Vilija Sakalauskienė, Klementina Vosylytė, red. „Zanavykų šnektos žodynas III, S–Ž“

Acta Linguistica Lithuanica LV (2006), 127 - 132 Recensioner Reviews Vilija Sakalauskienė, Klementina Vosylyte, red. Zanavykųdialektens ordbok III, S–Ž Textförfattare: Rima Bacevičiūtė, Ritutė Petrokienė, Vilija Sakalauskienė, Klementina Vosylyte Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2006, 776 p. ISBN 5-420-01590-0 (band 3), 5-420-01505-6 (samlad utgåva) Den tredje volymen av den dialektala ordboken över Zanavykas dialekt har utkommit (ord som börjar med bokstäverna s–ž). Detta är ett betydande arbete inom vår vetenskap och kultur; material från dialekter som utgör grunden för standardspråket. För språkets historia är detta en särskild bok från J. Jablonskis, J. Pikčilingis, P. Vaičaitis och dussintals, hundratals och tusentals kulturpersonligheter, som har ärvt dialekten från århundraden och historiens djup (och redan tagit till sig en del mindre urbana inslag). Många unga arbetade, sökte och antecknade ord; de leddes av framstående filologer från det gamla Vilnius universitet, Juozas Pikčilingis, Aldonas Pupkis, Giedrius Subačius, Giedrė Čepaitienė (Kudirkaitė) och många andra. Många inspelningar gjordes på bandspelare, kartotekets uppgifters tillförlitlighet prövades, och alla exempel återgavs i förenklad fonetisk transkription (det är synd att ljuden ɔ – kort o, ŋ – velart n före konsonanterna g, k, det tonlösa ch (x) och så vidare inte anges). De som hade ärvt dialekten från sina föräldrar och förfäder, insamlarna av ordboksmaterial och textförfattarna Vilija Sakalauskienė, Rima Bacevičiūtė och Aldonas Pupkis – för att inte tala om den avlidne professor habil. dr. Juozas Pikčilingis – bidrog med en stor mängd ord och meningar av allmän karaktär till denna dialektordbok, det vill säga alla ord som kunde dokumenteras under flera år (särskilt under sommarexpeditionerna); de dechiffrerade inspelningarna och skrev ordbokstexten. Arbetet var omfattande. Ordbokens redaktörer fick visst stöd av den statliga kommissionen för det litauiska språket vid Republiken Litauens Seimas och av VU:s ledning (stöd till utgivningen avböjdes). Ett sådant verk väckte en mängd frågor hos hela skaran av språkforskare. Materiallämnarna bör ju i teorin vara människor födda och uppvuxna på orten (liksom deras föräldrar), tala den bevarade dialekten väl och undvika sådant som hör till skriftspråket (det har man ju lärt sig utifrån, det är inte ärvt). I de första volymerna fanns det ganska många inslag från standardspråket; den tredje volymen- 127 Recenzijos I lexikonet tycks det ärvda ordförrådet dominera, medan morfologin och fonetiken nästan inte alls har påverkats av nyheter. Bland de nyare inslagen finns: a) ord som kommit in genom det administrativa livet och används där, b) exempel på så kallad slang som landsbygdsbor och intellektuella har snappat upp från lärare, barn, ungdomar, äldsteråd, gårdsledare och tjänstemän. a) Bendrinė kalba naujai paveikusi bus šiais atvejais: sanitòrija ‚sanatorija‘ (p. 17), sántykiai ‚bendravimas‘ (p. 18), duodu, kam noriu (blevyzga iš Kauno palaidūnių) (p. 21), sąžiningas, -a – tekste visai neduota (tik nesąžiningi, tai iš bendrinės kalbos kalbėtojų) p. 29; sekùndė (1) ‚minutės dalelė‘ – p. 35; patòbulina Grš – p. 38; centrãlin'us [katilus] Nm – p. 38; separúoti pieną – p. 40; simpàtiškas Grš, simpatiškùmas Lkš – abu p. 51; simulúoti Bbl – p. 51; skaitìklà Nm – p. 59; skvẽras Nm – 102; súrdotas (1) VšR = surdutas p. 224; suvéni̇ras Ssr – p. 225; šakárnas, -a (1) Br ‚praśmatnus‘ – p. 238; šaldìtavas (2) Šk, Grš – p. 240; šalni š'audù būvu Nm = šalnę š'audì būvo (Kudirkos Naumiestis, Griškabūdis dažnai verčiami veliuoniškiais, gal tik taip taria atvykėlis ar mišrios šeimos žmogus koks – p. 241; uslànus Slv ‚suolas‘ – p. 306; it Šk = žemaičių tarmės ir bendrinės kalbos žodis – p. 331; štãbelis (1) Lkš – p. 336; švãngas Snt (žargono žodis) – p. 354; táiga Lkč – p. 370; talmùdas Grš – p. 380; támsta (p. 381) Snt – išmokta iš mokyklos (1954 m. juoktasi iš manęs, vartojusio pokalbiuose su vyresniu ūkininku tiktai tamsta); trenirúoti Grš – p. 464 ir kt. b) Språkliga förvanskningar: ko·rú lì·di·to·je: = korių lydytùvą, lydìklį Grš (s. 23); sėdi (om äggen) = ’ruvar’ Nm, s. 259, senãĩ ’länge sedan’ Snt, s. 36 – seniai; akmuo susėdo (= sjönk), pilnãĩ (= helt), s. 42; šnùkis plì·tos prà·šo Br (storstadshuliganers slang) – s. 131; ì·so dĩ's – VšR = iso·dĩ's – s. 132; vienas vakarúoti šùkas, kitas gi (= och den andre) ì· mù·ši Jnk – s. 220, trivogà ett ord från sovjetarmén och A. Sniečkaus hov – s. 480; (trädets) šaknį išimt Grš – s. 464; = išrãut (slangens frammarsch) – s. 485; rūdeni mẽs labaĩ turtingi obuolčẽs =...vi har många äpplen, åtminstone rika på äpplen; Grš – s. 504; pritvirtinti ’tilldela (3 r.)’ Br, Lkš, Ssr – s. 514; ...dúonos turėjom pilnaĩ Lkš – s. 541; hos honom (= åt honom) pengar: (= hans pengar) ũ·že Šk – s. 541; ũ·že bič'ukai (= män) Šk – s. 541; škarãdnas, -à (4) Grš, Lkč – slangord – s. 292; šmùtkės (2) ’kläder’ Br (slangord i Kaunas) – s. 312. Det finns också andra dialektformer som bör rättas: atèina = atẽina Br (s. 9); ẹjẽũ = ẹjãũ Snt (s. 9); gẽr[s] = g’ẽr[s] Nm (fut. 1:a pers. sg., s. 9); vẽ.l = vẽl Grš (s. 10); kapẽ.ikos = kapẽkos Slv (s. 10, Lkš, s. 20); sanarẽl = sanarẽl Šk (s. 11); nepasakì·si = nepasakì·si Lkš (s. 11); pasãki = pasãkė Nm (s. 13); sá·s'ùva Žlt och sá·s'ùva Lkš ’häfte’, s. 20 = sá·s'ùva; rẽ·ki Snt ’skrek, ropade’ s. 26 = rẽ·ki; pasėmẽ·s Žvr ’efter att ha tagit’ = pas'ẽ·m'e·s (s. 27), lẽ·k'e, lẽkė Grš = lẽ·ke; màno Bbl = mànu (s. 29), mànu Nm = màno (s. 38), sė·ilė = sė·ili (s. 34); mō·ki·to·je Grš = mō·ki·to·je (s. 39), men mō·ki·to·j'ė 128 Recenzijos Žet – s. 74, septi·nezdė·šimt Slv ’70’ = septýniaz·de·šimt (likaså på s. 40); aplīn[k] Snt = aplīn[k] – s. 52; kutjù Lkč = kúju – s. 75; kìtrausim ’vi ska vara listiga’ Nm = kýt rausim – s. 81; pjok’ėlis Ssr = pjokė’lis – s. 80; vežt́s = vežt́s – s. 92; apsirė·dœ Nm = apsir’ė·dœ – s. 89, trūko ’gick sönder’ Grš = trūko – s. 89; skrāmna Šk är helt oväntat, jfr lånordet skrum̃nas, -à Slv, Lkš, adv. skrum̃niai från LKŽₓᵢᵢ 1100 (Lkš) – s. 93; v’iená.í. = viená.í (s. 43, 152); žieda Grš = žieda (s. 91), išvašūoti Snt – s. 97 (jfr samma ord išvašūoti Snt, s. 602); slėpkivos Bbl = slėpkivos Bbl, s. 106; visa, ró·dos, grā·ba. Nm = visa, ró·dos, grā·ba (s. 106); rìje Ssr = rìje (s. 113); plėše Slv = plė·šœ – s. 115; s’uvūos Snt = siuvúos – s. 121; i·siso·d́s VšR = i·siso·d́s – s. 132; lužinė Grš = lužinė[ja] – s. 134; rū·kščors Grš – s. 135 (undrar om det alls går att uttala så); neižlėks Grš = neišlėks – s. 153; sprė·st Šk = sprė·st – s. 154; nusistakò·rint Nm ’gå under’ = nusistakòrit – s. 162; i· spīnta. Žlt = i·spinta. – s. 163; piena. = piena. s. 167; sen’ūnas Ssr – s. 168 = sen’ūnas – Slv, Snt, Lkš – s. 38; stī·gos Grš = stī·gos – s. 176; stós Žlt = stós – s. 185; acistó·si Bbl = acistósi – s. 186; žī·rklės Bbl (s. 195) och žī·rklės Bbl (s. 754); medin’ū [s] stri·pūs Bbl = medin’ū[s]… – s. 197; stūkis (2) Snt = stūkis (2) – s. 200; slāstai Lkš ’fällor’ – s. 201, – sląstai (1) – s. 105; lė·tas Br = lė·tas – s. 201; su dviem Šk = su dviem – s. 210; acišukt Lkš och acuksi Grš = acišukt, acuksi – s. 214; no·tėvu Nm = no·tėvo – s. 215; i·sisūkor Lkš = i·sisūku, men i·sisūku Nm = i·sisūkor s. 215; sūriai Šk = sūriai (hört i Žvr, Kbr) – s. 224; svėbelis (1) ’tändsticka’ = svėbelis – s. 229; linamī·n’us Snt = lināmī·n’us – s. 231; mė·s = mė·s Grš – s. 247; smė·lu Lpl = smė·lu (gen. sg.) – s. 246; atė·jo·Grš = atė·jo· s. 248; apstó·jœ Zp = apstó·jœ – s. 250; šėkas 4 (LKŽₓᵥᵢ 615 från Nm, Grš anges inte uttryckligen, eller är det inte šėkas); betoningen i orden šėnės šėnis är tveksam, eftersom den inte skiljs åt i LKŽₓᵥᵢ 616-exemplet; ōbuolūs Šk = ōbuolūs – s. 272; i·šikna. Ssr = i·šikna. – s. 272; šiknāpurtis (1) Žlt ett ord i en anekdot om K. Ulvydo språkrättelser – s. 272; nę·da Ssr = n’ę·da – s. 306; taisī·sis Snt = taisī·sis – s. 274; lī·tu. ’regn’ Žlt = lī·tu. – s. 276, även lī·tu.s Lpl, s. 295, aplīn[k] Snt = aplīn[k – s. 277; vīlną Šk = vīlną – s. 277; širdì Grš – širdì – s. 284; uogōjū Lkč ’bärbuskar’ = uogōjū Lkč (i samma mening – s. 529; šituodu, ordet šitas har tagits upp separat och upprepats i artikeln – s. 287; kū·na Grš = kū·na – s. 290; sę·tūvi Lkč – s. 299 – jfr sę·tuvę (3ª) Grš, Ssr – s. 44; dūr̄ses Lkš = dūr̄ses – s. 312, pę·kla, Šk = pę·kla. – s. 313; mō·jœ Slv = mō·jœ – s. 379; užlī·jœ = užlī·jœ Slv – s. 379; su žaršim = su žaršim – s. 311; bro·līene VšR = bro·līene – s. 314; parėju Ssr = parėju – s. 323; vakarėlei Lpl = vakarėlei – s. 323; rūpi VšR = rūpi – s. 323; pašò·kīsim Snt ’vi ska få dem att dansa’ = pašò·kīsim – s. 323; špėga ’spion’ Nm = špėga – s. 330; pīksta Šk = pīksta – s. 331; krė·zdavu Šk, neprikrė·zdavo:m Jnk = krė·zdavu, neprikrė·zdavom – s. 339, tė·kinu Nm = tė·kino – s. 331; ankstīva Grš (s. 352), men ankstīvas, 129 Recenzijos -à (4) i band I; piētus vīrt Br (= [reikoe] piētus vīrt – s. 355); plūgas (1) Ssr = plūgas (2) – s. 356; liēsa Nm = liēsa – s. 361; pi'gdāũ Grš = pi'gdāũ – s. 371; givėt Šk = gi'v'ét – s. 374; trãukte trãukdavo Grš – s. 378 (men korrekt trauktė trãukdavo i samma mening på s. 455); algà. Šk = algà – s. 379; ac'ũ zdavo Grš = ac'ũ zdavo – s. 379; rīta Grš = rīta – s. 392; gi'vunē'li Šk = gi'vunē'li – s. 395; abdrõ ži Grš = abdrõ-ži – s. 397; teisingai Lkš = teisingai – s. 404; žmõ'ni:z bãi.lu.s Bbl = žmõ'ni. s... – s. 512, 523–524, 526, stvė'r'i,ėmė Snt = stv'éri s. 413; ko'k'ės ž'ūrkes Šk = kó'k'es... – s. 416; terliũgas, -ė (2) Lkč en storväxt person, men i meningen t'erlũgos kók'os [ben] – s. 417; tetėnas Lkš (Žvr, Grš) kan formen tetėnč Lkš ha uppstått – s. 421; t'ė'tūks Grš från tę'tūkas, kunde den verkligen ha uppstått – s. 421, linguõje Snt = linguõje – s. 425; t'iku Lkš = t'iku – s. 430; vietõ Grš = vieto[je] – s. 436; vaikãi Grš = vaikãi s. 421; ižgalã'stas Lkš, jfr ižgalã'stas Lkš = ižgalã'stas – s. 453; i būda = i būda – s. 454; pluralis inessiv dviem = dviem s. 454; tám šeimininkui Ssr = tám šeimininkui eller šeimin'kui – 457; nulėkusi Šk = nulėkusi – s. 460; arklù,arklų, žagrių‘ är inte ett zanavykiskt ord – s. 477; triũšai substantiv (4) = triũšai Ssr (4) – s. 479; tr'ũ zdavo – 479; tr'usūs tr'ūsœ Bbl (helt obetonat) = tr'usùs tr'ū-sœ – s. 479; litu substantiv ‚regn‘ = l'ītu. Snt – s. 480; skõ'ni Lkš = skõ'ni. – s. 483; no stõ-gu Ssr = no stógu ~ nuo stógo – 486; rėkt Grš = rẽkt – s. 48; acitūpœ.s Lkš = acitū-pœ.s – s. 488; šo'kimas Lkš = šo'kimas (2) – s. 503; ko'ši Snt = kõ ši ~ kõšė – s. 471; teli-cã.ite Grš = teli'cãut'e – s. 499; turkýtė Nm (LKŽ XII 1141) – en obetonad mening, som LKŽ-redaktionen själva har skrivit i standardlitauisk form – s. 502, bė'ga Grš = bė'ga – s. 515; pluralis genitiv lít'is Grš = lít'is – s. 515; užvī'davu Snt = užvī'davu – s. 516; dúos Snt = dúos – s. 517; póter'us Snt = póter'us – s. 517; ū'kœ Br = ū'kœ – s. 522; neprarū'ki Šk = neprarū-ki – s. 523, prisirū'kœ.s Žvr = prisirū'kœ.s – s. 526; nuti'sus'os Bbl = nuti'sus'os – s. 526–527; ùsa. Ssr = ùsa. – s. 532; t'ikren'i'b'u Grš = t'ikren'i'b'u – s. 550; ž'ūrki Snt = ž'ūrki – 553; visõ'k'u. Šk = visõ'k'u. – s. 564; ž'ū'rim Ssr = ž'ū'rim – s. 568; acilõ šus Šk = acilõ šus – s. 564; tiė Bbl = tiė – s. 533; neišuteli'čœu Nm = neišutė'li čœu – 533; štakiėtu Snt – s. 534 = štakiėtu. Snt – s. 335; žã.rnãs Šk = žãrnas – s. 535; l'isk Žvr = l'isk – s. 539; jautės Grš = jautės – s. 568; valkatė'l'u. Bbl = valkat'ė'l'u. – s. 570, s'iki. Snt = s'īki. – s. 570; sõ du Šk = sõdu Šk – s. 583; išvarinėjo. Grš = išvarinė-jo – 583; išlėgdavo Grš = išlėgdavo – s. 601; piendz Nm = piendz s. 602; susigrėb'au Lpl = susigrėb'au – s. 605 (studenter); kãeturezdėši[m] Nm = k'ãeturez,dė-ši[m] – s. 516; i p'ėkla. Šk = i p'ėkla. – s. 643; vėži. Lkš = vėži. Lkš, liksom vėži. – s. 648; mūdu Grš = mūdu – s. 642; žadė Grš = žadė[jo] – s. 680; pirmūnė Žlt = pir-mūnė – s. 653; su viena Šk = su viena (studentpåhitt) – s. 656; tė'vu (!) ašaras ivã-rœ.s Grš – s. 586 (samma mening); lūpom Br = lùpo.m – s. 657; n'ėra Jnk = n'ėra, n'ėr – n'ėr s. 657; gi'vė'davu Šk = gi'v'ė'davu – s. 658; viengėrklis, -ė Snt = viengėrklis 130 Recenzijos (2) – s. 658; mùs Nm = mùs[u] – s. 662; aprėngtas Lkš = àprenk tas (nj-dialekt, ord?) – s. 663; senùnas Šk – senũnas s. 664 (jfr uppslagsordet seniūnas s. 38); výkdyti, -o, -ė, men uppslagsformen vỹgdo Jnk – s. 665; pòlku. SNT = pòlku. – s. 670; ãš PLB = ãš – s. 674; lẽtas Grš = lẽtas – s. 676; dúobe. SNT = duõbe. – s. 682; visàp SLV – ett faktum från kapsai, inte zanavykai (blandad familj) – s. 686; kãjeu SSR = kãjau (stavningsvariant) – s. 687; kità turėdavo į pavarìt = kità... NM – s. 689; ùlič'o SNT – s. 690 helt utelämnat; ižbėks JNK = ižbėks – s. 691; viščūkais SLV = viščūkais s. 692 osv. Fel accentuering anges: skambùs, -ì (2) = (4) – 65; skyrýbos (2) Lkš = skyrýbos (?) – s. 78 (jfr skirìbu Grš – s. 80); skùpìbi. (1) SNT = 2 (s. 96); snarglė (2) BR = (4) – s. 128; spangális, -ė (1) ‚blind‘ (2) = spangális Grš – s. 135; sulýgėšnis, -ė (2) SNT = (4), eftersom man säger sulìgesñtū – s. 218; sunkùlis, -ė (4) SNT = (2) – s. 220; svarbùs, -ì (1) = (4) – s. 229; špõsas (1), men špòsūs LPL tycks inte tillåta att accentklass 1 förutsätts – s. 332; singular instrumental med špòrais (s. 332) visar inte formen špòros; formen šr̀ùbas (2) är inte heller övertygande (s. 334); tekarmìà (1)? – s. 405; visiškài LKG – ordets böjningsparadigm har inte skrivits ned och det anges inte heller om formen visiškai saknas – s. 409; televizija (1) Lkš = televizija (1) (nj.) – 411; trimar̃gis (1) JNK = (2) – s. 471; triptìnis (1) Lkš = 2 – s. 476; trỹs (4) – enstaviga ord har inga accentklasser, dessutom genitivformen trijų NM – s. 477; singular instrumental pritveriamà ŽLT = pritveriama – s. 514; užsiėmimas BD, Lkš (1) = (2) – s. 540; vardijìmas (2) = (1) – s. 577; vieni dieninis, -ė (2) Lkš = (1) – s. 658; vienintėlis (1) Lkš = (2) – s. 658; vìsas, -à = (4); žérkolis (3ª) SNT = (1) – s. 706; voruškėlė substantiv femininum (2) ‚nyckelpiga‘ från LKŽXIX 995(Nz) = voruškėlė (2) – s. 701; acistóje.s SNT = acistóje.s – s. 705; tìngin'u SLV (och žiema, vã sara = žiema., vã sara. SLV) = tìngin'u – s. 706; žąsinas substantiv maskulinum (1) = (3ᵇ) – s. 723; suvỹn'o ta (1) NM (så har det tidigare hörts i ŽVR, Bajoraičiuose, VšR, men det har inte tagits upp) – s. 738; ži dĩ kapãi NM = ži dũ... – s. 739; pažìrãvimas (1) JNK, men endast pažỹravimas (1) tas upp – s. 753; krùmus SNT = krùmus – s. 760; žmògis tã Grš = žmògi stã – s. 763; didžiakó jis buvu = didžiakójis (2) – s. 770 osv. Accentklass anges inte: trinýtas, -a adj. = (1) = s. 471; trìnkteltas, -a Lkč = (1) – s. 427. Författarna fann mycket många fraseologismer. Det är kanske bra, men det är tveksamt om många långa ordspråk (hela meningar) är fraseologismer. Exempelvis eik seniem šunim kulìų skūsti ‚dra åt helvete‘ Šk – s. 36, även s. 348, 349; jopkìs išūti Šk ‚svära‘; kaip stóvi teip brangùs JNK, NM, ‚utan egendom‘ – s. 190; kaip užsukta radìje SSR – s. 217; men inte på s. 314; sviedìni mùšti Šk ‚spela fotboll‘ – s. 534; nè Dievui žvakės, nè vėlniui šakės SNT – s. 239; į šalį SNT – s. 242; under uppslagsordet ùtelės šerti ges meningen o j[ls] čė uodù šė.rt ẽis JNK – s. 263. Det är också tveksamt om sådana uttryck är fraseologismer: senà mergà Grš, Šk – s. 37; skūrą nuimti ‚straffa‘, į smertį; po smerties; šūdas storijų, šūdas plonųjų ‚ingenstans … 131 Recenzijos följde ‘inte utan det’ Snt (slavism, slang) – s. 395; egentligen Antanas, ‘inseminator’ Snt (på andra ställen blir det Jõnas, Pẽtras, Albīnas, liksom där) – s. 544; meningen om vasariaus-månaden förekommer två gånger – s. 601. Ofta upprepas samma bildliga uttryck – det betraktas som en fraseologism och metafor: en enda gång ljuger man inte Šk – s. 49; den förmenta fraseologismen för hundra pipor passar med frasen gå för hundra och för hundra pipor: som metafor gick för hundra pipor, allt bra Grš – s. 279, upprepas också på detta sätt: hjärtat är inte på sin plats ’orolig’: mitt hjärta är inte på sin plats Br och hjärtat är inte på sin plats ’orolig’: hjärtat är inte på sin plats – s. 285; uttrycket gå och skära hundarna i hälarna (kullarna) anges på s. 348 och 349; djävulen har väl lagt sin svans över det Snt ’går inte att hitta’ – s. 498, och djävulen har väl lagt sin svans över det Grš och djävulen har dessutom lagt sin svans över det s. 622, bjuda på en nypa snus Šk – s. 530 och 369; för att illustrera ordet usai behövs meningen tė uždarbači buvo paskàtinti (gerì Snt) – s. 532 (den finns också på s. 536 under ordet uždarbẏs); den påstådda frasen full bak ’mätt’ Lkš och en annan påstås vara bak full ’mätt’ – s. 539; tiken unge ’oäkting’ Lkš, Grš – från militärslang – s. 551; älskade att sjunga Grš – s. 616; förgäves är hämtat från standardspråket, eftersom förgäves ännu 1925 var obegripligt där i de gamla berättelserna i lokala annonser); gå, ventilator är inte dialektord – s. 526; hel, -t och alla har gjorts till separata ord, så även fraseologismen på alla fyra ’mycket lång’ upprepas. Missnöje med dagens liv i Litauen och med folket i allmänhet kommer till uttryck: prasigi-v'ė̃nom (= prasigi-v'ė̃no·m), prasisiėkėm / o su tuo litù susikalbėt negalù Jnk; mà ją smalà / ta trispalvė. Snt (s. 114, upprepat på s. 477); tók'u vagũ kaip lietuvẽi tai n'ėrà Br – s. 210; tàs / ka jĩ šìmc / lãndzbergis Jnk – s. 279; jeи gi·v'ė̃n'imas ši·diškas būvu prie tō[s] = tō smetõ·nos Snt – s. 342 (nåväl, varför inte visa de tidigare aktörernas dolda tankar, till och med inför barnbarnen till språkets fader Jonas Jablonskis); šitām tá·rpœ tai sunkù gi·vė́t Grš – s. 389; jéi nebūtų. tarìbu. valdž'õs / ubagijè būtù pasidã·rusi Br – s. 519; ūš tàii ir paniekino· baltūši / ka teisingus vaidìnimu[s] sù·kė Nm – s. 549; vītis (2) den litauiska statsvapnets emblem = Výtis (2) s. 695. Det måste ha brustit i redaktionell uppmärksamhet; man har litat alltför mycket på materialet, trots att mycket arbete lagts ned. Ordbokens användare kommer utan tvivel att förstå felen och inte föra dem vidare i sin forskning (det är mycket tydligt och förståeligt). Sådant uppstår genom brådska och ouppmärksamhet – vad kan man göra nu. Vytautas Antanas Vitkauskas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, 10308 Vilnius, Lietuva 132