Lietuvių kalbos instituto kronika. 1997

LIETUVIŲ KALBOS INSTITUTO KRONIKA 1997 Struktur Från och med den 2 januari 1997 leddes institutet av direktören, prof. habil. dr. Algirdas Sabaliauskas. Hans ställföreträdare var dr. Kazys Morkūnas (för forskningsfrågor) och Kęstutis Jurkūnas (för allmänna frågor). Vetenskaplig sekreterare var dr. Artūras Judžentis. Vid institutet verkade sex avdelningar: Ordboksavdelningen (chef – doc. dr. Vytautas Vitkauskas), Grammatikavdelningen (chef – prof. habil. dr. Vytautas Ambrazas), Namnavdelningen (chef – habil. dr. Vitalija Maciejauskienė), Terminologiska avdelningen (chef – dr. Kazys Gaivenis), Avdelningen för språkhistoria och dialektologi (chef – dr. Kazys Morkūnas), Avdelningen för språkvård (chef – dr. Pranas Kniūkšta). En förlagsgrupp var också verksam (föreståndare – Audronė Stanislovaitienė). Vid slutet av 1997 arbetade 117 personer vid institutet, däribland 86 forskningsanställda och 31 forskare (2 habiliterade doktorer och professorer, 5 habiliterade doktorer, 5 doktorer och docenter, 19 doktorer). Från och med den 15 september antogs Jolanta Gaivenytė, Asta Leskauskaitė, Loreta Vaičiulytė, Rolandas Mikulskas, Sigutė Rackevičienė ir Dana Vainauskienė till den gemensamma forskarutbildningen vid institutet och Vytautas Magnus-universitetet. Huvudsakliga verksamhetsområden Genom Republiken Litauens regerings beslut nr 399 av den 21 mars 1995, Om förteckningen över statliga forskningsinstitut, fastställdes följande huvudsakliga verksamhetsområden för institutet: forskning om litauisk lexikologi och lexikografi, grammatisk struktur, dialekter och namnbeståndet samt utveckling av terminologi; forskning om litauiskans historia och språkkontakter samt studier av den nutida litauiskans funktion i samhället och dess normering. I slutet av 1997 utvärderades institutets vetenskapliga arbete av en expertkommission utsedd av Centrum för utvärdering av studiekvalitet på uppdrag av utbildnings- och vetenskapsministeriet (ordförande – prof. habil. dr. Romualdas Apanavičius). Kommissionen bedömde institutets arbete som gott i många avseenden och föreslog att den grundläggande forskningen skulle utvecklas, att fler artiklar skulle publiceras i utländska vetenskapliga tidskrifter och att integrationen i den globala forskningen skulle fördjupas. Forskarnas sammankomster Vid Institutets personalmöte den 21 januari lyssnade man till vetenskaplige sekreteraren Artūras Judžentis rapport om föregående års vetenskapliga arbete vid Institutet och planerna för det nya året; rapportens påståenden diskuterades. 261 institutets vetenskapliga arbete och planerna för det nya året, och man diskuterade påståendena i föredraget. Vid forskarnas sammankomst vid institutet den 6 oktober ändrades rådets sammansättning något: i stället för habil. dr. Vitalijos Maciejauskienės, som avsagt sig sin plats, valdes habil. dr. Simas Karaliūnas. Vid sammankomsten den 11 november träffade man medlemmarna i expertgruppen som hade utvärderat institutets vetenskapliga verksamhet: prof. habil. dr. Romualdu Apanavičiumi, prof. habil. dr. Juozu Kuliu och doc. dr. Alfredu Bumblausku. Man samtalade om kriterierna för utvärdering av humanistisk forskning och institutets vetenskapliga arbete under de senaste åren. Institutets råds viktigaste beslut Vid rådets sammanträde den 18 februari diskuterades institutets verksamhetsberättelse för 1996 och planerna för 1997, en ny attesteringskommission utsågs (Saulius Ambrazas, Angelė Kaulakienė, Pranas Kniūkšta, Marytė Razmukaitė, Nijolė Sližienė, Zita Šimėnaitė, Aloyzas Vidugiris), Kalbos kultūros häfte 69 godkändes för tryckning, ett avtal om vetenskapligt samarbete med Sankt Petersburgs statsuniversitets filologiska fakultet godkändes och ett utkast till avtal om vetenskapligt samarbete med avdelningarna för litauisk språkvetenskap och litauiska språket vid Vilnius pedagogiska universitet behandlades. Den 28 februari behandlades utkastet till bestämmelser för institutets forskarutbildning och utdelning av vetenskapliga grader, ett avtal om vetenskapligt samarbete med institutionen för litauiska språket vid Šiauliais pedagogiska instituts filologiska fakultet samt dess centrum för etnokultur och dialektologi godkändes, resultaten av personalens attestering godkändes, och dr. Kazys Garšva ålades att lägga fram arbetet Lietuvos pakraščių šnektos för behandling vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi. Den 15 maj godkändes följande publikationer för tryckning: Aloyzas Vidugiris. Zietelos šnektos žodynas; Simas Karaliūnas. Kalba ir visuomenė; Kalbos patarimų informacinis biuletenis I, Regina Sedekerskytė, Adelė Ubeikaitė. Lietuvių kalbotyra (1977–1980). Literatūros rodyklė. Den riktning för det fortsatta lexikografiska arbetet som valts av ordboksavdelningen och de grundläggande principerna för detta arbete som beskrivs i prospektet godkändes. Förslaget att ge ut en ny (databaserad och tryckt) version av den akademiska litauiska ordboken, med nödvändiga tillägg och korrigeringar, godkändes. Utkastet till avtal om vetenskapligt samarbete med Vilnius universitets filologiska fakultet behandlades. Attesteringskommissionens beslut godkändes, och det beslutades att doktorander varje år ska beviljas 56 kalenderdagars ordinarie betald ledighet. Den 18 juni godkändes Adelė Valeckienės Lietuvių kalbos funkcinė gramatika och Sapūno – Šulco gramatika för tryckning; personalens attesteringsresultat godkändes, förfarandet för val och omval av chefer för Institutets avdelningar fastställdes och en antagningskommission för Institutets doktorander 1997 tillsattes. 262 Vid mötet den 17 september godkändes de gemensamma delarna av forskarutbildningens studieprogram; en kommitté tillsattes för utlysningen av tävlingstjänster som avdelningschefer vid Institutet (utlyst i Mokslo Lietuvoje 1997-09-10 nr 15); det beslutades att sammankalla forskarna till ett möte för att justera rådets sammansättning. Prof. habil. dr. Albertas Rosinas, författare till en monografiserie om pronomen i de baltiska språken, föreslogs som kandidat till Litauens vetenskapspris; docent dr. Danguolė Mikulėnienė föreslogs som kandidat till styrelsen för Litauens statliga fond för vetenskap och högre utbildning; doktoranden Vidmantas Kuprevičius föreslogs till Evelina Masiokienė-Kolupailaitės engångsstipendium. Dr. Danutė Marija Liutkevičienės rapport om en tjänsteresa till Belgien godkändes; det beslutades att doktoranden Laimutis Bilkus skulle få avsluta avhandlingen senast den 31 mars 1998 utan att hans status ändrades. Den 31 oktober valdes avdelningschefer (för grammatikavdelningen – prof. habil. dr. Vytautas Ambrazas, för avdelningen för språkvård – dr. Pranas Kniūkšta, för terminologiavdelningen – dr. Kazys Gaivenis, för ordboksavdelningen – docent dr. Vytautas Vitkauskas); sammansättningen av doktorandkommittéerna för doktoranderna Jolanta Gaivenytė, Asta Leskauskaitė, Rolandas Mikulskas, Loreta Vaičiulytė och Dana Vainauskienė godkändes; en ny sammansättning för den gemensamma LKI- och VDU-kommittén för forskarutbildning och habilitering godkändes (Vytautas Ambrazas, Artūras Judžentis, Simas Karaliūnas, Albertas Rosinas, Algirdas Sabaliauskas, Nijolė Sližienė, Zigmas Zinkevičius); följande godkändes för tryckning: band 38 av Lietuvių kalbotyros klausimų, häfte 4 av Terminologijos samt del 2 och 3 av Kalbos patarimų informacinio biuletenio; assistenten Milda Lučinskienės rapport om sitt deltagande i det internationella seminariet Teksto įvairovė viduramžių tekstuose i Sofia hördes och godkändes; det beslutades att doktoranden Vidmantas Kuprevičius skulle få avsluta avhandlingen senast den 31 mars 1998 utan att hans status ändrades. Den 12 december godkändes för tryckning Elenas Valiulytės monografi Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai, Danguolės Mikulėnienės och Kazio Morkūnos Dieveniškių šnektos tekstai samt häfte 70 av Kalbos kultūros; det beslutades att sammanställa och ge ut Jono Kruopas samlade skrifter och en bok om Litauiska språkets institut. Resultaten från personalens meritbedömning godkändes, liksom sammansättningen av doktorandkommittén för doktoranden Sigita Racevičienė, och avtalet om vetenskapligt samarbete med A. Potebnia-institutet för lingvistik i Ukraina förlängdes. Det beslutades att till tävlingen om unga forskares vetenskapliga arbeten lämna in Laimutis Bilkuss publikationer på temat Lietuvių helonimų tyrimai. Habil. dr. Nijolė Sližienė valdes till vice ordförande i Institutets råd. Vid mötet diskuterades också frågor om personalens premiering, och en kommitté för fördelning av premier tillsattes. Vetenskapliga expeditioner Den 8–15 juli samlade man in ord till dialektordboken i Mosėdžio-trakten i Skuodas distrikt och besvarade frågor i enkäter om dialekter och deras samspel— 263 detta skrevs ned av Vita Pranskūnaitė (expeditionsledare), Ona Aleknavičienė, Asta Leskauskaitė, Ri̇čardas Petkevičius och Edmundas Trumpa. I juli deltog ett femtontal litauiskstuderande från Vilnius pedagogiska universitet i dialektologiska expeditioner i trakterna kring Gubava och Kazitiškis i Ignalinas distrikt (ledare Laima Grumadienė) samt kring Eržvilkas i Raseinių distrikt (ledare Daiva Atkočaitytė). Ljudarkivet vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi kompletterades med texter inspelade på magnetband även från andra orter: Pelesa (Vitryssland; Edmundas Trumpa), Lukšiai (Šakiais distrikt; Rima Bacevičiūtė), Linkmenys (Ignalinas distrikt; Vytautas Kardelis), Žiobiškis (Rokiškis distrikt; Artūras Judžentis), Kučiūnai (Lazdijai distrikt; Asta Leskauskaitė) och Skardupiai (Marijampolės distrikt; Ona Aleknavičienė). Konferenser och seminarier Den 19 februari delade prof. habil. dr Jonas Palionis med sig av sina intryck från en resa till Münster vid ett seminarium som hölls i Litauiska litteratur- och folkloreinstitutets sal, och habil. dr Simas Karaliūnas berättade om baltistiken i Finland. Vid den vetenskapliga konferensen Lexikografins teori och praktik (Leksikogrāfijas teorija un prakse), arrangerad den 20 februari av Lettiska språkets institut (Riga) och tillägnad 124-årsdagen av akademikern Jānis Endzelīns födelse, höll dr Kazimieras Garšva (Litauismer i lettiskan) och Vidmantas Kuprevičius (Om tematiska grupper i en okänd författares handskrivna ordbok från mitten av 1800-talet mellan östlitauiska dialekter (RtŽ) och polska) föredrag. Den 14–18 april höll doktoranden Jolanta Gel umbeckaitė ett föredrag om förhållandet mellan prepositions- och kasusbaserade konstruktioner i Vulgata och dess litauiska översättning av Jonas Bretkūnas vid det nionde internationella kollokviet i latinsk lingvistik (Ninth International Colloquium on Latin Linguistics) i Madrid, Spanien (Latin Vulgate and the Translation into Old Lithuanian by Jonas Bretkūnas (J. Bretke). On the Relation of Prepositional Phrases with Cases). Den 28 april höll doc. dr Vytautas Vitkauskas ett föredrag, Om språket på vår scen, vid konferensen Teaterfrågor och nationell dramatik, som arrangerades av Sällskapet för teaterhistoria och teatertraditioner i Konstnärernas palats. Den 9 maj höll Asta Leskauskaitė ett föredrag (Vokalismen i Kučiūnai-dialekten) vid den första vetenskapliga konferensen för litauiststudenter i Litauen, arrangerad av Vilnius universitet. Den 13 maj höll professor Algirdas Sabaliauskas ett föredrag, Martynas Mažvydas inom litauisk språkvetenskap, vid Mažvydasdagen som arrangerades av Litauens vetenskapsakademi. 264 Den 28 maj gästade professor Wojciech Smoczyński från Krakóws universitet institutionen för baltisk filologi vid Vilnius universitet. I Kazimieras Būgas föreläsningssal höll gästen föreläsningen Problem inom preussisk paleografi, som också bevistades av ett stort antal anställda och doktorander vid institutet. Den 30 maj sammankallades ett möte för dialektologer vid institutets avdelning för språkhistoria och dialektologi. Förutom institutets anställda deltog doc. dr Janina Švambarytė från Šiauliai, dr Zofija Babickienė från Vilnius universitet, biträdande chefredaktören för Gimtoji kalba Rita Urnėžiūtė och andra. Vid mötet diskuterades aktuella frågor om metoder för insamling av dialektmaterial, samordning av arbetet och informationsutbyte. Mötet leddes av dr Kazys Morkūnas. Vid den internationella konferensen Fackspråkets problem inom teknikvetenskaperna, som den 4 juni arrangerades av institutionen för litauiska språket vid Kaunas teknologiska universitets humanistiska institut och institutets terminologiska avdelning, höll Stasys Keinys (Om förståelsen av terminologiarbete), Kazimieras Gaivenis och Angelė Kaulakienė (Språklig och saklig bedömning av tekniska termer), Nijolė Banevičienė (Brister i definitionerna i standarder för tekniska termer), Jolanta Gaivenytė (En jämförelse av strukturen hos litauiska och engelska fyrords-termer inom teknik) och Albina Auksoriūtė (Några fall av synonymi i de senaste ordböckerna över datatermer) föredrag. Gäster från Lettlands språkinstitut deltog också i konferensen och höll föredrag. Den 10 juni lade habil. dr Simas Karaliūnas fram en ny hypotes om ursprunget till Litauens namn vid vetenskapsakademin. Diskussionen leddes av professor Algirdas Sabaliauskas. Doc. dr Romas Bատūra, dr Artūras Dubonis, prof. habil. dr Edvardas Gudavičius och andra historiker och språkvetare deltog i diskussionen. Vid morgonsessionen den 17 juni under Litauiska katolska vetenskapsakademins XVII kongress, som leddes av professor Birutė Ciplijauskaitė och Zigmas Zinkevičius, höll Juozas Karaciejus ett föredrag (Ett försök att normera det litauiska skriftspråket på 1500-talet). Vid eftermiddagssessionen, som leddes av doktorerna Antanė Kučinskaitė och Klementina Vosylutė, höll Ona Aleknavičienė (Om författarskapet till perikoperna i Jonas Bretkūnas Postilla), Jolanta Gelumbec kaitė (Latinska konstruktioner i Jonas Bretkūnas översättning av Lukasevangeliet) och Milda Lučinskienė (En jämförelse av Jonas Jaknavičius utgåvor av evangelierna från 1647 och 1705) föredrag. Den 1 och 2 juli hölls en konferens för världens litauister vid Vilnius pedagogiska institut: Litauistik i världen i dag: arbete och problem. Institutets forskare deltog och medverkade i diskussionerna. Vid den andra konferensen om baltiska studier i Europa, Värderingar och normer i ett samhälle i förändring, som arrangerades den 20–23 augusti av Vilnius universitet och Litauens vetenskapsakademi (prof. Algirdas Sabaliauskas var medlem av dess programkommitté), lyssnade institutets forskare på föredragen inom lingvistiksektionen och deltog i diskussionerna. 265 Den 5–8 september höll doktoranden Jolanta Gelumbeckaitė ett föredrag om språket i den helige Hieronymus latinska skrifter vid den femte internationella kongressen om vulgärlatin och senlatin (V Internationaler Kongreß über Vulgär- und Spätlatein), som ägde rum i Heidelberg (St. Jerome: Christian or Ciceronian Latin? Evidence from the Syntax of his Writings). Den 22–25 september deltog Vytautas Zinkevičius i den femte europeiska konferensen om talad kommunikation och teknik (5th European Conference on Speech Communication and Technology), som arrangerades av European Speech Communication Association (European Speech Communication Association, ESCO). Vid konferensen lästes ett föredrag om dialogstrukturens särdrag upp, utarbetat av honom tillsammans med de danska kollegorna Niels Ole Bernsen, Hans Dybkjær och Laila Dybkjær (Generality and Transferability. Two Issues in Putting a Dialog Evaluation Tool into Practical Use). Konferensen hölls på ön Rhodos i Grekland. Den 3 oktober arrangerade Institutets avdelning för språkvård och Vilnius universitets institution för litauiska språket en Jono Jablonskio-konferens vid Vilnius universitets filologiska fakultet, Språkvård: tradition och nutid. Under konferensens tre sessioner, som leddes av Pranas Kniūkšta och Asta Kupčinskaitė, Aldona Paulauskienė och Loreta Vaicekauskienė samt Vitas Labutis och Jurga Girčienė, hölls tretton föredrag. Från Institutet höll Jurga Girčienė (Ett nytt synsätt på nya främmande ord), Pranas Kniūkšta (Nationell, nationell, statlig och statens), Asta Kupčinskaitė (Korpuslingvistik och/eller datorbaserad forskning om autentiskt språk), Danguolė Mikulėnienė (Administrativ tillsyn över korrektheten i det officiella språket), Rita Miliūnaitė (Från den äldre till den nya KPP-utgåvan), Loreta Vaicekauskienė (Talspråket väntar fortfarande på sin tur) och Rasuolė Vladarskienė (Syntaxens uttryck för precision i statliga dokument) föredrag, besvarade frågor och deltog i diskussionerna. Vid konferensen höll även forskare från Vilnius universitet, Vilnius pedagogiska universitet, Šiauliai universitet, Kaunas medicinska akademi och Språkinspektionen föredrag. Vid nästa Jono Jablonskio-konferens, som ska äga rum nästa år, beslutades att behandla nya språkfenomen och hur de bedöms. Den 7–9 oktober arrangerade Institutet tillsammans med Vilnius universitet och den internationella baltistföreningen den åttonde internationella baltistkongressen, Baltiska språk på 1500- och 1600-talen. Kongressen tillägnades 450-årsminnet av den första litauiska boken – Martynas Mažvydas Katekes. I kongressens organisationskommitté (ordförande: professor habil. dr Bonifacas Stundžia) arbetade Institutets direktör, professor habil. dr Algirdas Sabaliauskas (vice ordförande), professor habil. dr Vytautas Ambrazas och habil. dr Simas Karaliūnas. Kongressen hade fem sektioner: skriftspråk, lexikologi och lexikografi, etymologi och onomastik, morfologi och syntax samt fonetik, fonologi och accentologi. Från Institutet ledde Vytautas Ambrazas morfologi- och syntaxsektionen, tillsammans med Audronė Kaukienė, och Simas Karaliūnas ledde etymologi- och onomastiksektionen, tillsammans med Pietro Umberto Dini. 266 Sektionen för etymologi och onomastik leddes tillsammans med Pietro Umberto Dini. Två plenarsammanträden hölls. Sammanlagt framfördes över sjuttio föredrag. Forskare från tolv främmande länder kom till kongressen: Lettland, Polen, Tyskland, Ryssland, Italien, USA, Nederländerna, Schweiz, Norge, Finland, Estland och Ukraina. Tretton anställda vid Institutet höll föredrag vid kongressen (tolv föredrag): Ona Aleknavičienė (Frågan om författarskapet till perikoperna i J. Bretkūnas ”Postilla”), Saulius Ambrazas och Vytautas Zinkevičius (En historisk ordbok över litauiska och datorisering av äldre skrifter), Vytautas Ambrazas (Litauiska skrifter i vers från 1500- och 1600-talen som källor till historisk syntax), Nijolė Čepienė (Germanismer i Jono Bretkūnas bibel), Kazimieras Garšva (Den fonetiska utvecklingen i Linkuvas dialekt), Jolanta Gelumbeckaitė (Postpositionella lokalkasus i J. Bretkūnas översättning av ”Lukasevangeliet”), Simas Karaliūnas (Etnonymen jotvingis struktur och ursprung), Gina Kavaliūnaitė (Den nederländska källans inflytande på Samuel Boguslav Chylinskis översättning av Nya testamentet), Vilija Lazauskaitė (Om rotbetoning i u-stamsadjektiv och deras abstrakt med suffixet -umas), Evija Lipartė (Par vācu valodas partikulierverbu tulkojumiem G. Manceļa darbose), Milda Lučinskienė (Vissa språkliga skillnader mellan J. Jaknavičius ”Evangelie polskie y litewskie” från 1647 och 1705), Danguolė Mikulėnienė (Om cirkumflexmetatoni i tvåstaviga ord). För kongressdeltagarna ordnades en presentation av nya böcker inom baltistiken och en utflykt till de litterära platserna i Anykščiai. Vid den internationella konferensen Sociolingvistiska och psykolingvistiska villkor för den språkliga situationen i Vilnius och Vilniusområdet (Socjo- i psycholingwistyczne uwarunkowania sytuacji językowej w Wilnie i na Wileńszczyźnie), som arrangerades av universiteten i Warszawa och Vilnius den 16–18 oktober i Warszawa, höll Laima Grumadienė (Samspel mellan litauiska och slaviska språk i sydöstra Litauen) och Edmundas Trumpa (Några särdrag i den litauiska dialekten i Pelesa – Niektóre właściwości gwary litewskiej we wsi Pelesa) föredrag. Programmet omfattade också föredrag av Alvydas Vidugiris (Ur historien om forskningen om litauiska dialekter i Vilniusområdet) och Nijolė Tuomienė (Några särdrag i den litauiska dialekten i byn Ramaškoniai). Den 31 oktober höll doktoranden Ona Aleknavičienė vid en konferens arrangerad av Institutet för kultur och konst, Människans symboliska föreställning i den äldre litauiska kulturen, ett föredrag med titeln Den symboliska föreställningen om människan i Jono Bretkūnas Postilla. Den 20 november arrangerades Unga språkforskares konferens på initiativ av ungdomarna vid Institutets avdelning för språkhistoria och dialektologi. Konferensens organisationskommitté bestod av Daiva Atkočaitytė, Vilija Lazauskaitė, Asta Leskauskaitė och Edmundas Trumpa. Under konferensens tre sessioner hölls tolv föredrag, varav nio av Institutets anställda: Daiva Atkočaitytė (Sekundär betoning i sydžemaitiska raseiniai-dialekter), Albina Auksoriūtė (Laurynas Ivinskis terminologiska arv), Laimutis Bilkis (Om fenomen med främre förskjutning av u före rotkonsonant i litauisk helonymi), Vidas Garliauskas (Litauiska former av oikonymer i historiska källor från 1500–1800-talen. Litauiska ord och fraser i handskrifter från 1500- och 1600-talen), Vilija Lazauskaitė (Om återgivningen av dzūkiska dialektdrag i ”Dabartinės lietu- 267 i den litauiska språkordboken”), Astos Leskauskaitės (Om vokalfonemsystemet i Kučiūnai-dialekten), Vilijos Sakalauskienės (Maktens semantik och dess uttryck i litauiskan), Edmundo Trumpos (Några tendenser i utvecklingen av dzūkisk dialekt i Pelesa-dialekten), Loretos Vaičiulytės (Syntaktisk-semantisk karakteristik av litauiska tvåvalenta adjektiv). Även gäster höll föredrag: Romualdas Apanavičius (Den ursprungliga semantiska betydelsen hos roten *tuer-2 i ordet Idė.) från Vilnius universitet, Asta Kazlauskienė (Vokallängd i öppna och slutna ändelser i den sydvästliga högstaitiska dialekten) från Vytautas Magnus universitet och Everita Milčonoka (Morfologiska varianter av substantiv i G. Mancelis ”Lettische postill” (1654)) från Institutet för lettiska språket (Riga). Sammandragen av konferensbidragen publicerades i en separat skrift (där även sammanfattningar av ytterligare fyra bidrag som inte framfördes vid konferensen ingick). Den 11–12 december läste docent, fil.dr Vytautas Vitkauskas ett föredrag med titeln Litauisk språkforskning och nuläget vid de diskussioner som Litauiska språkföreningen ordnade i Kretinga till minne av professor Antanas Salis 95-årsdag: Antanas Salis principer för att skapa och stärka det litauiska standardspråket. Doktorandseminarier Den 4 mars presenterade Edmundas Trumpa vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi institutets anställda för institutets första datorbaserade cd-skiva, Litauiska dialekter. Pelesa. Den 22 maj berättade Jolanta Gelumbeckaitė om det nionde internationella kollokviet i latinsk språkvetenskap, som hölls i Madrid och där hon själv höll ett föredrag. Den 19 juni berättade dr Giedrius Subačius om litauistik vid University of Illinois i Chicago. Den 19 september berättade Danutė Liutkevičienė och Ignas Urbonas om ELSNET:s femte europeiska sommarskola om datorlingvistik (ELSNET’s Fifth European Summer School on Language and Speech Communication Lexicon Development for Language and Speech Processing), som i juli samma år hölls i Belgien vid universitetet i Leuven. Den 20 oktober berättade Milda Lučinskienė om det internationella seminariet Textuell mångfald i medeltida texter (Text Variety in the Witnesses of Medieval Texts), som hölls den 21–23 september i Sofia; Vytautas Zinkevičius berättade om Europeiska föreningen för språklig kommunikation (European Speech Communication Association, ESCO) och dess femte europeiska konferens om språklig kommunikation och teknologi (5th European Conference on Speech Communication and Technology), som hölls den 21–24 september på ön Rhodos i Grekland; och Edmundas Trumpa berättade om den internationella konferensen Sociolingvistiska och psykolingvistiska aspekter av språksituationen i Vilnius och Vil-, arrangerad av universiteten i Warszawa och Vilnius. 268 förhållandena i Vilniusområdet (Socio- i psycholingwistyczne uwarunkowania sytuacji jęzkowej w Wilnie i na Wileńszczyźnie), som ägde rum i Warszawa den 16–18 oktober. Den 4 december berättade dr. Nijolė Čepienė om akterna från Lill-Litauen i Berlins hemliga statsarkiv för preussiskt kulturarv, medan Albina Auksoriūtė berättade om Laurynas Ivinskis handskrifter i biblioteken i Kraków. Forskningsvistelser, tjänsteresor Den 8 april–30 juni gjorde habil. dr. Saulius Ambrazas en forskningsvistelse vid institutionen för baltiska studier vid Stockholms universitet, under ledning av prof. Baiba Metuzāle-Kangere. Vid Stockholms universitet och Kungliga biblioteket studerade han litteratur som behövdes för hans forskningsarbete och skrev artikeln The derivative structure of substantives in Lithuanian and Latvian from the diachronic point of view. Vistelsen stöddes av Svenska institutet. Den 14–24 juli deltog dr. Danutė Marija Liutkevičienė i ELSNET:s femte europeiska sommarskola om datorlingvistik (ELSNET’s Fifth European Summer School on Language and Speech Communication „Lexicon Development for Language and Speech Processing“), som hölls i Belgien vid universitetet i Leuven. De huvudsakliga ämnen som behandlades vid skolan var formalisering och presentation av lexikala data, lexikonets interna struktur, automatisk taligenkänning, förhållandet mellan syntax och lexikon samt maskinöversättningens problem. Hon lyssnade på föreläsningar, utbytte erfarenheter och knöt kontakter med kollegor från andra länder. Under augusti–september gjorde habil. dr. Simas Karaliūnas, med ett stipendium från Kasa im. Józefa Mianowskiego – Fundacja popierania nauki, en forskningsvistelse vid Jagiellonska universitetet i Kraków. På universitetsbiblioteket samlade han material för planerade forskningsämnen och studerade vetenskaplig litteratur. Från den 8 oktober gjorde institutets doktorand Evija Lipartė en forskningsvistelse vid universitetet i Leipzig. Den 21–23 september deltog doktoranden Milda Lučinskienė i det internationella seminariet Textvariation i medeltida texter (Text Variety in the Witnesses of Medieval Texts) i Sofia. Vid seminariet höll hon föredraget Datorisering av äldre litauiska texter från 1500–1600-talen (Computerisation of the Old 16th–17th Centuries Lithuanian Scripts), där hon presenterade arbetet i institutets grupp för datorisering av äldre texter. Föredragen som hölls vid seminariet kommer att ges ut i en separat publikation. Den 16–22 november samlade dr. Nijolė Čepienė personnamn och ortnamn från akterna från Lill-Litauen i Tyskland, vid det hemliga statsarkivet för preussiskt kulturarv i Berlin, och studerade den speciallitteratur som fanns där. 269 Den 24–30 november vistades institutets doktorand Albina Aukšoriūtė vid Slavistikainstitutets filial i Kraków. På biblioteket vid Polens vetenskapsakademi studerade hon Laurynas Ivinskis handskrifter (Prigimt umenę, en polsk-litauisk ordbok och tabeller över litauisk grammatik). Övriga evenemang Den 21 maj bjöd medarbetarna vid avdelningen för språkvård in sina kollegor till presentationen av det 69:e häftet av Kalbos kultūra. Vid den festliga sammankomsten presenterades det nya häftet av dess ansvarige redaktör, dr Pranas Kniūkšta, och dess sammanställare och redaktör Albina Bataitytė. Den 3 juli anordnades en presentation av institutets publikationer som utkommit under första halvåret 1997. Följande publikationer presenterades: Lithuanian grammar. Red. av Vytautas Ambrazas; Laima Grumadienė, Vida Žilinskienė. Dažninis dabartinės rašomosios lietuvių kalbos žodynas; Ona Vaičiulytė-Romančuk. Tikrininiai vardai Gervėčių apylinkių tarmėje. Pavardės ir mikrotoponimai. Ansvarig red. Elena Valiulytė; Lietuvių kalbotyros klausimai 37. Lexikografiska och lexikologiska problem / Bandet sammanställdes av Irena Erm anytė, Aldona Kalunienė (ansvarig sekreterare), Gertrūda Naktinienė, Vytautas Vitkauskas; Kalbos kultūra 69. Ansvarig red. Pranas Kniūkšta; Terminologija 3. Ansvarig red. Kazys Gaivenis; Forskningsprogram för litauiska dialekter och deras samspel. Sociolingvistik. Sammanställd av Valerijus Čekmonas, Laima Grumadienė. Ansvarig red. Kazys Morkūnas. Om planerade publikationer berättade förlagsgruppens chef Audronė Stanislovaitienė. Evenemanget leddes av institutets direktör Algirdas Sabaliauskas. Den 1–4 oktober deltog institutets förlag i bokmässan som anordnades av Litauens tekniska bibliotek. Förlagets chef Audronė Stanislovaitienė ansvarade för att presentera institutets böcker på mässan. En reklambroschyr för förlaget togs fram, och information om förlaget publicerades i mässkatalogen. Institutets gäster Den 4 mars besökte det kanadensiska litauiska samfundets ordförande Algirdas K. Vaičiūnas. Gästen togs emot av institutets direktör Algirdas Sabaliauskas. Den 23 april gästades institutet av professor Guido Michelini. I LLTI:s aula höll han en föreläsning om förhållandet mellan Martynas Mažvydas hymner och deras original samt om framtida möjligheter att undersöka språket i hans skrifter. Den 3 juli och den 8–10 december besökte professor Anatolij Nepokapnyj institutet för lingvistik vid A. Potebnia-institutet under Ukrainas vetenskapsakademi. Gästen intresserade sig för institutets senaste publikationer, och frågor om det fortsatta vetenskapliga samarbetet mellan de båda institutionerna diskuterades. 270 Den 19 augusti besökte en doktorand från filologiska fakulteten vid Sankt Petersburgs statliga universitet Institutet: Aleksej Andronov. Gästen intresserade sig för det arbete som Institutets forskare bedriver och för de senaste publikationerna. Den 3 och 4 september gästades Institutet av dr Björn Wiemer, forskare vid universitetet i Konstanz. Gästen intresserade sig för det arbete som bedrivs vid Institutet och för Institutets senaste publikationer. Den 4 september besökte den ungerskättade filologen Endre Bojtár Institutet tillsammans med sin hustru. Han är chef för avdelningen för Central- och Östeuropa vid Ungerns vetenskapsakademis litteraturinstitut och översättare av litauisk litteratur. Institutets direktör Algirdas Sabaliauskas och direktören för Institutet för litauisk litteratur och folklore, Leonardas Sauka, träffade gästen. Den 15–19 september arbetade professor Ewa Rzetelska-Feleszko från Institutet för slavistik vid Polens vetenskapsakademi i Warszawa som gästforskare vid Institutet. Gästen från ortnamnsavdelningen samlade material ur avdelningens kartotek för sitt vetenskapliga arbete och rådgjorde med specialisterna vid avdelningen. Den 17 september besökte presidentens rådgivare Algirdas Matulionis Institutet. Gästen inspekterade byggandet av Institutets nya byggnad med dess litauistikasamlingar och intresserade sig för Institutets arbete och bekymmer. Den 2 och 6 oktober gästades Institutet av professor Jochen Dieter Range, chef för Baltiska institutet vid universitetet i Greifswald. Gästen träffade Institutets ledning samt forskare vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi. Man diskuterade konkreta arbetsuppgifter för 1998 inom ramen för det undertecknade avtalet om vetenskapligt samarbete mellan Institutet och universitetet: att på våren anordna ett seminarium om skapandet av en datoriserad databas med språkdata från gamla skrifter; att utbyta gästforskare som undersöker språket i äldre litauiska skrifter; att år 2002, med anledning av årsdagen av Jonas Bretkūnas död, anordna en internationell konferens om Mindre Litauens språk och kultur under 1500- och 1600-talen; samt att samarbeta kring insamlingen av material om Mindre Litauens ortnamn. Den 2 oktober besökte den schweiziske lingvisten Bernhard Wälchli Institutet. Han är elev till professor J. P. Lochet och intresserar sig särskilt för förhållandet mellan lettiska och liviska. Hans magisterarbete behandlar detta problem. Han talar litauiska mycket bra. Den 6 oktober gästades Institutet av lingvisterna Alessandro Parenti (Florens), Nikolai Mikhailov (Pisa) och Aleksej Andronov (Sankt Petersburg). Algirdas Sabaliauskas och Kazys Morkūnas samtalade med gästerna om frågor inom baltistiken. Den 9 oktober gästade Pietro Umberto Dini Institutet. Han är lingvist från Italien och forskar för närvarande hos professor W. P. Schmid i Tyskland. Han är en av utgivarna av den periodiska språkvetenskapliga publikationen Res Balticae. Gästen intresserade sig för Institutets senaste publikationer och frågor om fortsatt samarbete. Den 10 oktober besökte lingvisten från Moskva Džoja Edelman Institutet. Danguolė Mikulėnienė, Kazys Morkūnas och Algirdas Sabaliauskas samtalade med gästen. Hon fick Institutets senaste publikationer i gåva. 271 Den 13 oktober besökte professor Wojciech Smoczyński från Krakóws universitet institutet. Gästen intresserade sig för institutets vetenskapliga arbete och dess senaste publikationer. Den 22 oktober besökte professor Reiner Eckert från Tyskland institutet. Senaten vid Vilnius universitet hade den 21 oktober tilldelat gästen titeln hedersdoktor. Vid institutet diskuterade man med gästen frågor om indoeuropeisk forskning, särskilt baltisk forskning, i Tyskland och Litauen; han fick institutets senaste publikationer. Den 28 oktober besökte professor Antanas Klimas från University of Rochester institutet. Han fick institutets senaste publikationer. Professorn hade vistats i Litauen hela månaden och deltagit i den internationella baltistkongressen. Den 11 november besökte chefen för expertgruppen som utvärderat institutets vetenskapliga verksamhet, prof. habil. dr Romualdas Apanavičius, samt ledamöterna prof. habil. dr Juozas Kulys och docent dr Alfredas Bumblauskas. Gästerna träffade ledningen, avdelningschefer, forskare och doktorander. Kriterier och prioriteringar för utvärdering av humaniora samt institutets vetenskapliga arbete diskuterades. Den 21 november besökte den kände japanske baltisten, översättaren av litauisk litteratur till japanska och professorn vid Tokyos Keizai-universitet Ikuo Murata institutet. Den 30 november besökte Magdalena Michałowska från Institutet för slavistik i Warszawa institutet. Den 8–9 december besökte de polska lingvisterna Romanas Roszko och Danutā Roszko. I frågor om litauisk språkvetenskap överlämnade de en artikel. Institutets och Warszawas slavistiska instituts publikationer utbyttes. Människor och datum Den 10 februari tilldelades institutets direktör, habil. dr Algirdas Sabaliauskas, genom dekret av Republiken Litauens president Gediminasorden av fjärde graden. Den 7 mars överlämnade Vytautas Landsbergis, talman i Republiken Litauens Seimas, 1996 års vetenskapspriser och pristagardiplom från Republiken Litauen till författarna och redaktörerna för band 7–16 av Lietuvių kalbos žodynas Lietuvių kalbos žodyno Irenai Erm antytei, Sofijai Kėzytei, Jonui Paulauskui, Kaziui Ulvydui, Vytautui Vitkauskui, Klementinai Vosylytei, Angelei Vilutytei-Rimševičienei, Kazimierui Pakalkai i Vetenskapsakademiens byggnad. Den 26 mars tilldelade Vytautas Magnus universitet dr Juozui Karacieju den pedagogiska vetenskapliga titeln docent. Den 30 april tilldelade Vilnius pedagogiska universitet habil. dr Algirdui Sabaliauskui den pedagogiska vetenskapliga titeln professor. Den 3 juli gratulerade kollegorna i ordboksavdelningen dr Ireną Erm anytę med anledning av hennes jubileum. 272 Den 21 november uppmärksammades hundraårsdagen av Litauiska språkordbokens en av de mest hängivna medarbetarna – Bronė Vosylytė – vid ordboksavdelningen. Blommor lades på jubilarens grav på Saulės kyrkogård. Den 23 november hölls en helig mässa i den helige Nikolaus kyrka till minne av den avlidna på hennes födelsedag. Utgivning År 1997 utkom följande publikationer från institutet: Vytautas Ambrazas, Emma Geniušienė, Aleksas Girdenis, Nijolė Sližienė, Dalija Tekorienė, Adelė Valeckienė, Elena Valiulytė. Lithuanian grammar. Redigerad av Vytautas Ambrazas. – V.: Baltos lankos. – 1997. – 802 s. Unga lingvisters konferens (Konferensens föredragsresuméer. 20 november 1997) / Organisationskommitté: Daiva Atkočaitytė, Vilija Lazauskaitė, Asta Leskauskaitė, Edmundas Trumpa. – V.: Litauiska språkets inst. – 1997. – 24 s. – 170 ex. Jono Jablonskis konferens: Språkvård. Tradition och nutid (Föredragsresuméer. Vilnius, 3 oktober 1997) / Red. Pranas Kniūkšta; för tryckning sammanställd av Dana Vainauskienė, Ramunė Vaskelaitė. – V.: Litauiska språkets inst. – 1997. – 26 s. – 100 ex. Språkvård / Redaktionskollegium: Vytautas Ambrazas, Kazys Gaivenis, Pranas Kniūkšta (ansv. red.), Vitalija Maciejauskienė, Rita Miliūnaitė, Gertrūda Naktinienė, Aldonas Pupkis. Häfte sammanställt och förberett för tryckning av Albina Bataitytė. V.: Litauiska språkets inst. – 1997. – [Häfte] 69. – 122 s. – 1 500 ex. Språkvård / Redaktionskollegium: Vytautas Ambrazas, Kazys Gaivenis, Pranas Kniūkšta (ansv. red.), Vilija Maciejauskienė, Rita Miliūnaitė, Gertrūda Naktinienė, Aldonas Pupkis. Häfte sammanställt och förberett för tryckning av Albina Bataitytė. V.: Litauiska språkets inst. – 1997. – [Häfte] 70. – 116 s. – 1 500 ex. Informationsbulletin med språkråd I. Januari–juni 1995. Redigerad av Rita Miliūnaitė, för tryckning sammanställd av Janina Vileikienė. – V.: Vetenskaps- och encyklopediförlaget. – 1997. – 56 s. – 500 ex. Informationsbulletin med språkråd II. Juli–december 1995. Redigerad av Rita Miliūnaitė, för tryckning sammanställd av Janina Vileikienė. – V.: Vetenskaps- och encyklopediförlaget. – 1997. – 64 s. – 500 ex. Informationsbulletin med språkråd III. Januari–juni 1996. Redigerad av Rita Miliūnaitė, för tryckning sammanställd av Janina Vileikienė. – V.: Vetenskaps- och encyklopediförlaget. – 1997. – 48 s. – 500 ex. Simas Karaliūnas. Språk och samhälle. Psykosociologiska och kommunikativa drag i språkanvändningen. – V.: Litauiska språkets inst. – 1997. – 440 s. – 600 ex. Danguolė Mikulėnienė, Kazys Morkūnas. Texter på Dieveniškės-dialekten. – V.: Vetenskaps- och encyklopediförlaget. – 1997. – 192 s. 273 Program för forskning om litauiska dialekter och deras samspel. Sociolingvistik. Sammanställd av Valerijus Čekmonas, Laima Grumadienė. Ansvarig redaktör Kazys Morkūnas. – V.: Litauiska språkets instituts förlag. – 1997. – 32 s. – 300 ex. Litauisk ordbok. Band 18: Vali – vėsus / Huvudredaktör Vytautas Vitkauskas; redaktionskollegium: Jonas Paulauskas, Rimutė Petrokienė, Dovilė Svetikienė, Vytautas Vitkauskas. – V.: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning. – 1997 – XXII, 986 s. – 3000 ex. Frågor inom litauisk lingvistik. Band 37: Problem inom lexikografi och lexikologi / Volymen sammanställdes av Irena Erm… Pranas Kniūkšta, Antanas Lyberis. Pedagogisk ordbok i litauisk stavning och accentuering (5:e upplagan). – K.: ”Šviesa”. – 1997. – 367 s. Texter på litauiska dialekter. Red. Vytautas Vitkauskas. [Häfte] 2: Talet hos de gamla invånarna i staden Vilnius. Utarbetad av Elena Grinaveckienė och Vytautas Vitkauskas. – V.: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning. – 1997. – 55 s. – 1000 ex. Martynas Mažvydas. Julsånger. Utarbetad av Juozas Karaciejus. – V.: ”Vyturys” förlag. – 1997. – 125 s. Litauens republiks statsspråk: samling av rättsakter. Sammanställd av Danguolė Mikulėnienė, Jūratė Palionytė. – V.: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning. – 1997. – 74(2) s. – 4000 ex. Artūras Judžentis 275