Daiktavardžių kamienų mišimas „Knygoje nobažnystės“

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXVI (1996) LIETUVIŲ KALBA: TYRĖJAI IR TYRIMAI Dalia JAKULYTĖ BLANDNING AV SUBSTANTIVSTAMMAR I ”KNYGOJE NOBAŽNYSTĖS” Det reformerta tryckeriet i Kėdainiai tryckte 1653 tre kalvinska religiösa böcker med en gemensam titelsida, ”Knyga nobažnystės krikščioniškos”1. Dessa var Gžegōž från Żarnowiecs ”Suma evangelijų”, översatt från polska av två reformerta teologer från Kėdainiai (S. Minvydas och J. Bożimovskis), samt deras egen ”Maldos krikščioniškos”. Dessutom innehåller KN en psalmbok [10]. A. Jakulis har sammanställt ordregister till ”Sumos evangelijų”, ”Pasijos”, ”Maldų krikščioniškų” och ”Katekizmo”, medan H. Siaurukienė har sammanställt ett ordregister till psalmboken [5, 6, 7, 8, 9]. KN:s språk har inte undersökts ingående; några artiklar av A. Jakulis om ämnet finns bevarade (vissa endast som manuskript). Man antar att KN skrevs på den mellersta högaitiska dialekten. A. Jakulis försökte till och med fastställa vilka sidor som skrivits av olika författare, men här grundade han sig huvudsakligen på stavningen av pronomen, konjunktioner och partiklar[1, 2, 3, 4]. I denna artikel analyseras substantivstammarna, deras användning och deras inbördes relationer. Materialet har hämtats ur de ovan nämnda registren av A. Jakulis och H. Siaurukienė; substantiven har grupperats efter stam, och kasusformerna för olika stammar gås igenom. Varje dialekt och varje skriftligt språkminnesmärke är viktiga källor för språkvetenskaplig forskning, eftersom vart och ett av dem återspeglar en annan situation. Substantiv med vissa ”svagare” stammar försvinner och övergår till andra, ”starkare” stammar. I detta avseende är de ”svagare” stammarna, det vill säga substantiv med i-, u-, į̨u- och konsonantstammar, mer intressanta. Konsonantstammarna har bevarats allra sämst. De försvinner genom att först övergå till j-stammen, som i sin tur övergår till įo- och įa-stammarna. För närvarande har substantiv med n- och r-stammar bäst bevarat formerna av konsonantstammarna, medan s-stammen har bevarats sämre. I KN har 15 sådana substantiv påträffats: 10 med n-stam (akmuo², augmuo, geluo, liemuo, pietmuo, pjūmuo, ruduo, sėmuo, vanduo, šuo), 3 med r-stam 1 ”KNIGA Nobaznistes krikščionįzkos / Ant gárbos Diewuy TRAYCEY Szwen-toy Wienatijam: Ant wartojimo Bažniczios dides Kunigistes Lietuvos išduotá. KĖDAINYSE, DRVKAWOIA IOCHIMAS IVRGIS RHETAS, Meatu Ponā, 1653” (hädanefter — KN). 2 Exemplen återges i rekonstruerad form. 120 stammar (dotter, mor³, syster) och 2 s-stammar (moln⁴, måne) (se tabell nr 1). De flesta av dem har inte tillräckligt många former för att stammen ska kunna fastställas (t.ex. är endast en form belagd för substantivet augmuo). De specifika formerna av konsonantstammar utgör endast 38,7% av alla belagda former. Substantiv med r-stam har bevarat flest former av konsonantstammen. Färre är formerna hos substantiv med s- och n-stam. Specifika former av konsonantstammar är belagda endast i fem kasus (sing. nom., gen., plur. nom., gen., instr.). Substantiv med s-stam har störst benägenhet att övergå till io-stammen (22% av de belagda formerna är o-stamsformer), medan substantiv med n-stam gör det i något mindre utsträckning (19%). Endast substantiv med r-stam saknar helt i ā-stamsformer. Enbart konsonantstamsformer är belagda endast i singularis nominativ. Man kan endast tala om tre substantiv vars samtliga belagda former är av konsonantstam: augmuo (endast belagt i singularis ackusativ, augmenį), geluo (endast singularis nominativ) och ruduo (endast singularis nominativ- och ackusativformer). Utöver dessa finns i KN flera i-stamsubstantiv, som vid sidan av i-stamsformer i pluralis genitiv har ändelsen -ų efter en hård konsonant (dantis, dešimtis, durys, krūtis, naktis, priežastis). Konsonantstamsformer kunde också förväntas i pluralis allativ, men endast formen ausiump är belagd. Den dominerande formen av substantivet žmogus i singularis nominativ är u-stam (97 gånger); formen žmuo, som används fyra gånger, bör betraktas som en konsonantstamsform, men det är inte helt klart hur den två gånger belagda formen žmogęs ska tolkas (formen finns endast belagd i sångboken och kan därför ha förkortats för att uppnå det erforderliga antalet stavelser i versraden). I alla övriga kasus används u-stamsflexion. i-stammen är den rikligast belagda och bäst bevarade (se tabell nr 2). Av 88 lexem har 38 litauiska ord och 19 lånord enbart i-stamsformer, det vill säga mer än hälften. Av de ”svaga” stammarna är u-stammen bäst bevarad — alla former är u-stamsformer. Endast former som singularis nominativ žmogęs, singularis ades. sūnum⁵, sūnumpi, sūniep och singularis ines. dangie väcker tvivel (de två sistnämnda kan också vara o-stamsformer). Singularisformerna av įu-stammen är ganska väl bevarade. Endast två substantiv har į o-stamsformer (singularis genitiv aukštėjo, instr. mesijošiu). Pluralis har nästan helt övergått till įo-stammen. Men även här förekommer några iu-stamsformer: pluralis nominativ neprietelius (2 gånger) och pluralis instr. kryžiums (1 gång). En u-stamsform av substantivet ūglius och fyra u-stamsformer av substantivet karalius är belagda: singularis allativ ūglaus, singularis genitiv karalaus, ackusativ karalų, instr. ³ Substantivet motė tycks ha delats upp i två lexem: motė, motės och moteris, moteries. I KN är endast några få ē-stamsformer belagda: singularis genitivformen motes (vid sidan av moters och moteries, samtliga en gång vardera) och ackusativformen motę (belagd två gånger). Alla övriga former kan betraktas som konsonantstamsformer. ⁴ Formen debesīs återställs hypotetiskt, eftersom singularis nominativ inte är belagd i KN. ⁵ T.ex.: Nori idánt... ing ij tikietumim... átmin̄dami juog Diewās eſt Tewų muſų / Sunump ſavo / kuri mums už Prietelu ámžingą dawe...KN 214₁₁. 121 karalum och vok. karalaũ6. Bland de starka stammarna är ē-stammen mer intressant. Flera fall av stamblandning har dokumenterats på grund av att formerna i de flesta kasus sammanfaller (t.ex. ē- och ā-stamformer av ord vars stam slutar på konsonanten l: meilė || meila, našlė || našla, sėkla || sėklė). Här är det visserligen två saker som sammanflätas: stamblandning (paradigmatisk) och parallella former med olika stammar (med egna paradigm). I KN finns ganska många substantiv med parallella former: i-, įo- och ē-stammar: pavietris || pavietrė i- och ē-stammar: pramonis || pramonė ē- och ā-stammar: bagotystė || bagotysta, neviemystė || neviermusta, bendrystė || bendrysta, garbė || garba, pagalbė || pagalba, palaimė || palaima ē- och o-stammar: didumė || didumas, moteriškė || moteriškas ē- och įo-stammar: kalinė || kalinys ”fängelse”, ragotinė || ragotinis i- och o-stammar: pagonis || pagonas įu- och įā-stammar: rotušius || rotušia o- och ā-stammar: evangelistas || evangelista med flera. Lånord har ofta former med flera stammar, som uppstått genom olika anpassning. Men även ganska många litauiska ord har svårförklarliga parallella former med flera stammar (amžis || amžius, pavoyda || pavoydas, giluma || gilumas). De flesta av dem är dock abstrakta substantiv. Det finns få ord med konkret betydelse som har parallella former med olika stammar, och formerna hos alla dessa är inte tydligt belagda. Men till exempel gör paradigmernas mångfald hos ē-stamsubstantiv med stamslutet l det möjligt att anta att KN inte har skrivits på en enda bestämd dialekt. Detta skulle också kunna förklara lexem med flera stammar – men det är ett ämne för framtida forskning. 6 I KN skrivs de med ett hårt ł, t.ex. uglau[p, Karataus. 122 tabell nr 17 KASUS | STAM | KONSONANTSTAMMENS FORMER | i-STAMMENS FORMER | io-STAMMENS FORMER ENSTAL Vardininkas: n — 31; r — 8; s — 5 Kilmininkas: n — 12, 14; r — 3, 1; s — 4 Naudininkas: n — 5; r — (1), (1); s — 1 Galininkas: n — (16), (16); r — (2), (2) Instrumentalis: n — 8, 9 Inessiv: n — (3), (3); s — (1), (1) Allativ: n — 2 Vokativ: r — 1; (? — dukte) FLERTAL Vardininkas: n — 9, 3; r — 2; s — 1 7 Tabellerna visar antalet former med olika stammar. I den första tabellen — substantivformer med stammarna n, r och s. I den andra — substantiv med i-stam (i-stammiga räknas alla substantiv som i singularis genitiv har ändelsen -ies belagd minst en gång, med undantag för de tidigare nämnda stammarna n, r och s). Om former av flera stammar sammanfaller anges antalet inom parentes i kolumnerna för samtliga stammar. 123 fortsättning på tabell nr 1 KASUS STAM KONSONANTSTAMMENS FORMER i-STAMMENS FORMER io-STAMMENS FORMER Genitiv n 9 (7) (7) r 3 s 3 Dativ n 6 Ackusativ n (8) (8) 1 r (2) (2) s (4) (4) Instrumentalis n 1 5 r 1 2 s 1 Inessiv s 2 Allativ n 1 Vokativ r 1 tabell nr 2 KASUS i-stam konsonantstam iā-stam io-stam ē-stam iū-stam o-stam ā-stam ENSTAL Vardininkas (189) 42 4 (189) Genitiv 403 11 (?— šiṙdes) 2 18 1 1 Dativ 16 5 Ackusativ (317) 5 (317) 2 1 1 Instrumentalis 31 99 4 124 fortsättning på tabell nr 2 KASUS | i-stam | konsonantstam | iā-stam | io-stam | ē-stam | iu-stam | o-stam | ā-stam | Inessiv | 99 | 1 | Illativ | 39 |. | Allativ | 8 | Vokativ | 30,?— | krikš- | čio- | ne (1) | smertì (1) | FLERTAL | Vardininkas | 99 | 2 | 2 | Genitiv | (207) | 18 | (207) | (207) | 1 | Dativ | 9 | 2 | 2 | 2 | 1 | Ackusativ | 197 | 1 | 3 | 4 | Instrumentalis | 46 | 1 | 1 | 4 | 1 | Inessiv | 39 | 2 | Illativ | 9 | Allativ | (6) | (6) | 1 | DUAL | Vardininkas | 22 | Ackusativ | 4 | Instrumentalis | 3 LITERATŪRA 1. J a k u l i s A. 1860 m. katekizmas ir ”Knyga nobažnystės” Baltistica 7(1), 1971, 87—99. 2. J a k u l i s A. ”Sumos evangelijų” ir ”Maldų krikščioniškų” autorystės klausimu. — Baltistica 18(2), 1982, 173—178. 3. J a k u l i s A. Galiniai -o ir -e ir įvardžiai mano, tavo, savo ”Sumoje evangelijų” ir ”Maldose krikščioniškose” (rankraštis), Klaipėda, 1984. 4. J a k u l i s A. ”Sumos evangelijų” ir ”Maldų krikščioniškų” ryšiai su ankstesniais lietuviškais raštais. — Kalbotyra 35(1), 1984, 31—41. 5. J a k u l i s A. ”Knygos nobažnystės” leksika 1, Klaipėda, 1995. 6. J a k u l i s A. ”Maldų krikščioniškų” leksika (rankraštis), Klaipėda, 1984. 7. J a k u l i s A. ”Katekizmo” leksika (rankraštis), Klaipėda. 125 8. Jakulis A. ”Pasijos” leksika (rankraštis), Klaipėda, 1984. 9. Siaurukienė H. Giesmyno leksika (rankraštis), Klaipėda, 1984. 10. Vladimirovas L. Knygos istorija, V., 1979, 478—480. MIXING OF NOUN STEMS IN ”KNYGA NOBAŽNYSTĖS” Summary A. Jakulis had been started examining the language of the book ”Knyga nobažnystės” (KN), issued in 1653. He paid most attention to the question of authorship, using the writing of pronouns, conjunctions, particles as a base. In this article the nouns of the KN are examined: their stems, usage, interrelations, mixing tendencies. The variety of the paradigms of the nouns allows us to suppose that KN was not written in one certain dialect. 126