Priebalsių „s:š“ ir „z:ž“ įvairavimo šiaurės rytų varniškiuose klausimu

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXV (1995) LIETUVIŲ LEKSIKOLOGIJOS TYRINĖJIMAI Vytautas VITKAUSKAS KONSONANTERNAS s:š och z:ž VÄXLING I DE NORDÖSTRA VARNIAI-DIALEKTERNA I många samogitiska dialekter, särskilt i de nordliga samogitiska dialekterna (dounininkai-området), har man upptecknat olika ord där en variation mellan konsonanterna s och š, z och ž förekommer i vissa ord och former1. Här är avsikten att undersöka samma företeelse i de östliga dialekterna bland de sydliga höglandsdialekternas varniškiai (nordöstliga dūnininkai). Det finns så att säga tre underavdelningar: 1. Vissa ord uttalas endast med s, z i stället för standardspråkets eller andra litauiska dialekters š, ž; 2. Uttalet varierar mellan enskilda dialekter – på ett håll uttalas s, z, på ett annat š, ž. Någon isogloss bildas inte ens – det finns så att säga dubbelvarianter; 3. Konsonanten z ersätts med ž. Några av dessa exempel har också dokumenterats och publicerats i ”Ordbok över de nordöstliga dūnininkai-dialekterna” (1976), andra exempel har upptecknats senare (sådana ord har även dokumenterats i angränsande så kallade dounininkai-dialekter – i Papilė, Raudėnai, Tryškiai och Eigirdžiai). 1. kùmščia ”näve” (jfr kù.m's't'ė, kum's't'ė.k'ė Pvn, Vkšn, Vds) || kàmste ”näve” (kúm's't'í Drv, Vrp, Krš, jfr kù.m's'l'ė Eig, Pp, Rdn); plėškė ”plåster” (p'l'ėsk'ė Pvn, Vkšn, Užv; Rdn, p'l'ėšk'ė Drv, Vrp, äldre Krš), plestākė ”fjäril, nattfjäril” (p'l'est'ā·k'ė Užv, Vkšn, Pvn), plestėkė ”fjäril” (p'l'est'ėk'ė Krš, Drv, Vrp); plùškis ”plask” (plù.s'k'is Pvn, Vkšn, plùs'k'is Krš); graznà ”straff” (gràznà Pvn, Vkšn, Krš, Drv), graznóti ”förbjuda” (graznàot'ė Pvn, Vkšn, Užv, graznùot'í Krš, Vrp), žvaizdė ”stjärna” (žvàiz'd'ė Pvn, Vkšn, žvaiz'd'ė Krš, Drv; žvaiz'ė Vrp, Vds), nusižvaizdėti ”vara full av stjärnor”: gràžė, nus'ížvaiz'd'ėjęs dùn.gùs Krš; žábtai ”gälar, läppar” (žá.ptā· Pvn, zá·pta· Drv, Vrp, jfr žùopta· Krš; möjligen till följd av att dialektala drag försvinner?). Jämför också namnen på sjön och bäcken: Lūkstas (lù·ksc sjö i Pvn, Varn, Vkšn, bäck lù·ksc biflöde till Ringuovė i Krš). Ytterligare ett och annat lånord tillkommer: sìlkas ”silke” och avledningar silkinis ”siden-”, sìlkvilnės ”silke och ull” (s'ėl.ks Pvn, Vkšn, Vds, s'ìl.ks Krš, Vrp, Drv, s'ìlk'ì.n'is Pvn, Užv, Vkšn, s'ìlk'ìn'is Krš, Drv, Vrp, s'ėl.kv'ė.l'n'es Pvn, Vkšn, s'ìl.kv'il'n'es Krš, Drv). Även om vi saknar etymologi verkar z också förekomma i orden mazýti ”plåga” (mɔn'dz'ì·t'ė, mộ·ndza Pvn, Užv, Vkšn), remėžytis ”krypa” (r'em'ė·z'ì·t'ì·s Pvn, Vkšn, r'em'ė·z'i·ti·s Drv, Krš, Vrp). 2. a) Ord och former varierar mellan enskilda dialekter (en geografisk fråga): 1 Būga K. Rinktiniai raštai 3, Vilnius 1961, 220—250; Zinkevičius Z. Lietuvių kalbos istorija 2, Vilnius 1987, 19—24. 176 gõštautas || góstautas ”en sådan nejlika” (gúoštã.uc Pvn, Vkšn, gúostau̯c Vrp, Drv), klùkšnis || klùkšnis ”tranbär”: klù.kš'n'is Pvn, klùkšnis Vrp, ožkãkšnis || ožkãkšnis ”havtorn” (uoškã:kš'n'is Pvn, Krš, Drv, uoškã:kš'n'is Vrp, Rdn), gūrkšnis Drv || gūrkšnis möjligen? Krš, Drv; pùšeliȯties || pùšeliȯties ”pjåla” (p'i̇:s'el'uot'i:s Pvn, Užv, p'i̇:s'el'uot'i:s Krš, p'i̇:s'el'uot'i:s Drv), pliùškė || pliùškė ”bydans” (p'l'ȯ.s'k'e Pvn, p'l'ȯ.s'k'e Vkšn, Užv), skrãbti || skrãbti ”skrapa, frysa” (skrã.p't'e Pvn, Vkšn, škràp't'i Krš, Drv, Vrp), skrãbis, -ė || skrãbis, -ė ”uttorkad person” (skrã:b'is Pvn, Užv || skrã:b'is Drv, Krš, Vrp) — men i alla här undersökta dialekter endast skrãbalas ”uttorkad person” (skrã:bà.ls Pvn, Vkšn, Vds, škrà:bals Drv, Krš, Vrp), skùrlis || skùrlis ”trasa” (skù.r'lis Pvn, Vds, Vkšn, škūr't'lis Drv, Krš, Vrp (och alla avledningar: skurlinis || skurlinis ”trasig”, skūrlininkas, -ė || skūrlininkas, -ė ”trasmakare”), skùrti || skùrti ”rivas” (skọ̇.r't'e Pvn, Užv, Vds, skūr't'i Drv, Krš), spìglis || spìglis ”sticka” (s'p'i̇gl'is Drv, s'p'i̇.gl'is Vds || s'p'i̇gl'is Vrp, Krš), spigliúotas || spigliúotas, -a ”taggig” (s'p'i̇gl'u̇:c Drv, s'p'igl'u̇:c Vds, s'p'igl'u̇:c Vrp, Krš), spoksóti || spoksóti ”glo” (spuoksuot'e Pvn, Vkšn, špuoksúot'i Krš, Drv, Vrp), stýbra || stýbra ”lång och mager, mycket långvuxen person” (st'i̇:bra Pvn, Užv, st'i̇:bra Vrp) med mera. Samma drag uppvisar också en hel grupp bildningar med suffixet -sena || -šena: bẽŋasena || bẽŋgšena ”avslutning” (b'ẽ:nks'ena Pvn, Vkšn || b'ẽ:nks'ena Vds, Užv || b'ẽ:n.kš'ena Drv, Krš, Rdn), cúpsena || cũpšena || cũpšena (c'ĩ:p's'ena Pvn, c'ĩ:p's'ena Drv, Krš och Rdn; c'ĩ:p's'ena Vrp), eĩsena || eĩsena ”gångsätt, gång, vandring” (ãis'ena Pvn, Vkšn, ãis'ena Užv, Vds, ãi̇.s'ena Drv, Krš, Vrp; ãis'ena också Rdn, Kaunatava, Dūseikiai), jaũksena || jaũkšena ”lockande, förförande” (jáuks'ena Užv, Vds, jáu.kš'ena Drv, Krš), kaũksena || kaũkšena ”ylande, ropande” (kãuks'ena Pvn, kaũ.kš'ena Drv, Krš), krókšena || krūokšena ”gråt, skrik” (krũoks'ena Pvn, Vkšn, krũoks'ena Užv, Vds, krūokšena Drv, Krš — krūokšena också Rdn), lẽksena || lẽkšena ”flykt, löpning” (l'ẽks'ena Pvn, l'i̇ẽkš'ena Drv, Krš), sprógšena || sprógšena ”explosion, död, vulg.” (sprũoks'ena Vkšn, sprũogs'ena Vds, sprũoks'ena Drv, Krš, Vrp — sprũoks'ena också Rdn, Trš, Pabalvė by), žviẽgsena || žviẽgšena ”skrikande, surrande” (ž'v'i̇:kš'ena Pvn, Vkšn, ž'v'i̇:kš'ena Užv, Vds, ž'v'i̇:kš'ena Drv, Krš med flera. Endast st'ĩpš'ena ”död, vulg.” skiljer sig, Drv, Krš, Vrp (är detta en nybildning?). lýžinties || lýžinties ”fjäska, krypa” (l'i̇:ž'int'i:s Krš, Vrp, l'i̇:ž'int'i:s Pvn, Vkšn, Užv, l'i̇:ž'int'i:s Drv), palizókas, -ė || palizókas, -ė ”inställsam person, fjäskare” (pàl'izūoks Drv, pàl'ežũoks Vds), važmà || važmà ”medförda saker, packning” (vàžmà Pvn, Vds, Vkšn, vàžmà Drv, Krš), zaksóti || zauksóti || zoksóti || žaksóti ”glo, sitta sysslolös” (zaksúoti Drv, Krš, zauksúot'e Pvn, Užv, zuoksúot'i Krš, Vrp, žaksúot'i Drv), zmẽgti || žmẽgti ”falla ihop, rasa, förminska, sjunka ihop vid bakning” (z'm'ėk't'i Krš, Vrp, ž'm'ė.k't'e Vkšn, Vds, ž'm'ėk't'i Drv, ž'm'ė.k't'e Pvn), zmegini̇̇s || zmẽkinỹs || žmeginỹs ”ihopsjunken bakelse” (z'm'ėg'in'i̇:s Pvn, Vds, z'm'ėk'in'i̇:s Vkšn, ž'm'ėg'in'i̇:s Drv), žaũdoti || žaũdoti 177 ”döda, slå ihjäl” (žūr.duot'i Krš, žō·rdūot'e Pvn, Vkšn, žūr.duot'i Drv, Vrp – och žō·rdūot'e även Rdn, Gir, några få belägg), jfr också lånordet vāžotis || vāžotis ”ströva omkring, driva runt” (vā·zuot'i·s Pvn, Vkšn, vā·žuot'i·s Drv, Krš, Vrp). 3. I ett enda ord — žylė uttalas konsonanten ž i alla dessa dialekter: ži·'liė Pvn, Užv, Vkšn, ži·'liė Drv, ži·'li Krš (särskilt populärt var uttrycket ži·'le p'el'ieda v'e·rsu·s / al'e n'epasidū·su Drv, ži·'le p'el'ieda v'e·rsū·s Pvn). Alla dessa exempel visar att det i dessa dialekter förekom något intressant fenomen. Varför uttalet av s, z respektive š, ž varierar i enskilda ord och vissa former kan man bara spekulera om. En sak är dock klar: alla dessa dialekter uppvisar i dessa exempel former som avviker från de former med š eller ž som används av majoriteten av litauerna. Det kan alltså bara antas att det här fanns människor som i stället för litauiskt š, ž uttalade s, z och senare behöll dem i vissa ord (kūmsčia || kūmstė, vazmà, žābtai), blandade ihop dem i andra (skrabti || škrābti, zaksóti || žaksóti) eller till och med bytte ut dem helt (žylė). I samogitiska dialekter och till och med i västaukštaitiska dialekter finns det många sådana belägg (t.ex. vazmà, som LKŽ:s beläggssamling visar, är ordet spritt över hela Samogitien — Vn, Grdm, Vvr, Šv — och även i aukštaitiska områden — Jrb, Pgg (använt i skrifter från Preussiska Litauen); plėškė förekommer enligt LKŽ X 160:s uppgifter nästan bara i Samogitien, liksom plestėkė, plestekė (LKŽ X 161, LKA I 86). Enligt K.Būga och Z.Zinkevičius kan man anta att det här förekommit kurisk-samogitisk tvåspråkighet² (jfr också olika fall av växling mellan ei och ie här³), liksom nära kontakter. Därför kan också ord ha uppstått där uttalet av s, z och š, ž i vissa fall blandats genom påverkan eller genom språkbyte eller språkskifte. Det kan även röra sig om ett nyligen inträffat skifte till följd av utjämning av det ovanliga uttalet av z (t.ex. zmegti ir žmėgti, žūr’doti ir žūr’doti; detta är uppteckningar från de senaste åren, då särprägeln och det inre systemet av fonetiska lagar i dessa perifera samogitiska dialekter försvagats (jfr också liknande fenomen i de så kallade närliggande ”šlek”-dialekterna)⁴. Särskilt intressanta är variationerna i suffixet -sena || -šena. De västliga dialekterna har endast -sena; de nordliga samogitiska dialekterna, även de från Akmenė och Papilė, där det fanns lettiska bosättningar (i Biliūniškiai, Barvydžiai, Vegėriai och Eliškiai), uttalar det så i ett vidsträckt område och även på andra håll. Kuršėnai socken ligger som en kil (några belägg har upptecknats kring Raudėnai, ett par i Kaunatāva). Man kan anta: a) att detta är lån från lettiskan (geografin och lettiskans utbredningsområdes avlägsenhet tycks inte medge ett så bestämt påstående); b) att det är en generalisering efter gaišena, lūšena, vėšena; c) att uttalet av s och š blandats i vissa former ur det baltiska suffixet *-si̯ōna⁵ eller, enligt V.Mažiulis, *-si-anā⁶, från -si- 2 B ū g a K. Ten pat; Z i n k e v i č i u s Z. Ten pat. 3 Z i n k e v i č i u s Z. Min. veik, 21; V i t k a u s k a s V. Apie vieną Žemaičių oikonimą. — Lietuvių kalbotyros klausimai 32, 1993, 238. 4 J o n a i t y t ė A. Nauji duomenys apie Skaistgirio tarmės konsonantizmą. — Lietuvių kalbotyros klausimai 3, 1960, 79—83. 5 E n d z e l ī n s J. Latviešu valodas gramatika, Rīgā, 1951, 296—297; S k a r d ž i u s P. Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1943, 234. 6 M a ž i u l i s V. Prūsų kalbos etimologinis žodynas 1. Vilnius, 1988, 152—153. 178 eller -sį på grund av sammanblandningen av konsonanterna s och š, möjligen också i kombination med ett visst inflytande från lettiskan, har man ”valt” š som den konsonant som bildar denna förstavelse i de baltiska språken. Ytterligare en särdrag hos detta fenomen är att användningen av många likartade ord inte bildar isoglosser. Ord med oväntat s, z är liksom utspridda över hela området i enskilda byar. Detta kan tyda på att ett äldre fenomen bevarats från ett tidigare sammanhängande område, där det rådde (möjligen också ett substratfenomen). Eftersom många olika belägg har noterats i de samogitiska dialekter som undersöks här, kan det inte röra sig om en tillfällighet. Här kan det finnas vissa relikter från kuriska, jämför även ortnamnen Kuršėnai, Kuršai, de tidigare nämnda hydronymerna Lūkstas7, ortnamnen hos de papilėniškių som bor alldeles intill Zabikai, Zubrys-ån, uttrycket som används av pavandeniškiai (även luokiškiai har sagt det) Sūdeklės kalnas, växlingen mellan namnen på byn Pavandenė Sakalìnė och Šakalìnė och så vidare. Man kan tolka detta på olika sätt (särskilt när det gäller orden škàurlis || skùrlis, góštautas || gõštautas, žỹlė), men den stora mängden belägg visar ändå att de samogitiska dialekterna här hade en särställning, där det regelbundna uttalet av š och ž i vissa ord och former, som är det vanligaste i litauiskan, vacklade. FÖRKORTNINGAR Drv — Dirvónėnai (Juozapavà), Šiauliai distrikt. Vkšn — Viekšņaliai, Telšiai distrikt. Vrp — Várputėnai, Kelmė distrikt. OM VARIATIONEN AV KONSONANTERNA S:Š OCH Z:Ž I den nordöstliga varniškiai-samogitiska dialekten Sammanfattning I dialekterna kring Kuršėnai, Dirvonėnai, Užventis och Vidsodis används i allmänhet sådana ord där konsonanterna (ljuden) š, ž i standardspråket uttalas s, z (pleškė, kùnstė || kùmščia, plestėkė || pleštakė), sjön och floden Lūkstas, žvaizdė (žvaizė), žábtai (jämför även sìlkas, mąžyti och så vidare). Andra ord i detta område varierar: góštautas i Pavandenė, Viekšņaliai och gõštautas i Kuršėnai, ožkàkšnis i Kuršėnai och Pavandenė samt ožkàkšnis i Várputėnai, skràbti i Pavandenė och Viekšņaliai samt skràbti i Kuršėnai och Dirvonėnai, skùrti i Pavandenė, Viekšņaliai, Užventis och Vidsodis samt skùrti i Dirvonėnai och Kuršėnai, spìglis i Dirvonėnai och Vidsodis samt spìglis i Kuršėnai och Pavandenė, spoksóti i Pavandenė och Viekšņaliai samt spòksóti i Kuršėnai och Dirvonėnai, bėgsena i Pavandenė och Viekšņaliai samt bėgsena i Kuršėnai och Dirvonėnai, bėngsena i Pavandenė, Viekšņaliai och Užventis samt bėngsena i Dirvonėnai, Kuršėnai (och även Raudėnai), vazmà i Pavandenė, Užventis och Viekšņaliai samt vazmà i Kuršėnai, zmėgti i Pavandenė, Vidsodis och Viekšņaliai samt žmėgti i Kuršėnai och Dirvonėnai, žurdóti i Pavandenė och Viekšņaliai samt žurdóti i Kuršėnai och Dirvonėnai. Standardordet žylė uttalas i alla dessa dialekter som žỹlė. Det är möjligt att det i dessa dialekter förekom vissa fonetiska fenomen, där uttalet av konsonanterna (ljuden) s, z och š, ž började växla. Man kan anta att det här förekom kontakter, till och med tvåspråkighet mellan žemaitier (låglandbor) och kurischer. Till följd av detta uppstod en sådan blandning (bėgsena, eišena och så vidare); det kan också röra sig om ett inte särskilt gammalt utbyte av s, z mot š, ž eller tvärtom, eller om någon till synes oregelbunden placering (žmegìnys och så vidare). 7 V a n a g a s A. Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas, Vilnius, 1981, 198. 179