Technikos terminai „Dabartinės lietuvių kalbos žodyno“ III leidime

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLIII (2000) Vida ŽILINSKIENĖ Matematikos ir informatikos institutas, Vilnius TEKNISKA TERMER I DEN TREDJE UPPLAGAN AV ”DABARTINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS” I en tidigare publicerad artikel1 försökte man överblicka termerna i den tredje upplagan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” med hjälp av ett system för datorbaserad analys, eftersom det är det enda sättet att få grepp om tusentals ord med deras betydelser och försöka jämföra dem. Som framgår av tabellen där, har många ord eller betydelser i ordboken (592) beteckningen tech. (term inom teknikområdet). Det rör sig om en mängd olika ord eller enskilda betydelser som betecknar olika slags mekanismer, maskiner, verktyg, anordningar, utrustningar, instrument, apparater, mätare eller endast enskilda delar av sådana, företeelser, handlingar, ibland även vissa material, lokaler, stöd, öppningar, håligheter och liknande. Vid datorjämförelse av ordboksartiklarna förefaller det som om även andra vissa ord, som saknar den nämnda beteckningen, skulle kunna betraktas som tekniska termer, medan det kanske inte ens är motiverat att märka några av dem. Vi vet att ord som betecknar mätinstrument för olika storheter oftast innehåller leden -metras och -matis. Låt oss se hur sådana ord återges i ordboken: höjdmätare tekn., vågmätare tekn., frekvensmätare tekn., dynamometer tekn., ångmätare tekn., känslighetsmätare tekn., kraftmätare tekn., vinkelmätare tekn., kilmätare tekn., kurvmätare tekn., kugghjulsmätare tekn., nivåmätare tekn., mikrometer 1. tekn., parameter 2. fys. tekn., lutningsmätare tekn., ljusmätare tekn., slankhetsmätare tekn., hastighetsmätare tekn. gängmätare tekn., stjärnmätare tekn, täthetsmätare tekn., mellanrumsmätare tekn., avståndsmätare tekn., dragmätare tekn., bullermätare tekn., spårmätare tekn., mittmätare tekn., voltmeter tekn., men aritmometer, barometer, kronometer, dosimeter, fuktmätare, saltmätare, gasmätare, djupmätare, hastighetsmätare, kalorimeter, vinkelmätare, kolorimeter, regnmätare, sekundmätare, färgmätare, spirometer, taxameter, termometer, vattenmätare, vindmätare, voltmeter, stegräknare och höjdmätare se höjdmätare, djupmätare se djupmätare, hastighetsmätare se hastighetsmätare, hygrometer se fuktmätare, mellanrumsmätare se mellanrumsmätare, vindmätare se vindmätare. 1 Žilinskienė V. Terminų pateikimas „Dabartinės lietuvių kalbos žodyno“ III leidime – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, 1997, 46–52. 176 Av de angivna orden betecknar endast den andra betydelsen av parāmetro inte ett mätinstrument utan en storhet, ”genom vilken en egenskap hos en process, företeelse eller maskin beskrivs”. Alla de andra orden betecknar mätinstrument, och därför borde de antagligen märkas på samma sätt2. Olika verktyg och instrument betecknas oftast med ord som har suffixen -uvas, -iklis. Låt oss se hur sådana ord ser ut tillsammans: avvisare teknik, avskiljare teknik, skruvmejsel teknik, provare teknik, spridare teknik, multiplikator teknik, krossare teknik, givare teknik, tändare teknik, befuktare teknik, ljuddämpare teknik, fångare teknik, uppsamlare teknik, krossare teknik, pressare teknik, skrapa teknik, hastighetsmätare teknik, accelerator teknik, gripdon 2. teknik, 3. teknik, sökare teknik, laddare teknik, förlängare teknik, mottagare teknik, avlastare teknik, urladdare teknik, utlopp teknik, utsläppsanordning teknik, jordare teknik, strömbrytare teknik, kopplingsdon 3. teknik, omvandlare teknik, kilare teknik, hiss 1. teknik, 2., 3., tändare teknik, veckare teknik, beläggare teknik, nitverktyg teknik, riktningsanordning teknik, hållare teknik, droppare teknik, utmatningsdon teknik, bockare teknik, bockningsverktyg teknik, retarderare teknik, fördröjare teknik, gjutform teknik, utjämnare 2. teknik, klättrare teknik, blandare teknik, tvättare teknik, avtagare teknik, sänkare teknik, sedimenterare teknik, packare och packare teknik, startare teknik, omkopplare teknik, överlastare teknik, avbrytare teknik, skärare teknik, skärverktyg teknik, spridare teknik, expander teknik, skållare och skållare teknik, ytbehandlare teknik, harv och harv teknik, blåsare teknik, uppryckare teknik, ogräsrensare och ogräsrensare teknik, begränsare och begränsare teknik, insamlare teknik, uppsamlare teknik, tätare teknik, portionerare och portionerare teknik, sugapparat teknik, klarare teknik, separator teknik, fördelare teknik, avdelare teknik, förtunnare teknik, spridare och spridare teknik, skjutreglage teknik, dämpare teknik, kvarn teknik, planterare teknik, press teknik, pressverktyg teknik, strålare och strålare teknik, pressverktyg teknik, spränganordning teknik, gängskärare teknik, gängverktyg teknik, broms teknik, förstärkare teknik, påskjutare teknik, skjutare teknik, absorberare 2. teknik, kemi, uppsamlare teknik, kastare teknik, glidare teknik, vevstake teknik, mellanlägg teknik, packare teknik, pressare teknik, matningsdon teknik, matare teknik, kontrollapparat teknik, förtjockare teknik, förtjockningsapparat teknik, rivare teknik, bräserare teknik, fästanordning teknik, rengörare 1. teknik, motor 1. teknik, fårningsredskap och fårningsredskap teknik, drivanordning och drivanordning teknik, vältningsdon teknik, skruv 1. teknik, dragare 5. teknik, lindningsapparat och lindningsapparat teknik, ventil 2. teknik, harv teknik, men kylare, polerare, ritare och ritare, borrverktyg, groddningsapparat, brännare, rivare och rivare, smetare, befuktare 2., hyvel, spånhyvel, förgasare, dammfilter, dammsugare, torktumlare, förångare 1., ljudförstärkare, kåpa 3., gelningsmedel, beskärningsverktyg och beskärningsverktyg, släckare, släcknings- 2 Det är förståeligt att ord som följs av beteckningen žr. (= se), som hänvisar till ord som används mer allmänt eller föredras i standardspråket, saknar beteckningen tech., men denna beteckning borde finnas i den artikel som hänvisningen leder till. 177 vas, fördjupare, gripdon, krossare, borr, borrmaskin, rivjärn, mortel 2., utstötare, värmare, mejsel, kardmaskin 1., gripare, kil, huggverktyg, hacka 1., lyssnare, skakare, skakapparat och skakare, lastare, ledare, kupettapparat och kupettapparat, hållare, bevattnare 2., flygplan, böjverktyg 1., skalare och skalare, blandare och omrörare, stickmaskiner, mjölkningsmaskin, visp 3., 4., avtappare, lyssnare, kläckare och kläckare, skärare, tvättmaskin 1., 2., stampare, stans, spruta, sprutpistol, knytare och knytare, gravyrverktyg, graveringsmaskin och graveringsmaskin, lås, gallrare, skärare, skärverktyg, böjare, bindare, visare 1., 2., sorteringsmaskin och sorteringsmaskin, säkring, skopa 2., såll och såll, sändare, räknare och räknare, mätare 2., kross, plåthammare, klyvkil, klyvverktyg, separator, skyffel, plockare, fördelare, spridare, urholkare, pressar, press, vridare, sil, våg, kylskåp, avlägsnare, ropare, värmare, lampa, bestrålare, krossare, dragare, treshtare, störningsanordning, smula, påskruvningsanordning, rengörare och rengörare, vändare och vändare, ventilator 2., spinnare, åtdragare, skruvtvingar, kylare, kastare, kokare, märkningsapparat, tändare, drejskiva och luckrare, se luckrare, glidare, se glidare tekn., spränganordning, se sprängare, tändare, se brännare, spännare, se åtdragare. Av definitionerna av dessa ord framgår att det främst är namn på apparater, anordningar, utrustningar och mekanismer, och som vi ser saknar nästan hälften av dem beteckningen tech. Det för alla välbekanta ordet atsuktuvas anges med denna beteckning, medan namn på andra, och ibland betydligt mer komplicerade, verktyg, till exempel akmenįgražtis, akmenp-jūklis, grąžtas, oblius, plokščiareplės, replės, svertuvas och liknande, saknar beteckning. Endast tre av alla dessa ord (greitiklis, lėtiklis, tirštiklis) och den andra betydelsen av orden tvirtiklis, sugeriklis betecknar ett visst ämne3. Det finns många namn på apparater, anordningar och utrustning med ändelsen -orius, och de anges på olika sätt: akseleratorius tech., amortizatorius tech., generatorius tech., granuliatorius tech., kompresorius tech., kondensatorius tech., lokatorius tech., manipuliatorius tech., perforatorius tech., procesorius tech., reduktorius tech., stabilizatorius 2. tech., transformatorius tech., vibratorius 2. tech., 3. tech.; men dozatorius, eskalatorius, inhaliatorius, kalkuliatorius, karbiuratorius, kolektorius 1., monitorius, pelengatorius, projektorius, prožektorius, pulverizatorius, reflektorius 1., refraktorius, refrizeratorius 1., 3 Dessutom har även frostskyddsmedel, garvat hundskinn, glansmedel 2., karbid 2., malört, hårdmetall, koks, smälta, lödmetall, skal 3., paraffin, pigment 2., plastbetong, polityr, pottaska, motbrand, aluminiumpulver, skummetall, skumplast, skumglas, röd koppar, salpeter, sprit och stearin beteckningen tech. och betecknar också olika material. Den andra betydelsen av suggeriklis och stearin har dessutom beteckningen chem. Även följande ord har beteckningen tech.: förbränningsprodukter (bränslets förbränningsprodukter), mellanlägg 4. (ett mellanliggande skikt av något), band 2. (en lång, smal bit av varierande ändamål och material), stoppning (något man stoppar med), 2 slagg 1. (stelnade rester från en smälta). Om olika material som används inom tekniken har denna beteckning, varför saknar då exempelvis olja 1. 3., bränsle, petroleum, stål, armerad betong, vaselin och liknande den? 178 1 registrator, regulator, retranslator, separator, steriliseringsapparat, stimulator, summerare, tabulator 2., transistor, ventilator, vulkaniseringsapparat. Beteckningen tech. har också ord eller betydelser som betecknar vissa delar och detaljer av apparater och anordningar, till exempel alkūnė 3., antribaunis, antšova, apkala, aptakas, apvalkalas 3., ašigalis 1., bandažas 2. diafragma 2., dygis, diskas 2., 1 ekscentrikas, gaudyklė 2., guolis 4., įmova 2., jungtukas 2., kaištis 1., kamštis 2., kreipratis, krumpliaratis, lėkštė 2., membrana 2., nuošklemba, pirštas 3., pó-sparnis 2., pūsašis, pūsveržlė, sėkladėžė, sėklavamzdis, skridinys 4., skriejikas, till och med tirptūkas, užkaiša, vamzdelis 1., medan ganska likartade benämningar tycks sakna denna beteckning, till exempel ašis, dantratis, kaušas 3., lankstas 2., muštūvas 3., 4., paisiklis, stūmoklis (beteckningen tech. endast i illustrationen), purkštas, rodyklė 1., rodiklis 1., 2., sparnas 3., 4., 5. och liknande. Beteckningen tech.: skena, nit, träskruv, träkil, bricka, pinnbult 1., skruv 1., skruvbult, bult 1., till och med sriegis (gängspåret på en skruv, bult eller mutter), medan helt motsvarande låsmutter, träskruv, mutter, spik saknar varje beteckning. I ordboken finns namn på handlingar och företeelser som har den aktuella beteckningen: amortizācija 2., isolering, avräkning 2., motvikt, 1 detonation, diagnostik 2. erosion 2., holografi, inpressning, kompression, kontakt 2., korrosion, modulering 2. fys., montāžas 1., utmattning 2., matning, mottryck, motglidning, reduktion 4., regenerering 2., självgängning, självövervakning, selektion 2., ljusskrift 1., 1 tāktas 2., fjärrstyrning, transformation 2., vulkanisering 1., men ganska närliggande benämningar som dämpning, drift 3., utsugning (en betydelse), jordning, kompression, kondensation 3., motorisering, operation 5., 6., härdning, 2. tillförsel, sammanlödning, påmontering, profilering, pumpning, radiofiering, radioöverföring, reglering (en betydelse), återutsändning, återutsändning, telefiering, telefonöverföring, telefonisering, fjärrvärmeförsörjning, fjärrvärmedistribution, sändning 1., sändning inte markeras med denna beteckning. Många namn på maskiner (både självgående och dragna) och redskap, till exempel stenkross, stenflisare, amfibiefordon, tankbil för bensin, betongbil, potatisupptagare, potatissättare, gastransportfordon, djuphavsfartyg, skördetröska, stubbbrytare, tröska, skogsbil, tankbil för olja, såmaskin, tankfartyg, dragbil, jordgrävare med flera, saknar beteckningen tech., men det finns också undantag: efter vissa ord av denna typ anges beteckningen tech., till exempel: strömaskin, bathyskaf, torvupptagare, väghyvel, spannmålstransportör, skördetröska, hammare 2., limousin, bäddformare, motorvagn, flygfordon, pėdaršė, pickup, pålmaskin, pålmaskin, lervällingsupptagare, ogräsrensare, schaktmaskin, gödseltransportör, påskjutare, spärrhake 3., jordupptagare, mudderverk. Jämför de allra mest allmänna benämningarna, som också uppges på olika sätt: apparātas 1. tech., automātas 1. tech., detalė 1. tech., prietaisas tech., įranga tech., įtaisas tech., mašina 1. tech., matuoklė tech., men įrengimai, įrenginys, matuoklis, mechanizmas 1., priemonė 1. saknar beteckningen tech.. 179 I ordboken finns det ord som betecknar en öppning, ett hålrum, ett kärl, ett utrymme eller en plats och som är märkta tech., till exempel aparatine, iškala, gaudykluvė, griovėlis 2., kamera 2., kolonėlė, laka 3., mirkykla 2., ortakís, poligonas 2., prošvaisa, trašaėdė, tūta 3., vamzdis, vamzdelis, medan andra liknande ord, till exempel aukštakrosnė, cisterna, gerklė 4., lėdykrosnė, magistralė, martėnas, rezonatorius, vamzdynas, inte är märkta. Det finns också ord som betecknar ett stöd, en bärande eller förstärkande konstruktion, en grund: atmušas tech., bazė 3. tech., damba tech. (men bangolaužis, molas), gembė 2. tech., gulstė tech., klotai tech., mozaika 3. tech., prieslenkstis 2. tech., stovas 1. tech. (men rėmas 3.) šliaužtas tech. I ordboken har måttenheter av olika slag (både systematiska och icke-systematiska) märkningen fiz.. Därför skulle även barelis, bitas, centimetras, centneris, colis, decibelac, decimetras, jūrmylė, kilogramas, kilohepcas, kilometras, kilovatas, kilovatvalandė tech., litras 1., miligramas, mililitras, milimetras, minutė 1., rentgenas 2. uncija kunna ha samma märkning eller alla någon annan märkning särskilt avsedd för måttenheter, eftersom det finns ganska många måttenheter. Även om verb i allmänhet knappast betraktas som termer, förekommer ändå något enstaka verb eller någon verbbetydelse med märkningen tech.: atkaiščioti, iššodrinti, moduliuoti 2., suvirinti 2., užkaitinti, medan ganska likartade ord saknar märkning: fiksuoti 3., kondensuoti 1., 3., (pa)grūdinti, (pri)lieti, (pri)montuoti, profiliuoti, radiofikuoti, regeneruoti, reguliuoti 2., retransliuoti, rezon uoti, (su)kniedyti, 2. sulydyti, telefonizuoti, transliuoti, (už)liūtioti, valcuoti 2., varijuoti 1., vulkanizuoti. Detsamma kan sägas om adjektiv: garasrovis tech., keturtaktis 2. tech., dvitaktis (i en teknisk illustration), lėtaeigis tech., men alkūninis 2. belaidis, bemotoris, daugiašaudyk lis, diferencialinis 2., dvimotoris, kardaninis, kondensacinis, krumpliaratinis, krumplinis, kumštelinis, lankinis, lazerinis, lempinis, linginis, martėninis, mažalitražis, mechaninis, membraninis 1., motorinis 1., pistoletinis, pontoninis, radiolokacinis, raketinis, reaktyvinis, relinis, rėminis 1., 2., re p linis, revolverinis, rotorinis, savikrovis, 2 savirašis, savistabdis, savitepis, 2 savivartis, sklandinis, sparninis 2., sraiginis ir sraigtinis, sriegini s, srieg i uotas, staklinis, ste ndinis 1., strypinis, stūmoklinis, sv irtinis 2., svyruoklinis 2., šerdinis 2., švirkštinis, tiglinis, trumpabangis, veleninis. Borde inte märkningen tech. även användas för sådana ord eller ordsbetydelser som aerostatas, antena 1., apkrova 1., ausinės 2., buferis, centrifūga, diaskopas, dyzelis 1., dokas 1., dulketøygaudis, dumplės, epidijaskopas, estakada, 1 garsiakalbis, gramofonas, hidrantas, hidromažgas, kaitrolaidis, kanalas 4., katapulta 2., komposteris, laiv asraigtis, lydyklė, magnetofonas, magnetola, mikrofonas, mikroskopas, motoras, naftotiekis, nivelyras, paštote 3., patefonas, periskopas, 2 pompa, presas, projektorius, propeleris, radiatorius 2., radijas, radiola, radiotelegrafas 1., reaktorius 2., refrižeratorius 1., rentgenas 1., respiratorius, rotaprintas, rotatorius, rūporas 1., semaforas 1., skaičiuoklis, skląstis 1., smėgtis, spaudyk lė, spaudy nė, stratostatas, stūmoklis 1., sumatorius, svarstyklės, šablonas 2., 180 schablonograf, sluss, trafikljus, fyr 2., telfer, telefax, teleskop, skrivmaskin, television, teodolit, terminal, turbin, ratt 1., valsar, rörledning, vattenpump, vattenledning, vävstol, vindroder, vävstol, vinpress; 2 gångjärn 2., 1 sax, åskledare? Av alla benämningar på vetenskaper eller deras grenar är det endast balistika som har märkningen tech., medan till exempel automatika 1., energetika, kibernetika, mechanika, metalurgija 1. och många andra saknar denna märkning; däremot är išalótyra och knygótyra märkta med spec. Kanske kunde i själva verket alla benämningar på vetenskaper och deras grenar märkas med spec. Den osystematiska presentationen framgår av att alla övriga ord eller betydelser med förkortningen spec. har samlats tillsammans: apmokėstinti, apmutinti, apnaša, apsėklinti, ašis 2., auglys 2., būsena 2*., dažnis, deformacija, deklaracija 2., dvitaškis 1., efektas 3*., eilė 5*., epocha 1*., era 1*., fantastika 2., fantomas 2., figūra 3*., filtras 2., fonas 3*., formulė 2*., frakcija 3., galvomatis, gardelė 2., gyslinėti, glitimas, gruntas 1., grupė 3*., įdarbinti, informacija 2*., išeiga 4., išgyslinėti, iškaulinėti, išvaita, jautris, kabelis 2., kaulinėti, kilnybė 2., mainai, malūnas 2., 2 mažgas, mėdiumas 2., mėlyné 3., 2 mielinti, monopolis 1., nuokrypis, nuotekis 2., nuskaityti 5., periodas 1*., 3*., piktograma 2., póslinkis* 1., raštas 8., senėti 2., siekis 2., Ozono skydas, Ozono skylė, slenkstis 7*., sluoksna 2., smulkiaburžuazinis, sótis 2., substratas 4., taškas 2., 5*., 7., térpė 1*., turbogeneratorius, turbogrąžtas, turbokompresorius, vandéntalpa, vesti 6*., žingsnis 4., žvalgyba 3. När man läser definitionerna av dessa ord eller betydelser kan man anta att denna märkning tilldelades antingen ord som inte passade in under någon annan termmärkning, eller att förkortningen användes för att markera allmänna begrepp som används i vetenskapliga texter (markerade med asterisker). Om den första uppfattningen vore godtagbar, borde kanske även sådana ord märkas: apšvintinti, asimétrija, bältika, bareljėfas, beicas, biosfera, degazacija, degeneracija, dekadansas, dezaktyvacija, giliäspaude, instaliacija, kataklizmas, klaviatūra och liknande; om den andra, då sådana som anomålija, areálas, bålas, bandymas, bandinys, ciklas, désnis, diagramà, doktrina, eksperimentas, ekspertizė, ekvivalentas, genėzė, hipotezė, išvada, kanónas, katalógas, klasė 1., lygmuo, metodas och liknande. Det är helt klart att det vid den manuella framställningen av den tredje upplagan av DLKŽ inte var möjligt att hantera så många termer på en gång. Endast datorbaserad analys gör det möjligt att ur ordboken som helhet välja ut de artiklar, ord, betydelser eller ordgrupper som behövs och bedöma allt systematiskt. Redaktörerna för andra upplagor av DLKŽ samt för ”Bendrinės lietuvių kalbos žodynas” skulle kunna använda datorbaserad analys, sortera ord eller ordboksartiklar efter de relevanta märkningar de är intresserade av, jämföra dem och redigera dem. Vidare bör man vid utarbetandet av termdefinitioner använda de områdesspecifika termordböcker som har sammanställts under de senaste åren samt Litauens standarder för termer och definitioner, vilka har utarbetats av specialister inom respektive område tillsammans med terminologer och där termdefinitionerna är exakta. 181 LITERATŪRA Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 3 leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. Žilinskienė V. 1997: Terminų pateikimas „Dabartinės lietuvių kalbos žodyno“ III leidime. – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, Vilnius, 46–52. TECHNICAL TERMS IN THE THIRD EDITION OF THE „DICTIONARY OF CONTEMPORARY LITHUANIAN” Summary The present article deals with the technical terms in the third edition of the „Dictionary of Contemporary Lithuanian“. A system of computerised analysis is used for the analysis of terms. Only this system allows to include and to compare with each other hundreds of words and their meanings. The technical terms with the components -metras, -matis, the suffixes -uvas, -iklis, -orius, as well as the names of various machinery and instruments are discussed. An attempt is also made to compare these words and their meanings with those labelled spec. Vida ŽILINSKIENĖ Akademijos g. 4, LT-2055, Vilnius, Lietuva el. paštas [email protected] Gauta 1999 02 10 182