Jono Jaknavičiaus „Evangelijos“ XVIII a. pabaigoje

ZIGMAS ZINKEVIČIUS JONO JAKNAVIČIAUS EVANGELIJOS I SLUTET AV 1700-TALET En genomgång av de akter från visitationerna av dekanaten Breslauja, Pाबaiskas och Ukmergė 1782–1784, som nyligen getts ut av Litauiska katolska vetenskapsakademin och genomfördes på order av Vilnius biskop Ignoto Jokūbo Masalskio, lyfter fram ett stort antal intressanta uppgifter om användningen av Jono Jaknavičiaus Evangelijų i dåtidens kyrkor. Som brukligt var på den tiden skrivs titeln Evangelijų förkortad och inexakt i visitationsakterna, vilket ger upphov till en viss oklarhet och tvivel. Den nästan fullständiga, om än inexakta, titeln Ewange(i)eliczka polska i litewska finns antecknad i visitationsakterna för följande orter: Alanta, Apytalaukis, Balninkai, Daugėliškis, Šešuoliai, Tauragnai, Žeimiai och Žemaitkiemis. Det finns också en variant, Ewangeliczka polska z litewską: Kuktiškės, Vidžiai, Zarasai (Suvieko kapellförsamling). Varför diminutivformen ewangeliczka används kan man bara spekulera i. Men allra oftast finner vi den enordiga anteckningen Ewang(i)eliczka eller pluralformen Ewang(i)eliczki: Adutiškis, Anykščiai, Apsas (3 exemplar), Breslauja (hela 5 exemplar), Čiobiškis, Deltuva, Drūkšiai (2 exemplar), Dubingiai, Gelvonai (2 exemplar), Giedraičiai, Ikaznė, Inturkė, Joniškis (Pाबaiskas dekanat), Kavarskas (2 exemplar), Kuktiškės, Kurkliai (2 exemplar), Labanoras, Lyduokiai, Miorai, Musninkai, Molėtai, Naujamiestis, Palūšė, Pasaminė (Breslaujas dekanat), Pumpėnai, Račkiškė (Breslaujas dekanat), Raguva, Ramygala (2 exemplar), Salakas (2 exemplar), Senasis Panevėžys (Ukmergės dekanat), Skiemonys, Šėta, Smalvos, Strūnaitis (2 exemplar), Širvintos, Taurapilis (Breslaujas dekanat), Tverečius, Ukmergė (2 exemplar), Upininkai, Vadokliai, Vidiškiai (Ukmergės dekanat) och Zarasai. Vid vissa anteckningar anges att exemplaret är nytt (till exempel i Skiemonys) eller att boken är gammal (Čiobiškis, Giedraičiai, Salakas med flera). Det är svårt att säga om man avsåg bokens grad av slitage eller hur gammal utgåvan var. Av den uppräknade ortslistan framgår att Jaknavičiaus Evangelijos användes också på platser där polskspråkigheten senare fick fäste (till exempel Dubingiai, Giedraičiai, Inturkė), och till och med utanför Republiken Litauens gränser (Apsas, Breslauja – flera exemplar vardera, Drūkšiai, Ikaznė, Miorai...). Prästerna där klarade sig tydligen inte utan dem. Traditionen att förkorta titeln på Jaknavičiaus Evangelijų till ordet Ewangeliczka (Ewangeliczki) kan ha ärvts från äldre tider. För hundra år sedan var den samogitiske biskopen Pastabos / Notes 167 ZIGMAS ZINKEVIČIUS Även i Kazimierz Pacs visitationsakter finner vi ofta anteckningen Evangeliczki (t.ex. Alsėdžiai, Betygala, Kelmė – 2 exemplar), en gång Ewangelijki małe (Radviliškis), vid sidan av längre titlar: Ewangeliczka polska i litewska (Žeimiai), Ewangeliczki polskie y litewskie (Tryškiai), Ewangeliczki polskie z litewskim (Baisogala) och Ewangelijki polskie y litewskie (Žagarė), samt på latin Liber evangeliorum, idiomate polonico et samogitico (Lygumai). Till den sistnämnda anteckningen finns också en annan: Rosarium idiomate samogitico – vilket antagligen bör översättas med Rosenträdgård på samogitiska. Vad är det för bok? Med ordet samogitica avsågs uppenbarligen den variant av det litauiska skriftspråket som användes för dåtidens behov i Samogitien och vars grund lades av dialekten i det nuvarande centrallitauiska låglandet. Det är svårt att säga om förkortningen Ewangeliczka (Ewangeliczki) i själva verket i alla de angivna fallen betecknar Jaknavičius Ewangelijas. Det är tveksamt när det gäller de tidiga visitationsakterna från Samogitiens stift, eftersom även Ewangeliczki polskie förekommer där – i litewskie har utelämnats: är det en polsk evangeliebok? (I Užventis.) I stället för Ewangeliczki förekommer Ewan(g) elijki (i Pakruojis och Pušalotas). I övrigt benämns en evangeliebok på latin eller polska Liber evangeliorum (t.ex. i Smilgiai och Vilkija). Hur det än må vara råder det inget tvivel om att Jaknavičius Ewangelijos ännu i slutet av 1700-talet var en mycket efterfrågad och allmänt använd bok. Prästerna kunde inte klara sig utan den, särskilt de som behärskade litauiska dåligt eller inte alls. Detta framgår av de granskade visitationsakterna. Bilden skulle bli ännu tydligare om man granskade de handskrivna visitationsakterna, av vilka många har bevarats. På grund av sin vacklande hälsa hade dock artikelns författare inte tillgång till dem. Det får framtida forskare göra. Det är glädjande att LKMA fortsätter att publicera dokument från den visitationskampanj som organiserades av biskop Ignoto Masalskio. Samlingen med dokument från Kaunas dekanat trycks redan. Man planerar också att ge ut andra dokument, inte bara biskop Masalskios. ŠALTINIAI Breslaujos dekanato vizitacija 1782–1783 m., atlikta Vilniaus vyskupo Ignoto Jokūbo Masalskio parėdymu (Lietuvos istorijos šaltiniai 7), par. Romualdas Firkovičius. Vilnius: Katalikų akademija, 2008. Pabaisko dekanato vizitacija 1782–1784 m., atlikta Vilniaus vyskupo Ignoto Jokūbo Masalskio parėdymu (Lietuvos istorijos šaltiniai 9), par. Algirdas Antanas Baliulis. Vilnius: Katalikų akademija, 2010. Ukmergės dekanato vizitacija 1784 m., atlikta Vilniaus vyskupo Ignoto Jokūbo Masalskio parėdymu (Lietuvos istorijos šaltiniai 8), par. Sigitas Jegelevičius. Vilnius: Katalikų akademija, 2009. Žemaičių vyskupo Kazimiero Paco 1675–1677 m. sudaryti vizitacijų aktai (Lietuvos istorijos šaltiniai 10), par. Mindaugas Paknys. Vilnius: Katalikų akademija, 2011. 168 Acta Linguistica Lithuanica LXIV–LXV