„Geradėjas“, „piktadėjas“, „niekadėjas“ – grynai lietuviški žodžiai

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLII (2000) Jonas KLIMAVIČIUS Lietuvių kalbos institutas, Vilnius GODGÖRARE, ONDGÖRARE, INGENTINGGÖRARE – RENT LITAUISKA ORD Ingentinggöraren placeras vanligen, om den inte glöms bort, bredvid godgöraren och ondgöraren. Här saknas fortfarande både precision och verklig klarhet, såväl för forskarna som för normerarna. Det vore normalt att normerarna kunde stödja sig på forskning – sin egen eller språkhistorikernas. KPP1 och godgörare är hybrid och ingentinggörare – hybrid. KPP2 godgörare är n. övers. Ingentingsgörare KPP1 och KPP2 – odåga, illgärningsman, ingentinggörare. Ondgörare – av okänd anledning – finns varken i KPP1 eller i KPP2. För övrigt skulle inte ingentinggörare, utan i första hand ondgörare vara illgärningsman. KT godgörare är övers., ingentinggörare – hybrid. KNK godgörare är åter n. övers., ingentinggörare – hybrid. I den förteckning över stora språkfel som godkänts av Statliga kommissionen för litauiska språket räknas främmande ordelement till fel i ordstrukturen – 2.1.5. -görare, -a – ett substantiviskt element, t.ex.: godgörare, -a = godgärningsman, -kvinna; ingentinggörare, -a = ingentinggörare, -kvinna, odåga, -a, usling, -a; ondgörare, -a = illgärningsman, -kvinna. I Pranas Skardžius doktorsavhandling ”Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen” (Kaunas, 1931) ingentinggörare tas inte upp, och de två andra behandlas inte helt likadant. Den ena betonar hybridkaraktären, och finner endast ett litauiskt inflytande, medan den andra betonar det litauiska och endast ett slaviskt inflytande: ”godgörare ’Wohltäter’: <…>. Zwitterbildung aus p. dobrodziej od. wr. добродѣй und lit. gėras ’gut’; wobei auch lit. dėti ’legen’ herangezogen wurde. <…>; ondgörare ’Übeltäter’: <…>. Aus lit. piktas ’böse’ und dėti ’legen’ nach wr. злодѣй od. p. złodziej gebildet. <…>”. Det måste sägas att bland de föregångare som Skardžius stöder sig på – A. Brückner, A. Leskien, E. Berneker, F. Sommer, E. Fraenkel – saknas K. Būga. I Būgas studie från 1911, ”Apie lietuvių asmens vardus” (för övrigt publicerad i ”Lietuvių tauta” – liksom senare Skardžius avhandling), i kapitlet ”Dvikamieniai sudėtiniai daiktavardžiai galūnėmis -as ir -a vienaskaitos vardininke” förklaras just ondgörare och den neutrumformade ondgörare: ”;: pa-deio aba padare Širvydo PS 155, “ K. Būg RR I 216. Alltså förklaras bildningen utan några som helst slaviska drag! Och där förklaras det som Skardžius inte alls förklarar, och som inte kan förklaras genom lån: ändelsen -a i neutrumformerna godgörare, ondgörare kan inte komma från den slaviska ändelsen -ej! Būga anger där en hel mängd neutrumbenämningar på aktörer, bildade som ”tvåstammiga sammansatta” (dvs. sammansättningar) – akiplėša, daugnora, gal(v)žuda, gernora, naktibalda, niektauža, pasalkandė, pikžodžia, saunora, varlamuša, … Och 58 I avsnittet ”К вопросу о хронологии литовских заимствований с русского” i Būgas studie ”Lituanica” från 1912 argumenteras det också: ”В слово nedelia введено é из *deti „делать“ (ср. pa-deio eller padare Ширвид Sak. Punktay 15524, pa-deii „помогать“, gera-dej-a-s „добро-дей“)“ K. Būg RR I 346. Således förknippas även geradėjas med dėti och närmare bestämt med betydelsen ”göra”, belagd hos K. Sirvydas (enbart?) och återgiven på ett något egendomligt sätt: *dėti ”делать”. Så oväntat visar det sig alltså att geradėjas, piktadėjas inte bara är litauiska, utan också semantiskt motiverade på samma sätt som geradarys, piktadarys! Būga hänvisade genom den korta frasen padeio aba padare [i äldre skrifter fogas synonymerna till konjunktionen a(r)ba / alba ofta samman], dessutom utan någon motsvarighet i den polska texten, eftersom han grundade sig inte på det tvåspråkiga originalet från 1629, utan på Richard Garbes rent litauiska nytryck från 1884. I originalet från 1629 står det: Sukietino weydus saw tabiau negi vota. Sirdi sawo padeio aba padare kayp adamantu / akmeni kiečiausi – Serce swe uczynili iáko diámént kamień natward[3]y [I 381]. Det bör inte glömmas att översättningen är gjord från litauiska, inte från polska! I artikeln om verbet dėti finns inte detta ord från Sirvydas mening med i LKŽ II1 (och det finns inte heller i LKŽ II2). LKŽ II2, dėti 11. ”tillverka”, men bara ”(vissa maträtter)” – ostar, korvar, kål – sambandet med grundbetydelsen är tydligt (och att lägga in kål ligger rentav mycket nära). Än mer säger betydelsemoment 1 under dėti: ”bilda ett lager av något, uppstå på ytan (om is, en skorpa osv.)” (även om dagg, sårskorpa och skabb) – här handlar det definitivt mer om att bildas än om att dra sig samman. Kanske talar betydelsemoment 18 under dėti, refl. ”bli, hända, ske”, mest och på mest karakteristiskt sätt, särskilt i sådana meningar som: Oras nuo to dedasi šaltas Zapyškis. Mums nelaimė dėjosi – apvogė Darbėnai. Särskilt nelaimė dėjosi, eftersom detta är ett systemiskt – paradigmatiskt – fenomen, och tredje person dedasi förekommer rikligt, medan det faktum att bara reflexivformen har bevarats redan är ett tecken på att paradigmet håller på att upplösas. Detta vittnar både om semantikens ålderdomlighet och om dess reliktkaraktär. Formen destis är för övrigt belagd i denna betydelse också hos Sirvydas: Teip destis su velinu (så går det för djävulen) Punktai sakymu II 70. Någon längre diskussion om semantiken hos dėti behövs inte här; det är bara intressant att jämföra med lettiska dēt – dess ursprungliga semantik har gått förlorad, men dēties ”bli” är fortfarande inte bara den vanliga likties (eller notikt), utan också den ursprungliga dēties. Fortsättningen på denna fråga säger en hel del, men inte allt. I den praktiska språkboken ”Kalbos patarėjas”, utgiven 1939 och redigerad av A. Salys och P. Skardžius, finns inte geradėjo, niekadejo eller piktadėjo med. Men de saknas också i Pranas Skardžius grundläggande studie ”Lietuvių kalbos žodžių daryba” (Vilnius, 1943), vilket innebär att Skardžius inte betraktade dem som litauiska avledningar. Och Antanas Salys? I andra bandet av ”Lietuvių rašomosios kalbos žodynas” (Heidelberg, 1951), sammanställt av M. Niedermannas, A. Sennas och då redan A. Salys, niekadejas, -o = niekadarbis, -bė – alltså presenterat på samma sätt som geradėjas, -o = geradaris, -rė (geradėjystė = geradarybė) i första bandet (1932), sammanställt av M. Niedermannas, A. Sennas och F. Brenderis. Tredje bandet skiljer sig något; det sammanställdes av A. Sennas och A. Salys, och Salys hade kanske blivit lite djärvare då – piktadėjas, -o (veraltet) = (rlt.) piktadarys, -rė; piktadėjystė, -ės (veraltet) = (rlt.) piktadarybė. Förkortningen rlt. betyder ”reinlitauisch (Hinweis auf die 59 inhemska motsvarigheten till ett främmande ord); verkligen litauiskt”. Således är piktadėjas verkligen en genuint litauisk motsvarighet, men är det verkligen ett främmande ord? Det är ju dessutom märkt veraltet – föråldrat. Är detta en lexikografisk kompromiss mellan Salys uppfattning och den normeringspraxis som hunnit bli ganska fast etablerad? Inte så mycket av nödvändighet som för fullständighetens skull måste historien fortsätta. I sitt arbete ”Konstantino Širvydo „Punktų sakymų“ veiksmažodis (Indeksas)” anger K. Morkūnas för ordet padėti endast de vanliga betydelserna ”ställa, lägga ner; hjälpa”, men tar inte med ”göra”, trots att han belägger formen padėjo från det ställe som Būga nämner (I 381) LKK XX 172. J. Balčikonis sade kort om ordet geradėjas (=geradarys) år 1957: ”Ordets andra led, ’-dėjas’, är lånat från det polska ordet ’dobrodziej’” J. Balč RR II 283. I den inledande artikeln till utgåvan av Balčikonis skrifter från 1978 placerar Aldonas Pupkis och Vytautas Mažiulis geradėją bland hybriderna och betraktar -dėjas till och med som ett suffix (ibid., 30), och skiljer det alltså så att säga från dėti. År 1988 nämner Zigmas Zinkevičius geradėją och piktadėją bland ”olika slags översättningslån och ombildningar” och påpekar: ”om -dėjas, jfr dėti” LKI III 138. Strax före renskriften dök Birutė Kabašinskaitės ”Lietuvių kalbos liaudies etimologija ir artimi reiškiniai” upp, likt Phileas Fogg (Vilnius, 1998). Geradėjas behandlas mycket kort i underavsnittet ”Kontaminacijos ir liaudies etimologijos ryšys”: gera-d-ėj-as ”geradarys”: *geradėjas (jfr pol. dobrodziej, fornvitry. dobrodėj ”detsamma”)” och dėti (dėjo)” (81). Resonemanget bygger på Skardžius och hans föregångare. I samma underavsnitt åberopas åter påverkan från dėti: ”nedėlia, nedėlė ’vecka, söndag’ (jfr fornvitry. nedėlja ’detsamma’) påverkades av ordet dėti” (86). Här åberopas också den koppling hos Būga som jag nämnde (K. Būg RR I 346), men man har inte förstått att Būga använder dėti här i betydelsen ”göra” (alltså motiveras ne-dėlia på samma sätt som slaviska ne-dėlja – ”icke-göra”, dvs. en dag utan arbete!). I kapitlet ”Liaudies etimologijos” försöker man söka en slavisk förlaga till ordet niekadėjas: ”niekadėjas…” (jfr ryska niegodiai ”detsamma” och andra slaviska ord), ombildat efter niekas, dėti, har fått betydelsemomentet ”någon som är helt oskyldig, inte har något med saken att göra och inte vet något (om något)” (LKŽ VIII 771 ff.)” (27). Det behövs inga slaviska förlagor, eftersom geradėjas, piktadėjas, niekadėjas är litauiska ord. Deras förklaring har länge kört fast, eftersom man inte uppmärksammat 1) det enkla faktum att det finns neutrumformerna geradėja, piktadėja och 2) Būgas kortfattade (men tydliga) anvisning om deras litauiska bildning från dėti ”göra”. Denna långvariga tröghet förlängdes ytterligare av Kabašinskaitė – kanske den första som vågade förklara även den andra betydelsen hos niekadėjas (enligt henne ett betydelsemoment) – men utan att tränga in vare sig i Būgas tanke eller i uppgifterna i den akademiska ordboken. Jag återkommer senare till det betydelsemoment som länge har gnagt i mig (det var därifrån tanken tog sin början). Nu, för att på ett mer övertygande sätt avsluta ärendet om den litauiska karaktären hos geradėjo, piktadėjo, niekadėjo, behöver vi också resonera antitetiskt. Det viktigaste är parallellismen geradėjo – geradario, piktadėjo – piktadario, niekadėjo – niek(a)dario (och liknande). 60 Detta bör alltså diskuteras även om geradėjas, piktadėjas, niekadėjas vore lånord – hur, när, var och för vem har då geradarys, piktadarys, niek(a)darys uppkommit och börjat användas? Och om geradėjas, piktadėjas, niekadėjas är litauiska, varför då även geradarys, piktadarys, niek(a)darys? Geradėja(s) ir piktadėja(s) används i dialekterna och i äldre skrifter i större utsträckning och sedan längre tillbaka än niekadėjas. Enligt uppgifterna i LKŽ III förekommer neutrumformen geradėja hos J. Morkūnas i hans postilla, i K. Sirvydas ordbok och ”Punktai sakymų”, samt i D. Kleins grammatik; den senare formen geradėjas finns i P. Ruigis och F. Neselmanns ordböcker (i F. Kurschats ordbok står geradėjis), men det är inte helt klart varifrån respektive belägg för geradėjystė kommer – M. Petkevičius katekes, K. Sirvydas ordbok, S. B. Chilinskis bibel eller P. Ruigis ordbok – och geradėjysta finns i J. Morkūnas postilla. Även geradaris är ungefär lika gammalt (så långt våra jämförelsevis sentida skrifter sträcker sig) och förekommer i M. Daukšas postilla; geradarystė ir geradarymas finns i K. Sirvydas ordbok. Från dialekterna beläggs geradaris på många håll – Skapiškis, Kupiškis, Joniškėlis, Žemaičių Kalvarija. Samtida belägg enligt LKŽ IX: piktadėja, piktadėjas, piktadaris (-ys): piktadėja – hos B. Vilentas, i M. Daukšas postilla, J. Morkūnas postilla, K. Sirvydas ordbok och ”Punktai sakymų”, samt Krauzes ordbok; piktadėjas – i M. Daukšas postilla, hos M. Mažvydas, B. Vilentas, J. Bretkūnas, S. Bitneris, i F. V. Haks ordbok, hos P. Ruigis och i F. Kurschats ordbok (-is i L. J. Rėzas bibel och hos S. Daukantas); piktadėjystė – i K. Sirvydas ordbok; piktadaris – i K. Sirvydas ordbok; piktadarys – i M. Daukšas postilla och K. Sirvydas ordbok; piktadaringas – i K. Sirvydas ordbok. Från dialekterna beläggs piktadarys endast i Smalvos och piktadariauti i Stačiūnai; en bredare dialektal utbredning framgår av olika senare ordböcker och skrifter. Någon geografisk åtskillnad mellan geradėjo(s) – geradario och piktadėjo(s) – piktadario finns inte och har aldrig funnits. Skillnaden är en annan – geradarys, piktadarys är själva genomskinliga, och man säger geradarystę / piktadarystę daryti, medan motiveringen bakom geradėjo, piktadėjo (som för övrigt är semantiskt likvärdig) redan har bleknat; uttrycket geradėjystę / piktadėjystę padėti är inte längre belagt någonstans, bara göra: Kada anas kam padarė geradėjystą Armoriškė (LKŽ III). Žmonės padaro tankiai piktadėjystę dėl menko pelno Jonas Balvočius-Gerutis (LKŽ IX). Är denna skillnad också kronologisk? Troligen – när geradėjas, piktadėjas motiveringsmässigt bleknade efter att ordet dėti (nästan) förlorat betydelsen ”göra”, uppstod (eller blev kanske bara spridda?) geradarys, piktadarys. Även om den kronologiska aspekten inte är särskilt viktig, tycks jämförelsen mellan niekadėjo ir niekadario ändå bekräfta den: enligt LKŽ VIII beläggs niekadėjas (-us, -is) i betydelse 2, ”en som inte duger till något, en odåga”, ganska sent – i M. Miežinis ordbok och A. Juškas ordbok (i dialekterna i Dusetos och Plateliai); betydelse 3, ”en som inte gör något ordentligt, en latmask”, finns hos P. Ruigis (i dialekterna i Prienai och Krosna), medan niekudarys (-is) i betydelse 2, ”en som hittar på dumheter, en vindpust, skämtare, skojare, rackartygsmakare”, finns i M. Daukšas postilla, K. Sirvydas ordbok och även F. Kurschats ordbok (i dialekterna i Merkinė, Giedraičiai och Žemaičių Kalvarija); betydelse 1, ”en som gör struntsaker, en latmask, en sysslolös person”, finns hos A. Baranauskas och i senare skrifter. Varianten niekadarys i betydelse 1, ”en som ställer till med struntsaker, en odåga”, och betydelse 2, ”en som tillverkar skräp”, är känd endast från enstaka skrifter. 61 Att Niek(a)dario kan ha spritts åtminstone något tidigare kan möjligen förklara både mängden synonymer (till skillnad från geradario ir piktadario), deras begränsade eller ganska begränsade utbredning och att de ibland har flera betydelser: niekadarbis 1. ”en som arbetar med struntsaker, sysslar med nonsens” (A. Juškas ordbok, A. Juškas sånger, Girkalnis) (och niekdarb(i)uoti – Skirsnemunė, Tilžė); 2. ”dagdrivare, sysslolös, lätting” (och niekdarbystė – F. Kurschats ordbok); 3. ”en som gör något dåligt, en klåpare” (J. Šlapelis); 4. ”en som gör sig till, skämtare, skojare” (Ordbok över det litauiska skriftspråket II); niekadarbis (Kupiškis, Palevenė), se niekadarys; niekdirbys ”en som ägnar sig åt strunt, onödiga och gagnlösa saker” (Kairiai, M. Šalčius); niekadirbys (skrifter), se niekadarys; även det sällsynta dykadárbis 2. ”en som arbetar med struntsaker” (Dusetos) (1. ”en som arbetar gratis”). Här bör man också beakta en viss semantisk obestämdhet som beror på det första ledet: det är lättare att skilja ”en som inte gör något – en latmask” från ”en som gör strunt”, men dubbelheten i det senare – ”strunt i betydelsen illgärningar” respektive ”strunt i betydelsen bagateller eller nonsens” – suddas ofta ut. I detta avseende skiljer sig också den ganska ovanliga synonymen blog(a)dāris (-ys) ”en som gör eller beter sig illa” i LKŽ I₂ från piktadario: blogas betyder både ”ond” (motsvarande piktas – piktadarys) och i allmänhet bara ”dålig”. Detta är dock inte särskilt viktigt för artikelns ämne. Man kan också kasta fram tanken att ett annat, ännu outforskat ord, niekadejas, kan ha haft viss betydelse för förhållandet mellan niek(a)dario och niekadeju. Men låt det vara. LKŽ VIII betraktar inte detta niekadejo som en sekundär betydelse hos det redan omtalade ordet, såsom B. Kabašinskaitė gör, utan tvärtom: xniekadejas 1. ”en som inte har någon skuld, inte har något med saken att göra, inte vet något (om något)”. Men detta är inte ett ord från äldre skrifter. Det innebär inte att ordet är nytt – kanske krävdes det helt enkelt inte av ämnet, kanske har man bara inte hunnit ösa ur det väldiga förrådet. Det är känt i dialekterna både hos aukštaiter (men inte i öster) och hos žemaiter: Pappan gör sig till niekadėjas i Joniškis. Han har spillt mjölken och står där som en niekadėjas Marijampolė. Han går som en niekadėjas, som om ingenting hade hänt (som om det inte var han som gjort det) Šunskai. Han bröt själv av kniven, tappade den under bänken och sitter där som en niekadėjas Seredžius. Jag säger med flit allt rakt ut, men hon är tyst som en niekadėja Joniškis. När jag kom hem på morgonen arbetade jag på fälten med de andra som en niekadėjas V. Pietaris. (En mening från LKŽ VIII återstår, men den kommer att behövas senare.) Är det alltså här fråga om en vanlig betydelseutveckling (oavsett om vi följer LKŽ VIII eller tvärtom B. Kabašinskaitė), eller om enantiosemi, kanske rentav homonymi? Ytterligare belägg hjälper oss att söka svaret (B. Kabašinskaitė nämner dem inte) – först och främst xniekadeja adv. 1. ”som om ingenting hade hänt”: Här började det plötsligt dofta mycket gott när han långsamt började äta tillsammans med de andra, som om ingenting hade hänt A. Schleicher, ”Litauisches Lesebuch und Glossar” 185. Han kom och sitter där helt obekymrad Griškabūdis. Jag gick dit som om jag inte anade något och råkade på dem när de stal Sudargas (2. ”av misstag”, F. Kurschats ordbok). Det är slående att varken substantivet niekadėjas 1 eller adverbet niekadėja har utbredningsområden som är typiska för slaviska lånord (även översättningslån eller hybrider). Viktigast är att motiveringen är helt begriplig och inte har bleknat, till skillnad från niekadėjo 2. ir 3. 62 Här behöver man infoga en förklaring till varför det inte finns något neutrumsubstantiv niekadeja, om det fanns geradėja, piktadėja. Om geradėja, piktadėja inte har nått fram till vår tid, kan adverbialiseringen ha trängt undan neutrumformen niekadaėja ännu snabbare (även om det gemensamma genus också trängde undan den som bekvämare – mer distinktiv). Förnimmelsen av litauiskhet förstärks och befästs på flera sätt också av formerna av samma adverb med samma betydelse, vilka tydligt inte kan likställas eller förbindas med det icke-litauiska elementet -dėjas (som påstås vara förlettauiserat): niėkdėlė 1. ”utan något särskilt syfte, som om man inte hade något för sig, liksom av en händelse”: Aš taip sau, niėkdėlė Eržvilkas. Ir pas mus niėkdėlė užsuk Jurbarkas (2. ”i smyg, utan att någon ser”: Kai jie visi susės valgyti, tu niėkdėlė prislįnk prie lango ir pasiklausyk, ką jie šnekės Skirsnemunė); nuleisti niėkdėlė ”inte fästa avseende vid”: Jisai nuleido niėkdėlė Daukšiai; niėkdėliais (niėkdėliais J. Barono žodynas, 1932) jämför niėkdėlė: 1. Niekdėliais ims by ką man ir pagerins: taip prie lengvesnio darbo pastatys, tai pasiūs kur ant kokio pusdienio Žemaitė (2. Tu jam niekdėliais pasakyk, kad kiti negirdėtų Girdžiai); niėkadėliais ”som om ingenting hade hänt” (J. Jablonskis). Här finns inte ens ett spår av det ryska niegodiai. Inte heller syns någon utveckling från niekadejo ”en som gör dåliga gärningar” någonstans. Tvärtom har dessa adverb en dubbel betydelse. Det finns även ett substantiv, semantiskt likartat med niekadeją i betydelse 2 och 3: 1niėkdėlis ”dålig, värdelös sak, småsak”: Ne be to, kad niėkdėlis neįkliūtų ir bobai kuriai Žemaitė; 2niėkdėlis, -ė ”dagdrivare, latmask”: Ta niėkdėlė nieko nedirba, tik tinginiaują Panevėžys. Den sista meningen utvidgar utbredningsområdet avsevärt (även om det är glest belagt). Nu är det dags att erinra sig den utelämnade beläggsmeningen för niekadejo 1.: Nieku dėjęs (kaip niekadeja) nuvėjau pas kaimyną Kvedarna. Den har placerats fel, men leder vår uppmärksamhet i ännu en nödvändig riktning – mot frasologin kring pronomenet och substantivet niekas (niekai): 1niekas pron. def. – nieku dėjęsis ”som om man inte hade gjort något, som om ingenting hade hänt, låtsande”: Į stubą įėjęs sėdos kai pirm to nieku dėjęs[is] prie vakarienės K. Jurkšaičio pasakos 11 (finns även i F. Neselmanos, F. Kuršaičio och A. Juškos ordböcker); niekų (niekuõ) dėtas (nedėtas) ”i något ärende, utan något gemensamt med det, utan att delta, oskyldig”: Buvo bajoraitis vaikiukas niekuo nedėtas, bet plikis M. Valančius. Jis niekuo nedėtas (nenusidėjęs), nekaltas J. Jablonskis; 2niekas sm. – nieku dėti ”inte fästa avseende vid”: Jis nieku dėjo, kad ana durna, by tik graži Švenčionys; 1niekai sm. pl., niekai – niekais leisti (nudėti) ”inte fästa avseende vid”: Aš tą vekselį niekais nudėjau Veiveriai. Därmed återstår endast att fullborda den semantiska helheten i den litauiska motivationen för niekadejo 1., niekadeja adv., niekdėlė, niek(a)dėliais med motsvarande data om betydelserna och frasologin för ordet dėti: dėti 14. ”tillskriva (någon något)” <…>|| ”anse (någon vara något)”: Ar tu esi beprotis, ar mane už beprotį dedi? Kartena. Ji buvo gražuole dedama J. Balčikonis; 17. ”låtsas, ge sig ut för att”: Deda negirdų Tverečius. Juoku dėjusis ir pasakiau Šatės [Čia įdėta ir: Nieku dėjęsis (tartum be priežasties), nuėjau prie kaimyno Kvedarna]; 19. refl. impers. ”tyckas”: Kaip tau dedas, ar jis gerai padarė? Daugel iškis; dėti ant juoko ”hålla för löje”: Ką čia save dedi ant juoko su tais niekais! Darbėnai; kaip dedamas ”en som inte reagerar, är likgiltig”: Juk ans žmogus ir yr kaip dedamas (gör vad du vill med honom, han säger ingenting) Salantai; to dėtas ”avsedd för det” 63 ”avsedd för det”: Ta diena to dėta – važiuokim, kad ir lyn Plateliai. Här skulle även frasologin med dėmės (: dėi) passa: dėl dėmės ”på låtsas, utan allvar”: Dėl dėmės dirba vaikiš, t. y. dėl slisties [t. y. dėl akių] A. Juškos žodynas; tą dėmę daryti ”låtsas göra något”: Ans darbo nedirba, tik tą dėmę daro Kvedarna; tai dėmei ”så där, för syns skull”: Ans yr tik tai dėmei, o nieko nedirb Kretinga. Detta belägg kan krönas med behandlingen i band II av ”Lietuvių rašomosios kalbos žodynas”: niekadėja adv. ”ohne bestimmte Absicht, von ungefähr” (med en citerad mening av A. Šleicheris), niekėle adv. ”unverzüglich, ungesäumt” (här är det fel på grund av brist på bredare belägg och oförståelse av det citerade språkexemplet: Vieną sykį jam parėjo į galvą mintis aprašyti visa, ką pergyveno; taip jis niekėle paėmė stalą ir ant jo užrašė visą nuotykį), niekėdeliais adv. = niekėdele. Det finns alltså inga belägg eller tecken på främmande ursprung, inga rlt. (reinlitauisch)-motsvarigheter. Följaktligen är ordet otvivelaktigt litauiskt. Niekadėjas ”en som gör dåliga gärningar – en gärningsman (niekdarys)” och ”en som inte är inblandad i något – en som inte hålls ansvarig (?), inte verkar (sådan)” är betydelser som ligger långt från varandra och motiveras av mycket olika betydelser av dėti , men här bör man varken urskilja homonymi eller enantiosemi. Slutsatser 1. Geradėjas, piktadėjas, niekadėjas är genuint litauiska, inte någon sorts hybridisk slavism. Neutrumformerna geradėja, piktadėja gör ett slaviskt ursprung helt omöjligt – -a kan inte komma från slaviska -ej. Betydelsen hos den andra leden dėti är ”göra”, vilket innebär att orden är motiverade på samma sätt som deras synonymer geradarys, piktadarys, niek(a)darys. Betydelsen ”göra” hos dėti är arkaisk – den kan beläggas inte bara genom det exempel ur K. Sirvydas ”Punktai sakymų” som K. Būga hänvisade till redan 1911, padėio aba padare (I 381), utan också genom betydelsen detis ”bli” (Oras nuo to dedasi šaltas Zapyškis), liksom genom andra semantiska reliktbelägg (och lettiska dēties – vid sidan av likties eller notikt). Att geradėjas fanns kan kanske rentav ha hindrat slavismen av samma modell dobrod(z)iejus från att tränga in (slavismen dobras ”ganska bra, stor”, dòbrai, dòbriai har till och med nått nordaukštaitiska dialekter). Synonymerna geradarys(-is), piktadarys(-is), niek(a)darys(-is) är semantiskt genomskinliga och har också varit kända sedan gammalt – de uppkom (eller blev åtminstone spridda) när geradėjas, pikta-dėjas, niekadėjas, genom att ordet dėti (nästan) hade förlorat betydelsen ”göra”, blev semantiskt otydliga. 2. Uppfattningen (utan belägg) att niekadėjas i dialekt betyder ”en som är oskyldig, inte inblandad i något, ovetande (om något)” (Tėvas dedas niekadėju Joniškis) är en betydelsenyans hos niekadėjas av icke-litauiskt ursprung – en hypotes som är ännu lättare att vederlägga. Att ordet är litauiskt stöds av den uppenbart litauiska motivationen hos adverbet niekadėja 1. ”som om ingenting hade hänt” (Atėjo ir sėdi sau niekadėja Griškabūdis) (2. ”av misstag”): [”som om man inte hade något för sig, inte inblandad i något”], särskilt varianterna niekėle, niek(a)dėliais 1. ”utan något särskilt syfte, som om man inte hade något för sig, liksom av en händelse” (Ir pas mus niekėle užsuk Jurbarkas) (2. ”i smyg, utan att någon ser”), nuleisti niekėle ”inte fästa avseende vid” 64 (Han sänkte niekdėle Daukšiai) och substantivet niekėdelis ”en dålig, misslyckad sak, en obetydlighet” (niekėdelis, -ė ”dagdrivare, latmask”). 3. När man överväger normriktigheten hos orden geradėjas, piktadėjas, niekadėjas bör man ta hänsyn till både den återskapade litauiskheten, traditionen och stilen. För övrigt användes niekadėjas i betydelsen ”någon som inte har med saken att göra” nästan aldrig i standardspråket. Mottaget 1999 01 26 LITERATŪRA J. Balč RR II – Balčikonis J. Rinktiniai raštai 2, Vilnius: Mokslas, 1982. K. Būg RR I – Būga K. Rinktiniai raštai 1, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1958. KNK – Kaip nereikia kalbėti. Sudarė Danguolė Mikulėnienė, Vilnius: Mokslas, 1991. KPP1 – Kalbos praktikos patarimai. Sudarė Aldonas Pupkis, Vilnius: Mokslas, 1976. KPP2 – Kalbos praktikos patarimai. Sudarė Aldonas Pupkis, Vilnius: Mokslas, 1985. KT – Kalbėkime taisyklingai. Sudarė Danguolė Mikulėnienė, Vilnius: Mokslas, 1990. LKI III – Zinkevičius Z. Lietuvių kalbos istorija 3, Vilnius: Mokslas, 1988. LKK XX – Lietuvių kalbos klausimai 20, Vilnius: Mokslas, 1980. LKŽ I2 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius: Mintis, 1968. LKŽ II1 – Lietuvių kalbos žodynas 2, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų, žodynų ir mokslo literatūros leidykla, 1947. LKŽ II2 – Lietuvių kalbos žodynas 2, Vilnius: Mintis, 1969. LKŽ III – Lietuvių kalbos žodynas 3, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1956. LKŽ VIII – Lietuvių kalbos žodynas 8, Vilnius: Mintis, 1970. LKŽ IX – Lietuvių kalbos žodynas 9, Vilnius: Mintis, 1973. GERADĖJAS, PIKTADĖJAS, NIEKADĖJAS – PURELY LITHUANIAN WORDS Summary The words geradėjas (Eng. benefactor), piktadėjas (Eng. evil-doer, wrong-doer), niekadėjas (Eng. villain, loafer, wrong-doer) are purely Lithuanian and not hybrid Slavonic borrowings. The meaning of their second element dėti (Eng. put) is to do, to make, thus they are motivated as well as their synonyms geradarys (Eng. benefactor), piktadarys (Eng. evil-doer), niekadarys (Eng. evildoer, wrong-doer) (they obviously evolved or spread at the time when the motivation of the former ones faded). The meaning make, do of the word dėti (Eng. put) is archaic, derived from the relics, thus the faded motivation must have stimulated an interest in their origin, which was likely to be found in Slavonic languages. In Lithuanian dialects, the word niekadėjas is known in the meaning ‘the one who has done something’ and thus is obviously motivated. Its ‘Lithuanian-ness’ is supported by the adverbs niekada (Eng. as if nothing has happened), niekdėle, niek(a)dėliais (Eng. with no particular purpose, as if by chance) and the noun niekdėlis (Eng. trifle, a worthless thing) of the same root. 65