, remesninkas, pasteimas, skliėtas, prziegningkas, žiwatawimas, persizkas, apwalkalas. Substantivändelserna förkortades ibland, medan de fullständiga formerna också användes. Till exempel lämnades ändelsen ė i nybildningar vanligen oförändrad, medan den ändrades mitt i ordet: ie szilkine, penietuwe, duoninkiste, indietuwe. På vissa håll ersattes dock ė i ordslut av det dialektala e: dūna beralini. Poška använde den dialektala samogitiska lexiken ganska sparsamt. Under uppslagsordet kiszka finner vi i stället för Sirvydas žarnos samogitismen grobas. Under uppslagsordet bocian nöjer man sig inte med det av Sirvydas angivna starkumi, utan anger också gandras, som är utbrett i Samogitien och Ostpreussen, samt dialektformen gūžutis. De presenterade uppgifterna visar att Sirvydas ordbok hade stort inflytande på Poškas ordbok. LITERATŪRA 1. Biržiška M. Iš D.Poškos raštų. — Lietuvių Tauta. Kn. II, d. 3, V., 1912/13, p. 330—375. 2. Brensztejn M. Dionizy Paszkiewicz. Wilno, 1934. 3. Dictionarium trium linguarum... R.P. Constantino Szyrwid... Vilnae M.DCC. XIII. 4. Linde S. B. Slownik języka polskiego. 6 tt., (1807—1914). 5. Poška D. Raštai. V., 1959. 6. Slownik języka Litewskiego, Polskiego i Łacinskiego przez Dionizego Paszkiewicza Žmuydzina (rankraštis). 7. Valiūnas S. Raszamentem lietuwiszka žodini. — Lietuvių literatūros istorijos chrestomatija / feodalizmo epocha/. Sudarė K.Korsakas, J.Lebedys. V., 1957, p. 293—295. 229 8. Zinkevičius Z. Lietuvių kalbos istorija. T. 4. Lietuvių kalba XVIII–XIX a. V., 1990. 9. Ларин Б. Краткий исторический обоз литовской лексикографии. — ”Лексикографический сборник”. Вып. 2. Москва, 1957, с. 119—144 EINFLUß DES WÖRTERBUCHS VON K. SIRVYDAS ”DICTIONARIUM TRIUM LINGUARUM” AUFS WÖRTERBUCH VON D. POŠKA ”SŁOWNIK JĘZYKA LITEWSKIEGO, POLSKIEGO I ŁACIŃSKIEGO” Zusammenfassung Das polnisch-lateinisch-litauische Wörterbuch von K. Sirvydas wurde von vielen litauischen Autoren der gedruckten und handschriftlichen Wörterbücher benutzt. B. Larin behauptete, daß das Wörterbuch von D. Poška von dem von Sirvydas wenig abhängig sei. Nach dem gründlicheren Vergleich der beiden Wörterbücher ziehen wir die Schlußfolgerung, daß D. Poška die fünfte Ausgabe des Wörterbuches von K. Sirvydas ziemlich benutzt hatte. Die aus dem Wörterbuch von K. Sirvydas geliehenen Wörter und Wortfamilien kann man in 3 Gruppen einteilen: 1) Wörter und Wortfamilien wo ”Dictionarium” als Quelle angegeben ist; 2) Wörter und Wortfamilien ohne Angabe der Quelle; 3) gemischte Wortfamilien, in denen die einzelnen Wörter von Sirvydas benutzt worden waren. D. Poška hat am meisten die Neubildungen und die beschreibenden Erklärungen aus dem Wörterbuch von K. Sirvydas geliehen. Das Material aus dem Wörterbuch von K. Sirvydas wurde von D. Poška žemaitisiert. Ein Teil der morphologischen und lexischen Eigentümlichkeiten der ostlitauischen Sprache blieb unverändert. 230