Daugėliškio tarmės kalbėjimo veiksmažodžių (verba dicendi) žodynėlis

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXV (1995) LIETUVIŲ LEKSIKOLOGIJOS TYRINĖJIMAI Från det levande språket Från dialekterna Ur folkspråket Kazimieras PAKALKA ORDLISTA ÖVER TALEVERB (VERBA DICENDI) I DAUGĖLIŠKISDIALEKTEN Daugėliškisdialekten1 tillhör de östlitauiska dzūkerna (vilniškiai). Dialekten är i alla avseenden betydelsefull för den litauiska språkvetenskapen, eftersom den har utvecklats under ringa påverkan från standardspråket. Enligt Z. Zinkevičius lämpar sig de östra randområdena bäst för att undersöka språkliga kontaktförhållanden, eftersom där finns alla slags faser av språkblandning och språkdöd (Zinkevičius 1966: 29). Daugėliškisdialektens fonetik och morfologi har kortfattat beskrivits av Mykolas Šuminas, en alumn från Vilnius universitet och bördig från Daugėliškis, i sitt examensarbete (1951). Dialektens lexikon har hittills inte undersökts separat. Redan från första bandet har en betydande mängd ord från Daugėliškis och angränsande församlingar tagits med i den akademiska ”Litauiska ordboken”. Sedan 1948 har författaren till dessa rader bidragit med omkring 14 000 lappar med ord från sin modersdialekt och exempel på hur de används. I dag håller Daugėliškisdialekten, liksom andra dialekter i Vilniusregionen, snabbt på att försvinna, och människornas ordförråd blir allt fattigare. Endast den äldre generationen talar dialekt. Vi har valt ett av lexikonets viktiga skikt — taleverben. Med dessa avser vi sådana verb som vi använder för att uttrycka tankar, känslor, upplevelser och åsikter. Hittills har ingen heller närmare undersökt taleverben i andra litauiska dialekter. A. Juška var kanske en av de första som tog upp hela 65 taleverb (Juška 1922: 17—18). Den litauiska talekvivalenta synonymiken grupperades för första gången systematiskt av lexikografen A. Lyberis (Lyberis 1980: 164—166). A. Lyberis angav inte synonymordens geografiska utbredning och tog inte alls med lånord. J. Paulauskas redogjorde för ett konsekvent system av tematiska grupper i det ”Systematiska litauiska lexikonet”. 1 Daugėliškis ligger 9 km öster om Ignalina, vid vägen Švenčionys–Vidžiai. Hösten 1939, efter att Sovjetunionen ockuperat Vilniusregionen, införlivades Daugėliškis och en stor del av församlingen med Belarus. Då bildades församlingen Gedžiūnėliai i det nordöstra hörnet av denna församling. En del av vårt material kommer från invånarna i Juodalaukis, en by i denna församling där våra föräldrar kommer ifrån. Historiskt representerar byn Juodalaukis dialekten i den äldre församlingen Daugėliškis. 205 Här presenterar vi alfabetiskt en liten ordbok över talverb i Daugėliškisdialekten. Dialektexemplen har överförts till standardspråket, samtidigt som de morfologiska särdragen har bevarats. Verben anges på samma sätt som i ”Litauiska språkets ordbok”, men transitivitet markeras inte. Uppslagsverbet är försett med accenttecken, även om dessa verb inte är accentuerade i alla illustrerande meningar. För de mer frekvent använda verben ger vi, av det rikliga illustrationsmaterial vi samlat in, endast ett minimalt och mer typiskt urval. Efter meningar som vi själva har antecknat anger vi ingen förkortning; efter meningar hämtade ur de tryckta banden av ”Litauiska språkets ordbok” skriver vi förkortningen LKŽ, och efter meningar hämtade ur ordbokens manuskript och kortregister skriver vi förkortningen LKŽ K. x alàsyti, -ija, -ijo (1.² halasić, brus.галосіць)skrika, föra oväsen: Barnen alàsija. balbatúoti, -úoja, -ãvo ljudh. 1. uttala ljud eller ord otydligt: Barnet har redan börjat balbatúot. 2. prata: När kvinnorna hade samlats balbatavo de länge. bambėti, bámba, -ė (-ėjo)³ ljudh. tala missnöjt, muttra, mumla, grymta: Bámba och bámba och slutar inte. bám bterti, -na, -ė (-ėjo) ljudh. säga otydligt, yttra några ord: Bara bám bterė[jo] ett ord och gick. Och hon bám bterė[jo] inte ett ord. bárti, bãra, bãro 1. förbjuda strängt och med hårda ord: Föräldrarna bãra och bãra på sonen för hans dåliga gärningar. 2. refl. förebrå varandra: Den som bá ras kan förebrå sig själv; lägg dig inte i. De gick därifrån medan de grälade. išbárti, išbara, išbãro tillrättavisa genom att skälla: Jag skällde ut grannen för skadan när jag råkade träffa honom. | refl.: Jag grälade med förmannen och gick sedan ut för att rensa ogräs. nubárti, nùbara, nubãro skälla ut: Ett utskällt och örfilat barn. pabárti, pãbara, pabãro skälla lite, tillrättavisa: Jag skäller lite på min gubbe för att han dricker – det hjälper inte. subárti, sùbara, subãro 1. tillrättavisa genom att skälla: Då skällde den gamle farfadern ut mig. 2. refl. börja gräla: Jag grälade med dem och gick ut ur stugan. x bãžytis, -ijasi, -ijosi (brus. бажыцца) åkalla Gud, svära: Motie-jyčia brukade ofta älska att bãžyties. x bedùiti, -ùja, -ùjo (brus. бядаваць, l. biedować) klaga, jämra sig: Varje gång jag träffar honom klagar han alltid. x pabedùiti klaga lite, beklaga sig: Så synd att man inte kan beklaga sig för någon annan. x bliùžnyti, -ija, -ijo (l. bluźnić) tala oanständigt: Svär inte så här inför barnen. x pabliùžnytitala oanständigt en stund: Han talar oanständigt ibland. x pribliùžnytisäga oanständiga saker: Han sade bara riktigt oanständiga saker. blóginti, -ina, -ino kalla någon dålig, betrakta som dålig, kritisera: Ingen i världen har kritiserat mig. nublógintikalla någon dålig, kritisera: Alla stannade upp och kallade Adel jotė dålig. 2Förkortningar — som i den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas”; vaizd. — uttrycksfullt. 3 Sakoma dvejopai: -ė ir -ėjo. Vyrauja -ė (Zinkevičius 1966: 354) 206 braizólyti, -ija, -ijo vaizd. prata strunt, snacka: Barnen samlades för att snacka strunt. ˣ brėdyti, -ija, -ijo (brus.бредзицъ) tala fult: Ja, den där talar fult. ˣ pribrėdyti säga fula saker: När han kom hade han sagt så mycket fult att han inte skämdes. breizgóti, -ója, -ó (--ójo)⁴ vaizd. prata strunt: Han pratar strunt om allt möjligt. breizóti, -ója, -ó (-ójo) se breizgoti: Vad är du för en människa, du säger vad som än faller dig på tungan och pratar strunt. burbėti, bùrba, -ė (-ėjo) vaizd. tala otydligt, mumla: Han mumlar något för sig själv. bùrblyti, -ija, -ijo vaizd. tala ilsket, muttra: Dottern muttrar alltid åt mamma. pabùrblyti vaizd. säga något ilsket, muttra lite: Gubben tycker om att muttra lite. bùrbtelti, -na, -ė (-ėjo) vaizd. mumla till, säga något muttrande: Hon sade inte ett ord till mig. burbuliúoti, -iúoja, -iāvo vaizd. 1. tala otydligt, mumla: Han mumlar något, jag förstår inte. 2. tala ilsket, muttra: Han började muttra åt honom hela tiden. ˣ burčyti, -ija, -ijo (l.burczéć) muttra, knorra, mumla: Jag började muttra åt Pranas. Man kan inte få tyst på dem: den ena muttrar och den andra också. burnóti, -ója, -ó (-ójo) vaizd. tala ilsket, svära: Han börjar svära åt andra människor. ˣ razsiburnóti (hybrid) vaizd. tala ilsket en stund, förbanna lite: När han börjar svära säger han ingenting vettigt. ˣ bušùitis, -ùjasi, -ùjosi (brus. бушавать) tala högt och ilsket, skälla: Ato[jo] čiūžon pir kion i bušùjas. čiulbúoti, -úoja, -āvo vaizd. tala ömt: Så länge du behövs – kvittrar och sjunger hon. Hon kvittrar som en näktergal. daūžti, -ia, -ė vaizd. säga ilsket, hugga till, fräsa: Jag slår inte tillbaka mot dig, men du slår först mot mig. dróžti, -ia, -ė vaizd. säga offentligt, tala, fräsa ur sig: Han håller tal på marknaden. išdróžti vaizd. säga ifrån, ryta ur sig: Jag skäms inte, jag ska säga vad jag vill när vi träffas. Jag röt ur mig detsamma. dúoti, -da, dāvē vaizd. säga kraftfullt, tala strängt: Vi talade på polska. išdúoti, -da, išdavė vaizd. skälla ut, förolämpa: Jag skällde ut min gumma för hennes prat. ˣ džėkavoti, -oja, -o (-ojo) (brus.дзякаваць) tacka: Här finns det över huvud taget inget att tacka för. ˣ padžėkavoti tacka: Tiggaren tackade för nattlogiet och gick iväg. ˣ džėkavotis, -ojasi, -ojosi (sl.) håna: Håna inte någon annans olycka. ˣ garbúiti, -ùja, -ùjo (hibr.) förbanna, skälla ut: Jag vill inte träffa honom: han skällde ut mig där. ˣ garòdyti, -ija, -ijo (brus. гарадзіць, rus. городить) ljuga, snacka strunt: Han ljuger, och säger inte sanningen. ˣ prigaròdyti ljuga ihop: Taranda hittar på en massa när han kommer. 4 Används på två sätt: -ó och -ójo. 207 x gaurōnyti, -ija, -ijo (l.gawronić) ljuga: Utura pratar vackert, men ljuger mycket. gerksėti, gérksi, -ė (-ėjo) i betydelsen tala snabbt och obegripligt (t.ex. på judiska, tyska) tala: Judarna bara pratar obegripligt på marknaden. Vad juden säger förstår jag inte. gyvačiūoti, -iūoja, -iāvo i betydelsen kalla någon orm: Varför kallar han mig orm? | refl.: Hela vägen svor han och kallade folk ormar. x gōnyti, -ija, -ijo (brus.гоницъ) klandra, fördöma, skälla ut: Du ska inte skälla ut honom så här mycket. x nugōnyti klandra: Alla flickor har klandrat pojken. gozgōti, -ōja, -ō (-ōjo) i betydelsen pladdra: Vad pladdrar du om, när du inte vet någonting? gráusti, -džia, -dė i betydelsen tala ilsket: I våra trakter talar folk ilsket om honom. grįžyti, -ija, -ijo i betydelsen tala genom att enträget upprepa: Han letar efter anledningar och upprepar sig envist. prigryžyti ständigt förebrå: Du har ständigt förebrått mig för de här pengarna LKŽ. gvōti, -ja, -ō (-jo) i betydelsen pladdra, snacka: Du pladdrar, och pladdrar. imti, ima, ėme i betydelsen tillrättavisa. périmti i betydelsen läxa upp: När jag träffar honom ska jag läxa upp honom ännu en gång. kalbėti, kalba, -ė (-ėjo) säga utantill (böner): Förr brukade de säga bönerna på en gång. Mamma brukade gå från badhuset och be för själarna. Säg bönerna LKŽ. atkalbėti se ažkalbėti: Han läser en besvärjelse mot ormbett. ažkalbėti bota med besvärjeord: När en mask biter, besvärjer man bort det. sukalbėti säga utantill (böner): Efter att ha knäböjt säger han bönerna utantill. kalénti, -ēna, -ēno imperf. säga befallande; upprepa ständigt, hamra in: Kalenau kalenau, kad šite nedaryt. įkalénti imperf. befalla strängt, hamra in i huvudet: Inkalénau, kad žinot. prikalénti imperf. befalla strängt: Prikaléno, kad dabot vaiko. Prikalénsiu, i padaris. kalti, kala, kãlo imperf. ständigt säga, övertala: Aš jam kalau kalau, ale neima galvon. įkalti, įkala, įkālo imperf. befalla strängt: Iš mažų dienų jam šite inkálta. | refl.: Inskālo tą žodį galvon. x kamándavoti, -oja, -o (-ojo) (hybrid) befalla, styra: Diedas nieko nedaro, tik kamándavoja. kiaūlinti, -ina, -ino imperf. kalla någon gris, skambelägga: Nereikė kiaūlint žmogus. iškiaūlinti imperf. kalla någon gris, skambelägga: Nor iškiaūlin tu jį ažu tokį blogą darbą. kláusti, -ia, -ė vända sig till någon med en fråga: Diedukas sustiko man i kláusia kelio. sukláusti fråga, höra sig för: Moma sukláus sūnų i duos žinia. 208 vara delirisk, -ir, -erade (kliesti), -de (-erade) när man förlorat medvetandet tala meningslösa, osammanhängande ord; klėjoti: Kliesti är mycket sjuk. Anas är sjuk, kliesti LKŽ. nuklęsti säga osanna saker: Jau Jurgis nuklędžia medan han talar. kurti, -ia, kūrė tillrättavisa. pakurti, pākūria, pakūrė dial. börja tillrättavisa, förmana: Prästen pakūrė kvinnan för hennes tunga. x kūsyti, -ija, -ijo (l. kusic) uppmuntra, övertala: Han fortsatte att kūsyti, att hon skulle komma och gräla. x prikūsyti prata, hetsa upp: Prikūsijo för alla och sedan får jag se vad jag gör. x kvolýti, -įja, įjo (sl.) berömma. x iškvolýti berömma: Min dotter blev prisad och berömd av sin far. lakštúoti, -úoja, -ávo dial. tala ömt: Så länge du behövs kvittrar och lakštuoja hon. befalla, -ia, -ė befalla, uppmana: Beordra hur mycket du vill, han lyder ändå inte. lieti, -ja (lėja), -jo dial. ljuga: Du kan inte förstå honom; ibland talar han sanning, ibland lėja. sulieti dial. ljuga ihop: Han säger och säger, men någonstans ljuger han. liežuviauti, -iáuna, -iávo dial. skvallra om, tala illa om: Vart hon än går skvallrar hon. x lōjoti, -oja, -o (-ojo) (l.lajač) skälla ut, smäda: Han skällde ut henne med fula ord. | refl.: Han skällde längs hela vägen medan han gick. x išlōjoti skälla ut, smäda grundligt: Först talade han vänligt, sedan skällde han ut henne. lōti, -ja, -jo dial. prata, tala i onödan, babbla mycket: Han lōja och lōja, men ingen lyssnar på honom. x razlōti (hybrid.) berätta mycket, prata ur sig: Alla som vet något, berättar det. marmėti, mārma, -ė (-ėjo) ljudhärmande. 1. tala otydligt, mumla: Han mumlar för sig själv under näsan. Tiggaren gick därifrån mumlande. 2. ljudhärmande. tala olämpligt, gnälla: Gumman mumlar böner vid spisen. pamarmėti ljudhärmande. be en stund (böner): Tiggaren bad en stund vid dörren. mēlstis, ber, bad vända sig i bön till Gud och helgonen; läsa böner: Vår farfar brukade be högt. pasiemelsti, -džia, bad läsa böner: Man måste be för de avlidna. melūoti, -úoja, -ávo medvetet säga något osant: Han ljuger och kan inte knyta knutar. Jag vet inte sanningen, och jag vill inte ljuga. išsimelūoti undkomma genom att ljuga: Tjuven kan ljuga sig ur knipan. primelūoti ljuga ihop osanningar: Hon ljög ihop något för mig, och jag gick på det. sumelūoti säga något osant: Han ljög ända till slutet. mýkelėti, -ėja, -ė (-ėjo) ljudhärmande. jama, gnälla: Vad är det för jamande här, säg det genast. pamýkelėti ljudhärmande. smågnälla: Han smågnällde något, men jag förstod inte. 209 mykta, -ia, -ė bildl. tala otydligt, säga några ord: Han vill inte säga något, så han mumlar. murmäla, murmar, -de (-at) bildl. tala missnöjt, gnälla: Säg ingenting och muttra inte åt henne. Ažpynęs muttrar alltid. × narakóti, -ója, -ó (-ójo) (brus.наракаць) förebrå, anklaga, banna: I onödan förebrådde han mig. Förebrå mig inte LKŽ. × nasipkróti, -ója, -ó (-ójo) (pol. sprzykrzyć) förebrå: Hemma hos sig förebrår ingen dig. × nasrugóti, -ója, -ó (-ójo) (brus. наругацца) tala fientligt, säga emot: Han tycker om att säga emot. Vad man än säger, så säger han alltid emot. niūkti, -ia, -ė 1. tala, prata: Gubbarna står samlade och pratar. Här pratar folk mycket märkligt LKŽ. Labutienė pratar och pratar, och du får lyssna. 2. kunna göra sig förstådd: Judarna brukade prata med tyskarna. išniūkti, -ia, išniūkė 1. tala, prata en stund. | ref.: Vi kommer inte att hinna prata färdigt med Monika, båda kommer att dö. Med en främling sitter man och sitter — man lyckas inte prata sig igenom det LKŽ. 2. berätta allt: Han berättade allt för honom. paniūkti, -ia, paniūkė 1. prata en stund: Hon pratade en stund med mig. | ref.: Hon gav mig tillfälle att få prata med henne. 2. berätta: Vincutė berättar mycket för mig. × razniūkti, -ia, ràzniūkė (hybrid.) 1. berätta allt: Hon berättade vad som hade hänt mig. 2. ref. prata på: När hon väl har börjat prata, slutar hon inte. susiniūkti, -ia, susiniūkė prata ihop sig, komma överens: Det är svårt att prata ihop sig med min svärdotter. pasakoti, -oja, -o (-ojo) tala, prata: Jag tog mig inte för att prata med kvinnorna. × pitavoti, -oja, -o (-ojo) (pol. pytawac) enträget fråga ut, förhöra: Läraren förhörde alla barnen. × išpitavoti enträget förhöra: De förhörde mig på polisstationen och släppte mig sedan. plepėti, plėpa, -ė (-ėjo) bildl. prata strunt: Kvinnorna har samlats och pratar och pratar. priplepėti, priplepa, -ė (-ėjo) bildl. prata en massa strunt, berätta en massa, pladdra på: Det har pratats och pladdrats en massa om mig överallt. plepetóti, -ója, -ó (-ójo) bildl. prata strunt, pladdra: Pranas pladdrade och pladdrade hela dagen. pladdra, -ar, -ade, dial. pladdra, babbla, snacka: Han pladdrar som en gumma. × pladdra ur sig, -ar, pladdrade ur sig (hybrid) dial. prata ur sig, slänga ur sig: När jag frågade, pladdrade kvinnan ur sig allt möjligt. säga rakt ut, -ar, -ade dial. säga rättframt, säga någon rakt i ansiktet. säga rakt ut dial. säga rakt ut, säga någon rakt i ansiktet: Kvinnan sade allt hon visste rakt ut för alla på mötet. pladdra, -ar, -ade dial. pladdra: Hon går omkring och pladdrar med alla LKŽ. pladdra ur sig, -ar, pladdrade ur sig dial. prata ur sig: Den där pladdrar ur sig allt möjligt och lägger till ännu mer. Hon kommer strax att pladdra ur sig allt till alla LKŽ. × pladdra loss, -ar, pladdrade loss (hybrid) dial. prata ur sig: Kvinnfolket pladdrade ur sig mycket. pladdra, -ar, -ade (-ade) dial. pladdra: Hon pladdrar som en pladdermaja. 210 pliūrpti, -ia, -ė, dial. prata, svamla: Han babblade ur sig allt möjligt. plūšti, -ta, plūdo, dial. prata strunt, pladdrar: Kvinnan pladdrar. išplūsti, dial. skälla ut, förolämpa: Hon skällde ut mig med full hals LKŽ. suplūšti, dial. ljuga ihop: Nå, världen ljuger ihop. prasinėti, -ėja, -ė (-ėjo) be att få något ofta: Jag bad och bad, men du köpte inte någon kedja LKŽ. prašyti, prašo, prašė vända sig till någon för att få något, eller be någon att göra något: Vadå, du blir väl inte en gris – du ber inte själv LKŽ. | ref.: Galena ber redan om döden (vill inte längre leva) LKŽ. atprašyti genom enträgna böner förmå någon att låta bli att göra något: Jag bad svärsonen att han inte skulle använda den här uturkan mer. ažsiprašyti bjuda in i förväg: Många pojkar blev inbjudna i förväg; de skar upp två ostar (dial.) LKŽ. pravardiniuoti, -iuoja, -iavo ge öknamn: I deras gränd har alla öknamn LKŽ. puškoryti, -ija, -ijo, dial. prata, svamla: Han svamlar om sådant som inte behövs. pripuškoryti, dial. prata på: Han pratade på och pratade på – alla bara lyssnar. rairūoti, -úoja, -āvo, dial. prata, prata strunt: Han babblar och babblar som en hundraåring LKŽ. išrairūoti, dial. säga långsamt, prata lite: Du får vänta och vänta tills han långsamt får fram ett ord LKŽ. raizgōti, -ója, -ó (-ójo), dial. 1. prata strunt: Han pratar varken det ena eller det andra. 2. tala ett främmande språk dåligt: Moskoviten pratar någon sorts litauiska. xrakūitis, -ùjasi, -ùjosi (jfr vitry. paxabaça, pol. rokować się) samtala, tvista: Jag hörde att de tvistade LKŽ. rėkauti, -auna, -avo tala högt, ropa, skrika: Gubben blev hes och ropar. skrika, -er, -de 1. ropa (åt någon), skälla: Han skällde mycket på mig LKŽ. 2. jämra sig, klaga, beklaga sig över något: Bröstet jämrar sig av den där början. börja ropa, -er, börja tala högt, ropa, hojta: Gubben började ropa och skrek. ropa bort, -er, ropade bort 1. tala tillbaka, avvärja: Hon talade bort det från sporten LKŽ. 2. klandra: Pūkštulis blev klandrad. tala långsamt, -ar, -ade bildl. tala långsamt och glest: Grannkvinnan talar långsamt som en advokat. säga långsamt bildl. säga långsamt och glest: Tills Petrusia har sagt det långsamt får du vänta. tala vasst, -ar, -ade bildl. 1. tala ilsket: Jonas kanske talade vasst till mig. 2. ref. gräla, träta, tvista: Båda svärdöttrarna grälar när de har kommit samman. säga rakt ut, -er, -de bildl. säga modigt och rakt, häva ur sig: Vad jag visste, det sade jag rakt ut. säga rakt ut bildl. uttrycka sig modigt och rakt, häva ur sig: Säg det rakt ut till henne. 211 bråka, -jasi (grälar), -josi aspekt. gräla, skälla ut: De grälade båda (mannen och hustrun) som hundar. riñkti, reñka, riñko skvallra: Anas människor skvallrade och baktalade. xråda, -ija, -ijo (brus. радзіць, l. radzić) ge råd: Jag gav honom goda råd, men han lyssnade inte. xatrõdyti råda någon att komma, skicka efter: En köpman rådde oss att köpa en ko. xažrõdyti råda om vad man ska göra: Graudenaus, varför rådde du mig att åka dit? xirõdyti se atrodyti: Vem rådde dig hit till oss? xparõdyti 1. råda, rekommendera: Rekommendera en bra skräddare åt mig. 2. refl. rådgöra, prata med varandra: Jag rådgör alltid med min hustru. xprirõdyti se parõdyti 1: Vem rekommenderar den här köpmannen åt dig? xsurõdyti 1. råda: Han rådde mig att köpa en radio LKŽ. 2. refl. komma överens, samtala: Vi kom överens om att åka till Vilnius. sakinėti, -ėja, -ė (-ėjo) säga ofta: Jag sade det flera gånger – men han lyssnade inte. apsakinėti säga, berätta: De berättade för alla – ingen köpte. išsisakinėti ursäkta sig: Alla ursäktade sig LKŽ. xrazsakinėti (hybrid) apsakinėti: Han har ingenting att berätta. sakýti, sako, sakė tala, prata: En sak säger han, en annan gör han. Han är ingen lögnare, han säger alltid sanningen. De här talar också. Han talar också. 2. uttala: Letter säger bara halva ordet. 3. befalla: Säg det tusen gånger – han lyssnade inte. atsakýti 1. ge information som svar på en fråga: Han svarade ingenting, varken på det ena eller det andra. 2. ge ett nekande svar, avslå, säga nej: Han gav inte det han bad om. Han svarade kort nej, men lovade. ažusakýti i förväg beordra, befalla: Ažusakė in kataros dienos atvažiuot. xdasakýti (hybrid). säga, ange: Jag vet inte vem som berättade för dig vad de gör med hembrännvinet. įsakýti säga, berätta: Vem sade åt er att jag bor här? LKŽ. išsakýti 1. berätta, återge: De skrattar och säger att det var struntprat. | refl.: Hon berättade allt. 2. refl. bekänna, låta undslippa sig: Han erkänner inte vad han hade stulit. LKŽ. 3. refl. säga upp sig: Man måste säga upp sig från arbetet. LKŽ. 4. refl. neka: Han kan inte neka till Stasio på något sätt; han ber om att få låna pengar. pasakýti 1. uttrycka en åsikt, en tanke: Så sade han: varken krossat eller malt. LKŽ. Jag sade inte ett enda ord, men hon är arg på mig. 2. berätta: Lyssna på vad jag ska säga. Om du säger något illa om mig, så säger han det inte. 3. tala lite, yttra: Hos oss säger man fortfarande så, då skrattar de åt en. LKŽ. Förr vågade man inte säga ett ord inför föräldrarna, men nu. LKŽ. Jag har tungspetsen i vägen och kan inte säga det. 4. meddela: Hon gick dit och meddelade det. LKŽ. 5. befalla: Säg åt honom att komma genast. LKŽ. 6. tala ofördelaktigt om, kritisera, förebrå: Säger du något olämpligt, så vänder du upp och ner på allt. LKŽ. išpasakýti berätta, återge: Det är svårt att berätta hur dåligt vi levde förr. neišpasakýtai adv. mycket: En oerhört vacker flicka. 212 prisakyti 1. säga mycket: Vad jag inte har sagt till honom! 2. befalla, beordra, tilldela någon en uppgift: Jag befallde min son att komma till mötet. x razsakyti (hybrid) 1. meddela, kungöra: Han har en annan tjänst, han kungjorde det för oss. LKŽ. 2. berätta: Hans mamma berättade allt för mig. susakyti säga snabbt, yttra: Han sade det så konstigt att jag inte förstod. sarmātyti, -ija, -ijo genera: Jag skämde ut min bror så mycket jag kunde. skalātyti, -ija, -ijo, bildl. skvallra om: Hon går runt i världen och skvallrar. apskalātyti, bildl. skvallra om: Hon baktalade den oskyldiga flickan. iškalātyti, bildl. säga något illa om någon, baktala grundligt: De baktalade mig och gjorde narr av mig. skāldyti, -o, -ė, bildl. tala strängt, säga rent ut (sanningen): Han säger honom sanningen rakt i ansiktet. atskāldyti, bildl. svara strängt och kraftfullt, snäsa av: Dottern snäser kraftigt åt sin mamma. LKŽ. x slovýti, -ija, -ijo (брus. славіць, l. sławić) kungöra, prisa: Alla prisar vår präst. x išlovýti hylla, göra berömd: Flickan är hyllad av alla. x paslovýti göra berömd, lovorda: Personen är berömd i hela trakten. spāndyti, -o, -ė verb. tala hårdhänt, svara, slänga ur sig: Vad han tänker, det säger han också rätt ut. x spaviedótis, -ójasi, -ó josi (pol. spowiadać) bekänna synder under bikt: Min lillasyster tycker om att bikta sig ofta. x išsispaviedóti bekänna synder under bikt: När jag hade bekänt mig, kändes det genast lättare. speliōti, -iója, -ió (-iójo) försöka gissa rätt utan att veta: Juden gissar inte vädret; han har hängt upp ett rep i farstun och iakttar det: om det droppar från repet regnar det, om repet inte syns är det dimma, om repet är frostigt är det mycket kallt, om repet rör sig blåser det. x spōrytis, -ijasi, -ijosi (ryska спориться) gräla: Han tycker om att gräla med alla LKŽ. x susispōryti bli osams: Jag blev osams med grannen och blev arg. x sprēčytis, -ijasi, -ijosi (pol. sprzeczać się) gräla, säga emot: Jag vill inte gräla mer med honom. svēikinti, -ina, -ino uttrycka välgångsönskningar eller respekt med ord: Varför ska han hälsa? Han är ju så otrevlig. šāukti, -ia, -ė 1. ropa för att någon ska återvända, komma eller svara. | refl.: Ropa på er själva, kom och ät! LKŽ. 2. kalla (med förnamn, benämning eller efternamn): Nu kallar mamma mig inte längre. apšāukti, -ia, apšaukė baktala, svärta ner, anklaga: Han baktalade mig illa inför folk LKŽ. atšāukti, -ia, atāšaukė 1. ropa tillbaka någon som är på väg bort eller har gått: Ropa tills du blir hes – du kan ändå inte ropa tillbaka den som redan [har dött] LKŽ. 2. kalla någon vid ett visst namn under en tid: Under halva mitt liv kallade ni mig vid ett annat namn. 213 x dasisāukti, -ia, dasisāukė (hybrid.) ropa sig till: Du kan inte ropa till honom ens när han är i knipa. ropa in, -ia, įsišaukė presentera sig genom att ropa, kalla in: Han ropade sig in i butiken och hälsade vördnadsfullt. ropa ner, -ia, nušaukė svara illa, tala illa om, baktala: Sådana människor som folk föraktar blir nerkallade. LKŽ. ropa till sig, -ia, prisisiāukė kalla till sig: När det behövs kan du inte ropa till dig honom. ropa ut, -ia, užšaukė säga, meddela: Han sade att det här [stället] var märkligt, där prästen dog. skjuta presensform, preteritumform säga: Han säger det inför ögonen på en – han bryr sig inte. svara vasst presensform svara burdust och strängt; hugga tillbaka: Han svarar vasst åt dig, och du svarade vasst tillbaka. säga något vasst presensform säga på ett grovt, förolämpande sätt; förolämpa: Han sa något vasst till honom inför folk och fick honom att skämmas. viska, viski, -ė (-ėjo) presensform tala på ett ovanligt sätt: Jag tycker inte om polacker, när de talar så där. småviska, pašepši, -ė (-ėjo) presensform viska: Han viskade något, och jag mådde bättre. LKŽ. viska, -ena, -ėno presensform viska, mumla: Han viskar så att ingen hör. Det viskar i öronen. viska lite presensform viska, säga något i förtroende: De viskade till varandra och gick ut ur huset. LKŽ. viska fram, -na, -ė (-ėjo) presensform säga fåordigt, viska: När hon gick ut mumlade hon knappt ett halvt ord. viska, šnibždla, -ė (-ėjo) presensform tala tyst och i hemlighet, viska, mumla: Han viskar för sig själv. pladdra, -ója, -ó (-ójo) presensform tala otydligt, babbla: Den berusade pladdrar osammanhängande. snacka, -ja, -ó (-jo) presensform svamla, prata strunt; ljuga: Snacka på, snacka på, när du väl börjat snacka! LKŽ. Han svamlar som en pratkvarn. nušvóti dial. ljuga: Ana ljuger lite om allt möjligt LKŽ. prišvóti dial. ljuga ihop: Hon kom tillbaka från marknaden och ljög ihop en massa. susvóti dial. ljuga ihop: Kvinnorna ljuger ofta ihop lite om allt möjligt. taleskúoti, -úoja, -āvo dial. prata, pladdra: Han tycker om att prata mycket. ištaleskúoti dial. prata ur sig: Han kunde inte hålla sig utan berättade allt han visste. x talkúiti, -ūja, -ūjo (rus. толковать) prata, säga, diskutera: De sitter och pratar med sin dotter LKŽ. x pasitalkúiti prata en stund, rådgöra: Vi ska prata med prästen i morgon. susitalkúiti tala med varandra, komma överens: Jag kan inte komma överens med honom. tārauti, -auna, -avo tala långsamt, prata, berätta: Du ska inte bry dig om honom; han pratar så fint LKŽ. ištārauti tala till punkt, berätta: Han berättade alltihop, hur det hade varit LKŽ. tarýti, tāro, tāre uttrycka tankar i ord, säga, tala. ištarýti uttrycka med ord, säga, yttra: Det var svårt att uttala ordet. patarýti säga, yttra: Bara en enda säger ett sådant ord LKŽ. 214 sutarýti komma överens: Orden sutarýta, žiedai sumainyta (d.). tarmėti, tãrma, -ė (-ėjo) uttrycksfullt prata, pladdra, mumla: Pojken pratar och pratar. Vi åker till marknaden och pratar. tárti, tária, tãrė säga, tala: Så säger man. ažtárti, ažūtaria, ažūtare ta någon i försvar med ord, försvara: Sonen försvarar alltid sin mor med ord. Dievereli, broluželi, ažtárk tu žodelį (d.) LKŽ. ištárti, ištaria, ištare 1. säga högt: Han uttalade ordet – då blev det fel. 2. refl. säga av misstag, ofrivilligt: Säg inte ordet inför en främling. pratárti, prãtaria, prãtarė säga, uttala: Hon sade inte ett ord till mig på ett helt år [hon var så arg]. x tiẽšyti, -ija, -ijo (sl.) trösta: Du behöver inte trösta mig. x patiẽšyti lugna med ett löfte: Du kan lugna honom med ett löfte – det skadar inte. x tlumõčyti, -ija, -ijo (pol. tłumaczyć) förklara. x ištlumõčyti förklara: Jag förklarade hur man gör. tulénti, -ėna, -ėno uttrycksfullt tala ömt: Hon pratar kärvänligt med grannkvinnorna, men bryr sig inte om oss. itulentí uttrycksfullt övertala, övertyga: Han övertalade honom så i örat. tvérti, tvėria, tvėrė uttrycksfullt pladdra, prata strunt: Vad han än pladdrar om, lyssna inte. tvoróti, -ója, -ó (-ójo) uttrycksfullt prata strunt, pladdra, snacka nonsens: Han pladdrade så där, men jag trodde inte på det. x uturínėti, -ėja, -ėjo x aputurínėti baktala: Han baktalade. x ùturti, -a, -o (brus. гутарыць) tala: Yr kas ùtura, ner kam klauso LKŽ. Jag ùturu mors ord. De gamla ùtura. Ùtura med röster. De ùtura högljutt. Ùtura som om de drömmer. | refl.: Utur kole ùturas. apùturti 1. tala om: När de samlats talade kvinnorna om grannkvinnan. 2. överträffa i tal: Ingen kan apùtura honom. x atùturti säga: Men säg inte till någon vad jag sa. x ažùturti börja tala med: Jag ska ažùtursiu henne (ska fånga hennes intresse genom att tala). x daùturti 1. säga allt till slut: Jonas ùtura men säger inte allt. 2. prata med, övertala: Om han daùturo, så att hon skulle ge något. x iùturti 1. övertala: Du kommer inte att kunna iùtura henne till någonting. | refl.: Han är mer rädd för att insiùturt. 2. refl. vinna någons gunst med tal: Den som kan insiùturt, den bedrar också LKŽ. x išùturti 1. tala ur sig: Jag sa allt till prästen. | refl.: Abudeinos išsùturom när vi satt ner LKŽ. 2. kunna tala: Han stammade till och kunde inte få fram ett ord LKŽ. x nuùturti 1. prata lite: De pratade lite, och så blev det. I går satt vi och pratade lite om det här. 2. säga något oklokt, prata strunt: Levosia säger aldrig något oklokt. 3. refl. försvara sig: Han hade gjort fel och försvarar sig hela tiden. x paùturti 1. prata lite: Kvinnor behöver ändå någon att paùturt med LKŽ. | refl.: Hon satte sig, pratade lite och gick sedan. De kom medan de pratade. 2. berätta: Jag behövde inte berätta det LKŽ. x péruturti återberätta: Du kan inte återberätta det för honom, du kommer att skämmas. Han återberättade den här berättelsen LKŽ. 215 x prauturti 1. tala, börja tala: Han gick förbi och talade inte. Han talade inte ett vänligt ord. 2. refl. börja tala: Gubben började själv tala. Jag är rädd att jag råkar säga något. x priūt urti prata mycket, berätta en massa: Kvinnorna pratar jämt: de föder ofödda och begraver odöda. Mamma pratar ständigt i öronen på mig LKŽ. x raziūt urti (<razsiut urti) (hybr.) berätta: Hon berättar alltid så fort hon får veta något. | refl.: Vi berättar för varandra ord för ord. x suūt urti 1. säga några ord: Säg tre ord så förstår du vad det är för en människa. Det finns ingen att prata med. 2. komma överens, träffa en överenskommelse: Vi kom överens om att åka till Vilnius. Jag betalar så mycket som vi kommit överens om LKŽ. | refl.: Vi hade redan kommit överens. 3. refl. kunna tala med varandra: Judarna kunde tala med tyskarna. 4. börja tala, yttra sig: Om jag inte börjar prata ordentligt. vanóti, -ója, -ó (-ójo) bildl. skälla, klandra: Jag skällde ut henne för sådana gärningar. 2. kalla, ge öknamn: Den som kallar någon annan dum är själv dum LKŽ K. veblúoti, -úoja, -ávo bildl. prata utan att kunna språket särskilt bra: Nu börjar också min lilla dotter prata LKŽ K. velniúoti, -iúoja, -iávo kalla någon djävul: Han började tala så vackert och svarade sedan med att svära LKŽ K. | refl.: Svär inte, förbanna inte! zyžti, -ia, -ė bildl. be enträget och gråtande: Barnet gnäller och gnäller. zurzėti, žurza, -ė (-ėjo) bildl. gnälla, klaga, muttra, vara missnöjd: Sluta gnälla, dina tårar når inte himlen LKŽ K. išzurzėti bildl. tjata sig till genom gnäll: Det var genom mitt gnäll som jag fick köpa en klänning LKŽ K. žadėti, žada, -ė (-ėjo) bota med besvärjelser, läsa besvärjelser, trolla: Bara hon kan läsa besvärjelser. ažužadėti, ažužada, -ė (-ėjo) förhäxa, läsa en besvärjelse över: Det här brödet är förhäxat, ät det inte. žebúoti, -úoja, -ávo bildl. börja tala, yttra sig: Nu behöver du inte säga något LKŽ K. När jag hamnade bland judar var jag rädd för att tala. žerti, žeria, žėre bildl. tala grovt, skälla: Jozupas säger allt han tänker rakt ut. išžerti, išžeria, išžėrė bildl. säga ifrån på ett grovt sätt: Jag gick dit, sade allt jag hade på hjärtat och kom tillbaka. žióbterti, -ia, -ė (-ėjo) bildl. börja tala, börja prata: Säg inget, annars säger jag det — då får du stryk. Hon brukade inte säga ett ord inför henne. Mamma är rädd för att säga något. Han dog utan att yttra ett ord. säga, -de, säga något oavsiktligt, mot sin vilja. försäga sig råka säga: Mykolas försade sig här. börja säga för mycket råka avslöja något: Han började säga något och tystnade. LITTERATUR OCH KÄLLOR J u š k a A. 1922: Литовский словарь А. Юшкевича с толкованием слов на русском и польском языках, выпуск третий, Петроград. L y b e r i s A. 1980: Synonymordbok, Vilnius. LKŽ — Litauiska språkets ordbok 3—16, Vilnius, 1956—1995; 2:a uppl. 1—2, 1968—1969. 216 LKŽ K – Det litauiska språkets ordboksregister. O t r ę b s k i J. 1932: Wschodniolitewskie narzecze twereckie 3, Zapożyczenia słowiańskie, Kraków. P a u l a u s k a s J. 1987: Systematisk ordbok över det litauiska språket, Vilnius. Z i n k e v i č i u s Z. 1966: Litauisk dialektologi, Vilnius. 217