Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai

DALIA SVIDERSKIENĖ Lietuvių kalbos institutas Forskningsområden: onomastik (undersökningar av egennamns bildning och ursprung). KÄNNETECKNANDE DRAG I BILDNINGEN AV AGRONYM AV PERSONNAMNSURSPRUNG I MARIJAMPOLĖS LÄN Karakteristiska drag i bildningen av agronym av antroponymiskt ursprung i Marijampolė County S A M M A N F A T T N I N G Artikeln presenterar en ingående analys av bildningen av ortnamn (agronym) av en underklass i Marijampolės län under mellankrigstiden, vilka har bildats av personnamn, appellativa personbeteckningar, etnonymer med mera. Agronym undersöks med avseende på bildning genom tillämpning av den klassificering som utarbetats för studier av hydronym; enligt denna indelas de i primära och sekundära, och de senare i avledningar (med prefix, suffix och ändelser), sammansättningar och flerordsnamn. Vid tolkningen av ursprunget söker man finna det mest exakta grundordet (etymonet) som agronymen härleds från och förknippas med. Bland de sistnämnda dominerar personnamn tydligt. I det undersökta området kan de vara av litauiskt ursprung (fortfarande i bruk eller utdöda), polskt ursprung och i enstaka fall även belägg i det tyska ordförrådet. S A M M A N F A T T N I N G Artikeln ger en detaljerad analys av bildningen av ortnamn (agronym) av en underklass i Marijampolė County under mellankrigstiden, vilka har bildats av antroponym, appellativa personbeteckningar, etnonym med mera. Agronym undersöks med avseende på bildning genom tillämpning av den klassificering som utarbetats för hydronym; enligt denna indelas de i primära och sekundära, och de senare delas vidare in i avledningar (med prefix, suffix eller ändelser), sammansättningar och flerordsnamn. C E N T R A L A B E G R E P P: mellankrigstiden, ortnamn, ordbildning, ursprung, antroponym. N Y C K E L O R D: mellankrigstiden, ortnamn, ordbildning, ursprung, antroponym. Straipsniai / Articles 97 DALIA SVIDERSKIENĖ När ursprunget fastställs söker man efter det mest precisa primära ordet (etymonet), från vilket agronymerna har bildats och till vilket de är relaterade. Antroponymer dominerar tydligt bland dessa. I det undersökta området kan de härröra från litauiskt (fortfarande levande eller redan utdött) lexikon, liksom från polskt eller i vissa fall tyskt lexikon. 0. INLEDNING Det finns få arbeten som innehåller en ingående analys av bildningen av ett enskilt underordnat ortnamnsklass, en viss region eller plats. Ilona Mickienės (Mickienė 2001) och Nerija Bartkutės (Bartkutė 2008) doktorsavhandlingar bör nämnas; där undersöks regional toponymi. Bland andra toponymklasser (underklasser) har agronymerna i distrikten Telšiai och Joniškis undersökts ingående (Bartkutė 2008: 147–176; Mickienė 2001: 109–137): de mest produktiva bildningstyperna och de vanligaste ursprungskällorna har fastställts. En analys av agronymerna i distriktet Telšiai har publicerats i en separat artikel (Mickienė 2006: 27–30). Enligt författaren visar sådana undersökningar den mikoregionala toponymins särdrag och de bildningsdrag som kännetecknar den aktuella toponymklassen. De lokala undersökningarna kompletteras också av en studie av agronymerna i norra centrala Litauen (Endzelytė 2004: 80–89). I denna artikel behandlas de för närvarande kända och förekommande agronymerna i distrikten Joniškis, Pakruojis och Pasvalys ur bildningsmässigt, strukturellt och semantiskt perspektiv. Ortnamn i norra centrala Litauen med suffixet –išk– (varianter av båda genus och numerus) behandlas i en annan artikel av samma författare (Endzelytė 2004a: 1–10). Enligt författaren har toponymerna bedömts ur bildnings- och ursprungsperspektiv och belagts i samtliga ortnamnsklasser: namn på bebyggelse, vattensamlingar och mark. Grasilda Blažienės artiklar bör också nämnas. I dem behandlas åkernamnen på godset Kirpėnai (Blažienė 1986: 37–42), och namn på åkrar, ängar, dalsänkor, skogar, kullar, vägar och andra objekt som finns belagda i preussiska namnsamlingar översiktligt (Blažienė 2005: 27–41). Författaren föreslår att dessa toponymer, insamlade ur skriftliga källor, ska kallas marknamn eller namn på obebodda platser. I den slaviska toponymiska terminologin används den internationella termen agronimas för att beteckna en av typerna av toponymer. Det är namn på olika jordar, jordlotter, områden, åkrar, odlingsmarker, fält och skiften (gr. ἄγρος – fält, åker) (Podoļskaja 1978: 27). Eftersom denna artikel behandlar en underklass av ortnamn som betecknar vissa likartade terrängobjekt (åkrar, odlad mark, odlingsjord, betesmarker, ängar, lotter, jordar och dylikt), det vill säga agronymer, används termen agronimas konsekvent i det följande. Vid behov används termerna vietovardis, toponimas synonymt. Det antas att termen i det följande, av stilistiska skäl, även kommer att användas vid undersökningen av agronymer med ursprung i såväl appellativ som andra ortnamn, vid behandlingen av de vanligaste bildningssätten och vid slutsatser om de huvudsakliga tendenserna i deras bildning, med mera. 98 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darbo bruožai Av stilistiska skäl kommer, utöver de redan nämnda, termen žemėvardis (žemėvardžiai) att användas i snäv bemärkelse1. Artikeln bygger på ursprunget hos ortnamnen (agronymerna), det vill säga den presenterar ortnamn med samma ursprung2 men av olika bildningstyper och bildningssätt. Först presenteras primära och pluraliska agronymer, därefter alla sekundära avledningar med ändelser, suffix och prefix samt sammansatta agronymer3. Syftet är att klarlägga tendenserna i bildningen av agronymer med personnamnsursprung, vilka under mellankrigstiden upptecknades ur det levande språket. Artikeln försöker fastställa särdragen hos de nämnda bildningstyperna och bildningssätten i detta område, vilka suffix som används för att bilda suffixavledningar och hur produktiva de är, samt att belysa tendenserna i bildningen av agronymer som har bildats genom sammansättning och sammanfogning. När agronymer härleds från personnamn söker man i första hand efter dessa i litauiska antroponymiska källor – Lietuvių pavardžių žodyne (LPŽ), Lietuvių vardų kilmės žodyne (LVKŽ5), i personnamnsregistret i Zigmas Zinkevičius monografi Lietuvių asmenvardžiai. Vid behov, exempelvis för appellativa personbeteckningar eller etnonymer, används den elektroniska utgåvan av Lietuvių kalbos žodyno (LKŽe). En särskilt viktig källa till stöd för de rekonstruerade personnamnen är det alfabetiska registret över historiska personnamn, som förvaras i namnarkivet vid Litauiska språkets institut (IAK). Det användes i 48 fall (~7%). Samma samling personnamn användes också när det rekonstruerade personnamnet4 behövde beläggas och hade uppkommit på grundval av en appellativ personbeteckning som anger yrke, ursprung, utseende, karaktärsdrag eller dylikt (Desetnikowa, Kalwis, Kažameks, Krewcius, Kudrys, Rymarž, Szaltyłz, Źziauciowa med flera). 1 Författaren (Sviderskienė 2005: 94) delade in samtliga ortnamn i en socken i Marijampolės län i tre huvudgrupper efter typen av objekt som namngavs: hydronymer, namn på bebyggelse och namn på olika andra terrängobjekt (åkrar, höjder, odlad mark, odlingsjord, gropar, torvmossar, betesmarker, berg, kullar, vägar, fält, slätter, skogar, ängar, öar, stigar och dylikt). Dessa sistnämnda ortnamn, det vill säga gruppen som helhet, kallades i artikeln marknamn; termen ansågs bäst beskriva egennamnen på terrängformer, både större (drimonimer, oronymer och dylikt) och mindre (agronymer, dromonymer och dylikt). Det antas att denna princip kommer att följas även framöver. Termen žemėvardis kommer att användas både i vid (om hela gruppen av terrängobjekt) och snäv bemärkelse (om enheterna i en ortnamnsunderklass – agronymer). 2 Ur ursprungssynpunkt delas agronymerna in i sådana med klart ursprung (härledda från personnamn respektive från appellativa personbeteckningar) och sådana med möjligtvis dubbel härkomst. 3 Här följs den strukturellt-grammatiska klassifikation som Aleksandras Vanagas utarbetade för studier av hydronymer (Vanagas 1970: 25). 4 Vid undersökningen av agronymer med personnamnsursprung ägnas stor uppmärksamhet åt spridningsuppgifter både för de appellativ och onymer som de har bildats från och för de agronymer som undersöks. De rekonstruerade personnamnen beläggs oftast med historiska personnamn som har noterats i samma område eller på närliggande platser (se även kapitel 3). Straipsniai / Articles 99 ALL_62_63_maketas.indd 99 2011.06.17 08:24:04 DALIA SVIDERSKIENĖ Utöver de redan nämnda fallen är även andra viktiga, där det rekonstruerade etymonet endast kunde beläggas med hjälp av tillgängliga uppgifter om historisk antroponymi, det vill säga personnamn som inte har bevarats. Detta ökar värdet av det publicerade materialet. Dessutom publiceras många av de förklaringar till agronymers ursprung som beskrivs i artikeln för första gången. Undersökningen visade att man, när man söker efter personnamn, appellativa personbeteckningar eller liknande för att belägga ett basord (etymon), också bör nämna polska (28 – ~4%)5 och i enstaka fall även tyska (4 – ~0,6%) personnamnskällor. De personnamn som agronymerna i Marijampolė län, nedtecknade under mellankrigstiden, härleds från förekommer alltså inte bara i det litauiska namnbruket, utan också i de nämnda språkens namnbruk – det rör sig således inte enbart om litauiska, utan även om polska6 eller tyska personnamn. Det bör uppmärksammas att begreppen litauiska, polska, tyska personnamn avser den samlade mängden litauiska, polska och tyska personnamn, inte deras genetiska ursprung7. Analysen av agronymerna bygger på 725 ortnamnsbelägg som noterades under mellankrigstiden i tretton härader i Marijampolė län8. Artikeln förklarar bildningen och ursprunget hos 627 olika ortnamn (upprepade lexem utgör endast ~13% (98 st.)). De publicerade basorden (etymonen) kan enligt antagandet också betraktas som ansatser till etymologin för de ortnamn som analyseras i artikeln; de kan komplettera eller till och med underbygga förklaringar av ursprunget till andra ortnamn i Litauen som ännu inte har undersökts. Artikeln presenterar autentiska jordbruksrelaterade ortnamn som har upptecknats i levande språkbruk, samt deras accentuerings- och genusvarianter. Om ett ortnamn enligt mellankrigstidens uppgifter saknar accentmarkering eller om dess accentuering är oklar eller osäker, markeras det inte med accent i artikeln. För varje ortnamn anges de betecknade objekten och hänvisningar till deras lokalisering9. Efter dessa ges, sedan agronymens ursprung har förklarats, hänvisningar till källor endast i enstaka fall10, för att undvika upprepningar. Denna undersökning av areal toponymi inleds med en analys av primära agronymer och agronymer i plural. 5 I detta och andra fall anges först antalet representanter inom parentes och därefter, efter ett tankstreck, antalet uttryckt i procent, när undersökningens resultat redovisas både i antal och procent. 6 Vitalija Maciejauskienė var den första som uppmärksammade det litauiska toponymiska lagret, som vittnar om nära samband mellan litauisk och polsk onymi (Maciejauskienė 2006: 218–236). Onomasten beskrev betydelsen av polska efternamn och andra personnamn för att förklara ursprunget till en del av ortnamnen i Lietuvos vietovardžių žodyne (hädanefter LVŽ). 7 Plačiau žr. Maciejauskienė (1997: 108–109). 8 Plačiau apie tarpukario Lietuvos anketų duomenis žr. Sviderskienė (2005: 93). 9 De redan sammanställda förkortningslistorna i LVŽ har använts. 10 Hänvisningar ges till det alfabetiskt ordnade registret över historiska personnamn, som förvaras i Namnavdelningens samlingar vid Litauiska språkets institut; registret motsvaras av förkortningen IAK. Därutöver anges hänvisningar till ett antal samlingar (ordböcker) över polsk och tysk antroponymi samt till ordböcker över appellativt ordförråd på dessa språk, varav många är verk i flera band. En lista över motsvarande förkortningar finns i slutet av artikeln bland övriga källhänvisningar. 100 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 100 2011.06.17 08:24:04 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai 1. AGRONYM SOM HÄRRÖR FRÅN PERSONNAMN I Marijampolė län har 549 sådana registrerats (~76% av alla ortnamn som valts ut för undersökningen). 1.1. Primära agronym Som sådana betraktas agronym som inte har fått några ytterligare formanter under bildningsprocessen. Dessa ortnamn motsvarar de personnamn som de bildats av: Barbāra t.ex. Lbv: personnamn *Barbara, jfr polskt dopnamn Barbara (SIP 44), polskt efternamn Barbara (SNP I 171); Bagdžius t.ex. Gdl: efternamn Bāgdžius, Bagdžius11; Brūžikas lg. Vv: efternamn Brūžikas12. En agronym i plural, så kallad pluralia tantum, har registrerats. Dess formella bildningsmarkör är numerus: Duōbiniai t.ex. Ldvn: efternamn Duōbinis. 1.2. Avledningar 1.2.1. Avledningar med ändelser. Det derivativa kännetecknet för dessa avledningar är ändelsen, som hänger samman med ett genusbyte. Avledningar med ändelserna -a och -ė(s), bildade av personnamn, har registrerats: -a: Kasčiuk-a t.ex. Igl: efternamn Kasčiūkas; -ė(s): Alvitišk-ė t.ex. Klvr: personnamn *Alvitiškis, jfr personnamn Stanislauм Alwiciel3kaitis 1631 (IAK); Baranaūsk-ė t.ex. Klvr: efternamn Baranaūskas eller liknande; Delnick-ė t.ex. Prn: efternamn Delnickas; Gōtlib-ė t.ex. Gdl: efternamn Gōtlibis; Graīn-ė t.ex. Igl: efternamn Grainys; Grīn-ė t.ex. Igl: efternamn Grīnius; Rol-ė t.ex. Krsn: efternamn Rolys; Šmarlak-es t.ex. Prn: personnamn *Šmarlakas eller liknande, jfr personnamn Jurgis Szmorlak 1629 (IAK); Šeškausk-ė t.ex. Klvr: efternamn Šeškauskas eller liknande. 1.2.2. Avledningar med suffix. Vid bildningen av dessa används 20 suffix (om varianter av båda genus och numerus räknas): 14 av litauiskt (baltiskt) ursprung -aitė, -ėlis, -iena, -ienė, -ija, -inė(s), -inis, -ynė, -iškė(s), -iškiai, -iškis, -lė, -okas och 8 av slaviskt ursprung -anas, -auka, -ava, -avas, -čizna, -enk-, -k-, -ova. Agronymen anges nedan i alfabetisk ordning, efter suffix: -aitė: Dibišk-aitė t.ex. Lbv: personnamn *Dibiška eller liknande, jfr personnamn Dibā (Zinkevičius 2008: 576), polskt efternamn Diba (SNP II 423); Kratuk-aitė vid Vv: personnamn *Kratukas eller liknande, jfr efternamn Kratiūkas; -anas: Kališ-anas vid Klvr: efternamn Kališius; 11 Ängsnamnet skulle också kunna betraktas som en avledning med ändelsen -(i)us från efternamnet Bagdýs. 12Slättens namn skulle tydligen också kunna tolkas som en avledning med suffixet -ikas från efternamnet Brūžas. Straipsniai / Articles 101 DALIA SVIDERSKIENĖ -auka: Nan-áuka gård, Ldvn: personnamn Nanis, Nanỹs; -ava: Scin-avà by Lbv: åker, personnamn *Scina or a similar name, compare with personnamnet Scìnskas; -avas: Kasper-āvas by Lbv: åker, personnamnet Kāsperas; -čižna: Dumašev-čižna åker. Prn: personnamnet *Dumaševas eller liknande, jfr (?) det ryska personnamnet Думашов (SA II 364), personnamnet Dumašius; -ėlis: Martyn-ėlis by Ldvn: åker, personnamnet Martýnas; -enk-: Žōj-enkos by Klvr – kan förknippas med det polska personnamnet Zoja (SIP 432–433); -iena: Glambok-iena by Igl: personnamnet Glambokas; Kabak-iena gård, KzR: personnamnet Kābakas; Palčijon-iena by Igl: personnamnet *Palčijonis eller liknande, jfr personnamnet Palcas; -ienė: Aud-ienė gård, KzR: personnamnet *Audys eller liknande, jfr det polska personnamnet Auda (SNP I 94), personnamnet Audickas; -ija: Grič-ijà by Igl: personnamnet Gričius; -inė(s): Abrom-inė åker Mrj: personnamnet Abrōmas; Aiduk-inė åker, by Igl: personnamnet Aidūkas eller liknande; Arminait-inė åker Mrj: personnamnet Armináitis; Bender-inė by Mrj: personnamnet Bẽnderis; Bielsk-inė by Mrj: personnamnet Bíelskis eller liknande; 102 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 102 2011.06.17 08:24:04 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darybos bruožai -ynė: Abrom-ynė (|| Žydynė) 1. Mrj: personnamnet Abrõmas; Alaburd-ynė gård Vv: personnamnet Alabùrda; Aleksait-ynė eller åker KzR: personnamnet Aleksáitis; Ališausk-ynė by Ss: personnamnet Ališáuskas eller liknande; Andriulait-ynė åker Ldvn: personnamnet Andriuláitis; Andriuš-ynė (|| Bačynė) eller åker, by KzR: personnamnet Andriušis; Antan-ynė eller åker Klvr, Mrj, gård KzR: se Antãnas; Avižien-ynė gård Ss: personnamnet Avižienis eller liknande; Ažuolait-ynė by Ss: personnamnet Ažuoláitis; Babijon-ynė by Vv: personnamnet Babijõnas; Bacevič-ynė åker Klvr: personnamnet Bacẽvičius; Bač-ynė (|| Andriušynė) eller åker, by KzR: personnamnet Bačỹs; Baltait-ynė åker KzR: personnamnet Baltáitis; Baltrukon-ynė eller åker, åker Mrj: personnamnet Baltrukónis; Baluk-ynė gård Ss: personnamnet *Balukas eller liknande, jfr personnamnet Balukẽvičius; Barisausk-ynė åker KzR: personnamnet Barisáuskas; Barkausk-ynė by Klvr: personnamnet Barkáuskas eller liknande; Bartušk-ynė by Igl: personnamnet Bartuška; Baumon-ynė 1. Ss: personnamnet Baũmonas; Bazil-ynė åker KzR, by Igl: personnamnet Bazìlius; Belick-ynė gård Ss: personnamnet Belìckas; Bubel-ynė by Ss: personnamnet Bùbelis; Bùčait-ynė gård Ss: personnamnet Bučaitis; Bučinsk-ynė åker Mrj: personnamnet Bučinskas eller liknande; Car-ynė åker KzR: personnamnet *Carys eller liknande, jfr det polska personnamnet Caris (SNP II 13); Čirvinsk-ynė åker, by Ss: personnamnet Čirvinskas eller liknande; Damansk-ynė by Klvr: personnamnet Damánskas eller liknande; Degut-ynė åker KzR: personnamnet Degùtis, jfr litauiska degùtis, -ė, den som framställer och arbetar med tjära; Dembinsk-ynė åker, by Ss: personnamnet Dembinskas; Draugel-ynėeller åker KzR: personnamnet Draugẽlis; Doyd-ynėeller åker Šil: personnamnet Dõydas; Dubick-ynė åker, by Ss: personnamnet Dubickas eller liknande; Ferenc-ynė by Klvr: personnamnet Fèrenca eller liknande; Frank-ynė by KzR: personnamnet Fránka eller liknande; Garkausk-ynė gård KzR: personnamnet Garkáuskas; Gelėž-ynė by Klvr: personnamnet Gelẽžius; Girait-ynėåker, Mrj: personnamnet Girãitis; Gražul-ynė by Klvr: personnamnet Gražùlis; Grig-ynė gård Ss: personnamnet Grìgas; Grin-ynė by Mrj: personnamnet Grìnius; Grisk-ynė 1., by Lbv: personnamnet Grìška; Gutausk-ynė åker KzR: personnamnet Gutáuskas eller liknande; Jakait-ynė1. Lbv: personnamnet Jakáitis; Jakšt-ynėgård Ss: personnamnet Jãkštas; Janulait-ynė åker Mrj: personnamnet Januláitis; Janut-ynė1. Ss: personnamnet Janùtis; Jãsait- ynė gård Ss: personnamnet Jasáitis; Jaudeg-ynė eller åker Mrj: personnamnet Jáudegis; Jer-ynėgård Mrj: personnamnet Jerỹs; Jes-ynėby Ss: personnamnet Jesỹs; Jonkait-ynė gård Ldvn: personnamnet Jonkáitis; Jurg-ynė åker KzR: se Jùrgis; Jūr-ynėåker, by Igl: personnamnet Jū̃ras; Jurgelevič-ynė åker Lbv: personnamnet Jurgelẽvičius; Jurgel-ynėgård Mrj: personnamnet Jur̃gelis eller liknande; Jurkš-ynėgård Ss: personnamnet Jur̃kšas eller liknande; Jusel-ynė åker Mrj: personnamnet Jùselis; Jušk-ynėgård Igl: personnamnet Juška; Kačion-ynė by Ss: personnamnet Kačiõnis eller liknande; Kasparait-ynė åker KzR: personnamnet Kasparáitis; Kazl-ynė åker KzR: personnamnet Kãzlas; Kerut-ynėeller åker KzR: personnamnet Kerùtis; Konstant-ynė åker KzR: personnamnet Konstantìnas; Kvietkausk-ynėåker KzR: personnamnet Kviet-káuskas eller liknande; Lazausk-ynėeller åker Šil: personnamnet Lazáuskas; Leib-ynėgård Ss: personnamnet *Leibys eller liknande, jfr personnamnet Andrea Leybus 1685–1731 (IAK); Listapėdsk-ynė by KzR: personnamnet Listapėdskas; Mač-ynėgård Ss, åker KzR: personnamnet Mačỹs; Matuk-ynėgård, åker KzR: personnamnet Matùkas; Maus-ynė1. Ldvn, by Mrj: personnamnet *Mausis eller liknande, jfr personnamnet Wojciech Mauszas 1662 (IAK); Mažet-ynėåker Ss: personnamnet Mažė̃tis; Mejer-ynėskogslott Vv: personnamnet Mejeris eller liknande; Mendel-ynė by Lbv: personnamnet Meñdelis; Migausk-ynė1., by Klvr: personnamnet Migáuskas eller liknande; Miliausk-ynė (även Miliauckynė) åker Mrj: personnamnet Miliáuskas eller Straipsniai / Articles 103 ALL_62_63 maketas.indd 103 2011.06.17 08:24:05 DALIA SVIDERSKIENĖ m.fl.; Minuk-ynė gård i Mrj: personnamn *Minukas, jfr. efternamn Miniùkas; Mokol-ynė gård i Mrj: efternamn Mõkola eller liknande; Motiej-ynė gård i KzR: namn Motiejus; Navik-ynė by i Šil: efternamn Navìkas; Neimon-ynė gård i Ss: efternamn Neĩmonas; Oliadrisk-ynė by i Mrj: personnamn *Oliadriskis, jfr. efternamn Òlis och lit. drìskis, -ė, drìskius, -ė, ”sönderriven”; Ol-ynėgård, by i Mrj: efternamn Òlis; Pilyp-ynėby i Klvr: personnamn Pilỹpas; Plėčkait-ynėgård i Mrj: efternamn Plečkaitis; Rapuk-ynėby i KzR: personnamn *Rapukas, jfr. personnamnet Daniel Rapukienas 1678 (IAK); Raudon-ynėby i Klvr: efternamn Raudonis eller liknande; Raul-ynėgård, by i KzR, gård i Mrj: personnamn Raũlas; Ražānsk-ynėby, gård i Šil: efternamn Ražānskas; Rubinsk-ynėgård i Vv: efternamn Rubìnskas eller liknande; Rupeik-ynėgård i Klvr: efternamn Rupeĩkis eller liknande; Rūšk-ynėgård, by i KzR: efternamn Rūškys; Rutkausk-ynėgård, by i KzR: efternamn Rutkāuskas eller liknande; Senk-ynėgård, by i KzR: efternamn Señkus; Silvestr-ynėgård, by i Mrj: namn Silvèstras eller liknande; Skink-ynėgård i Mrj: efternamn Skiñkis, Skinỹs; Skuč-ynėgård, by i KzR: efternamn Skučas eller liknande; Smail-ynėby i KzR: efternamn Smailỹs; Smalensk-ynėgård i Mrj: efternamn Smalénskas; Stalakoj-ynėgård i Ss: efternamn Stalakójis; Šab-ynėby i Ss: efternamn Šãbas; Ščiuk-ynėby i Klvr: efternamn Ščiùka eller liknande; Šmerk-ynėby i KzR: personnamn *Šmerkys eller liknande, jfr. polskt efternamn Szmerk, Szmerka (SNP IX 306); Šnarsk-ynė(även Šnarckynė) by i KzR: efternamn Šnárskis; Šneider-ynėby i KzR: efternamn Šneĩderis; Šumausk-ynėgård i Šil: efternamn Šumāuskas eller liknande; Tamoš-ynėby i Mrj: personnamn Tamošius; Taput-ynėgård, by i Ss: efternamn Taputỹs; Traškausk-ynėby i KzR: efternamn Traškāuskas; Ulčinsk-ynėgård i Ss: efternamn Ulčinskas eller liknande; Vaitkevič-ynėgård i Ss: efternamn Vaitkevičius; Vasiliausk-ynėby i Lbv: efternamn Vasiliāuskas eller liknande; Veličk-ynėgård i Igl: efternamn Velička; Vil imait-ynėgård i Ss: efternamn Vil imáitis; Virbick-ynėgård i Mrj: efternamn Virbickas; Vyšniausk-ynėgård i Ss: efternamn Vyšniáuskas eller liknande; Zelik-ynėby, gård i KzR: personnamn *Zelikis eller liknande, jfr. polskt efternamn Zelik (SNP X 476), jämför även personnamnet Beniamin Zel ikewicz 1810 (IAK); Žebrausk-ynėgård i Ss: Žebrāuskas eller liknande; -inis: Bazil-inisgård i Ss: personnamn Bazìlius; -iškė(s): Abrõm-iškėby i Gdl: personnamn Abrõmas; Adõm-iškėsby i Ldvn: personnamn Adõmas; Ainor-iškėsby i Prn: efternamn Ainõris; Akėl-iškėby i Ldvn: efternamn Akėlis; Aksón-iškėgård i Klvr: efternamn Aksónas; Aleksyn-iškėby i Šil: efternamn Aleksýnas; Ančiõr-iškėsby i Ldvn: personnamn *Ančioris eller liknande, jfr. efternamn Jančiora, polskt efternamn Anczar (SNP I 44); Andžión-iškėby i Ldvn: personnamn *Andžionis, jfr. personnamnet Christophorus Andzionis 1679 (IAK); Apatkin-iškėby i Šil: personnamn *Apatkinis eller liknande, jfr. ryskt efternamn Апаткин (SA I 370); Apraim-iškėby i Klvr: personnamn *Apraimas, jfr. personnamnet Efraim (SIP 322); Ašmin-iškėby i Prn: personnamn *Ašminis eller liknande, jfr. Mathias Aſzminskas 1685–1731 (IAK); Ašmon-iškėgård i Mrj: efternamn Ašmona, Ašmonas; Ausen-iškėby i Ss: efternamn Ausėnas; Bagdõn-iškėby i Klvr: efternamn Bagdõnas; Bagdž-iškėby i Igl: efternamn Bãgdžius eller liknande; Baliūn-iškėby i Klvr: efternamn Baliūnas; Ba lk-iškėby i Klvr: efternamn Bãlkus eller liknande; Baltok-iškėby i Šil: efternamn Baltókas; Baltráit-iškėby i Krsn: efternamn Baltráitis; Barbėn-iškėgård i Mrj: personnamn *Barbėnas, jfr. namn Barbė; Bārtel-iškėgård i Klvr: efternamn Bārtelis; Bautr-iškėby i Klvr: 104 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 104 2011.06.17 08:24:05 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai personnamn *Bautrus eller liknande, jfr. personnamnet Catharinam Bawtrucia 1691–1672 (IAK); Bazil-iškėsby i Šil: efternamn Bazilius; Belgird-iškėgård i Prn: efternamn Belgirdas; Bendār-iškėsgård i Lbv: personnamn *Bendaris eller liknande, jfr. personnamnet Martinus Bendaris 1652–1672 (IAK); Bendorait-iškėgård, by i Brb: efternamn Bendoráitis; Benedikt-iškėby i Krsn: namn Benediktas; Bergel-iškėby i Klvr: efternamn Bėrgelis eller liknande; Bér-iškėby i Gdl: efternamn Béris; Bērnot-iškėgård i Krsn: efternamn Bērnota eller liknande; Bielėvič-iškėgård, by i Gdl: efternamn Bielėvičius; Bìgel-iškėby i Klvr, by, gård i Ldvn: efternamn Bìgelis; Bilbōk-iškėby i Lbv: efternamn Bìlbokas; Bìž-iškėby i Ldvn: efternamn Bižys; Blionc- -iškėsgård, by i KzR: personnamn *Blioncius eller liknande, jfr. (?) efternamn Blionskis; Bòbin-iškėby i Klvr: efternamn Bòbina eller liknande; Botýr-iškėgård i Gdl, by i Klvr: efternamn Botýrius; Braìdž-iškėby i Krsn: personnamn *Braidžius eller liknande, jfr. personnamnet Nicolaus Braydzius 1604 (IAK); Braūk-iškėgård i Klvr: efternamn Braukýs eller liknande; Brìl-iškėby i Lbv: efternamn Brìlius; Bukaun-iškėby i Igl: personnamn *Bukaunis eller liknande, jfr. (?) efternamn Bukāvičius eller liknande; Bulot-iškėsby i Igl: efternamn Bùlota eller liknande; Buñk-iškėby i Klvr: efternamn Bunkis eller liknande; Čepùl-iškėby i Krsn: efternamn Čepùlis; Dapkiūn-iškėby i Klvr: efternamn Dapkiūnas; Denkēvič-iškėby i Ldvn: efternamn Denkēvičius; Dìdbal-iškėby i Lbv: personnamn *Didbalis, jfr. efternamn Dìdžbalis; Dìmš-iškėby i Ldvn: efternamn Dìmša; Drángin-iškėgård, by i Gdl: efternamn Dránginis; Gaĩm-iškėby i Brb: efternamn Gaĩmus; Galìn-iškėby i Klvr: efternamn Galìnis; Gavėn-iškėsklp. i Klvr: efternamn Gavėnas; Géldot-iškėby i Ss: efternamn Géldotas eller liknande; Grìg-iškėby i Klvr, Grig-iškėsby i Ss: personnamn Grigas; Grigon-iškėgård i Šil, sklp. i Prn: efternamn Grigónis; Grūb-iškėby i Ldvn: personnamn *Grūbis eller liknande, jfr. (?) efternamn Grùbis, Grubýs; Gurevič-iškėby i Krsn: efternamn Gurėvičius; Ìl-iškėby i Prn: efternamn Ìlius; Yl-iškėsby i Prn: efternamn Ýla; Ymant-iškėby i Vv: personnamn *Ymantas eller liknande, jfr. personnamnet Imant (SIP 178); Ind-iškėby i KzR: efternamn Ìnda; Ivoš-iškėby i Klvr: personnamn *Ivošius eller liknande, jfr. efternamn Ivoškà; Jùc-iškėby i Klvr: efternamn Jùcius eller liknande; Jakučion-iškėsklp. i Prn: efternamn Jakučiónis; Jenkel-iškėby i Krsn: efternamn Jenkelis; Kačiùl-iškėby i Brb: efternamn Kačiùlis; Kalēd-iškėby i Ldvn: efternamn Kalėdà; Kamenč-iškėby i Lbv: personnamn *Kamenčius eller liknande, jfr. (?) polskt efternamn Kamienczak (SNP IV 461); Karal-iškėby i Klvr: efternamn Karālius; Kātar-iškėgård, by i Mrj: personnamn *Kataris, jfr. personnamnet Stanislaw Katarunes 1638 (IAK); Kavaliauč-iškė(< *Kavaliauciškė < *Kavaliauckiškė < *Kavaliauskiškė) by i Ldvn: efternamn Kavaliaúskas eller liknande; Kazel-iškėby i Igl: personnamn Kazēlis; Kazlaūč-iškė(< *Kazlaūciškė < *Kazlaūčkiškė < *Kazlaūskiškė) by i Vv: efternamn Kazlaūskas eller liknande; Kaz-ìškėby i Mrj: efternamn Kažýs; Kirìėl-iškėby i Klvr: efternamn Kirìėlius; Kisiėl-iškėby i Klvr: efternamn Kisiėlius; Kubelč-iškė(< *Kubelciškė < *Kubelckiškė < *Kubelskiškė) by i Gdl: efternamn Kubélskas eller liknande; Kùdab-iškėby i Klvr: efternamn Kùdaba; Kuk-iškėgård i KzR: efternamn Kùkas; Labùl-iškėsby i Ldvn: efternamn Labùlis; Lang-iškėgård i Vv: efternamn Lángis; Lank-iškėby i Klvr: efternamn Lankis; Lātu-iškėgård i Vv: efternamn Latvýs; Lebed-iškėsklp. i Prn: efternamn Lebedýs eller liknande; Leimon-iškėsgård i Igl: efternamn Leĩmonas; Lenc-iškėgård i Brb: efternamn Lèncas; Lietūvn-iškėby i Ldvn: personnamn *Lietūnis eller liknande, jfr. efternamn Lietuvnikas; Lipinč-iškė(< *Lipinciškė < *Lipinckiškė < *Lipinskiškė) gård i Gdl: efternamn Straipsniai / Articles 105 ALL_62_63_maketas.indd 105 2011.06.17 08:24:05 DALIA SVIDERSKIENĖ Lipińskas; Lukaševič-iškė åk. Klvr: eftern. Lukaševičius; Lukin-iškės by, sjö Lbv: pers.namn *Lukinis eller liknande, jfr polskt eftern. Łukin (SNP VI 76); Lukoš-iškė sjö Prn: eftern. Lukošius; Mačiulion-iškė sjö Igl: eftern. Mačiuliónis; Malažinč-iškė (< *Malažinčiškė < *Malažinckiškė < *Malažinškiškė) by Ss: eftern. Malažinskas; Martyn-iškė sjö Klvr: pers.namn Martýnas eller liknande; Mažeik-iškė åk. Gdl: eftern. Mažéika; Medel-iškės sjö Prn: eftern. Medẽlis; Mikelion-iškė sjö Klvr: eftern. Mikeliónis eller liknande; Miketón-iškė by Lbv: pers.namn *Miketonis eller liknande, jfr lit. mikė́tis ’en som stammar, hackar, fastnar när han talar’; Mil-iškė (|| Navickiškė) åk., sjö Krsn: pers.namn Mìlius; Miniūk-iškė sjö Krsn: eftern. Miniūkas; Misel-iškė sjö Gdl: eftern. Miselis; Misiūn-iškės sjö Ldvn: eftern. Misiūnas; Miškin-iškės by Prn: eftern. Miškinis; Mockapetr-iškė by Prn: eftern. Mõckapetris; Motiej-iškė gård Prn: pers.namn Motiejus; Nagaž-iškė sjö Ldvn: pers.namn *Nagažis eller liknande, jfr polskt eftern. Nagażyna (SNP VI 526); Naujāl-iškė sjö Lbv: eftern. Naujālis; Navičk-iškė (|| Mìlišḱė) åk., sjö Krsn: eftern. Navičkas eller liknande; Navik-iškė sjö Ldvn: eftern. Navikas; Palion-iškė sjö Šil: eftern. Paliónis; Paūl-iškė sjö Klvr: pers.namn Paūlius; Pečiūl-iškė sjö Lbv: eftern. Pečiūlis; Pėtr-iškės sjö Klvr: namn Pėtras; Pietėl-iškė sjö Ldvn: eftern. Pietėlis; Pilȳp-iškės sjö Lbv: pers.namn Pilȳpas; Pȳl-iškė sjö Klvr: eftern. Pȳlis; Plautūč-iškė || Plautut-iškė sjö Krsn: pers.namn *Plautūčius, *Plautūtis eller liknande, jfr eftern. Plaučiūnas, pers.namn Plauczyc 1616 (IAK); Prabul-iškė sjö Klvr: eftern. Prabūlis; Prank-iškė by, sjö Prn: eftern. Pránka; Radūš-iškė sjö Ss: eftern. Radūšis; Rakuč-iškė namngiven efter jordägare, sjö Klvr: pers.namn *Rakučius eller liknande, jfr polskt eftern. Rakuć (SNP VIII 36); Raūl-iškės sjö Lbv: pers.namn Raūlas; Ražānč-iškė (< *Ražānčiškė < *Ražānckiškė < *Ražānškiškė) by Gdl: eftern. Ražānskas; Saduk-iškė by, sjö Gdl: eftern. Sadūkas; Salanek-iškė sjö Prn: eftern. Salanekas; Savùl-iškė sjö Krsn: eftern. Savùlis; Serẽd-iškė sjö Klvr: eftern. Serẽdis eller liknande; Simanait-iškė gård Prn: eftern. Simanáitis; Simanáuč-iškės (< *Simanáuciškės < *Simanáuckiškės < *Simanáuskiškės) sjö Lbv: eftern. Simanáuskas eller liknande; Skap-iškė sjö Igl: eftern. Skāpas; Skarlūn-iškės sjö Igl: pers.namn *Skarlūnas eller liknande, jfr Baltromiev Skarliavitis 1619 (IAK), jämför även Skarla (SNP VIII 442); Smẽlstor-iškė sjö Ldvn: eftern. Smẽlstorius; Smetõn-iškė sjö Klvr: eftern. Smetõnius eller liknande; Sodon-iškė by Šil: eftern. Sodónis; Stān-iškės sjö Lbv: eftern. Stanȳs eller liknande; Stegniūn-iškė by, sjö Gdl: eftern. Stegniūnas; Strukānč-iškė (|| Strukānčiškė) sjö Igl: pers.namn *Strukānčius eller liknande, jfr (?) pers.namn Marianna Strukanayczia 1764–1786 (IAK); Strukānc-iškė (|| Striukānčiškė) sjö Igl: pers.namn *Strukāncius eller liknande, jfr (?) polskt eftern. Strukan (SNP IX 109); Svitaj-iškė åk. Klvr: pers.namn *Svitajus eller liknande, jfr polskt eftern. Switaj (SNP IX 181); Šaln-iškė sjö Mrj: eftern. Šalnà; Šapal-iškė sjö Igl, Prn: eftern. Šapalis eller liknande; Šerėl-iškė by Klvr: eftern. Šerẽlis; Šklēr-iškė by, sjö Brb: eftern. Šklērius; Švern-iškė sjö Klvr: pers.namn *Šverny s eller liknande, jfr polskt eftern. Szwerner (SNP IX 385); Tamùl-iškėåk., by, sjö Brb: eftern. Tamùlis; Treb-iškė by Vv: eftern. Trebas eller liknande; Tuinȳl-išlė åk. Krsn: eftern. Tuinylà; Ubar-iškė åk. Šil: pers.namn *Ubaras, jfr eftern. Ubaraūskis; Ukėl-iškė by Ldvn: eftern. Ukelis; Uliau š-iškė sjö Šil: pers.namn *Uliau- 106 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai šius, jfr. efternamn Uliáuskas; Uok-iškė äng Lbv: efternamn Uoka; Urbanč-iškė jordbruksmark Gdl: personnamn *Urbančius eller liknande, jfr. efternamn Urbantas; Ūrlik-iškė äng Krsn: efternamn Ūrlikas; Ūtman-iškė åker, äng Gdl: efternamn Ūtmanas; Vaitkūn-iškė äng Ldvn: efternamn Vaitkūnas; Valiūk-iškė äng Igl: efternamn Valiūkas; Varnágir-iškė jordbruksmark Ldvn: efternamn Varnagìris eller liknande; Vasil-iškė jordbruksmark Klvr: efternamn Vasilis eller liknande; Vekč-iškė jordbruksmark Klvr: personnamn *Vekčius eller liknande, jfr. lit. vekčioti, -iója, -iójo ’vicka, vagga’; Verbyl-iškė åker, äng Gdl: efternamn Verbylà; Vie-vēr-iškė äng Krsn: efternamn Viēveris; Vilnón-iškė äng Brb: efternamn Vilnónis; -iškis, -iškiai: Baĩn-iškis äng Ldvn: efternamn Baĩnis eller liknande; Brīd-iškis äng Mrj: personnamn *Bridys eller liknande, jfr. polskt efternamn Brida (SNP I 484), efternamn Bridžius; Bubn-iškiai jordbruksmark, äng Brb: efternamn Bubnys; Dūd-iškis jordbruksmark Prn: efternamn Dūdà; Dzing-iškis äng Ldvn: efternamn Dzinga; Juozel-iškiai äng Igl: personnamn Juozėlis; Krivìn-iškis äng Igl: personnamn *Krivinis, jfr. polskt efternamn Krzywiń (SNP V 349), efternamn Krivinskas; Kuriel-iškis äng Ldvn: personnamn *Kurielis eller liknande, jfr. polskt efternamn Kurieła (SNP V 438); Laumak-iškis äng Igl: efternamn Laũmakis; Legẽnz-iškis äng Brb: efternamn Lėgenza; Manel-iškis by Klvr: efternamn Manẽlis; Mańtvil-iškis äng Mrj: efternamn Mańtvila eller liknande; Marcin-iškiai (även Marciniški) jordbruksmark, äng Lbv: efternamn Marcinas; Motiej-iškis jordbruksmark Ldvn: personnamn Motiejus; Pakrūop-iškis äng Klvr: efternamn Pakrūopis; Paulel-iškis äng Mrj: personnamn Paulėlis; Petr-iškis äng Gdl: by Pėtras; Rūd-iškis äng Ldvn: efternamn Rūdis eller liknande; Stōkn-iškis äng Ss: efternamn Stoknius eller liknande; Šipel-iškis äng Igl: efternamn Šipelis; Švern-iškė äng Klvr: personnamn *Švermys eller liknande, jfr. polskt personnamn Szwerner (SNP IX 385); Žynel-iškis jordbruksmark, äng Ss: efternamn Žynėlis; -k-: Danìl-k-a äng KzR: efternamn Danilà; David-k-a äng Lbv: efternamn Dãvidas; Mari-ján-k-a äng Lbv: personnamn *Marijana eller liknande, jfr. polskt efternamn Marian (SNP VI 201), förnamn Marijonà, efternamn Marjánskas; Tomaš-k-à äng Lbv: efternamn Tomašius; -lė: Šnapšt-lė jordbruksmark Gdl: efternamn Šnapštys eller liknande; -okas: Šver-okas äng Brb: efternamn Šverys; -ova: Lapuk-òva äng Lbv: efternamn Lapùkas. Uppgifter om produktiviteten hos de undersökta agronymiska suffixen presenteras i tabell 1 i bilagan, där suffixen indelas efter ursprung och ordnas efter antalet avledningar. Tabellen visar att de mest produktiva suffixen vid bildning av agronymer av personnamnsursprung är -iškė(s) (167 — ~44%) och -ynė (122 — ~33%); något mindre produktiva är -inė(s) (46 — ~12%) samt -iškis, -iškiai (22 — ~6%). Endast enstaka belägg visar variationen hos de andra nämnda litauiska (baltiska) och slaviska suffixen. De mest produktiva agronymiska suffixen med -in-, -išk- har en possessiv funktion. Avledningar med suffixet -ynė, bildade av personnamn, betecknar i det undersökta området platser där människor bor eller har bott (jfr. Ambrazas 2000: 55). Undersökningen visade att litauiska (baltiska) suffix dominerar i agronymbildningen, medan få avledningar har bildats med slaviska suffix. 1.2.3. Endast ett prefixavlett namn har belagts — Pa-lišenkÿs äng Lbv: personnamn *Lišenka eller liknande, jfr. polskt efternamn Liszeńska (SNP V 616). Straipsniai / Articles 107 ALL_62_63 maketas.indd 107 2011.06.17 08:24:05 DALIA SVIDERSKIENĖ 1.3. Sammansatta agronym (komposita) Eftersom komposita är determinativa bildningar13, där den första leden14 bestämmer och preciserar den andra, riktas uppmärksamheten mot den andra, bestämda leden. En analys av kompositas andra leder visade att de utgörs av appellativer: 1) olika fysiografiska och topografiska termer (balà, daržas, kálnas, kãmpas, laũkas, miškas, pieva, raistas, šaltinis, ùpė, vietà); 2) benämningar på föremål och annat som hör samman med människans omgivning, verksamhet e.d. (alksnynas ’alskog, liten alskog’, márgas ’jordmått’, pagirỹs ’skogsbryn; åker vid skogen’, pìlvas ’upphöjning, utbuktning på något föremål’; pošnė ’åker, odlingsmark; grödor’; skynimas, skýnimas ’avverkad plats i skogen’). Det bör uppmärksammas att agronymer med några av de sistnämnda lexemen som andra led kan vara metaforiska. Nedan ordnas komposita alfabetiskt efter de andra lederna: -alksnyn-: Biélk-alksnynis dr. Ss: pvd. Biėlkus ar pan.; -bal-: Adõm-balė pv. Lbv: avd. Adõmas; Ánz-a-balė pv. Lbv: pvd. Ánza; Bakš-iā-balė pv. Krsn: pvd. Bakšỹs; Barỹs-balė pv. Krsn: pvd. Barỹsas; Brazak-balė pv. Mrj: avd. *Brazakas ar pan., plg. lenk. pvd. Brazek, Brzezak (SNP I 472, 521), Brzozak (ten pat, 525); Bùtk-a-balė pv. Klvr: pvd. Bùtkus ar pan.; Čerešk-ā-balė pv. Lbv: pvd. Čereškà; Česn-a-balis pv. Prn: pvd. Česnà; Čiáušk-a-balė pv. Krsn: pvd. Čiáuška; Daũkš-ia-balė pv. Mrj: pvd. Daukšỹs ar pan.; Derėnič-balė pv. Lbv: pvd. Dėrenčius; Dìl-balė pv. Klvr: pvd. Dìlius; Dulinsk-a-balė (t. Dulಿನckabalė) pv. Klvr: pvd. Dulinskas; Gavien-balė pv. Klvr: pvd. Gavienas; Gib-a-balė || Gi-balė (< Gib-balė) pv. Klvr: pvd. Gìbas; Grablik-a-balė pv. Krsn: pvd. Grãblikas; Graiči-balė pv. Klvr: pvd. Graičius; Grìšk-a-balės pv. Krsn: pvd. Grìškà; Guod-balė pv. Krsn: pvd. Guoda; Ìrš- -a-balė pv. Krsn: avd. *Irša ar pan., plg. avd. Joannes Irſza 1671 (IAK); Jãs-ia-balė pv. Krsn: pvd. Jãsius ar pan.; Jõkš-balė pv. Gdl: pvd. Jõkšas ar pan.; Jõn-balė pv. Krsn: v. Jõnas; Jùrg-a-balė pv. Gdl; Jùrg-ia-balė pv. Krsn: v. Jùrgis; Kalėd-balė pv. Ldvn: pvd. Kalėdà; Kalėdž-balė pv. Ldvn: avd. *Kalėdžius ar pan., plg. pvd. Kalėdà; Katarsk-a-balė pv. Gdl: pvd. Katárskis; Kerùt-a-balė (t. Kerùčabalė) pv. Krsn: pvd. Kerùtis; Kėž-a-balė pv. Gdl: avd. *Kėzas ar pan., plg. pvd. Kéželis, avd. Stanislawowi Kieżiź 1565 (IAK); Kliuč-balė pv. Mrj: pvd. Kliūčius; Lapinsk-a-balė pv. Gdl: pvd. Lapìnskas ar pan.; Levón-balė pv. 13 Dėl termino žr. DLKG (1996: 151); Gaivenis, Keinys (1990: 196); Urbutis (1978: 173). 14 I detta avsnitt är källan till de första lederna i sammansatta agronymer i samtliga fall ett personnamn. 15 Ursprunget till de andra lederna och leden balà, daržas, duobė, kálnas, kãmpas, kãpai, kãpinės, krántas (krántas), lankà, laũkas, miškas, pieva, raistas, šaltinis, ùpė, vietà, žẽmė, som förekommer särskilt ofta och härstammar från geografiska nomenklaturtermer som är allmänt spridda i litauiskan samt från deras diminutivformer (se 4.1, 4.2), förklaras inte i artikeln. 108 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 108 2011.06.17 08:24:05 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darbovės bruožai Ldvn: förnamn Lev onas; Makaúsk-a-balė (även Makaúckabalė) åker Lbv: jfr efternamnet Makaúskas; Māt-a-balė åker Klvr: förnamn Mãtas; Nẽmur-balė åker Mrj: jfr efternamnet Nẽmuras eller liknande; Noc-iã-balė jordbr., åker Lbv: jfr efternamnet Nocỹs; Padel-balỹs åker Brb: förnamn *Padelis eller liknande, jfr förnamnet Padeleytis 1704 (IAK); Pálš-ia-balė åker Klvr: jfr efternamnet Pálšis eller liknande; Paũl-ia-balė åker Ldvn: förnamn Paũlius; Pētr-a-balė åker Lbv: förnamn Pētras; Plauč-ia-balė åker Krsn: förnamn *Plaučius eller liknande, jfr förnamnet Plauczyc 1616 (IAK); Puzin-balė åker Klvr: jfr efternamnet Pūzina eller liknande; Rōž-balė åker Lbv: jfr efternamnet Róžas; Saliamón-balė åker Lbv: jfr efternamnet Saliamonas; Sausān-balė åker Lbv: förnamn *Sausanas eller liknande, jfr förnamnet Sawsiąs andra hälften av 1500-talet (IAK), efternamnet Sausanãvičius; Slavik-balė åker Klvr: jfr efternamnet Slavikas; Smaits-balė (< Smaitskbalė) åker Krsn: jfr efternamnet Smaitskis; Šāb-a-balė åker Mrj: jfr efternamnet Šābas; Šilan-balė åker Mrj: förnamn *Šilanas, jfr efternamnet Šilánskas; Šipūn-balė åker Ldvn: förnamn *Šipūnas, jfr efternamnen Šipas, Šipūlis; Šlek-balė åker Mrj: jfr efternamnet Šlekỹs; Štuk-ia-balė åker Igl: jfr efternamnet Štukà eller liknande, jfr tyskt efternamn Stucke, Stuke, Stugk (Gottschald 1954: 560–561); Tranciūn-balė åker Lbv: förnamn *Tranciūnas, jfr polskt efternamn Tranc (SNP IX 573); Tričk-a-balė åker Lbv: förnamn *Trička, jfr polskt efternamn Triczka (SNP IX 584); Valiūn-balė åker Gdl: jfr efternamnet Valiúnas; Žiūžǯd-a-balė åker Ldvn: jfr efternamnet Žiūǯždà; –darž-: Adom-daržis åker KzR: förnamn Adōmas; Jurk-a-daržis åker Igl: jfr efternamnet Jurkus eller liknande; Liauk-a-daržis åker Igl: jfr efternamnet Liáukas; Marāž-daržis trädgårdstomt, jordbruksmark Klvr: jfr efternamnet Marāžas; Mauš-ia-daržis trädgårdstomt Ss: förnamn *Maušis eller liknande, jfr förnamnet Wojciech Mauszas 1662 (IAK); Saldūk-daržis by Mrj: jfr efternamnet Saldūkas; Šaln-ā-daržis jordbruksmark KzR: jfr efternamnet Šalnà; Šyvōk-daržis åker Gdl: jfr efternamnet Šyvōkas; Vasil-daržis åker Ss: jfr efternamnet Vasilis eller liknande; –died-: Step-ā-diedis by Gdl: förnamn Stēpas; –kaln-: Baidō-kalnis (< *Baidok-kalnis) jordbruksmark Krsn: jfr efternamnet Baidōkas; Dal-i-kalnis jordbruksmark Klvr: förnamnet Dalis (Zinkevičius 2008: 593) eller liknande; Jezupat-kalnis jordbruksmark Klvr: förnamn *Jezupatas eller liknande, jfr förnamnen Juozapãtas, Juozapatà; Kāč-ia-kalnis trädgårdstomt, jordbruksmark Gdl: jfr efternamnet Kāčas eller liknande, jfr polskt förnamn Kacz (Rospond 1973: 236), tyskt förnamn Kaatz (Gottschald 1954: 356); Marm-a-kalnis åker Brb: jfr efternamnet Marmà eller liknande; Stasiu-kalnis (< *Stasiuk-kalnis) åker Igl: förnamn Stasiūkas; Vaičiūn-kalnis trädgårdstomt, jordbruksmark Igl: jfr efternamnet Vaičiūnas; –kamp-: Dùl-ia-kampis trädgårdstomt, åker Gdl: jfr efternamnet Dulỹs eller liknande; –lauk-: Gudỹn-laukė åker Mrj: jfr efternamnet Gudỹnas; Kuk-a-laukė åker Gdl: jfr efternamnet Kùkas; –marg-: Kazūk-margis jordbruksmark Mrj: förnamn *Kazukas eller liknande, jfr efternamnet Kazukaitis; Liči-margis jordbruksmark Šil: jfr efternamnet Liči s; –mišk-: Pald-a-miškė åker Igl: förnamn *Palda eller liknande, jfr tyskt efternamn Pold (Gottschald 1954: 469), efternamnet Paldáuskas; –pagir-: Gavīen-pagirisjordbruksmark Krsn: jfr efternamnet Gavīenas; –piev-: Bagdōn-pievė åker Ss: jfr efternamnet Bagdōnas; Balýn-pievė åker Brb: jfr efternamnet Balýnas; Biėlsk-a-pievė åker Igl: jfr efternamnet Biėlskus; Bosek-pievės åker KzR: förnamn *Bosekas eller liknande, jfr polskt efternamn Bosek (SNP I 449); Bračūt-pievė åker Ldvn: förnamn *Bračūtis eller liknande, Straipsniai / Articles 109 DALIA SVIDERSKIENĖ jfr personnamnet Ewa Brazutayte 1669 (IAK); Bùbn-ia-pievė äng i Prn: personnamnet pvd. Bubnys; Bulōt-pievės äng i KzR: personnamnet pvd. Bùlota eller liknande; Čùpl-ia-pievė äng i Lbv: personnamnet pvd. Čùplis; Daniël-pievė äng i Gdl: personnamnet Daniėlius; Faùst-a-pievė äng i Klvr: personnamnet Fáustas; Griẽš-pievė äng i KzR: personnamnet Griẽšius; Ignas-pievė äng i Klvr: personnamnet Ignãsius; Jūr-a-pievė äng i Brb: personnamnet Jura; Jūr-a-pievė äng i KzR: personnamnet Jūras; Juršk-pievė äng i Ss: personnamnet Jurškas eller liknande; Kalẽd-pievė äng i Gdl: personnamnet Kalẽda; Karál-pievė äng i Igl: personnamnet Karãlius; Krìnsk-a-pievė äng i Lbv: efternamnet *Krinskas eller liknande, jfr polskt efternamn Krynski (SNP V 321); Lung-a-pievė äng i Gdl: personnamnet Lungas eller liknande; Lùkš-a-pievė äng i Lbv, Lùkš-a-pievė || Lùkš-a-pievis äng i Lbv: personnamnet Lukša; Marč-pievis äng i Klvr: personnamnet Marčius; Mìkn-a-pievė äng i Krsn: personnamnet Miknà; Pẽck-a-pievė äng i Gdl: personnamnet Pẽckus; Ragaĩš-pievės äng i Šil: personnamnet Ragaĩšis; Ročk-a-pievė äng i Prn: personnamnet Ročkà; Runk-pievė äng i KzR: personnamnet Runkỹs eller liknande; Šemš-ia-pievė äng i Mrj: personnamnet Šemšỹs; Šim-pievė äng i Klvr: personnamnet Šìmas; Turūt-pievė äng i Klvr: personnamnet Turūtà; Vaičiūn-pievė äng i Igl: personnamnet Vaičiūnas; Vizbar-pievė (|| Vizbarìnė) äng i Igl: personnamnet Vižbaras eller liknande; Zar-a-pievė äng i KzR: personnamnet Žãras; Ziẽn-pievė äng i Šil: personnamnet Ziẽnius; -pilv-: Jon-pilvis äng i Klvr: förnamnet Jõnas; -pošn-: Grink-a-pošnė äng i Gdl: personnamnet Grìņkus; -raist-: Abrōm-raistis kärr i Prn: personnamnet Abrōmas; Balk-a-raistis kärr i Brb: personnamnen Bãlkė, Bãlkis eller liknande, jfr polska efternamn Bałka, Bałko (SNP I 150); Kajẽck-a-raistis äng i KzR: personnamnet Kajẽckas; Kald-a--raistis kärr i Brb: personnamnet *Kalda eller liknande, jfr polskt efternamn Kolda (SNP V 70); Kāv-a-raistis (|| Kālviairaistis) kärr i Gdl: personnamnet Kavà eller liknande; Kundok-raistis kärr i Vv: personnamnet Kuñdoka eller liknande; Miciūt-raistis kärr i Gdl: personnamnet Miciūta; Pijōn-raistis kärr i Vv: personnamnet *Pijonas eller liknande, jfr polskt efternamn Pion (SNP VII 362), tysk personnamnform Pijan (Gottschald 1954: 467); Rudž-ia-raistis kärr i Gdl: personnamnet Rùdžius eller liknande; Stan-a-raistis kärr i Klvr: personnamnet Stanỹs eller liknande; -skynim-: Akleĩ-skynimis skörd i Prn: personnamnet *Aklejus eller liknande, jfr tyskt personnamn Ackley (Gottschald 1954: 160); -šaltin-: Gieb-šaltinis källa i Klvr: personnamnet Giẽbas; -(i)up-: Samuol-iupis bäck i Prn: personnamnet Samùolis; -viet-: Blaz-a-vietė odlingsplats i Klvr: personnamnet Blãžas; Det har observerats att agronymerna i denna grupp i det undersökta området bildas genom sammansättning med ett appellativ som oftare anger områdets geografiska läge (126 – ~94%) än benämningar som anknyter till människans miljö (8 – ~6%). Särskilt många sammansättningar med lexemen balà (57 – ~43%) och pieva (25 – ~19%) i den andra sammansättningsleden har belagts. Detta återspeglar sannolikt förändringar i naturförhållanden och landskap, då många våtmarker (i detta fall kärr) fick en annan objektstatus och kom att ingå i gruppen av undersökta onymer som betecknar andra markytor (vanligen ängar). Med avseende på bildningsbetydelsen betraktas agronymerna som behandlas i detta avsnitt som possessiva, det vill säga bildningar som betecknar tillhörighet. 110 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 110 2011.06.17 08:24:06 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darybos bruožai 1.4. Sammansatta agronym I denna grupp av sekundära ortnamn skiljer man mellan genitiviska och kvalificerande agronym16. 1.4.1. Genitiviska agronym. I förhållande till de kvalificerande agronymen utgör de genitiviska en majoritet (förhållandet i antal är 19: 1, i procent 99%: 1%). Deras första led, uttryckt i genitiv av tidigare ägares personnamn, till synes, följs av geografiska nomenklaturtermer och namn på objekt knutna till människans miljö och verksamhet, samt andra namn (förhållandet mellan de senare är ungefär jämnt): Baikio duobė pv. Prn: pvd. Baikỹs; Daņgėlo lankūtė pv. Ss: avd. *Dangėlas, jfr efternamnet Dangels 1769–1822 (IAK), pvd. Dangėlaitis; Jonėlio kalnas dr. Igl: avd. Jonėlis; Karalių pievukės pv. Klvr: pvd. Karãlius; Kãsparo pieva pv. Lbv: avd. Kãsparas; Krasėnkos kal̃nas ar. Krsn: avd. *Krasenka, jfr polskt efternamn Krasienko (SNP V 263); Kurmanãvičiaus žẽmė ar. Prn: pvd. Kurmanãvičius; Magdės alksnynas pv. Klvr: v. Magdė och lit. alksnynas ’alskog, alkdunge’; Pauliuškos uosynas ar. Krsn: avd. *Pauliuška, jfr polskt efternamn Pawluszko (SNP VII 242), och lit. uosynas ’askskog’; Pečiūko plỹnė pv. Klvr: pvd. Pečiukas och lit. plỹnė ’öppen plats, slätt’; Ruodžių krantas dr. Brb: avd. *Ruodys eller liknande, jfr avd. Petrelis Ruodaitys 1662 (IAK); Senkų rėvas pv. Igl: pvd. Señkus och lit. rėvas ’ravin, klyfta, håla’; Smailiaus alksnynas pv. KzR: pvd. Smailius eller liknande och lit. alksnynas ’alskog, alkdunge’; Spūdžio kalnėlis l. Prn: pvd. Spūdỹs; Šalkauskų senovė ž. Ss: pvd. Šalkáuskas eller liknande och lit. senóvė ’fält som gödslats för länge sedan’; Ulkòvo balà pv. Lbv: avd. *Ulkòvas, jfr polskt efternamn Ulkowski (SNP X 17); Urbonų alksnynas pv. Igl: pvd. Ūrbonas och lit. alksnynas ’alskog, alkdunge’; Vaičiulio Rečius pv. KzR: pvd. Vaičiulis och lit. rėčius ’märke efter ett läkt sår, ärr’; Veñco balà pv. Klvr: pvd. Veñcas. Som framgår av beläggen har personnamnsbaserade genitiviska agronym possessiv betydelse. 1.4.2. Ett kvalificerande agronym har belagts endast en gång. Dess båda led tycks ha vuxit samman till ett enda ord. Den särskiljande egenskap som uttrycks av det första ledet är inte tillfällig eller orelaterad till det objekt som bestäms (jfr Vanagas 1970: 274): Šventas Jõnas pv. Klvr: lit. šveñtas, -à ’en person som enligt den kristna tron utmärkt sig genom särskild religiös fromhet och efter sin död av kyrkan förklarats vördnadsvärd och blivit de troendes skyddshelgon’ och v. Jõnas. Undersökningen visade att derivat är den mest produktiva typen i gruppen agronym som härstammar från personnamn (391 – ~71%). Merparten av dessa utgörs av suffixderivat (380 – ~97%)17. 16 För information om källan till de andra leden, deras produktivitet m.m., se 1.3. 17 För information om produktiviteten hos de suffix som undersöks i detta avsnitt, deras avledningsbetydelser m.m., se 1.2.2. Straipsniai / Articles 111 DALIA SVIDERSKIENĖ Avledningar med låg produktivitet bildade med ändelser (10 – ~2,5%); endast ett prefixderivat har belagts. Agronym i den mindre vanliga gruppen bildas genom sammansättning (134 – ~24%)18 och hopskrivning (20 – ~4%). Få agronym som bildats utan extra arbetsredskap har dokumenterats (4 – ~0,7%). 2. AGRONYM SOM HÄRSTAMMAR FRÅN APPELLATIVA PERSONBETECKNINGAR I Marijampolės län har 76 sådana belagts (~10% av alla ortnamn som valts ut för undersökningen). Med appellativa personbeteckningar, från vilka de agronym som analyseras i detta kapitel antas ha uppkommit, anges yrke, sysselsättning, utseende, karaktärsdrag, ursprung (etnonymer)19 m.m. Underrubrikerna ordnas utifrån detta. Ur ett ordbildningsperspektiv delas dessa agronym in i grupper: primära, suffixavledda, sammansatta och flerledade. Suffixavledningarna ordnas alfabetiskt efter suffix, medan sammansättningarna ordnas alfabetiskt efter sina andra led. De belagda flerledade agronymen i denna grupp är alla genitiviska. De har samtliga possessiv betydelse: genitiven anger där att platsen tillhör den person som betecknas med appellativet (jfr Savukynas 1963: 239). 2.1. Agronym som härrör från appellativa personbeteckningar som anger yrke, sysselsättning eller liknande 2.1.1. Suffixavledningar: -ynė: Daktar-ynė eller. Šil: lit. dãktaras ’läkare’, jfr efternamn Dãktaras, Daktaris20; -iškė: Grunrãk-iškė gård. Lbv – ett ortnamn av tyskt ursprung, sannolikt förknippat med ty. grünrock ’skogvaktare, jägare’ (Križinauskas 1992: 457); Kapiton-iškė gård. Krsn: lit. kapitõnas ’militär grad; officer med denna grad’. 2.1.2. Sammansatta agronym (komposita): -bal-: Laũn-a-balė gård. Ldvn – sannolikt förknippat med pol. łowny ’god, listig, skicklig fiskare, jägare’ (SJP II 818); Striėlč-ia-balė gård. Krsn: lit. striėlčius ’jägare; skogvaktare’. 18 Om ursprunget till de andra leden, deras produktivitet m.m., se 1.3. 19 Dėl termino žr. Gaivenis, Keinys (1990: 60, 208). 20 I detta och andra fall anges för jämförelsens skull efternamn som har bildats av motsvarande appellativa personbeteckningar. Enligt uppgifterna i LPŽ är de inte utbredda i det undersökta området, men förekommer i vårt namnmaterial. 112 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai 2.2. Agronymer som härrör från appellativa personbeteckningar som beskriver utseende, karaktärsdrag eller liknande Alla nedtecknade ortnamn är suffixavledningar: -inė: Šmākš-inė äng Prn: lit. šmākšas ’pratmakare, pladdermaja’; -ynė: Kibyz-ynė äng Mrj: lit. kibyza ’mager, lång person; spinkis’; -iškė: Guogl-iškė sklp. Prn: lit. guoglỹs ’person med lång nacke’; Murmul-iškė äng Šil: lit. murmùlis ’en som mumlar och talar otydligt’, jfr efternamnet Murmùlis. 2.3. Agronymer som härrör från appellativa personbeteckningar som anger ursprung (etnonymer) eller liknande 2.3.1. En primär agronym har noterats ensam: Cigankà äng Lbv: lit. cigankà ’romsk kvinna’. 2.3.2. Suffixavledningar: -inė(s): Dzūk-inė åker Ss: lit. dzūkas, -ė ’representant för dzūkiska dialekten’; Prūs-inė äng Klvr: lit. prūsas, -ė²¹; Turk-inė åker, äng Ldvn: lit. tur̃kas, -ė ’person av turkisk nationalitet’, jfr efternamnet Tur̃kas; Žyd-–inė åker, äng KzR, Lbv, sklp. Ldvn: lit. žýdas, -ė; -ynė: Žyd-ynė äng Klvr; Žyd-ynė (|| Abromynė) äng Mrj: lit. žýdas, -ė; -iškė: Mozūr-iškė åker Prn: lit. mozūras, -ė, jfr efternamnet Mozūras; Žyd-iškė åker Klvr; åker Gdl: lit. žýdas, -ė. 2.3.3. Sammansatta agronymer (komposita): -bal-: Cigōn-balės äng Brb: lit. cigōnas, -ė; Maskōl-balė äng Klvr, Krsn: lit. maskōlis, maskōlius, jfr efternamnet Maskōlis; Mozūr-balė äng Klvr: lit. mozūras, -ė, jfr efternamnet Mozūras; Prancūz-balė äng Lbv, Mrj: lit. prancūzas, -ė; Prūs-balė äng Igl, KzR, Mrj: lit. prūsas, -ė; Žyd-balė 2 åkrar Klvr, åker Krsn, Lbv: lit. žýdas, -ė;-darž-: Žyd-a-daržis åker Gdl, Šil; Žyd-ā-daržis åker Igl; Žyd-a-daržis åker, äng Igl: lit. žýdas, -ė; -kaln-: Maskōl-kalnis åker Krsn: lit. maskōlis, maskōlius, jfr efternamnet Maskōlis; Prancūz-kalnis åker KzR: lit. prancūzas, -ė; -kapin-: Prancūz-kapinės äng Mrj: lit. prancūzas, -ė; -kar-: Žyd-karis åker Ss: lit. žýdas, -ė; 21För att undvika upprepningar anges i den fortsatta framställningen (se 2.3) inte betydelserna hos de ofta använda appellativa personbeteckningarna cigōnas, -ė ’person av romsk nationalitet’, maskōlis, maskōlius ’ryss’, mozūras, -ė ’person ur den etniska gruppen masurer’, prancūzas, -ė ’person av fransk nationalitet’, prūsas, -ė ’invånare i det tidigare Ostpreussen eller Klaipėdaområdet, tysk; lutheran’ och žýdas, -ė ’person av judisk nationalitet’. Straipsniai / Articles 113 ALL_62_63_maketas.indd 113 2011.06.17 08:24:06 DALIA SVIDERSKIENĖ -lank-: Žyd-lankė äng Mrj: lit. žydas, -ė; –lauk-: Žyd-laukis åker Brb: lit. žydas, -ė; –piev-: Cigōn-pievė 2 ängar Brb: lit. cigōnas, -ė; Maskōl-pievė äng Lbv: lit. maskōlis, maskōlius, jfr. personnamnet Maskōlis; Žyd-pievė 2 åkrar Igl, 3 ängar Klvr, äng Lbv, 2 ängar Ldvn, äng Mrj, Šil, Vv; Žyd-pievės äng Lbv: lit. žydas, -ė; –raist-: Cigōn-raistis äng Šil: lit. cigōnas, -ė; Žyd-a-raistis äng Klvr: lit. žydas, -ė; –rev-: Žyd-revis gårdsnamn, mask., äng Brb: lit. žydas, -ė. Ett sammansatt ängsnamn har noterats, vars andra led är namnet på en flod Šešupė Mrj (LUEV 163): Žyd-šešupė äng Mrj: lit. žydas, -ė. 2.3.4. Sammansatta genitivattributsagronymer: Prancūzų Kapaï äng Prn: lit. prancūzas, -ė och kapaï; Žydo márgas gård Lbv: lit. žydas, -ė och lit. márgas ’markmått’. 2.4. Agronymer bildade av andra appellativa benämningar på personer 2.4.1. Avledningar med suffixet -iškis: Bób-iškis äng Mrj: lit. bóba ’gift kvinna; gammal kvinna, gumma’, bōbė ’käring, gumma’; Ubag-iškis åker Šil: lit. ùbagas ’tiggare’. 2.4.2. Ett sammansatt agronym i denna undergrupp har noterats: –piev-: Mērg-a-pievė äng Mrj: lit. mergà ’vuxen ogift kvinna, flicka; lantarbetande flicka, legarbetare eller tjänsteflicka anställd av en bonde eller storgodsägare’. 2.4.3. Sammansatta genitivattributsagronymer: Diēdo rugienėlė äng Ss, Diēdo skýni-mas äng, åker Prn – de första leden kommer från lit. diēdas ’far- eller morfar; gammal människa, gammal man’, de andra leden: rugienėlė från lit. rugienėlė, jfr rugiena ’fält där råg har vuxit’, skýnimas från lit. skýnimas ’utgallrad, uthuggen del av skogen’; Ponių rais-tėlis äng Gdl: lit. ponià, jfr põnas ’person av privilegierad samhällsställning; rik person, godsägare, ägare; husbonde; någon som inte utför kroppsarbete, tjänsteman’. Undersökningen visade att agronymer som härletts från appellativa benämningar på personer oftast bildas genom sammansättning (48 – cirka 63%). De första leden i de sammansatta agronymer som undersökts i detta kapitel är i samtliga fall appellativa benämningar på personer, medan de andra leden oftast (45 – cirka 94%) är fysiografiska eller topografiska termer (balà, dãržas, kálnas, kãpinės, lankà, laũkas, piẽva, raístas); övriga (3 – cirka 6%) är benämningar på objekt med anknytning till människans omgivning eller liknande (-kar- kan sannolikt kopplas till kárti, kãria, kõrė ’beröva livet genom att lägga ett rep runt halsen eller benen och hänga upp’, rêvas ’ravin, ränna, sänka’). De mest produktiva sammansättningarna har lexemet balà respektive piẽva som andra led (15 respektive 16 – cirka 31% vardera). Mindre produktiva i denna agronymgrupp är avledningarna (21 – cirka 28%); inom detta område är de alla bildade med suffix. Mer produktiva är de som fyller en possessiv funktion 114 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 114 2011.06.17 08:24:06 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darbo bruožai Avledningarna med suffixen –in(e)s, –iškė, –iškis uppgår till 8 – ~38%; 7 – ~33%; 2 – ~9%; avledningar med suffixet –ynė har noterats i 4 fall – ~19%. Ännu färre agronymer bildas genom sammansättning (6 – ~28%). Alla noterade sammansatta ortnamn står i genitiv. En primär agronym har belagts. Ändelse- och prefixavledningar är ovanliga bland agronymer i det undersökta området som härstammar från benämningar på personer bildade av appellativ. 3. AGRONYMER MED MÖJLIG DUBBELT URSPRUNG I Marijampolės län har 100 sådana noterats (~14% av alla ortnamn som valts ut för undersökningen). Dessa agronymer kan föras tillbaka antingen till ett personnamn som bildats av en appellativ personbenämning eller till en appellativ personbenämning. Eftersom båda ursprungsmöjligheterna är lika sannolika och kan betraktas som likvärdiga anges de sida vid sida, åtskilda av det konventionella tecknet /, som betyder ”å andra sidan, möjligt ursprung från”. Valet att markera detta på just detta sätt gjordes för att undvika den mycket frekventa användningen av denna fras i artikeln. I gruppen agronymer som härstammar från personnamn eller från appellativa personbenämningar som anger deras ursprung (etnonymer) (se 3.3) föredrar författaren den appellativa ursprungsförklaringen och anger den i de flesta fall först. Vid fastställandet av grundordet (etymonet) ägnades stor uppmärksamhet åt den geografiska utbredningen såväl för appellativa personbenämningar som för personnamn, vilka kan ligga till grund för agronymerna i Marijampolės län. Uppgifter om utbredningen av appellativa personbenämningar, liksom för övrigt av andra appellativ, finns i Lietuvių kalbos žodyne. Vid behov används, som redan nämnts, den elektroniska utgåvan av denna källa. Uppgifter om litauiska efternamns utbredning söks i LPŽ. Vid förklaringen av ursprunget till toponymerna i detta kapitel räckte dock de nämnda källorna inte till. I 20 fall (~20%) behövde författaren stödja sig på ett register över historiska personnamn. De rekonstruerade grundorden grundas oftast på uppgifter om historisk antroponymi som belagts i samma område eller på närliggande platser och som hade införts i detta register (utskrivna) från invånarlistor församlingen Daugai, vigselregistreringsboken från Lankeliškiai församling (Vilkaviškis distrikt)22, dopregisterboken från Nočia församling, Krosna kyrkböcker, Valkininkai äldstes distrikts inventarium och andra källor. 22 Dėl šaltinio apibūdinimo plačiau žr. Maciejauskienė (2008: 138–140). Straipsniai / Articles 115 DALIA SVIDERSKIENĖ Ur ordbildningssynpunkt delas de behandlade agronymen i Marijampolė län in i grupper: primära, avledda med ändelser och suffix, sammansatta och flerledade. Suffixavledningar ordnas alfabetiskt efter suffix, sammansättningar efter alfabetisk ordning av de andra leden. De flerledade agronymen i denna grupp är alla genitiviska. De har alla possessiv betydelse. Det första ledet är genitivformen av personnamnet på den tidigare ägaren till den plats de betecknar, eller också visar genitiven att platsen tillhör en person som betecknas med ett appellativ (jfr Savukynas 1963: 238, 239). 3.1. Agronym som härrör från personnamn eller appellativa beteckningar för personer med hänvisning till yrke, sysselsättning eller liknande 3.1.1. Primärt agronym (pluralia tantum-form): Pinčiukai åker Klvr: personnamn *Pinčiukas, jfr personnamnet Symon Pinczuk 1777 (IAK) / lit. pinčiukas ’flottare timmer på floder‘. 3.1.2. Suffixavledningar: -inė: Kriauč-inė åker KzR: *Kriaučius, jfr personnamnet Adam Krewčius 1604 (IAK) / lit. kriaučius ’skräddare‘; Launink-inė åker Igl: personnamn *Launinkas, jfr personnamnet Adam Łaunik 1625 (IAK) / lit. lãuninkas (–ykas) ’länsman; byäldste; byäldstens biträde‘; -ynė: Bendõr-ynė åker Ss: gårdsnamn Beñdorius / lit. beñdorius ’tunnbindare‘; Dielinink-ynė bymark, åker KzR: gårdsnamn Diẽlininkas / lit. diẽlininkas (–nykas) ’brädskärare, sågverksarbetare‘; Katil-ynė by, åker Mrj: gårdsnamn Katilius / lit. katilius ’tillverkare, reparatör eller försäljare av grytor‘; Kubil-ynė åker KzR: gårdsnamn Kubilius / lit. kubilius ’tillverkare av tunnor; tunnförsäljare‘; Rač-ynė gård Lbv, bymark Klvr, KzR, åker Lbv: gårdsnamn Rãčius / lit. rãčius ’tillverkare av trädetaljer till vagnar, hjulmakare‘; Tekor-ynė by, åker Ss: gårdsnamn Tẽkorius / lit. tẽkorius ’en som svarvar, täljer‘; -iškė(s): Dešėtnink-iškė byn Krsn: personnamn *Dešėtninkas eller liknande, jfr personnamnet Barbara Desetnikowa 1678–1693 (IAK) / lit. dešėtninkas ’byäldste, äldste’; Gelãž-iškė by Krsn: åkerns namn Gelãžius / lit. gelãžius ’järnsmed’; Kálv-iškė by Lbv: personnamn *Kalvis, jfr personnamnet Tomas Kalvuis 1630 (IAK) / lit. kálvis ’person som arbetar med smide’; Katil-iškė åkernamn Klvr: åkerns namn Katilius / lit. katilius ’tillverkare, reparatör eller försäljare av grytor’; Krauč-iškė by Lbv: personnamn *Kraučius eller liknande, jfr personnamnet Nicolao Krauczius 1639 (IAK) / lit. kraučius ’skräddare’; Kubil-iškė eller åker, by Ldvn, Kubil-iškės by Krsn: åkerns namn Kubilius / lit. kubilius ’tillverkare av tunnor; tunnförsäljare’; Kudr-iškė by Prn: personnamn *Kudrys, jfr personnamnet Bartłomiej Kudrys 1835 (IAK) / lit. kudrỹs ’tjuv, kleptoman; bedragare, bluffmakare; odåga, slyngel, rackare’; Kukor-iškė eller åker Šil: åkerns namn Kùkoris / lit. kùkorius, -ė ’kock’; Kùmet-iškė eller åker Klvr: åkerns namn Kùmetis / lit. kùmetis ’bonde anställd av en godsägare eller storbonde, som arbetar mot bostad och naturaförmåner; 116 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai ’trädgårdsmästare, innehavare av en liten jordlott‘; Mėlnyk-iškė åker Mrj: gårdsnamn Mėlnykas / lit. mélnykas ’mjölner‘; Mlinar-iškė åker Klvr: personnamn *Mlinaris eller liknande, jfr personnamnet Andreas Mlynarz 1675 (IAK) / bör förbindas med pol. młynarz ’mjölner‘ (SJP II 1013); Pakul-iškė jordlott Prn: efternamn Pakùlis / lit. pakùlius, -ė ’den som arbetar med blår; någon som är tillrufsad, slarvig, ovårdad‘; Puõdž-iškė åker Ldvn: efternamn Puõdžius / lit. puõdžius ’krukmakare‘; Ribõk-iškė åker Klvr: efternamn Ribõkas / lit. ribõkas ’fiskare‘; Rimor-iškė åker Krsn: personnamn *Rimorius eller liknande, jfr personnamnet Sebelthian Rymarz 1552 (IAK) / lit. rimorius ’en som syr seldon‘; Trečiõk-iškės 2 åkrar Lbv: efternamn Trečiõkas / lit. trečiõkas, -ė ’bonde som brukar en tredjedel av en valak‘; –iškis, –iškiai: Bendõr-iškis åker Krsn: efternamn Bendorius / lit. bendorius ’tunnbindare‘; Kálv-iškiai 2 åkrar Ldvn: personnamn *Kalvis, jfr personnamnet Tomas Kalwis 1630 (IAK) / lit. kálvis ’en som arbetar med smide‘; Šiaučiùk-iškis åker Mrj: efternamn Šiaučiùkas / lit. šiaučiùkas ’skomakarens son‘. 3.1.3. Sammansatta agronym (komposita): –bal-: Kažemėk-a-balė åkernamn Krsn: personnamn *Kažemėkas eller dylikt, jfr personnamnet Petry Kažamekas 1691–1719 (IAK) / lit. kažemėkas ”läderarbetare, garvare, läderberedare”; Kriauč-ia-balė åkernamn Klvr: personnamnet *Kriaučius, jfr personnamnet Adam Krewcius 1604 (IAK) / lit. kriaučius ”skräddare”; Mėduiš-balė åkernamn Brb: personnamnet Medvišas (Zinkevičius 2008: 114) / lit. meduišius ”jägare, skogsman”; Skiẽč-balė åkernamn Igl: efternamnet Skiẽčius / lit. skiẽčius ”tillverkare och försäljare av vävskedar”; –kaln-: Šaltyš-kalnis ängsnamn Krsn: personnamnet *Šaltyšius eller dylikt, jfr personnamnet Simonis SzaltyJz 1685–1731 (IAK) / lit. šaltyšius ”byäldste”; –lauk-: Vait-laukis åkernamn Ss: efternamnet Vaitas / lit. vaitas ”ledande kommunal tjänsteman, kommunalråd”; –marg-: Šiauč-margis gärdesnamn KzR: personnamnet *Šiaučius eller dylikt, jfr personnamnet Helena Jziauciowa 1678 (IAK) / lit. šiaučius ”skomakare, skomästare”; –piev-: Skerdž-ia-pievė åkernamn Ldvn: personnamnet *Skerdžius, jfr personnamnet Laurenty Skierdziunas 1667 (IAK) / lit. skerdžius ”överste herde, boskapsskötare”; Trečiõk-pievė åkernamn Klvr: efternamnet Trečiõkas / lit. trečiõkas ”bonde som brukar en tredjedel av jorden”; –raist-: Kálo-ia-raistis (|| Kãvaraistis) åkernamn Gdl: personnamnet *Kalvis, jfr personnamnet Tomas Kalwis 1630 (IAK) / lit. kálvis ”person som arbetar med smide av metall”. 3.1.4. Sammansatta agronym i genitiv: Bãrtininko kálnas ängsnamn Igl, Bãrtininko senõvė ängsnamn Ss – de första leden kommer från efternamnet Bãrtininkas / lit. bãrtininkas ”biodlare i ihåliga träd, biodlare”, det andra ledet senõvė från lit. senõvė ”åker som gödslats för länge sedan”; Kálvio daržas åkernamn Mrj: personnamnet *Kalvis, jfr personnamnet Tomas Kalwis 1630 (IAK) / lit. kálvis ”person som arbetar med smide av metall”; Rãčiaus raistas åkernamn Vv: efternamnet Rãčius / lit. rãčius ”tillverkare av trädelar till vagnar och hjul”; Šinkorių balaitė åkernamn Klvr: efternamnet Šinkoris / lit. šinkorius, -ė ”värdshusvärd”. Straipsniai / Articles 117 ALL_62_63_maketas.indd 117 2011.06.17 08:24:07 DALIA SVIDERSKIENĖ 3.2. Agronymer med ursprung i personnamn eller appellativa personbeteckningar som beskriver utseende, karaktärsdrag eller dylikt 3.2.1. Primärt agronym (pluralia tantum-form): Tupikai åker i Brb: personnamn Tupi-kas / lit. tupikas, -ė ’en som hukar sig, sitter; en som går och hukar sig på samma ställe, arbetar långsamt, en långsam arbetare’. 3.2.2. Avledningar med suffix: -inė: Blūs-inė åker i Ldvn, gård i Klvr, Blus-inė gård i Vv: personnamnet Blūsius eller dylikt / lit. blūsius ’en som har många loppor; en liten, svag, obetydlig, fattig person’; Šašk-inė gård i Lbv: personnamnet Šaška / lit. šaškus, -ė ’en som är angripen av skabb, en skabbig person’; -ynė: Juodvirš-ynė åker i KzR: personnamnet Juodviršis / lit. juodviršis, -ė ’med svart överdel; med svart rygg’; Žvair-ynė åker i Ss: personnamnet *Žvairys eller dylikt, jfr personnamnet Waliul Zwayris 1610 (IAK) / lit. žvairys, -ė ’en med vindögda ögon, skelögd person’; -iškė(s): Babil-iškė åker i Krsn: personnamnet Babilius / lit. babilas ’tjockis’; Čėpl-iškė gård, åker i Krsn, 1 i Ldvn: personnamnet Čėpla / lit. čėpla ’mager kvinna’; Juodsnuk-iškė åker i Prn: personnamnet Juodsnūkis / lit. juodsnūkis, -ė ’en med svart nos, svart ansikte; en grovmun’; Kupr-iškė åker i Šil: personnamnet Kuprys / lit. kūpris, -ė, kuprys, -ė, kūprius, -ė ’en som har puckel, puckelryggig’; Kušl-iškė åker i Ldvn: personnamnet Kušlys / lit. kušlỹs, -ė; kūšlius, -ė ’en som ser dåligt; blindstyre, kisögd, svagsynt’; Mėšl-iškė åker i Klvr: personnamnet Mėšlius / lit. mėšlius, -ė ’en smutsig, gödselbesudlad, ovårdad person’; Naudž-iškė gård i Ss: personnamnet Naūdžius / lit. naūdžius ’en självisk person, girigbuk, utsugare’; Pyrag-iškė gård i Ldvn: personnamnet Py-rāgius / lit. pyrāgius ’en som tycker om bakverk’; Šlub-iškė åker i Šil: personnamnet *Šlubis eller dylikt, jfr personnamnet Jasius Szlubis 1637 (IAK) / lit. šlubis, -ė ’en som haltar, lam’; Verksn-iškės åker i Klvr: personnamnet Verksnys / lit. verksnys, -ė ’en som gråter ofta eller lätt börjar gråta’; Žil-iškės åker i Mrj: personnamnet Žilius eller dylikt / lit. žilius, -ė ’en gråhårig person, en gammal man’; -iškis: Klip-iškis åker i KzR, Klip-iškis gård i Šil: personnamnet Klipà (Zinkevičius 2008: 565) eller dylikt / lit. klipius, -i ’en som haltar’; Riogl-iškis by i Vv, Riogl-iškis gård i Igl: personnamnet *Rioglẏs eller dylikt, jfr personnamnet Valentinum Roglis 1639 (IAK) / lit. rioglẏs, -ė ’en som är osmidig, klumpig, otymplig, en klant’; 3.2.3. Sammansatta agronymer (komposita): -bal-: Bindōk-balė gård i Klvr: personnamnet Bindōkas / lit. bindōkas ’slarver, latmask’; Dund-a-balė gård i Klvr: personnamnet Dùnda / lit. dùndà ’en dåre, en slyngel’; Pamp-a-balė gård i Krsn: personnamnet *Pampa eller dylikt, jfr det tyska personnamnet Pampe (Gottschald 1954: 458) / lit. pámpė ’en som är tjock, uppsvälld’; Stālg-ia-balė gård i Krsn: personnamnet Stalgỹs / lit. stalgùs, -ì ’sträng, envis, fräck, högmodig’; Stung-a-balė gård i Prn – kanske av personnamnet Stungỹs / lit. stungỹs ’en lat, osmidig person, en odugling’; -piev-: Dumč-ia-pievė gård i Mrj: personnamnet Dumčius / lit. dumčius ’klok person, rådgivare’; -žard-: Gab-a-žardė gård i Igl: personnamnet *Gabas eller dylikt, jfr personnamnet Michulis Gaba 1678–1693 (IAK) / lit. gābas ’en sparsam, snål person, girigbuk’. 118 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai 3.3. Agronymer bildade av personnamn eller appellativa personbeteckningar som anger ursprung (etnonymer) eller liknande 3.3.1. Avledningar med suffix: -inė: Gud-inė t.ex. Klvr: lit. gùdas23 / eftern. Gùdas; Kazok-inė jfr Vv: lit. kazõ-kas, -ė / eftern. Kazõkas; -ynė: Lietùvinink-ynė jfr Ss, åkermark KzR: lit. lietùvininkas, -ė ’litauer’ / eftern. Lietùvininkas; Paliok-ynė åkermark Mrj: lit. paliõkas, -ė ’polack’ / eftern. Paliõkas; -iškė(s): Gud-iškė t.ex. Prn: lit. gùdas / eftern. Gùdas; Kazok-iškės plöjd mark Šil: lit. kazõkas, -ė / eftern. Kazõkas. 3.3.2. Sammansatta agronymer (komposita): -bal-: Kazõk-balė t.ex. Klvr: lit. kazõkas, -ė / eftern. Kazõkas; -kaln-: Kazõ-kalnis (< *Kazõk-kalnis) jfr Ss: lit. kazõkas, -ė / eftern. Kazõkas; -piev-: Bajõr-pievė t.ex. Brb: lit. bajõras, -ė / eftern. Bajõras; Gud-ā-pievė t.ex. Klvr: lit. gùdas / eftern. Gùdas; Šved-pievė äng Gdl: eftern. Švėdas / lit. švėdas ’person av svensk härkomst (förr – svensk soldat)’; -raist-: Bajõr-a-raistis t.ex. Ldvn: lit. bajõras, -ė / eftern. Bajõras; Gùd-a-raistis t.ex. Gdl: lit. gùdas / eftern. Gùdas. 3.3.3. Sammansatta agronymer med genitivattribut: Gùdo skýnimai t.ex. Gdl: lit. gùdas / eftern. Gùdas och lit. skýnimai, jfr skýnimas ’avverkad skogsmark’; Žemaičių pieva t.ex. Ldvn: lit. žemaitis, -ė ’person från Žemaitija’ / eftern. Žemaitis. 3.4. Agronymier med ursprung i personnamn eller i andra appellativa personbeteckningar 3.4.1. Avledningar med ändelsen -ė: Bobin-ė t.ex. Igl: pvd. Bòbina, Bòbinas24. 3.4.2. Avledningar med suffixet -iškis: Liòl-iškis t.ex. Prn: pvd. Liolỹs / lie. liolỹs ”ett spöke som används för att skrämma barn, ett odjur”; Ragan-iškis t.ex. Ldvn: avd. *Raganis eller liknande, jfr pvd. Raganãvičius / lie. ragãnius ”en dålig, ond människa”. 23För att undvika upprepningar anges betydelserna av de ofta förekommande appellativa personbeteckningarna bajõras, -ė ”privilegierad jordbrukare, vanligen en privilegierad medelstor godsägare; person av privilegierad börd, szlachta”, gùdas ”belarusier (ibland polack eller ryss)”, kazõkas, -ė ”bonde, ättling till invånare i de tidigare militärområdena Don, Kuban, Terek, Orenburg och andra” inte vidare i artikeln. 24Man bör inte förbise att ortnamnet kan vara en avledning med suffixet -inė från lit. bòba ”gift kvinna; gammal kvinna”, bòbė ”käring, gammal kvinna; hustru, maka, käring”. Straipsniai / Articles 119 DALIA SVIDERSKIENĖ 3.4.3. Sammansatta agronymier (komposita): –bal-: Diėd-balė t.ex. Krsn: avd. *Diedys eller liknande, jfr avd. Petri Diedis 1708–1740 (IAK) / lit. diėdas ”faderns eller moderns far, farfar/morfar; gammal människa, gubbe”; –raist-: Vaik-a-raistis t.ex. Klvr: avd. *Vaikas eller liknande, jfr avd. Anna Waikelicia 1668 (IAK) / lit. vaikas ”son eller dotter till föräldrar”. Undersökningen visade att avledningarna är den största gruppen bland agronymierna med möjlig dubbel härkomst (65 – 65%). Den absoluta majoriteten av dessa utgörs av suffixavledningar (64 – ~99%). De produktivaste suffixen är –iškė(s) (33 – ~52%) och –ynė (16 – ~25%), mindre produktiva är –inė (8 – ~12,5%) och –iškis, –iškiai (7 – ~11%). En enda ändelseavledning har noterats. Prefixavledningar är inte karakteristiska för den aktuella agronymgruppen. Dessa agronymier bildas mycket mer sällan genom sammansättning (26 – 26%). De första leden i de sammansatta agronymier som undersöks i detta avsnitt kan härröra både från personnamn bildade av appellativa personbeteckningar och från appellativa personbeteckningar. De andra leden är oftast (24 – ~92%) fysiografiska eller topografiska termer (balà, kálnas, laũkas, piẽva, raĩstas); de övriga (2 – ~8%) är benämningar på företeelser med anknytning till människans omgivning eller liknande (márgas ”landmått” och žárdis ”inhägnad för boskap”). De mest produktiva sammansättningarna har lexemet balà (11 – ~42%), piẽva (6 – ~23%) och raĩstas (5 – ~20%) i det andra ledet. Ännu färre av dessa agronymier bildas genom sammanfogning (7 – 7%); alla sammansatta agronymier står i genitiv. Två agronymier som bildats utan ytterligare ordbildningsmedel har noterats. Det har konstaterats att en liknande modell för ordbildningssätt och -typer också kännetecknar den första gruppen agronymier med klart fastställt ursprung som undersökts i artikeln (med ursprung i personnamn). Man kan alltså anta att personnamn oftare än appellativa personbeteckningar ligger till grund för bildningen av de agronymier med möjlig dubbel härkomst som analyseras i denna grupp. Undersökningen av agronymier med ursprung i personnamn från Marijampolės län, nedtecknade ur talspråket under mellankrigstiden, avslutas med tabell 2 (se bilagan). Sammanfattningsvis kan analysen av dessa ortnamn ur ett ordbildningsperspektiv leda till flera slutsatser. 4. SLUTSATSER 4.1. Analysen av bildningen av de utvalda marknamnen visade att den överväldigande majoriteten utgörs av sekundära agronymer med derivativa kännetecken (~99%). Mer än hälften av dessa är suffixavledningar (~64%). Vid deras bildning används 21 suffix (om man räknar med varianter av båda genus och numerus): 13 av litauiskt (baltiskt) ursprung –aitė, –ėlis, –iena, –ienė, –ija, –inė(s), –inis, –ynė, –iškė(s), –iškis, –iškiai, –lė, –okas (~97% av alla suffixavledningar), 8 av slaviskt ursprung –anas, –auka, –ava, –avas, –čizna. 120 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai -enk-, -k-, -ova (~3% av alla suffixavledningar). Särskilt produktiva är avledningar med suffixen -iškė(s) och -ynė, vilka utgör ~45% respektive ~31% av alla suffixavledningar. Agronymerna i det undersökta området bildas något oftare även med två andra litauiska (baltiska) suffix, -inė(s) (~13%) och -iškis, -iškiai (~7%). Därav framgår den mest produktiva modellen för bildning av suffixavledda agronymer: personnamn, appellativ benämning på en person etc. + possessivt fungerande suffix -in-, -išk- → agronym, som i förhållande till grundordet uttrycker possessivitet. Avledningar med suffixet -ynė, bildade av personnamn, betecknar i det undersökta området platser där människor bor eller har bott. Undersökningen visade således att litauiska (baltiska) suffix dominerar vid bildningen av agronymer (~97%), medan endast få avledningar har bildats med slaviska suffix (~3%). Enligt den morfologiska analysen kommer sammansatta agronymer (komposita) på andra plats och utgör omkring en tredjedel av de undersökta namnen (~28%). Särskilt många sammansättningar har lexemen bala (~40%) och pieva som andra led. Detta ger anledning att anta att dessa ortnamn en gång betecknade objekt som direkt beskrevs av deras topografiska term. Med tiden och i takt med att landskapet förändrades fick många objekt som betecknade våta platser (i detta fall dammar) sannolikt en annan objektsstatus och kom att ingå i gruppen av undersökta namn som betecknar andra markformationer. Mindre typiska för området är agronymer bildade genom sammanfogning (~5%), avledningar med ändelser (~1,5%) samt primära agronymer (~1%). 4.2. Merparten (625 – ~86%) av de undersökta agronymerna i Marijampolė län har ett klart ursprung. Agronymer med möjlig dubbel härledning utgör ~14%. En sammanfattande analys av deras bildning och ursprung visade att dessa ortnamns bildningstendenser ligger närmare tendenserna hos agronymer som härstammar från personnamn än hos dem som härstammar från appellativa personbeteckningar. Man kan således anta att personnamnet sannolikt är deras vanligaste ursprungskälla. 4.3. De personnamn som ligger till grund för agronymerna i detta område och belägger deras etymon återfinns inte bara i källor till litauisk antroponymi, där registret över historiska personnamn spelar en viktig roll, utan också i polska och i enstaka fall tyska källor till personnamn. Detta bekräftar iakttagelsen om ett visst skikt av litauiska toponymer som vittnar om nära samband mellan litauisk (baltisk) och polsk (slavisk), eller till och med tysk, onymi (jfr Maciejauskienė 2006: 234). Sådana är särdragen i bildningen av agronymer av personnamnsursprung i Marijampolė län. När bildningstendenserna hos toponymer i denna grupp, som härstammar från appellativ och andra ortnamn, har undersökts kommer resultaten att användas för att fastställa gemensamma tendenser i agronymernas ursprung och bildning i området. Förhoppningen är att detta ska bidra inte bara till förståelsen av de särdrag som kännetecknar denna ortnamnsklass, utan också till att klarlägga likheter och skillnader mellan olika ortnamnsklasser (underklasser) i Marijampolė län. Straipsniai / Articles 121 DALIA SVIDERSKIENĖ BILAGA TABELL 1. Suffix i agronymer som härstammar från personnamn25 Suffix | Agronymer Litauiska (baltiska) | Kvantitativ andel | Procentuell andel -išk- | -iškė(s) | 167 | 189 | 44 | 50 | -iškis, -iškiai | 22 | | 6 | -ynė | 122 | 33 -in- | -inė(s) | 46 | 47 | 12 | 12 | -inis | 1 | | 0,2 | -iena | 3 | 0,7 -aitė | 2 | 0,5 -ėlis | 1 | 0,2 -ienė | 1 | 0,2 -ija | 1 | 0,2 -lė | 1 | 0,2 -okas | 1 | 0,2 Totalt | 368 | ~97 Slaviska -k- | 4 | 1 -anas | 1 | 0,2 -auka | 1 | 0,2 -ava | 1 | 0,2 -avas | 1 | 0,2 -ėžna | 1 | 0,2 -enk- | 2 | 0,5 -ova | 1 | 0,2 Totalt | 12 | ~3 25 Suffixen ordnas efter antalet avledningar; vid lika antal belägg följs alfabetisk ordning. 122 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 122 2011.06.17 08:24:07 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbovės bruožai TABELL 2. Tendenser i bildningen av agronymer med ursprung i personnamn i Marijampolės län Agronymer efter ursprung Agronymer med avseende på bildningssätt Primära Avledda Nyskapade (sammansättningar) Sammansatta Totalt Ändelser Suffix Prefix Agronymer härledda från personnamn 4 10 380 1 134 20 549 ~76% Agronymer härledda från appellativa personbeteckningar 1 – 21 – 48 6 76 ~10% Agronymer med möjlig dubbel härkomst 2 1 64 – 26 7 100 ~14% Totalt (kvantitativ och procentuell andel) 7 ~1% 11 ~1,5% 465 ~64% 1 ~0,2% 208 ~28% 33 ~5% 725 ~100% FÖRKORTNINGAR FÖR LOKALISERINGSHÄNVISNINGAR Brb – Balbieriškis (Prienų r.) Gdl – Gudėliai (Marijampolės sav. t.) Igl – Igliškėliai (Marijampolės sav. t.) Klvr – Kalvarija (Marijampolės sav. t.) Krsn – Krosna (Lazdijų r.) KzR – Kazlų Rūda Lbv – Liubavas (Kalvarijos sav. t.) Ldvn – Liudvinavas (Marijampolės sav. t.) Mrj – Marijampolė Prn – Prienai Ss – Sasnavā (Marijampolės sav. t.) Šil – Šilavotas (Prienų r.) Vv – Veiveriai (Prienų r.) ÖVRIGA FÖRKORTNINGAR a. – ålder ar. – åker avd. – personnamn drb. ž. – brukad mark dr. – åker gn. – betesmark lenk. – polsk lg. – slätt lie. – litauisk p. – sida pan. – liknande plg. – jämför ppr. – vanligtvis prk. – överförd betydelse pv. – äng pvd. – efternamn sklp. – tomt skol. – lån sl. – slavism t. – uttalas v. – förnamn vnt. – enhet vok. – tysk vv. – ortnamn ž. – mark Straipsniai / Articles 123 ALL_62_63_maketas.indd 123 2011.06.17 08:24:07 DALIA SVIDERSKIENĖ FÖRKLARING AV TECKEN * – markerar rekonstruerade personnamnsformer ~ – ungefär ‖ – skiljer åt ortnamnsvarianter / – skiljer en möjlig tolkning av ursprunget från en annan ? – osäkerhet ŠALTINIAI DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996. Gottschald Max 1954: Deutsche Namenkunde. Berlin: Verlag Walter de Gruyter u. Co. IAK – LKI Vardyno skyriaus istorinių asmenvardžių kartoteka. Križinauskas Juozas 1989: Vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 1. Vilnius: Mokslas. LKŽė – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Rитutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. www.lkz.lt. LPŽ – Lietuvių pavardžių žodynas 1–2, red. Aleksandras Vanagas. Vilnius: Mokslas, 1985–1989. LUEV – Lietuvos TSR upių ir ežerų vardynas, ats. red. Elena Grinaveckienė. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1963. LVKŽ⁵ – Kuzavinis Kazys, Savukynas Bronys, Lietuvių vardų kilmės žodynas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2007. LVŽ – Bilkis Laimutis, Macijauskienė Vitalija, Razmukaitė Marija, Lietuvos vietovardžių žodynas 1. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. Rospond Stanisław 1973: Słownik nazwisk śląskich 2. Wrocław–Warszawa–Kraków–Gdańsk: Zakład Narodowy im. Ossolińskich – Wydawnictwo Naukowe. SA – Список абонентов Московской городской телефонной сети 1, 2. Москва: Связь, 1971. SIP – Słownik imion współcześnie w Polsce używanych. Kraków: Polska Akademia Nauk, Instytut Języka Polskiego, 1995. SJP – Jan Karłowicz, Adam Kryński, Władysław Niedźwiedzki, Słownik języka polskiego 1–8. Warszawa: nakładem prenumeratorów, 1902–1927. 124 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 124 2011.06.17 08:24:07 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai SNP – Słownik nazwisk współcześnie w Polsce używanych 1–10, wydał K. Rymut. Kraków: Polska Akademia Nauk, Instytut Języka Polskiego, 1992–1994. VK – LKI Vardyno skyriaus vietovardžių iš gyvosios kalbos kartoteka. Zinkevičius Zigmas 2008: Lietuvių asmenvardžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. LITERATŪRA Ambrazas Saulius 2000: Daiktavardžių darybos raida 2. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Bartkutė Nerija 2008: Joniškio rajono teritorijos toponimija: daryba ir raidos polinkiai (daktaro disertacija). Šiaulių universitetas ir Vytauto Didžiojo universitetas. Blažienė Grasilда 1986: Keletas pastabų dėl prūsų Sembos mikrotoponimų. – Baltistica 22(2), 37–42. Blažienė Grasilда 2005: Prūsų žemėvardžių tyrinėjimo problemos. – Baltistica 6 priedas, 27–41. Endzelytė Renata 2004: Šiaurės vidurio Lietuvos agronimai. – Vārds un tā pētīšanas aspekti. Rakstu krājums 8, 80–89. Endzelytė Renata 2004a: Šiaurės vidurio Lietuvos vietovardžiai su priesaga –išk-. – Lietuvių kalbotyros klausimai 50, 1–10. Gaivenis Kazimieras, Keinys Stasys 1990: Kalbotyros terminų žodynas. Kaunas: Šviesa. Maciejauskienė Vitalija 1997: Dėl lietuvių pavardžių (asmenvardžių) klasifikavimo. – Baltistica 32(1), 101–109. Maciejauskienė Vitalija 2006: Lenkų asmenvardžiai Lietuvos vietovardžių žodyne. – Gwary i onomastyka pogranicza polsko-wschodniosłowiańskiego i słowiańsko-bałtyckiego, 218–236. Maciejauskienė Vitalija 2008: Dėl asmenvardžių su priesaga –(i)ūnas paplitimo XVII amžiuje. – Archivum Lithuanicum, 137–156. Mickienė Ilona 2001: Telšių rajono toponimų daryba (daktaro disertacija). Vytauto Didžiojo universitetas. Mickienė Ilona 2006: Dėl agronimų darybos. – Kalbų studijos 8, 27–30. Podol’skaja Natalija 1978: Словарь русской ономастической терминологии. Москва: Наука. Straipsniai / Articles 125 ALL_62_63_maketas.indd 125 2011.06.17 08:24:08 DALIA SVIDERSKIENĖ Savukynas Bronys 1963: Kilmininkiniai lietuvių vietovardžiai, – Lietuvių kalbotyros klausimai 6, 235–246. Sviderskienė Dalia 2005: Marijampolės apskrities Marijampolės valsčiaus vietovardžių darybos ir kilmės polinkiai. – Acta linguistica lithuanica 52, 91–118. Urbutis Vincas 1978: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslas. Vanagas Aleksandras 1970: Lietuvos TSR hidronimų daryba. Vilnius: Mokslas. Characteristic Features of the Formation of Agronyms of Anthroponymic Origin in Marijampole County SUMMARY The analysis of formation of agronyms of the anthroponymic origin in Marijampolė County showed that secondary agronyms having derivational features constitute an huge absolute majority (~99%). Derivatives having suffixes account for more than half of them (~64%). Twenty-one suffixes are used for their formation (including variants of both genders and numbers): 13 are of Lithuanian (Baltic) origin –aitė, -ėlis, -iena, -ienė, -ija, -inė(s), -inis, -ynė, -iškė(s), -iškiai, -iškis, -lė, -okas (~97% of all derivatives with suffixes), eight of Slavic origins -anas, -auka, -ava, -avas, -čižna, -enk-, -k-, -ova (~3% of all derivatives with suffixes). Derivatives with suffixes -iškė(s) and -ynė are especially marked for productivity; they amount to about 45% and 31% of all derivatives with suffixes. Agronyms of the investigated area are slightly more often formed with two more Lithuanian (Baltic) suffixes -inė(s) (~13%) and -iškis, -iškiai (~7%). It makes it possible to detect the most productive formation model for derivatives with suffixes: an anthroponym, an appellative name of a person, etc. + the suffixes -in-, -išk- fulfilling possessive functions → an agronyme, meaning possessiveness in respect of the primary word. In the investigated area derivatives with the suffix -ynė derived from anthroponyms mean places where people live or used to live. Thus, the investigation showed that the Lithuanian (Baltic) suffixes prevail in the process of formation of agronyms, and a small amount and percentage of derivatives is formed with the Slavic suffixes. On the grounds of the derivational analysis, compound agronyms (compounds) are placed second, and amount to about one third of the onyms investigated (~28%). Especially many compounds with lexemes balà ‘a marshy place, often with unchanging / unmoving water in it; a swamp, a marsh; a puddle, a pool’ (~40%) and pievà ‘area of land where grass suitable for hay- -making grows’ (~27%) in the second component were recorded. It enables us to suggest that in a period of time and with the change of the landscape the majority of objects marking damp places (in this case bogs, which is profoundly recorded in the second component of the 126 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronimų darybos bruožai compounds) most probably have acquired different objective status and were included into the group of investigated onyms, naming other objects on the earth’s surface. Agronyms formed by composition (~5%), derivatives with endings (~1,5%) and primary agronyms (~1%) are less characteristic of this area. While investigating the origins, the most precise primary word (etymon), from which the agronyms are derived and to which they are related, was sought. The selected target of research revealed that in all cases agronyms were formed from anthroponyms, appellatives names of persons, ethnonyms, etc. Attention should be paid to the fact that in the investigated area they may be the facts of the Lithuanian (still functioning or already extinct, confirmed only by the historical anthroponymy facts) as well as of the Polish or in certain cases of the German lexis. Therefore it is possible to speak about the layer of place names written down in the interwar Marijampolė County witnessing the Lithuanian (Baltic) and the Polish (Slavic) or even the German onymy interrelations. Such are the characteristic features of the formation of agronyms of anthroponymic origin in Marijampolė County. With the objective of having a complete view and model of the formation and origin of the area agronyms, these data will be included into analysis of the types of the formation of place names and origin tendencies, and, as hoped, will help to restore the overall pattern of place names in the interwar Marijampolė County. Įteikta 2010 m. gruodžio 2 d. DALIA SVIDERSKIENĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva El. paštai: [email protected], [email protected] Straipsniai / Articles 127