Lietuvių kalbos tikslo konstrukcijos su slinkties veiksmažodžiais

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA XLIV (2001), 201–225 Litauiska målkonstruktioner med rörelseverb ELENA VALIULYTĖ Lietuvių kalbos institutas, Vilnius Med riktningsverb uttrycks syfte i huvudsak med genitiv eller genitiv tillsammans med infinitiv (som har ersatt den ursprungliga supinumformen), eller enbart med infinitiv. Vid sidan av genitiv förekommer också prepositionsfraser, till exempel med į, prie, dėl. I många fall råder synonymi mellan en infinitivisk finalkonstruktion (som består antingen av enbart en infinitiv eller av en infinitiv och ett substantiv) och en nominalkonstruktion (genitivisk eller prepositionell). I artikeln undersöks flera serier av synonyma sätt att uttrycka syfte. Uppmärksamhet ägnas också åt de lexikala begränsningar de är underkastade. Förhållandena i dialekterna och i äldre skrifter (Donelaitis) beaktas också, särskilt i fråga om användningen av ackusativ och genitiv tillsammans med syftesinfinitiv. 0. INLEDNING 0.1. Den semantiska kategorin syfte omfattar två olika betydelser: AVSIKT (det vill säga det man strävar efter) och ÄNDAMÅL. Vardera betydelsen har sitt karakteristiska uttryckssätt: avsikt uttrycks med genitiv – ensam eller tillsammans med infinitiv – samt med en ensam infinitiv som intar genitivens position (gick efter vatten, återvände för att hämta nyckeln, gick ut för att plocka nötter), medan ändamål uttrycks med dativ – ensam eller tillsammans med infinitiv – samt med en ensam infinitiv som intar dativens position (har råg till utsäde, gjorde en hylla att ställa böcker på, lade ut en bräda att gå över). Dessutom uttrycks syfte med ytterligare betydelsenyans också genom vissa prepositionskonstruktioner: į med ackusativ (gick på dans), prie med genitiv (gick ut till rågen), už med ackusativ (kämpar för friheten) och dėl med genitiv (tävlar om förstaplatsen). Å andra sidan uttrycks syfte också genom en bisats i en komplex mening med bisats, till exempel: Han skickade iväg barnen för att plocka bär. Hon öppnade fönstret för att släppa in frisk luft. Se Ulvydas, red. (1976: 884–889) för en utförligare behandling. 0.2. Valet av målkonstruktion beror till stor del på verbet i huvudsatsen (respektive ordgruppen). Artikeln beskriver målkonstruktioner som används med rörelseverb och närbesläktade verb. Avsikten är att tydliggöra konstruktionernas synonymi. Därför ägnas särskild uppmärksamhet åt konstruktionernas lexikala uttryckssätt. 0.3. Genitiv som anger avsikt (tillsammans med infinitiv) tar verb som betecknar aktiva, viljestyrda handlingar utförda av ett levande subjekt: (a) rörelse (gå, springa, åka, flyga, simma) och avbrott i den (stanna, stoppa), (b) uppmaning till rörelse (bjuda in, be 202 | ELENA VALIULYTĖ ’o.s.v.’, skicka, locka, driva, föra, ta med ‘föra med sig’, leverera ‘tvinga någon att göra något’, ta emot ‘släppa in i något syfte’, låta ‘skicka någon i något syfte’) eller dess avstående (möta, lämna, stanna), (c) förändring av föremålets position (lägga sig – lägga, sätta sig – sätta, falla på knä – få någon att falla på knä, huka sig – få någon att huka sig, sätta sig på huk – få någon att sätta sig på huk, resa sig, böja sig, sträcka på sig, sträcka sig). Se Ulvydas, red. (1976: 28, 168); Grenda (1965: 50 ff.); Ambrazas, red. (1997: 551); Šukys (1998: 112, 203) för en utförligare behandling. 0.4. I valensstudier betraktas den starkt styrda genitiven med verben fråga (om vägen), be (om pengar), kräva (ett svar), höra sig för (om en bok), leta efter (ormbunkens blomma), spana ‘o.s.v.’ (en rik man) som finit, dvs. som uttryck för syfte (Sližienė 1994: 23, 229, 349; 1998: 208, 290). 0.5. Verben i de nämnda semantiska grupperna (rörelse, framkallande av rörelse, förändring av ett föremåls position) kräver enligt sina valensegenskaper i första hand att riktningen (Dir) anges: slutpunkten (Ad), startpunkten (Ab) eller vägen (Via), t.ex.: köra till huvudstaden (Ad), gå ut ur huset (Ab), gå genom skogen (Via). Tillsammans med dessa, vanligtvis konstruktioner som anger slutpunkten, passar även konstruktioner med syftes- (strävans-) betydelse semantiskt väl, dvs. båda kan användas samtidigt, t.ex.: (1) åkte till huvudstaden för att se sig omkring (2) gick till floden för att plocka småsten (3) gick hemifrån för att hälsa på Ur valenssynpunkt är syfteskonstruktioner med rörelseverb fria led. Men när ett nödvändigt komplement (dvs. en form med lokal betydelse – en direktiv) saknas i satsen kan syfteskonstruktionen ersätta det, så att satsen förblir strukturellt fullständig, jfr: (4) Barnen gick till skogen (för att plocka nötter). (5) Barnen gick för att plocka nötter. Därför används syfteskonstruktioner ofta ensamma, utan angivelse av plats (riktning). 0.6. Det förekommer ett och annat verb – stanna, stanna kvar – som kombineras med ordformer med syftesbetydelse vid sidan av former som anger vistelseort (lokativ); dessa kan för övrigt vara outtalade eller utelämnade, t.ex.: (1) Resenärerna stannade (i skogen) för att vila. (2) Mormor stannade kvar (hemma) för att se efter barnen. Dessa verb har också ett rörelsesem i sin semantiska struktur, jfr definitionerna av deras lexikala betydelser: stanna ’upphöra att röra sig’ ³DŽ 367, stanna kvar ’inte ge sig av’ ³DŽ 367. Detta är vad som gör att de kan ta syftesformade led. 0.7. Konstruktioner med syftes- (strävans-) betydelse fogas också till preteritumformen av verbet vara, använd i en betydelse som ligger nära en sammansatt rörelseform, jfr: (1) Jag var i skogen för att hugga träd / plocka svamp. LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS 203 (2) Jag hade gått ut i skogen för att hugga träd / plocka svamp. 1. GENITIV 1.0. Både konkreta och abstrakta substantiv kan stå i genitiv för att uttrycka syfte. Dess synonymik beror till stor del på genitivens lexikala uttryck. 1.1. Genitiv för konkreta substantiv som uttrycker syfte är liksom elliptisk: bredvid den underförstås nästan alltid (med undantag för 0.4) också en infinitiv. Den kan återställas utifrån sammanhanget eller talsituationen, till exempel: Han gick till vedboden för att hämta ved [hämta]. BK Jag åker genast för att hämta doktorn [hämta]. JABL Herren red fram till skogen – han måste återvända för att hämta yxan [hämta]. TTS Fadern skickade i väg sina två kloka söner för att hitta den där medicinen [hitta]. TTS Det räcker inte med hushållsarbete, utan man måste dessutom åka omkring för att hyra tjänstefolk [hyra]. ŽEM Han gick till affären för att köpa bröd [köpa]. BK Hon ropar på mig för att bjuda på te [dricka] – jag kommer! ŠRAG Kaip yra nurodęs Jonas Šukys (1998: 114), „tokia numanoma bendratis dažniausiai yra įvairių gabenimo reikšmės veiksmažodžių (parnešti, parvežti, pargabenti...), dažnai su papildomu reikšmės atspalviu, jaučiamu iš situacijos ar konteksto (gauti, paimti, nupirkti, pasiskolinti...).“ Med vissa verb som styr genitiv (leta efter, spana efter ’detsamma’, sträva efter, fråga efter, be om, kräva och liknande) räcker det med enbart genitiv för att uttrycka syfte; någon saknad infinitiv upplevs inte, till exempel: letar efter ormbunkens blomma spanar efter sig själv med hemgiften frågade mig om vägen den gamle mannen bad om understöd den unge mannen strävade efter utbildning grannen krävde tillbaka skulden katten lurpassar på musen Men verbet ieškoti (”söka”), beroende på sammanhanget, kan också ta genitiv tillsammans med infinitiv, till exempel: ieško namo pirkti. (”han/hon söker ett hus att köpa”). 1.2. En särskild grupp utgörs av substantiv som betecknar måltider efter den tid på dygnet (tidpunkten) då de intas. De flesta har två betydelser: pusryčiai ”1. en inte alltför tidig tid på morgonen. 2. måltid vid denna tid” ³DŽ 635; pietūs ”1. måltid eller föda mitt på dagen. 2. middagstid...” ³DŽ 553; vakarienė ”kvällsmåltid” ³DŽ 906; priešpiečiai ”1. tiden före middagstid. 2. måltid före middagen” ³DŽ 602; priešpusryčiai ”måltid före frukost” ³DŽ 602; pó pietis ”1. tiden efter middagen” ³DŽ 576; ”3. måltid före kvällsmaten” LKŽₓ 436; pavakariai ”sommarmåltid mellan middag och kvällsmat” ³DŽ 529; naktipiečiai ”måltid som åts nattetid vid forna tiders arbetsfester” ³DŽ 413. 204 | ELENA VALIULYTĖ Genitiverna av dessa substantiv, använda tillsammans med verb för rörelse och för att sätta rörelse i gång, anger handlingens syfte (avsikt). Å andra sidan kan de ersättas med infinitiv av verb med samma rot (som de nämnda substantiven) (jfr: pietūs → pietauti). Det sägs att männen kommer ridande hem från fälten för att äta frukost parjoja (PAUKŠT). Han hade inte ens hunnit äta frukost vid sextiden nespoksojęs (BOR). Alla rusade till middagen sudūmė, men det blir inget arbete av (DS). Vi samlades för att äta kvällsmat vakarienės, men han kommer fortfarande inte (VLKV). Pappa kommer hem för att äta mellanmål före middagen priešpiečių. NM Kalla in hjälparna för nattmåltiden. DKŠ Hela familjen satte sig för att äta ett mellanmål före middagen. RŠ Genitiven kan också kompletteras med infinitiven av verbet valgyti (”äta”). På så sätt bildas en synonymrad med tre led, till exempel: kommer ridande hem för frukost / äta frukost / frukost äta samlades för kvällsmat / äta kvällsmat / kvällsmat äta 1.3. Bland abstrakta substantiv vars genitiv kan beteckna handlingens mål (syfte) kan flera semantiska grupper urskiljas: a) Benämningar på vilotid eller vilotillstånd: atostogos, miegas, poilsis, pogulis ’vila under dagen i liggande ställning’, pokaitis ’vila efter middagen, en tupplur’ ³DŽ 574, apypietė ’1. vila efter middagen, en tupplur’ ³DŽ 545, nakynė ’2. övernattning’ ³DŽ 413, naktigultas ’detsamma’ ³DŽ 413. Som vi ser är de flesta substantiven i denna grupp deverbalbildade (eller besläktade med verb genom samma rot), och deras målsgenitiv motsvarar vanligen synonymt infinitiven av det tillhörande verbet, till exempel: Vid den tiden vikarierade Tijūnėlis för den som rest på semester (jfr att semestra) ärendechefen. CV Han gick till sängs. CV (Jfr Žygimantas gick för att sova. ŠALT) Den barmhärtiga systern blev i går kväll befriad för vila. VENCL (Jfr De hundra hästarna stannade för att vila. KTK) Efter maten tar vi en liten tupplur. VB (Jfr Efter maten gick han och lade sig. KTK) Sedan brukade Pačiauska hålla utkik efter när storken flög hem för att övernatta. MAŠ Skulle ni kunna ta emot någon för natten? SLM (Jfr O flickor, unga flickor, vill ni ta emot soldaten för natten? TTS) Formen pokaičio kan inte ersättas med motsvarande infinitiv, eftersom substantivet pokaitis har en betydelse som avlägsnat sig från betydelsen hos verbet pasikaitinti, till exempel: männen lade sig för att vila efter middagen (/*värma sig), men denna form kan ersättas med de lexikala synonymerna pogulio, apypietės, per pietės, till exempel: Männen föll ihop för att ta en tupplur. UŽP Jag åt lunch och lade mig för en middagsvila / tupplur. Benämningar på vilotid används inte bara tillsammans med rörelseverb och verb som betecknar lägesförändring LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS | 205 rörelseverb (eiti, gulėti), men också med tillståndsverb (miegoti, prisnūsti och liknande), t.ex.: På eftermiddagen sov vi alla. GrD Pojken sov middag. TrŠ Vi slumrade till en stund. OB Jag slumrade en liten stund efter middagen. Ktk I detta fall betecknar genitiv inte ett mål utan innehållet i ett tillstånd. Genitiv av substantiv som betecknar vilotillstånd kan användas tillsammans med infinitiv av de intransitiva verben gulti (och deras avledningar), liksom miegoti (och deras avledningar), t.ex.: Vi går och lägger oss för en middagslur, vi har sovit lite. Dkš Karalius gick ut i trädgården för att sova middag. SIMON Slåtterkarlen lade sig vid en sten för att ta en tupplur mitt på dagen. BsV Familjen lade sig för att ta en tupplur efter lunch. GrŽ Genitiven i dessa konstruktioner (till skillnad från konstruktioner med transitiva verbs infinitiv) anger infinitivhandlingens syfte (inte dess objekt), jfr: 1) gick ut för att sova middag (kommer att sova middag – syfte) 2) gick ut för att äta middag (kommer att äta middag – objekt) b) Benämningar på boskapsbete och vilotid för boskap (rytągonė ‘1. boskapsbete tidigt på morgonen. 2. hållande av boskap i ladugården efter tidigt bete’ LKŽXI 725, rytągonis ‘detsamma’, rytelis ‘detsamma’ LKŽXI 729, naktigonė ‘bete av boskap (vanligen arbetsdjur) på natten’ DŽ3 412, naktinė ‘detsamma’ LKŽVIII 518). Dessa ord är etnografiska termer. Deras användning är stilistiskt begränsad. Förr i tiden brukade flickorna på pingstmorgonen driva ut hjordarna tidigt på morgonen. Ds På söndagar drev flickorna tidigt på morgonen ut djuren för att beta under den så kallade morgonbetningen, (morgonbetningen). RŠ På kvällarna red vi ut för nattbete. Lb Här och där gick hästar ute på natten. RŠ Morgonbetningen tar vi hem dem klockan elva. Kb Gå och säg till herden att han ska driva hem djuren från morgonbetet. PN När det är varmt driver de också hem våra djur för morgonbetet. SLM Jag har redan drivit hem korna för middagen. Ktk Vid middagstid brukade vi driva hem dem, när det var varmt. GL Substantiven naktigonė, naktinė används vanligtvis med prepositionen į (eller illativ), t.ex.: Jag rider till nattbetet. Dkš 206 | ELENA VALIULYTĖ Man måste rida ut på nattbete. Nmč Vem av er rider ut på nattbete i natt – far eller Albinas? Trgn c) Namn på högtider (vanligen festligheter: julafton, jul, påsk, pingst, Corpus Christi), liksom religiösa ceremonier (mässa, vesper, böner), till exempel: Juozas hade barakommit hem till jul. Maš Hela familjen samlades till julafton. Ktk De kom hem till byn till pingsten. Bk Han band hästen vid stolpen och gick till mässan. Tts (Jfr. Mässan har redan ringts in. Lnkv) I småstaden ringde man till bön. Vien I dialekter och talspråk används dessa substantiv också i dativ för samma ändamål (för att beteckna syfte), till exempel: Han brukade komma hem till föräldrahemmet till påsk. Man har redan ringt in till mässan Rd. Det finns fall där endast dativ används, till exempel: ringde till vespern, pausen, lektionen (inte *vesperns, pausens, lektionens). d) Namn på olika evenemang, festmåltider, ceremonier och tillfällen (det vill säga substantiv som är ordbildningsmässigt förbundna med verb, till exempel: avslutningsfest, avskedsfest, välkomstfest, skördefest..., förhandling, sammanträde, samtal, gästspel, revision, repetition), till exempel: Hela arbetslaget samlades till avskedsfesten. Balt Kom till avslutningsfesten efter rågskörden. Dj Varje år blev han tillsammans med andra framstående medborgare bjuden till slottet i Königsberg för att provsmaka öl. Rš (Jfr. Kom till ölfesten; ölet är så skummigt att du åtminstone får en klunk medan du provar. Srv) Teatern for iväg på gästspel. Bk Han brukade resa iväg för revision (för att utföra en revision). Jabl I dag samlas vi till sammanträde. Bk Ungkarlen brukade åka till den unga kvinnan för att dricka bröllopsskålen. 3DŽ 879 Dessa genitivformer med ändamålsbetydelse är inte vanliga. De har ersättningsformer. I nästan alla fall kan en konstruktion med prepositionen į användas, till exempel: samlades till avslutningsfesten / för att gå på avslutningsfesten, kallade samman till instruktionen / för att delta i instruktionen, reste till förhandlingarna / för att förhandla (se į + ack.). I enskilda fall, när betydelsen hos ett avlett substantiv inte skiljer sig särskilt mycket från verbet, kan genitiven ersättas med infinitiv (och en konstruktion med prepositionen į), till exempel: reste på turné / för att turnera / till en turné samlades till mötet / för att sammanträda / till ett möte reste till förhandlingarna / för att förhandla / till förhandlingarna gick på konsultation / för att konsultera / till en konsultation Av denna trefaldiga synonymrad används konstruktionen med prepositionen į oftast, genitiven mer sällan. LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS | 207 När betydelsen hos ett avlett substantiv skiljer sig avsevärt från betydelsen hos dess verbala grund kan genitiven inte ersättas med infinitiv, till exempel: samlades till avslutningsfesten / för att gå på avslutningsfesten / *för att avsluta. Pabaigtuvės betecknar inte själva avslutandet, utan en festlighet förknippad med den handlingen – en fest eller bankett. Å andra sidan kan vissa abstrakta genitivformer också användas tillsammans med infinitiven av ett transitivt verb, till exempel: reste iväg för revision (att utföra), kallade samman för instruktion (att lyssna på), reste iväg för arbete (att leda), gick för konsultation (att få). 1.4. Särskilt bör nämnas konstruktioner med verbet eiti ’gå’ som diskuterats ovan, med verbalsubstantiv (främst avledningar med suffixet -tynės, jfr Ulvydas, red. (1965: 295)) i genitiv, till exempel: EITYNĖS: Låt oss gå och tävla i gång – den som går längst och snabbast. Š GALĖTYNĖS: Tai ką, kūmai, gal eisim galėtynių? SML (Plg. Balti ir melsvi žvėriukai susikabina galėtynių. RŠ) GRUMTYNĖS: Piemens eina grumtynių. JABL IMTYNĖS: Ar nenori eit su manim imtynių? BsMT. Imtynių einant, reikia eit tris kartus. SML (Plg. dar: Leist imtynių jaučius JABL. Piemenys leidžia jaučius badytinių. Kp) JOTYNĖS: Eisma, išmaudę arklius, jotynių? Ds KAPOTYNĖS: Mes labai mėgstam eit kapotynių su botagu. Ds LENKTYNĖS: När han red på sin lilla häst tävlade den bruna med vindarna KREV. Gå inte och tävlamed din skugga. Ds MĖTTYNĖS: Kom och kasta – vem kan kasta längst och högst. SL (Jfr Hörni pojkar, kom så går vi till sjön och tävlar i kastning. Ds) BROTTNING: Under slåttern brukade pojkarna gå för att brottas och mäta sina krafter. Kp KURRAGÖMMA: Barn, låt oss leka kurragömma! KRAFTMÄTNING: Jag är rädd för att gå med dig och mäta krafter. SDK BROTTNING: Min pappa brukade gå för att brottas ANTŠ. Pojkarna brukade gå för att brottas, alltså mäta sina krafter. KRS VAD: Vi slår vad: du ska få se – jag vinner. KTG Uttrycket slå vad har flera synonymer: ingå ett vad, göra en vadslagning, satsa pengar (LKŽVII 216). De angivna genitiven kan ersättas med motsvarande infinitiv, jfr: gå för att brottas ~ gå för att slåss slå vad ~ gå för att slå vad gå för att leka kurragömma ~ gå för att gömma sig Uttryck med genitiv har en generaliserad betydelse, medan infinitivkonstruktioner har en mer specifik betydelse. Å andra sidan har verbet gå i dessa uttryck förlorat sin lexikala betydelse och anger att handlingen inleds, jfr gå för att brottas ~ börja brottas / slåss. Därför kan genitiven i de uttryck som diskuteras endast med vissa förbehåll klassificeras som en genitiv som uttrycker syfte. 208 | ELENA VALIULYTĖ 2. GENITIV MED INFINITIV 2.0. Syftesgenitiv används oftare med infinitiv av transitiva verb, t.ex.: gick för att vattna blommor (jfr kommer att vattna blommorna). Denna konstruktion har en enda semantisk funktion i satsen – den anger syftet med den handling som uttrycks av huvudverbet – det eftersträvade objektet och samtidigt den förutsedda påverkan på det (det objektet). Med andra ord råder det ett objektförhållande mellan konstruktionens led. Syftesgenitiv med infinitiv av transitiva verb är speciell genom att objektet för den handling som infinitiven betecknar här uttrycks med genitiv i stället för den vanliga ackusativen. Detta beror på de syntaktiska relationernas karaktär i konstruktionen (se schema 1): SCHEMA 1 Genitiv och infinitiv (var för sig) är direkt beroende av huvudverbet (jfr gick efter blommor + gick för att vattna), men ett objektförhållande märks också mellan dem (jfr vattna blommor → kommer att vattna blommorna). Således bildar konstruktioner med rörelseverb, genitiv och infinitiv en sluten syntaktisk struktur med dubbla syntaktiska relationer. 2.1. Genitiv kombineras med infinitiv av verb som kräver ACKUSATIV. 2.1.1. Verbkonstruktioner med syftesgenitiv och infinitiv bildar flera mönster utifrån ledens ordningsföljd1: (1) V – GEN INF: gick / för att skörda råg (2) V – INF GEN: gick / för att skörda råg (3) GEN INF – V: för att skörda råg / gick (4) INF GEN – V: för att skörda råg / gick (5) GEN – V – INF: råg / gick / för att skörda (6) INF – V – GEN: för att skörda / gick / råg Ordföljden kan påverka konstruktionens stabilitet/instabilitet (omgrupperingen av syntaktiska relationer). (1) V – GEN INF: V – intransitivt rörelseverb; subjektet är en levande varelse: Trädgårdsmästaren går för att vattna grönsakerna. Maš Jag hade knappt slutit ögonen förrän någon kom för att väcka mig. Rm Det dröjer inte länge innan jag också kommer till er för att skapa ordning. LzP Anupras pillade lite på bönan och gick fram till lågan för att tända den. Bor Den unga kvinnan sprang till körsbärsträdet bredvid för att läsa brevet. Cv Svärsonen åker för att se till svärmodern och se om hon redan har frusit. SŽ 1 Följande symboler används: V – huvudverb (både transitivt och intransitivt), Gen (genitiv) – genitiv, Inf (infinitiv) – infinitiv. LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS Låt henne bara hitta ett arbete och ett rum, så kommer hon som en fågel att flyga dit för att hämta det. Avyž Efter att ha satt sig rodde han iväg för att fånga fisk. Grv Han återvände för att hämta sina saker. Ktk Vi stannade för att låta hästarna vila. Ut GEN INF förekommer också tillsammans med intransitiva verb rengtis, ruoštis när en slutpunktskonstruktion står intill, vilket signalerar att ett rörelseverb är underförstått (eller utelämnat) och kan återställas utifrån kontexten eller talsituationen, till exempel: Jag gör mig redo [att åka] hem till bygden för att fira jul. Den morgonen gjorde han och hans lillebror sig redo [att gå] till floden för att sjösätta småbåtar. Jag gör mig redo [att gå] till marknaden för att köpa frön. Barnen gav sig iväg [för att gå] upp på fornborgen för att göra upp en brasa. I talspråket används GEN INF också ensamt med de nämnda verben (utan angivelse av slutpunkt), till exempel: Vi gör oss redo [att gå] för att gräva potatis. Lp I en sådan position används dock oftare infinitiv av ett transitivt verb tillsammans med ackusativ, till exempel: Värdinnan förberedde sig på att ta emot gästerna. Om de nämnda verbens valens, se Sližienė (1998: 297–298; 320–321). V – ett transitivt verb som föranleder rörelse: De bjuder in brudens tärnor för att skala potatis. Baltr Alla städer skickade delegationer för att hylla honom. Balč Och se här, ni har fört fram dragoner, soldater och enkelt folk för att låta människor som är precis likadana slå dem. Myk-Put Mortog med sig alla till visthusboden för att visa hemgiften. Vaižg Hon hämtade hem svärdottern för att diska krukor. Ls Direktören lät mig åka hem ett par dagar för att hämta saker. Vencl Och Juozapėlis skickades iväg för att hacka rödbetor. Paukšt Hon lämnade mig hemma för att vakta huset. Ktk V – ett intransitivt eller transitivt verb för förändring av ett föremåls position: Efter att ha suttit uppe på kvällen brukade de sätta sig vid bordet för att äta kvällsmat. Vien [Juozas] satte sig på en stubbe för att vila och tända en pipa. LzP Han reste sig för att hålla en predikan. Bk Hon lade sig en stund för att vila benen. Ktk Han satte gästen till bords för att äta kvällsmat. Ktk Hon fick barnen att gå ner på knä för att be. Ut Han sträckte fram handen för att öppna dörren. Denna modell är stilistiskt neutral och den vanligaste. 209 210 | ELENA VALIULYTĖ (2) Rörelseverb–infinitiv GEN: En gång arbetade jag hos dem och gick förbi på kvällen för att besöka den sjuke. PAUKŠT [Baltaragis] gick ännu en gång in i kammaren för att se till dottern. BOR Hövdingen förklarade genast att han tänkte resa till Litauen för att skaffa sig en hustru. SIMON [Jurgutis] sprang hem för att se till sina duvor. MAŠ Alla talade, de modigaste steg upp för att hålla tal. VENCL Drottningen skickar en tjänare för att köpa äpplen. ŠŽ Man bjöd in en elektriker för att skruva i glödlampor. SP Dag och natt drev pådrivarna massor av människor för att bygga den fasansfulla fästningen. BOR Julė släpade honom till brunnen för att tvätta fötterna. JACIN [Ančiulis] förde [läraren] för att inspektera rummet. BALTR Barbelė stannade till, som om hon tänkte förlika sig med bylten. LzP [Tutkus] bugade sig för att kyssa hennes hand. VENCL Denna modell är invers med avseende på genitivens position i förhållande till infinitiven. Genitivens postposition kan vara betingad av satsstrukturen: förekomsten av ett postpositivt attribut (efter genitiven) (a), eller flera samordnade genitiver (b): (a) Hon gick fram till fönstret för att nynna på sången om en rönnbärskvist. CV På våren brukade Kadmó gå till havsstranden för att slå ihjäl unga sälar som kommit upp på stranden för att värma sig. MAŠ (b) Jag gick ut för att titta på åkrarna, floden och ängen. PAUKŠT Modellerna (1) och (2) skiljer sig åt i fråga om betydelsemässig betoning: den första framhäver i högre grad det eftersträvade objektet, som betecknas med genitiv och placeras efter huvudverbet, medan den andra framhäver den eftersträvade handlingen, jfr: (1) gick för att besöka mormor och (2) gick för att besöka mormor. Den senare modellen lämpar sig för omgruppering av syntaktiska relationer: genitiven efter infinitiven kan ersättas med ackusativ, jfr gick för att besöka mormor. (3) Gen Inf – V: Det råkade sig så att på kvällen kom min mor AVYŽ Fåglar från norra Europa ger sig av längs Östersjökusten för att tillbringa vintern. IVAN De brukade ge sig av för att flotta timmer med en ung flotte. CV För att stjäla träd ger de sig i mörkret av mot skogsbrynet. DON På morgonen gav sig två åter av för att jaga, medan de lämnade Geležminkis att laga middagen. ŠŽ (4) Inf Gen – V: De skickade honom för att rensa trädgårdslandet. KTK Användningen av mönstren (3) och (4) kan vara strukturellt betingad av en frågesats med negationen inte, t.ex.: Kom han verkligen inte för att köpa mjöl? BOR LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS Var det verkligen inte för att plocka äpplen som barnen sprang iväg? Ktk (5) GEN – V – INF: Jag springer för att hämta vatten. ĖR Ladugårdsdörren gnisslade – han gick för att se till djuren. BUBN Jag ska gå och möta den nya morgonen. BRDŽ (6) INF – V – GEN: Han gick ut för att inspektera fälten. Ktk Dessa mönster med interposition av verbet är sällsynta, särskilt det senare (6). De visar hur genitivkonstruktionen med infinitiv kan delas upp och hur dess led är relativt självständiga i förhållande till varandra. 2.2. Genitiv förenas med infinitiven av verb som kräver genitiv. 2.2.0. Till verb för rörelse, föranledande av rörelse osv. (se 0.3) fogas inte bara genitiv tillsammans med infinitiven av transitiva verb, utan även tillsammans med infinitiven av verb som kräver genitiv (se schema 2): SCHEMA 2 Dessa förbindelser har samma syntaktiska och semantiska struktur som förbindelser med infinitiven av ett transitivt verb. Kilmininkinių veiksmažodžių nėra daug (žr. Ambrazas, red. 1997: 510). Be to, ne visi jie gali būti vartojami tikslui reikšti. Ypač dažnos konstrukcijos su bendratimi ieškoti, pvz.: [Vizgirdą] gick ut för att söka den verkliga skyldige. BOR Men sömnen sluter inte ögonen, och vi gick ut på stäppen för att invänta morgonen… BALT Vi gick in i en stuga för att fråga efter vägen. Ktk Han satte sig för att lyssna på berättelser. VENCL Han stiger upp tidigare och har redan gått i en hel månad för att studera orgelspel. CV 2.2.1. Även verb som styr genitiv och är härledda från transitiva verb med prefix bildar mål-/syfteskonstruktioner; prefixet är oftast pa-, at-, t.ex.: Vi far iväg för att skala råg. MAŠ (Jfr. skalade råg, men skalade rågen.) Man kan gå till tallskogen för att bryta av några grenar. SIMON 211 212 | ELENA VALIULYTĖ Hon förstod [Raiboji], att det var en pepparfrukt, lugnade sig och skickade efter vatten att dricka. MAŠ (Jfr. drack vatten, men drack vattnet.) 2.2.2. Varaktiga målkonstruktioner bildas också av transitiva verbs infinitiv tillsammans med partitiv genitiv (genitiv av obestämd mängd; substantivet betecknar vanligen ett material), t.ex.: Nu går vi för att köpa salt. ŠŽ (Jfr. köpte salt och köpte saltet.) Jag springer iväg för att hämta vatten. ĖR (Jfr. hämtade vatten och hämtade vattnet.) Det brukade vara ett stort nöje att gå till sorten för att hämta hem äpplen. IVAN (Jfr. hämtade hem äpplen och hämtade hem äpplena.) [Ormarnas] brukade komma för att dricka mjölk ur samma skål som barnen. IVAN Apie dalies kilmininką plačiau žr. Švambarytė (1996: 39 tt). 2.3. GENITIVPOSITIONEN FYLLS AV EN BISATS. Genitivpositionen vid målinfinitiven kan också fyllas av en underordnad förklarande bisats, t.ex.: Helt skakande sprang Jurga fram till fönstret för att se (vad?), vad som hade hänt. BOR Och Viliukas sprang iväg för att berätta för Barkus hur snäll mamma var. SIMON Jonas stannade kvar och väntade på var den där rädslan skulle dyka upp ifrån. ŠŽ Plačiau apie tai žr. Ulvydas, red. (1976: 815). Målskonstruktioner med infinitiv ligger kommunikativt nära kombinationer av former av två verb (varav ett är ett rörelseverb) i imperativ (a) eller futurum (b), jfr: (a) Gå och ta på dig näbbstövlarna. DON (Jfr. Gå för att ta på sig näbbstövlar.) (b) Jag går och hämtar vatten. (Jfr. Jag går för att hämta vatten.) Den första formen kan stå i imperativ, den andra i futurum, till exempel: Gå och plocka äpplen åt mig. ŠŽ (Jfr. Gå för att plocka äpplen åt mig.) 2.4. I stället för genitiv används även ACKUSATIV. 2.4.1. Även om målgenitiv med infinitiv till ett transitivt verb betraktas som norm i standardspråket litauiska, används även ackusativ i stället för genitiv (se schema 3). Jämförelseleden skiljer sig inte bara morfologiskt (det ena har genitiv, det andra ackusativ), utan också syntaktiskt. Genitiven (1) är direkt knuten både till huvudverbet (vi går för att hämta hö) och till infinitiven (för att räfsa hö) (dubbla syntaktiska relationer), medan ackusativen (2) är starkt styrd av verbet i infinitiv och saknar direkt relation till huvudverbet (rörelseverbet). LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS 213 Det har alltså skett en omgruppering av de syntaktiska relationerna. SCHEMA 3 (1) vi går för att räfsa hö (2) vi går för att räfsa höet Det kan tilläggas att även ackusativens rang på satsdelsnivå har förändrats (jämfört med genitiven): ackusativen fungerar som bestämning till en satsdel (måladverbialet, uttryckt med infinitiv), och inte som en komponent i ett sammansatt adverbial (såsom genitiven). 2.4.2. Användningen av ackusativ i stället för målgenitiv är inget nytt. Ackusativens intrång började för länge sedan: den är belagd i 1600-talets skrifter (Ambrazas 1995: 82). Ackusativ används i stället för målgenitiv även i vissa dialekter: främst i västaukštaitiska dialekter och hos en del žemaiter, mer sällan på andra håll (Dumašiūtė 1967: 25; Piročkinas 1972: 131 ff.; Ambrazas 1995: 82; Šukys 1998: 204). Här följer en samling dialektexempel: Jag går för att binda om kon (och konen). Dkš (Marijampolės kommun) Far skickade henne till marknaden för att köpa kor. Klvr (Marijampolės kommun) Den mannen rusade för att hämta vatten ur brunnen, och [och] båda drunknade. Grdž (Jurbarko r.) Jag plockade av ett körsbärsträd; jag går för att sköta om ett annat. Skr (Jurbarko r.) På kvällen skickade de ut barnflickan för att hämta en boll med linblånor från kammaren. Všv (Telšių r.) Hon brukade rusa till stolen, till den lilla baljan, för att säga något. Šts (Skuodo r.) Och hon lämnade den där flickan för att vakta den. Ožk (Vilkaviškio r.) Jag satte mig vid bordet för att läsa ett brev. Plm (Kaišiadorių r.) Gå du och kör vagnen, du kommer att köra mycket bättre. Bsg (Radviliškio r.) Sådana ackusativformer (vid en infinitiv som uttrycker syfte) förekommer i syd- och östaukštaitiska dialekter, till exempel: Flickan lämnar kakorna för att gräddas. Dv (Šalčininkų r.) Vi går för att slakta ankorna. Šmn (Kupiškio r.) De sätter sig för att undersöka det rötskadade benet. Balt I det moderna skriftspråket varierar båda konstruktionerna. Genitiv med infinitiv dominerar. Ackusativ är vanligare i texter av författare som företräder västliga dialekter (särskilt i Mindre Litauen). Så till exempel dominerar ackusativ tydligt i Kristijonas Donelaitis ”Metai” (red. K. Ulvydas, Vilnius, 1983). J. Šukys (1996: 55) har lagt fram följande statistik: ackusativ med syftesinfinitiv utgör hela 87%, medan genitiv utgör endast 13%. Här följer exempel på ackusativ vid syftesinfinitiv enligt konstruktionernas ordföljdsmönster (jfr 2.1.). 214 | ELENA VALIULYTĖ (1) V – ACC INF: Så snart hela skaror av dem kommit ut för att hälsa på under sommaren. 21 Nu återvänder vi för att väcka er till liv. 105 Och ännu fler har kommit för att plåga Litauen. 106 (3) ACC INF – V: Flugor och skalbaggar, mygg med en hel skara loppor har nu samlats kring oss för att plåga oss igen. 21 Men vilken märklighet: inte en enda av den stora skaran återvände för att besöka oss, gråtande eller suckande. 22 Han sprang genast till dammen för att fånga mat åt sig. 22 Ty också de varje år har kommit i stora skaror för att besöka oss. 25 Så som våra husmödrar gör, när de under vintertiden sätter sig i grupper för att spinna. 38 Till Königsberg begav han sig direkt för att köpa en lie. 54 Eftersom några av dem redan hade rest till Königsberg med svamp för att sälja den till köpmännen och köpa något. 58 Med flickorna sätter han sig för att spinna varmt vid kakelugnen. 58 Och vi skyndade oss i skaror för att arbeta upp åkrarna. 60 De samlades för att omgärda hans sår. 85 Inte bara tyskarna samlades för att beskåda oss på alla sätt, utan också många fransmän för att älska oss. 95 Se, där borta kommer räven springande för att hälsa på. 116 Eruppmanar er att springa och så grönsaker så i trädgården. 39 (4) INF ACC – V: Men både björnar och vargar gladde sig hoppande och gav sig av till skogsbrynet för att slita sönder något. 21 Även sluka min själ ständigt i sängen strävade. 48 (5) ACC – V – INF: Och den rufsiga nordanvinden kommer åter för att reta oss . 90 Genitiv för ändamål med infinitiv förekommer bara några få gånger, till exempel: Och själva, som sig bör, skynda er att rycka upp linet. 58 För att stjäla trä drar de i mörkret mot skogsbrynet. 79 De sprang genast iväg med en bössa för att skjuta kråkor, så många som behövdes. 99 Det är möjligt att ackusativens dominans här berodde på inflytande från det tyska språket, medan beläggen på genitivbruk har övertagits från en dialekt där dessa former bör ha använts sida vid sida. 3. INFINITIV 3.1. Med samma verb som med genitiv (med infinitiv) (0.3) används även en ensam infinitiv för att ange syfte, vanligen hos intransitiva verb, t.ex.: LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS gick ut för att promenera, samlades för att rådgöra, stannade kvar för att övernatta, skickade ut för att inspektera, skickade iväg för att tjänstgöra, föll på knä för att be, satte sig för att vila, reste sig för att gå. Šešelga gick ut på fältet för att se sig omkring. BOR Semesterfirarna störtar sig ut i det oroliga havet för att bada. SP I dag tittade Deveikas bin för första gången ut ur kupan för att värma sig i solen. CV De första hästarna stannade för att vila. Ktk Stasiukas föräldrar byggde ett nytt hus och skickade iväg sin lille son till farbror för att hälsa på. Maš Mykolas bjöd in också kocken att sätta sig. Vien Han ledde dem med hönan till dammen för att vattna den. Maš Skogens djur sammankallade familjen … den gamle björnenplacerades i mitten på en stubbe för att leda mötet. Maš 3.2. Syfte kan också anges med en ensam infinitiv av ett transitivt verb (utan genitiv), när dess objekt är tydligt eller irrelevant, t.ex.: Kvinnorna satte sig ner för att spinna. Kalla på familjen att äta. Skickade iväg sonen för att valla. Den gamle leder kalvarna för att dricka. ŠŽ Dottern reste till Vilnius för att studera. Nainys gick ut för att röka. Mikel Där brukade jag ibland åka med mina bröder för att jaga. Ivan 3.3. Målinfinitiven till vissa verb kan ersättas med genitiv av substantiv med samma rot, till exempel: gick för att lägga sig / för en tupplur lade sig för att vila / för vila stannade för att övernatta / för en övernattning / för övernattning bjöd in för att äta lunch / till lunch / för att äta lunch samlades för att äta middag / till middag / för att äta middag bjöd in för att dansa / till dans reste iväg för att förhandla / till förhandlingar / till förhandlingarna samlades för att hålla möte / till ett möte / till mötet 3.4. Målinfinitiven kan vara synonym med en prepositionskonstruktion med į som motsvarar den aktuella lexikala betydelsen, till exempel: gick ut för att jaga / på jakt gick ut för att hälsa på / på besök kom för att gästa / på besök gick ut för att strida / ut i krig samlades för att festa / till en fest gick för att rådgöra / till ett samråd 215 216 | ELENA VALIULYTĖ 3.5. För verb med suffixet -auti, som bildats av benämningar på växter (uogauti), djur (peliauti) och, mer sällan, andra föremål (kiaušinėti), kan målinfinitiven ersättas med genitiv av motsvarande substantiv tillsammans med infinitiven av ett transitivt verb som betecknar en sedvanlig handling riktad mot det angivna objektet: PLOCKA: gick ut för att plocka hallon / för att plocka hallon gav sig i väg för att plocka svamp / för att plocka svamp FÅNGA: skyndade i väg för att fiska / för att fånga fisk katten gick för att jaga möss / för att fånga möss SÖKA: åkte i väg för att söka efter foder / för att söka efter foder JAGA: gick ut för att jaga / fånga harar PLOCKA: gick för att plocka nötter / för att söka efter nötter gå ut för att plocka harsyra / för att plocka, samla harsyra RIŠTI: išėjo šluotauti / šluotų rišti För övrigt kan dessa synonymserier vanligtvis kompletteras även med genitiv, t.ex.: gick ut för att plocka hallon / för att plocka hallon / hallon. 4. SUPINUM Denna särskilda form med ändamålsbetydelse används inte längre i standardspråket – den har ersatts av infinitiven. ”Supinum används numera bara i den östra och södra delen av den östlitauiska dialekten och i verk av författare med ursprung i denna dialekt (oftast som ett visst stilistiskt grepp). Förr var det levande i hela Litauen. Redan i de äldre skrifterna användes det inte bara av företrädare för östlitauiska, utan också för de centrala och västlitauiska dialekterna (M. Daukša, J. Bretkūnas, mer sällan M. Mažvydas)” (Ulvy das, red. 1971: 418). Supinum används med samma verb som ändamålsinfinitiven: med rörelseverb, verb som betecknar att rörelse framkallas, verb som betecknar förändring av ett föremåls läge och några andra. Målkonstruktion med transitiva verb (liksom infinitiven som ersatt den, se 3.) används med objektets genitiv, t.ex.: Vi äter frukost och går för att plocka hö. ŠMN När du var hemma hos oss brukade de sätta igång med att rensa ogräs och hämta vatten. SLM Skulle stanna till för att dricka öl. PND Kom, bröder, för att slå hö. Ds Hjälparna kom tillbaka för att äta slaktoffren. VAIŽG Alla dansade för att låsa dörren, för att gömma sina ägodelar. BIL Skubinas kaip tinginys darbo dirbtų. Sv Utför rågskörden. JABL När man fyllt nio år, skickades man redan ut för att laga vägen laga. GUD-GUZ Skicka inte vargen för att valla lammen valla. DKK Alla blev rädda och genast, så snart de fick syn på det, skulle de fösa ut Katrė med den bruna hästen från någon annans mark. VAIŽG Kunotas kallade samman folk … för att smaka på det gröna mjödet och lyssna på den gamle vaidila. KRĖV På våren skickade hon ut henne för att valla gässen. VIEN LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS | 217 När han inte längre hade något att leva av, tog han åter på sig att valla får. BM För övrigt används i det sistnämnda fallet i standardspråket infinitiv inte med genitiv utan med ackusativ, t.ex.: apsiėmė aveles ganyti. Å andra sidan förekommer även med syftesformen (liksom med infinitiv av ett transitivt verb, se 2.4.) ibland ackusativ i stället för genitiv, t.ex.: Jag går och tar lien, jag går för att slå hö. KTY [Bielinis] sprang iväg för att driva ut baggen ur vårsäden. VIEN Syftesformen av intransitiva verb, t.ex.: Det blir nödvändigt att springa bort till grannbyn för att få sig något att äta, som fiskarna. VAIŽG Om vädret blir fint, far vi iväg för att plocka bär och svamp. PNM Nästa dag samlades tjänstefolket för att tillbringa kvällen tillsammans. VIEN [Puodžiūnas] lade sig på soffan för att vila. VIEN [Joniuką] det lär bli nödvändigt att låta honom bli herde. BIL En gång bad flickan om lov att gå ut och plocka svamp. JABL Männen bestämde sig för att rida till den gröna skogen. KRĖV 5. PREPOSITIONELLA KONSTRUKTIONER 5.0. I vissa fall kan också några prepositionella konstruktioner beteckna syfte (avsikt): (1) į med ackusativ: Sönerna gav sig av på jakt. (2) prie med genitiv: Hushållet gick ut till rågfältet. (3) dėl med genitiv: Fadern kom för sonens skull. För de två första konstruktionerna (į med ackusativ och prie med genitiv) framträder betydelsen av syfte under vissa lexikala förutsättningar, vid sidan av deras grundläggande betydelse av slutpunkt. I konstruktioner med prepositionen dėl är syftesbetydelsen däremot förbunden med den grundläggande betydelsen av orsak. 5.1. Syfte uttrycks med į MED ACKUSATIV. 5.1.1. Ur verbvalenssynpunkt kan konstruktionen į med ackusativ i en sats helt ersätta ett valensbundet led – en riktningskonstruktion (jfr Sližienė 1994: 31). Därför används riktningskonstruktioner sällan vid sidan av den, till exempel: De reste till Dusetos för hästkapplöpningarna. På söndag går vi till fornborgen på en vårfest. 5.1.2. Konstruktioner med į som uttrycker syfte används med samma verb som genitivkonstruktionen (med infinitiv): med rörelseverb (se 0.3a), verb som betecknar uppmaning (se 0.3b) samt med verben ta (på jakt), ta emot (i vakttjänst), skriva ut (till rekryterna). De används däremot inte med verb som betecknar förändring av ett föremåls läge (jfr 0.3c), inte heller med verben stanna, (bli) kvar. 5.1.3. Syfteskonstruktioner bildas oftast med verbalsubstantiv (verbala abstrakta substantiv), mer sällan med andra substantiv med abstrakt betydelse (naturaskatt, dagsverke, fångenskap, vårfest). 218 | ELENA VALIULYTĖ 5.1.4. Vissa målkonstruktioner med prepositionen į kan ersättas med motsvarande infinitiv, som har en mer generaliserad målinnebörd. Konstruktionen med prepositionen į illustreras av följande exempel: Ketė går ofta också på jakt med Andrius. Cv Urtė blir förvånad över att hon redan i dag måste åka till tjänsten. SIMON Björnen beordrade haren att återvända till vakten. MAŠ När de red ut i krig blåste de i långa trumpeter. IVAN De andra går på dans om natten efter att i hemlighet ha klättrat ut genom fönstret. PAUKŠT Sedan satte han sig på hästen och gav sig av på en resa. GD Jag måste äta och gå till jobbet. PC När de hade vuxit upp och återvänt för att övernatta, brukade de unga sparvarna inte längre lyssna på sagor … MAŠ Förskräckta och bedrövade vågade skogsbyarnas invånare inte gå till vila. SIMON Han säger inte till sin bror att mamma också bad honom att bjuda in honom till arbetsfesten. PAUKŠT Fadern skyndar till hans hjälp. CV En infinitiv av ett verb med samma rot används också med liknande betydelse: går för att jaga, åker för att tjänstgöra, återvände för att vakta, rider för att kriga, går för att dansa och så vidare. 5.1.5. Konstruktioner med prepositionen į som bildas med verbalsubstantiv som betecknar inte själva handlingarna utan tillhörande ceremonier, fester eller andra evenemang som man beger sig till (se Ambrazas, red. 1997: 144), ersätts vanligtvis inte med en infinitiv som uttrycker avsikt, till exempel: Alksnienė gick på bröllop (/*gifta). PAUKŠT De bjöd in grannarna till inflyttningsfest (/*flytta in). RŠ Alla samlades till dessa barnsöl, och sedan valde fadern faddrar. ŠŽ Efter 1–2 veckor brukade flickans föräldrar bli inbjudna till återbesök, för att bekanta sig med hur mannens föräldrar levde. RŠ De väntar en dag, väntar en andra, och på den tredje dagen skälvde jorden – den gamle svärfadern hade ridit iväg till förlovningsbesöket. KRĖV (Jfr även: Här kommer man överens om allt och ber föräldrarna att komma på förlovningsbesök. LP) Fadern gick till mötet (/*samlas). Eleven återvände till lektionen (/*undervisa). Vanligen kan konstruktioner med prepositionen į inte ersättas med en infinitiv som uttrycker syfte, om substantivet har ett attribut, till exempel: Han beordrade att drängarna och de jordlösa skulle kallas till ett viktigt möte. CV Artisterna samlades till generalrepetitionen. CV [De] hade också kommit till denna festmåltid. VENCL Jag skickade iväg pojken till det stora kriget. JD Jag kan fara iväg till något storslaget byggnadsarbete. JACIN Sonen kallades in till militärtjänst. RŠ Endast undantagsvis förekommer utvidgade konstruktioner med prepositionen į som kan ersättas med en infinitiv med ett bestämmande ord, till exempel: LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS 219 Fartygen ger sig av på långväga fiskefärder. Rimk (Jfr ger sig av långt bort för att fiska.) När ett substantiv står med genitiv som betecknar handlingens objekt kan konstruktionen ersättas med genitiv plus infinitiv, t.ex.: Männen gav sig av för att jaga hermelin / för hermelinjakt. 5.1.6. Även konstruktioner med prepositionen į som bildas med vissa abstrakta substantiv av icke-verbal härkomst har en nyans av ändamålsbetydelse, t.ex.: I allas ansikten kunde man se en viss lätthet, som om de hade samlats till en majfest. CVNuž̌̌̌? Nuž̌̌̌? 220 | ELENA VALIULYTĖ Ändamålsbetydelsen framträder tydligt i de fall då substantivet betecknar inte en konkret plats (1), utan ett obestämt föremål (2). Den senare konstruktionen kan ersättas med ändamålsgenitiv plus infinitiv, jfr: Kvinnorna gick för att hämta hö / för att räfsa hö. Således är ändamålskonstruktionen med prepositionen prie som en sammandragen form av genitiv plus infinitiv. Den används när det av situationen framgår tydligt att en eftersträvad handling riktas mot det angivna föremålet. Å andra sidan är strukturen hos ändamålskonstruktionen med prepositionen prie fullständig: infinitiv kan inte läggas till den, till skillnad från ändamålsgenitiv, jfr: (3) gick till höet (*för att räfsa) (4) gick efter vatten (för att hämta det) Prepositionen prie med genitiv, som betecknar ändamål, kan förekomma tillsammans med konstruktioner som anger en slutpunkt, t.ex.: Kvinnorna gick ner till åstranden för att hämta hö. Ändamålskonstruktionen står dock oftare ensam och ersätter det verbkomplement som anger slutpunkten. 5.2.2. Konstruktioner med substantiv som betecknar vissa föremål (inte platser) kan ersättas med genitiv plus infinitiv (infinitiven återställs utifrån kontexten eller talsituationen), t.ex.: Kvinnorna gick för att ta sig an linet (dvs. för att rycka lin). BK Anele ställde tillbaka krukan och, nu återhämtad, skyndade hon åter till fotorna (dvs. för att binda fotor). BALT Vi går i dag för att ta oss an rågen (dvs. för att skära råg). PLV Butvila skickar Sviderskis till de allra grövsta träden (dvs. för att fälla träd). CV Från morgon till natt sprang åldermännen runt i byarna och drev både unga och gamla till stenarna (dvs. för att samla sten). CV Trudė, ännu mycket ung, lydde och skrapade, och smög sig då och då bort till sitt handarbete (dvs. för att brodera). SIMON Jag säger, kanske på något sätt... Och till sommaren sätter vi honom vid boken (dvs. för att läsa en bok). BALTR När dagen lutade mot kväll samlade Anskis, likt en riktig husbonde, ihop familjen kring böckerna. SIMON Alla satte sig till kvällsmaten (dvs. för att äta kvällsmat, äta middag). ČIURL Ändamålsbetydelsen känns också i konstruktioner som bildas med substantiv som betecknar levande varelser, t.ex.: Dilgėlienė förde mig tillbaka till grisarna (dvs. för att valla grisarna, utfodra grisarna). JABL Gå hem till barnen (dvs. för att se efter barnen). ŽEM Går ut till hästarna (till hästarna) (dvs. för att valla hästarna). IMB De skickade Jonukas till gässen (dvs. för att valla gässen). I de fall som diskuterats betecknar substantiven ett objekt som den aktuella handlingen kommer att påverka, t.ex.: satte sig vid boken / för att läsa en bok → kommer att läsa boken. Men ibland kan substantivet också beteckna instrumentet för den underförstådda (avsedda) handlingen, t.ex.: LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS Ane torkade bort de framträngande tårarna och återvände till spinnrocken. BALTR Skräddaren satte sig vid symaskinen. BALT Kuskarna sätter sig åter vid korten. Cv Dessa konstruktioner kan ersättas med en synonym infinitivkonstruktion med instrumentalis, jfr: återvände till spinnrocken (/spinna på spinnrocken), satte sig vid korten (/spela kort). När konstruktionen utvidgas med motsvarande infinitiv förändras konstruktionens semantiska funktion: den anger endast slutpunkten, medan infinitiven betecknar syftet, jfr: återvände till spinnrocken för att spinna; satte sig vid pianot för att spela. 5.2.3. Syftesbetydelse kan ibland också ha konstruktioner med prepositionen prie och verbalsubstantiv. Den vanligaste konstruktionen är prie darbo, till exempel: 1) Nästa dag efter middagen satte läraren genast de äldre i arbete Maš. 2) Ingen ville skynda sig till arbetet Cv. I den första meningen kan prie med genitiv ersättas med en infinitiv (satte i arbete / att arbeta), medan den i den andra kan ersättas med į med ackusativ (skyndar sig till arbetet / skyndar sig till arbetet). Infinitiven får i detta fall en innehållsbetydelse (skyndar sig för att arbeta). 5.2.4. I dialekterna förekommer konstruktioner med prepositionen prie också tillsammans med andra verbalsubstantiv. Även dessa kan ersättas med en genitiv för syfte tillsammans med infinitiv, till exempel: De förde mig till godset för att laga mat (dvs. för att tillaga mat). SKR Drottningen skickade tjänarinnan för att hjälpa till vid förlossningen (dvs. för att ta hand om förlossningen) för att ge den andra systern ett namn. Šlv Gå för att sjunga psalmer (dvs. för att sjunga psalmer). J Er son var en dålig elev under hela året… Nåväl… Vi skällde också på honom och drev honom till lektionerna (dvs. för att förbereda lektionerna) . BALTR 5.3. Syfte uttrycks med PÅ GRUND AV MED GENITIV. På grund av-konstruktionen används sällan för att uttrycka syfte tillsammans med rörelseverb, t.ex.: Jag tittade in hos Feliks efter geväret. SAJ När du kommer tillbaka, glöm inte att också komma för din egen skull (dvs. i ditt eget ärende, till din egen nytta). MIKEL Först kom [Perkūnas] verkligen dit för bandets skull, och senare för den vackra Vaivas skull. KRĖV Jag kom för pengarnas skull (för att rådgöra). KTK Men på grund av används med genitiv i vidare bemärkelse för att uttrycka syfte: dessa konstruktioner kombineras också med andra verb som betecknar aktiv handling (tävla, kämpa, konkurrera, arbeta och liknande), t.ex.: Barnen tävlar om kniven: den som kommer först får kniven. SP Orden fraterniserade med svärdsbröderna, men båda tävlade om de samogitiska områdena. VIEN Jag fodrade hästen för dess skönhets skull. KRĖV De arbetar som oxar hela dagen för en torr brödskorpa. Cv I allmänhet har på grund av-konstruktioner med genitiv för att uttrycka syfte också en nyans av orsak. 221 222 | ELENA VALIULYTĖ 6. SLUTSATSER 1. Konstruktioner med rörelseverb, där även verb som betecknar uppmuntran till rörelse (kviesti, siųsti) och förändring av ett föremåls läge (sėstis – sodinti) räknas in, betecknar målet som något eftersträvat (ett syfte). Målet uttrycks på litauiska med genitiv (ensam), genitiv tillsammans med infinitiv eller enbart infinitiv, som då upptar genitivens position (nuėjo vandens / vandens atnešti / maudytis). 2. Syftet kan också betecknas med prepositionskonstruktioner med viss lexikal sammansättning: į tillsammans med ackusativ av abstrakta substantiv, vanligen verbalsubstantiv (išėjo į susirinkimą), prie su tillsammans med genitiv av substantiv som betecknar vissa föremål (nuėjo prie rugių, sėdo prie knygų). I sådana fall kvarstår också betydelsen av rörelsens slutpunkt, som är den huvudsakliga betydelsen hos dessa prepositioner. Syftet betecknas också av konstruktioner med prepositionen dėl och genitiv. De används inte bara med rörelseverb, utan även med vissa andra verb för aktiv handling (lenktyniauti dėl pirmos vietos, kovoti dėl nepriklausomybės, varžytis dėl žemės). Syftesbetydelsen har ofta också en nyans av orsaksbetydelse. 3. Infinitiven intar en central plats i systemet av uttrycksmedel för syfte – ensam och tillsammans med genitiv – medan prepositionskonstruktionerna utgör systemets periferi. Genitiv av konkreta substantiv som anger syfte kan förekomma ensam eller tillsammans med infinitiv. När den förekommer ensam kan den betraktas som elliptisk, t.ex.: nuėjo vandens (atnešti). Genitiv av abstrakta substantiv, vanligen verbalsubstantiv, används däremot ensam och kan ersättas med motsvarande infinitiv, t.ex.: nuėjo pogulio / pagulėti. Genitiv som uttrycker syfte används ensam (utan infinitiv) med verb som styr denna kasusform: klausti (kelio), prašyti (pinigų), reikalauti (skolos), teirautis (naujienų), ieškoti (laimės). 4. Syfteskonstruktionerna står i inbördes synonymiska relationer. Flera synonymserier bildas, där infinitiven ingår – ensam eller tillsammans med genitiv: 1) infinitiv / genitiv (av verbalsubstantiv) (nuėjo pagulėti / pogulio, atsigulė pailsėti / poilsio, susirinko pasikalbėti / pokalbio); 2) infinitiv (av verb som bildats av substantiv med suffixet -auti) / genitiv tillsammans med infinitiv av ett annat verb som betecknar en handling riktad mot objektet (nuėjo pietauti / pietų / pietų valgyti, išėjo riešutauti / riešutų / riešutų skinti, išsiuntė aviečiauti / aviečių / aviečių rinkti); 3) bendratis / į su galininku veiksmažodžių abstraktų (jei jų reikšmė nėra labai nutolusi nuo pamatinio veiksmažodžio) (išvyko medžioti / į medžioklę, atskubėjo pagelbėti / į pagalbą, grįžo sergėti / į sargybą); 4) prie su genitiv av substantiv som betecknar vissa föremål (inte platser) / genitiv av samma substantiv tillsammans med infinitiv av ett verb som betecknar en vanlig handling riktad mot det angivna objektet (nuėjo prie rugių / rugių pjauti, sėdo prie knygos / knygos skaityti, vaiką išsiuntė prie žąsų / žąsų ganyti); 5) prie tillsammans med genitiv / infinitiv tillsammans med instrumental (när substantivet betecknar ett redskap) (sėdo prie ratelio / verpti rateliu, sėdo prie pianino / groti pianinu, susėdo prie kortų / lošti kortomis). Genitiv vid infinitiv av transitiva verb ersätts ibland av ackusativ till följd av omgruppering av syntaktiska relationer, t.ex.: nuėjo aplankyti senelės / senelę. LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS | 223 FÖRKORTNINGAR ANTŠ – Antasavà, Kupiškio r. APUT – Juozas Aputis AVYŽ – Jonas Avyžius BALČ – Juozas Balčikonis BALT – Juozas Baltušis BALTR – Aleksas Baltrūnas BIL – Jonas Biliūnas BK – standardspråk BM – Litauische Mundarten, gesammelt von A. Baranowski... Leipzig, 1920. BOR – Kazys Boruta BRDŽ – Bernardas Brazdžionis BSG – Baisógala, Radviliškio r. BsMT – J. Basanavičius. Lietuviškos pasakos... Shenandoah, 1898, 1902. BsV – Iš gyvenimo vėlių ir velnių. Surinko dr. J. Basanavičius, Chicago, 1903. BUBN – Vytautas Bubnys CV – Petras Cvirka ČIURL – Sofija Čiurlionienė-Kymantaitė DJ – Daujėnai, Pasvalio r. DKK – Duokiškis, Rokiškio r. DKŠ – Daukšiai, Marijampolės r. DON – Kristijonas Donelaitis DR – Darbėnai, Kretingos r. DS – Dusetos, Utenos r. DV – Dieveniškės, Šalčininkų r. 3DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius, 1993 ĖR – Ėriškiai, Panevėžio r. GD – Gadūnavas, Telšių r. GL – Gelgaudiškis, Šakių r. GRD – Girdiškė, Šilalės r. GRDŽ – Girdžiai, Jurbarko r. GRV – Gervėčiai, Baltarusija GRŽ – Grūžiai, Pasvalio r. GS – Geistarai, Vilkaviškio r. GUD-GUZ – Aleksandras Gudaitis-Guzevičius IMB – Imbrādas, Zarasų r. IVAN – Tadas Ivanauskas J – Antanas Juška JABL – Jonas Jablonskis JACIN – Leonidas Jacinevičius JD – Litauiska sånger 1–3, nedtecknade av Antanas Juška, Vilnius, 1954. KAIR – Kairiai, Šiaulių r. KB – Kabėliai, Varėnos r. KLV R – Kalvarija, Marijampolės r. 224 | ELENA VALIULYTĖ Kp – Kupiškis Krėv – Vincas Krėvė-Mickevičius Krs – Karsakiškis, Panevėžio r. Ktk – Kuktiškės, Utenos r. Ktv – Kietaviškės, Kaišiadorių r. Lb – Labanóras, Švenčionių r. LKŽ – Litauiska språkets ordbok LNKV – Linkuva, Pakruojo r. Lp – Leipalingis, Lazdijų r. Lš – Liškiava, Varėnos r. LzP – Lazdynų Pelėda Maš – Pranas Mašiotas Mikel – Jonas Mikelinskas Myk-Put – Vincas Mykolaitis-Putinas Nm – Kudirkos Naumiestis, Šakių r. Nmč – Nemenčinė, Vilniaus r. Nv – Nevarėnai, Telšių distrikt Ob – Obeliai, Rokiškis distrikt Ožk – Ožkabaliai, Vilkaviškis distrikt Paukšt – Juozas Paukštelis Pc – Pociūnėliai, Radviliškis distrikt Plm – Palomenė, Kaišiadorys distrikt Plv – Pilviškiai, Vilkaviškis distrikt Pn – Panevėžys Pnd – Pandėlys, Rokiškis distrikt Pnm – Panemunėlis, Rokiškis distrikt PnmR – Panemunis, Rokiškis distrikt Rd – Radviliškis Rm – Ramygala, Panevėžys distrikt Rš – skrifter Rt – Rietavas, Plungė distrikt Sal – Kazys Saja Sdk – Sudeikiai, Utena kommun Simon – Ieva Simonaitytė Skd – Skuodas Skr – Skirsnemunė, Jurbarkas kommun Sl – Salos, Rokiškis kommun Slm – Salamiestis, Kupiškis kommun Sml – Smilgiai, Panevėžys kommun Snėr – Salomėja Nėris Sp – tryck Srv – Surviliškis, Kėdainiai kommun Sv – Svėdasai, Anykščiai kommun ŠŽ – Det magiska ordet. Litauiska folksagor, sammanställda av K. Aleksynas, Kaunas, 1985. LIETUVIŲ KALBOS TIKSLO KONSTRUKCIJOS | 225 Š – Ordbok över litauiska och ryska, sammanställd av J. Šlapelis, Vilnius, 1921 ŠALT – Saulius Šaltenis ŠLV – Šiluva, Raseinių kommun ŠMN – Šimónys, Kupiškio kommun ŠRAG – Šatrijos Ragana ŠTS – Šatės, Skuodo kommun TRGN – Tauragnai, Utenos kommun TRŠ – Tryškiai, Telšių kommun TTS – folklore UT – Utenà UZP – Užpaliai, Utenos kommun VAŽG – Vaižgantas VB – Vabalninkas, Biržų kommun VENCL – Antanas Venclova VIEN – Antanas Vienuolis VLKJ – Vilkija, Kauno kommun VLKV – Vilkaviškis VRN – Varėnà VŠV – Viešvėnai, Telšių r. ŽEM – Žemaitė LITERATŪRA AMBRAZAS, V. 1995: Lietuvių kalbos bendraties konstrukcijų raida. Lietuvių kalbotyros klausimai 33, 74–109. AMBRAZAS, V., red. 1997: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. BABICKIENĖ, Z. 1984: Žodžiai, reiškiantys paros laiką ir tuo metu valgomą valgį. Kalbos kultūra 47, 29–31. DUMAŠIŪTĖ, Z. 1967: Dėl tikslo aplinkybės konstrukcijų vartojimo. Kalbos kultūra 13, 24–28. GRENDA, Č. 1965: Veiksmažodžių junginiai su objekto bendratimi. Kalbotyra 13, 29–54. LABUTIS, V. 1976: Tiesioginio objekto, tikslo ir kiekio kilmininkų valdymas. Mūsų kalba 4, 4–10. PALIONIS, J. 1974: Supino vartojimas XVI–XVII a. lietuvių rašto paminkluose. Baltistica 10 (2), 143–147. PIROČKINAS, A. 1972: Dėl kilmininko ir galininko su bendratimi vartojimo tikslo aplinkybei reikšti. Baltistica 1 priedas, 131–134. SAVIČIŪTĖ, G. 1980: Predikaty celi i predikaty kauzaciji. Izvestija akademii nauk SSSR. Serija literatury i jazyka 39 (6), 539–548. SLIŽIENĖ, N. 1994, 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1, 2(1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. ŠUKYS, J. 1996: Dėl neiginio ir tikslo kilmininkų K. Donelaičio „Metuose“. Kalbos kultūra 68, 49–56. ŠUKYS, J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa. ŠVAMBARYTĖ, J. 1996: Apibrėžtumas ir neapibrėžtumas bei jų raiška. Kalbos kultūra 68, 39–49. ULVYDAS, K., red. 1965, 1971, 1976: Lietuvių kalbos gramatika 1, Fonетika ir morfologija; 2, Morfologija, Vilnius: Mintis; 3, Sintaksė, Vilnius: Mokslas. VALIULYTĖ, E. 1988: Siekimo kilmininkas ir jo sinonimai. Kalbos kultūra 54, 30–36. Elena Valiulytė Gauta 2001 03 20 Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6, 2055 Vilnius, Lietuva