Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija

ILONA MICKIENĖ Vilnius universitet Forskningsområden: lexikologi, onomastik, ordbildning. RITA BARANAUSKIENĖ Vilnius universitet Forskningsområden: syntaktisk semantik, funktionell grammatik, lingvistisk pragmatik. ÖKNAMN PÅ INVÅNARE I VELIUONAS OMRÅDE: ONOMASIOLOGISK MOTIVATION Öknamn på invånarna i trakten kring Veliuona: onomasiologisk motivation SAMMANFATTNING I artikeln analyseras 386 öknamn på invånare som dokumenterats i Veliuonas omgivningar inom ramen för Litauiska språkets instituts projekt Moderna geolingvistiska undersökningar i Litauen: optimering av punktnätverket och interaktiv spridning av dialektinformation. Syftet med undersökningen är att fastställa öknamnens onomastiska motivation, det vill säga urvalsorsakerna som bestämmer deras struktur och appellativa betydelse. Öknamnen undersöks onomasiologiskt. Endast de öknamn vars motiv respondenterna har uppgett diskuteras. Den valda metodologin gör det möjligt att blottlägga de vanligaste motiven för att skapa öknamn, karakteristiska konnotationer och typiska drag som individualiserar lokalbefolkningen och kodas i öknamnen. SAMMANFATTNING Artikeln analyserar 386 öknamn på invånare som dokumenterats i Veliuonas omgivningar inom ramen för Litauiska språkets instituts projekt Moderna geolingvistiska undersökningar i Litauen: optimering av punktnätverket och interaktiv spridning av dia- C E N T R A L A B E G R E P P: öknamn, onomastisk motivation, onomasiologi, konnotation. N Y C K E L O R D: öknamn, onomastisk motivation, onomasiologi, konnotation. Straipsniai / Articles 175 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ lektal information. Syftet med undersökningen är att identifiera öknamnens onomastiska motivation, det vill säga urvalsorsakerna som bestämmer öknamnens struktur och appellativa betydelse. Öknamnen studeras onomasiologiskt. Endast de öknamn vars motiv uppgavs av respondenterna diskuteras. Den valda metodologin gör det möjligt att identifiera de vanligaste motiven till att skapa öknamn, de karakteristiska konnotationerna och de typiska drag som individualiserar lokalbefolkningen och kodas i öknamnen. INLEDNING Inom ramen för Litauiska språkets instituts projekt Moderna geolingvistiska undersökningar i Litauen: optimering av punktnätverket och interaktiv spridning av dialektinformation1 syftar man till att undersöka även namnskicket i den levande språket som utgör en del av kulturarvet. Namnskicket – ortnamn och öknamn – som samlats in vid dialektstationer i Kaunas, Marijampolė och Pasvalys län har redan analyserats av artikelns författare (Mickienė, Baranauskienė 2012: 208–215). Sommaren 2011 undersöktes Jurbarkas omgivningar. En av stationerna var Veliuona. Vid ett besök hos den före detta läraren i litauiska Stasys Liutvinavičius fick man veta att skolmuseet i orten förvarar öknamn och toponymer på invånare i trakten, elever och lärare, som samlats in och nedtecknats av äldre elever på initiativ av läraren. Läraren och senare även skolans representanter samtyckte till att det insamlade materialet skulle användas för vetenskaplig forskning. Artikeln presenterar och diskuterar även öknamn som artikelns författare själva har dokumenterat. När öknamnen skrevs av från skolhäften upptäcktes att många av dem återkommer (ibland skiljer sig beskrivningen av deras ursprung något; i artikeln presenteras alla dokumenterade fall). Det råder därför inget tvivel om att många lokalinvånare känner till och använder dessa öknamn. Det är också lätt att se att öknamn förs vidare från generation till generation (hela familjen har samma öknamn), vilket gör det möjligt att hävda att de lever kvar längre än den person som bär öknamnet. En annan grupp öknamn är förmodligen elevöknamn, som är kända och används av betydligt färre personer. Dessa öknamn kan ha en något kortare livslängd (beroende på om de fäster sig vid personen under en längre tid eller bara existerar så länge personen går i skolan), men de återspeglar också olika namngivningsmotiv och är betydelsefulla. I Veliuona och de omgivande byarna samlades sammanlagt omkring 800 öknamn på personer som bor eller har bott där in. Inte alla efternamn åtföljs av uppgifter om motiven till namngivningen. Dessa öknamn analyseras inte utan förvaras på Veliuonas skolmuseum. 1Moderna geolingvistiska undersökningar i Litauen: optimering av punktnätverket och interaktiv spridning av dialektinformation (projektnummer VP1-3.1-ŠMM-07-K-01-028). Projektledare är prof. dr Danguolė Mikulėnienė. 176 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija Denna artikel syftar till att fastställa den onomastiska motivationen bakom smeknamnen i Veliuona med omnejd, det vill säga skälen till att ett smeknamn väljs, vilka bestämmer dess struktur och appellativa betydelse, och därigenom belysa de typiska drag hos invånarna som benämns genom smeknamn. Smeknamnen analyseras onomasiologiskt – motiven för att ge dem fastställs. Artikeln avstår från semasiologisk analys, där appellativer semasiologiskt kopplas till en ordboksdefinition när motiven bakom smeknamnets tillkomst är okända. Därför undersöks endast de smeknamn vars motiv respondenterna har angett. Av objektiva skäl nämns inte de smeknamnsbärande personernas riktiga personnamn, utom i de fall då efternamnet eller förnamnet utgör motivet till smeknamnets tillkomst. Undersökningsmaterialet består av 386 smeknamn. Smeknamn är inofficiella personnamn som beskriver människor utifrån olika egenskaper: utseende, karaktär, bostadsort, arbete, språk, intresse, civilstånd och annat (LKE 1999: 494—495). Smeknamn benämner inte bara människor som ett komplement, utan beskriver och individualiserar dem också, till skillnad från efternamn (Aleknavičienė 2009: 1). Därför ges ett smeknamn, enligt Evalda Jakaitienė, när för- och efternamn inte räcker för att skilja människor åt eller när man vill beskriva en person ytterligare (jfr Jakaitienė 2009: 268). 1. ORSAKER TILL ATT SM EKNAMN GES Användningen av smeknamn bestäms av två slags orsaker – objektiva, eller onomastiska, och subjektiva, eller psykologiska (jfr Butkus 1995: 22—25). Antanas Salys nämner också dessa orsaker till att smeknamn skapas och påpekar att ”detta förekommer ofta på landsbygden, där fler än en invånare har samma efternamn, eller där en benägenhet att ge varandra smeknamn annars får fäste, vanligtvis efter att någon med vass tunga först har hittat på ett” (Salys 1983: 43). 1.1. Av objektiva, eller onomastiska, skäl har smeknamn i Veliuona med omnejd bildats utifrån personer med samma efternamn, Vieverskių, Ramonų. För att skilja dem åt fick de förstnämnda smeknamnen Selverių och Kornelių efter sina patronymer, medan de sistnämnda fick smeknamnen Tamošių, Tadausių, Feleksų, Juzų, Pranų. Sådana smeknamn är i allmänhet stilistiskt mer neutrala än de smeknamn som uppstår av subjektiva, eller psykologiska, skäl. 1.2. I Veliuona med omnejd finns flest smeknamn som uppstått av subjektiva (psykologiska) skäl, där motivet är en särskild egenskap hos en person som omgivningen har lagt märke till. Enligt Salys kan ”en människa få ett smeknamn efter något hon äter eller dricker, tycker särskilt mycket om eller tillverkar” (Salys 1983:46). Smeknamnen i denna grupp har oftast en ganska tydlig konnotation. Straipsniai / Articles 177 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ 2. SM EKNAMNENS ONOMASTISKA MOTIVATION När man undersöker smeknamnens onomastiska motivation är det viktigt att fastställa motiven bakom dem. Smeknamn motiveras vanligen av fysiska egenskaper, släktskap, verksamhet, språkbruk, karaktär, associationer, bostadsort, egendom, ursprung, nationalitet med mera (jfr Butkus 1995: 26—27). Willis Van Langendonck påpekar i sin analys av efternamn och deras ursprung att den semantiska motivationen bakom efternamn ofta grundar sig på metafor eller metonymi (jfr Langendonck 2011: 19—20). På samma sätt skulle vissa smeknamn kunna undersökas, särskilt sådana som betecknar en persons fysiska egenskaper och karaktärsdrag. De kan nämligen betraktas som troper som genom någon likhet förbinder personen med det som jämförelsen gäller, till exempel: Bu ožgalvis – eftersom han har ett stort huvud; Zombis – är alltid flintskallig; Pomidoras – på grund av sitt ständigt röda ansikte; Varna – eftersom han går med öppen mun; Asilas – en person som inte tänker; Ciba – en envis person. Smeknamnen i Veliuona med omnejd har indelats efter sina utmärkande motiv i sådana som betecknar släktskap, ursprung, bostadsort, fysiska egenskaper, inre egenskaper, språkbruk, verksamhet, olika associationer med mera. Även smeknamn med dubbel motivation har påträffats. 2.1. Släktrelaterade smeknamn visar tillhörighet till en familj. De kan bildas utifrån personnamn: förnamn, efternamn eller smeknamn. I Veliuona med omnejd har 21 sådana noterats (5,44 procent). Smeknamn som betecknar släktskapsförhållanden delas in i patronymiska och äktenskapsrelaterade. 2.1.1. Patronymiska smeknamn är vanligare (17). Det är smeknamn som ärvts inom familjen, med andra ord smeknamn bildade av faderns eller moderns personnamn (jfr Butkus 1995: 57). Till exempel: 1) från faderns förnamn (10): Adomukas – eftersom fadern heter Adomas; Juzutukas – eftersom faderns förnamn är Juozas; Levukas – eftersom faderns förnamn är Levas; Severas – eftersom faderns förnamn är Severinas; Zanimų / Zankė – efter faderns förnamn Zanas; Zigmas – eftersom faderns förnamn är Zigmas; Antosiukas – pappan heter Antosius; Melniko Andrius; Jagorikės – hela familjens smeknamn; 2) från moderns förnamn (1): Rožinukas – efter moderns förnamn; 3) I Veliuona med omnejd har också smeknamn påträffats som bildats av mor- eller farföräldrars eller en farbrors personnamn (3): Liudas – eftersom morfaderns/farfaderns förnamn är Liudvikas; Stasė – efter mormoderns/farmoderns förnamn; Teodorinė – eftersom farbroderns förnamn är Teodoras; 4) Till de patronymiska smeknamnen räknas ett smeknamn som bildats av farfaderns smeknamn (1): Janciukas. 2.1.2. Äktenskapsrelaterade smeknamn utgör en mindre grupp (4 smeknamn) bland alla släktrelaterade smeknamn. Man kan skilja mellan kvinnors och mäns äktenskapssmeknamn. Kvinnornas smeknamn är bildade av makens förnamn: Dionizienė – eftersom makens förnamn är Dionizas; Pranienė – eftersom makens förnamn är Pranas. Grunden för mannens smeknamn är hustruns förnamn (Bronkinas – hustrun kallades Bronka) och svärmors efternamn (Sluoksnaitinis – eftersom svärmodern hette Sluoksnaitienė i efternamn). 178 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veli unos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija 2.2. Till en annan grupp av öknamn hör 49 öknamn (12,69 procent) som betecknar verksamhet. Motiven bakom dessa öknamn är mycket varierande och bidrar till att individualisera människor utifrån deras sysselsättningar. Öknamn som betecknar verksamhet kan delas in i grupper. 2.2.1. Den största gruppen utgörs av öknamn med anknytning till tjänst och yrke (18). De visar vilka yrken invånarna i Veliuona med omnejd hade eller har, vilka befattningar de innehade eller innehar samt vilka slags hantverk de utövade. Det har observerats att vissa av dem är knutna till personens egen verksamhet, medan andra är knutna till farfaderns, faderns eller moderns verksamhet. Exempel: 1) öknamn knutna till personens egen tjänst eller yrke (15): Bocmanas – tjänstgjorde i flottan; Brigadierius – arbetade tidigare som brigadledare; Bulius – eftersom han är veterinär; Dailys – från ordet ”konstnär”; Diras – direktör; Lietuvos lenciūginis – polis; Marozninkas – eftersom han sålde glass; Mentas – polis; Pieninis – hämtar mjölk; Pipiras – pepparförsäljare; Pipirinis – eftersom han säljer peppar; Žibalinė – eftersom hon tidigare sålde fotogen; Žuvedra – tjänstgjorde i flottan; Kalvis – efternamnet är Masaitis; Molpetris – Petras, som brukade mura ugnar; 2) öknamn knutna till farfaderns, faderns eller moderns verksamhet (7): Girinis – på grund av faderns yrke: han är skogvaktare och fadern arbetar som skogvaktare; Kalvis – farfadern var smed, fadern var smed; Kliurkė – hans mor och han säljer klorkalk, eftersom de sålde ”chl iorką”: Det framgår att vissa öknamn direkt betecknar ett yrke eller en tjänst, medan andra har vissa ytterligare konnotationer och semantiska nyanser, jfr.: Dailys – från ordet ”konstnär”; Diras – direktör och Bulius – eftersom han är veterinär; Žuvedra – tjänstgjorde i flottan. 2.2.2. Färre öknamn som betecknar sysselsättning påträffades (7). Detta visar att öknamnen på invånarna i Veliuona mer sällan bildas utifrån verksamhet som inte är ett yrke. Öknamn grundade på sådan verksamhet kan beskrivas som positivt eller negativt konnoterade, till exempel: 1) Samba – eftersom han lärde sig karate; Sodininkas – eftersom han har en trädgård; Tr iu šinis – eftersom han födde upp och sålde kaniner; 2) Ilgapirštė – stjäl; Padlinis – slaktar kalvar; Pampalinis – jägare; Šėtanė – ägnar sig åt kortspådom. 2.2.3. Att beskriva en hobby är inte heller särskilt vanligt i Veliuona-trakten. Åtta öknamn som betecknar en hobby påträffades, till exempel: Astra – på grund av förkärleken för astrar; Kanalizacijos undinė – på grund av vanan att promenera sent på kvällen; Pijokas – en person som dricker mycket alkohol; Šernas – eftersom han tycker om ekollon; Latriukas – tycker om att dricka; Metaliūga – tycker om metalmusik; Modistė – eftersom hon är mycket modemedveten; Ožka – så kallas två systrar som är lite ”konstnärliga”. 2.2.4. Endast några få öknamn är knutna till en situation (2), till exempel: Meškiukas – eftersom han spelade en liten björn på karnevalen; Zemsiurbė – eftersom han tidigare brukade äta sumpväxter. Straipsniai / Articles 179 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ 2.3. De vanligaste öknamnen bland invånarna i Veliuona med omnejd som syftar på fysiska egenskaper och utmärkande kroppsliga drag. 140 sådana har noterats (36,27 procent). 2.3.1. Bland dessa finns det flest som beskriver en persons utseende (118). Till denna grupp hör öknamn som betecknar kroppsdelar, längd och kroppsbyggnad, likhet och skönhet, hållning samt klädsel och dess detaljer. 2.3.1.1. Flest öknamn som beskriver kroppsdelar har påträffats (53). Det har konstaterats att öknamn i Veliuonaområdet oftast bildas utifrån utmärkande drag i ansiktet och på huvudet. Detta noterar också Alvydas Butkus, som har undersökt litauiska öknamn (Butkus 1995: 36). Motiven bakom sådana öknamn är: a) ansiktsdrag (6): Baisūnas – eftersom ”ansiktet är mycket skräckinjagande”; Griūšiukas – eftersom ansiktet är päronformat; Pomidoras – på grund av att ansiktet alltid är rött; Stalčius – eftersom hakan skjuter ut; Sūrinis – eftersom ansiktet är platt; Žąsinas Žandinis – eftersom personen har ett födelsemärke på kinden; b) hud (1): Graikas – på grund av mörk hud; c) hals (2): Anfisa – lång hals; Ciegė – mycket smal hals; d) huvud (3): Buòžgalvis – eftersom huvudet är stort; Gaublys – eftersom huvudet är stort; Trikampė – eftersom huvudet är triangelformat; e) mustasch, skägg (2): Senis – ännu inte gammal, men kallas så eftersom personen har mustasch och går som en gammal man; Barzda – bär skägg; har ett stort och tjockt skägg; f) hår och frisyr (19): Avis – eftersom personen är mycket lockig; Bigudas – eftersom personen är lockig; Burius – eftersom personen är lockig; Garbanius – en person med lockigt hår; Mopsas – eftersom håret är lockigt; EŠerys – eftersom personen är ”rödhårig” och håret står rakt upp; håret är rufsigt; Lapiukas – eftersom håret är mycket ”rött”; Ryža – naturligt rött hår; Rudis – håret är rött; Raudongalvė – färgat hår; Geltonplūkis – ljushårig; Pūkys – eftersom personen är ljus; Šyla – ljust hår; Undinė – mycket långt hår; Vilnonis – en kille med långt hår; Zombis – alltid skallig; Žilius – eftersom håret är mycket ljust; Plikis – en skallig person, på grund av frisyren; Kuodė – på grund av frisyren; g) ögon (4): Čiukčius – smala ögon; Šamas – eftersom ögonen är utstående; en lång person. Akiniuotas smurfas, arba Grifas – med glasögon; en person som bär glasögon; Keturakė – eftersom personen bär glasögon, glasögon med dubbla glas; h) öron (1): Leopoldas – på grund av utstående öron; i) tänder (5): Dantistė – tänderna skjuter fram; mycket utstående tänder; Kiškis – på grund av stora tänder, personen liknar en kanin; Triušis – utstående tänder; Zylė – på grund av breda framtänder; Dantys – eftersom tänderna är mycket stora; j) näsa (4): Dumčius – stor näsa; Grifas – eftersom näsan är örnnäbbad, en person med lång näsa; Paukštis – eftersom näsan är mycket örnnäbbad; Paukštvanagis – näsan är örnnäbbad. k) kännetecken hos händer och fötter (6): Čerpė – eftersom händerna är mycket nariga; Kiras – hjulbenta, en person med krokiga ben; Klipšė – eftersom det ena benet är 180 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija sned; Klišė – hjulbent; Klišius – eftersom han är hjulbent; Leška – eftersom låren är tjocka. 2.3.1.2. 45 öknamn på invånare i Veliuona med omnejd kännetecknar kroppsbyggnad och längd. De beskriver fetma och magerhet samt låg och hög kroppslängd. 1) 18 öknamn som betecknar fetma och magerhet har noterats. Av dessa är öknamn som aktualiserar fetma vanligare (14), till exempel: Bačiutė – på grund av fetma; Banginis – eftersom han är tjock; en tjock person; Bekonas – eftersom han är tjock; Blizgė – en tjock tjej; Bomba – tjock; Erotika – mycket tjock; Filmukas – en kraftigt byggd kvinna; Gringrasas – en tjock person; Kalnas – på grund av utseendet; Kiaulė – en tjock person; Kindziulis – på grund av fetma; Krokodilė – tjock; Reizė – en mycket tjock kvinna; Storas – eftersom han är tjock, en riktig tjockis. Magerhet beskrivs mer sällan (4): Agurkas – på grund av magerhet; Džiūvėsėlis – eftersom hon är mycket smal; Sliekas – en mager person, eftersom han är smal; Šapokliaka – nätt byggd. 2) Längd kännetecknas av 18 öknamn, som oftare aktualiserar litenhet och kortväxthet (13), till exempel: Musė – eftersom hon är liten; Snarglis – 16 år gammal, men mycket liten; Snarglius – går i årskurs 10, men är mycket kort på grund av rökning och drickande; Trumpas – eftersom han är mycket kort; Pempiukas – kortväxt; Mažylis – kortväxt; Mažius – en kortväxt person; Mažas – kortväxt; Mažiukas – kortväxt; Coliukė – eftersom hon är liten; Degtukas – kortväxt; Grūzdas – mycket kortväxt; Kiškelis – mycket kortväxt. Lång kroppslängd betonas mer sällan (5): Didžioji apkė – långväxt; Ilgas – mycket lång; eftersom han är mycket lång; Sabonis – eftersom han är mycket lång; Stulpas – en lång person; Žirafa – kvinna, eftersom hon är mycket lång. 3) Vissa öknamn beskriver både längd och kroppsbyggnad (9), till exempel: Gysla – lång och ”mager”, lång och smal; Gringrasas – tjock och lång; Kulverstukas / Kūlverstukas – på grund av utseendet; eftersom han är liten och tjock, kortväxt, kallade han sig själv så; Mažiuks – kort och kraftig; Medis – lång och ”mager”, en lång person; Meškis – kort och kraftig; Silkė – lång och mycket ”mager”; Burundukas – kortväxt; kort och kraftig; Kirminas – lång och ”mager”. 2.3.1.3. 15 öknamn som betecknar yttre likhet, skönhet och hållning har påträffats. Flera grupper av likhet med någon eller något kan urskiljas: 1) personnamn och folkbeteckningar (9), till exempel: Džina – mycket lik skådespelerskan Džina i serien ”Santa Barbara”; Leninas – eftersom han är skallig; Stu čkus – på grund av likheten med en filmfigur; Šaris – lik filmhjälten Šarik; Šimša – på grund av utseendet; Šūrikas – eftersom han liknar honom; Tedas – eftersom han liknar Ted från ”Santa Barbara”; Teresė – går och talar som en kvinna; Čigonas – baron; liknar en rom. Straipsniai / Articles 181 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ 2) zooappellativ (3), till exempel: Bičiulio beždžionė – liknar en apa; Čiukas – liknar en gris; Driežas – eftersom hon liknar en ödla; 3) övernaturliga väsen (1), till exempel: Velnias – eftersom han liknar en djävul, eftersom han är full som en djävul. Veliuonas invånares skönhet och hållning framhävs ytterst sällan (2): Gražuolė – eftersom hon är vacker; Kuprius – på grund av att han är kutryggig, eftersom han har puckel. 2.3.1.4. Klädsel och dess detaljer aktualiseras relativt sällan (5): Matrosas – bär randig skjorta; Miltonas – hade jeans av märket ”Miltons”; Kotas – bär sjalett; Aptiaškė – eftersom hon alltid bär tajta byxor; Boružė – eftersom kläderna oftast är prickiga. 2.3.2. Åtta öknamn beskriver människans rörelser och förflyttning. Det har observerats att de betecknar särdrag och defekter i gången: Klipšys – går haltande; Nindzės – hela familjen kallas så, de går som kräftor; Pingvinas – på grund av gången; hon är tjock och går vaggande; Sprendžina – på grund av hans gång; Strutis – eftersom han springer fort; Ančiķės – eftersom de vaggar när de går; Kiškutis – går hoppande; Zuikis – på grund av att han springer fort. 2.3.3. Få hörbara fysiska särdrag med anknytning till talet har påträffats (5): Cypalas – eftersom han har en mycket tunn röst; Fleita – eftersom hon har en melodisk röst; Perkūno oželis – på grund av den tunna rösten. 2.3.4. Fysiologiska öknamn aktualiserar negativa egenskaper hos en människa. Endast 3 har påträffats: Siurblys – suger i sig när han dricker; Smirskė – eftersom hon stinker; Šeškas – en person som sprider dålig lukt. 2.3.5. När respondenterna anger motiven till öknamnen nämner de ibland flera utseendebeskrivande egenskaper (6): Žiurkė – framtänderna sticker ut som på en råtta och dessutom är hon ofta klädd på ett fånigt sätt; Indėnė – på grund av att hon talar högt och sminkar sig kraftigt; Kaukolė – mycket ”mager”; en person vars ansikte liknar en dödskalle; Kiaušinis – äggformat ansikte; alltid smutsiga kläder, tvättar sig inte och kammar sig inte; Klebonėlis – talar och går som en kvinna; Kupriukas – kort och går kutryggig. 2.4. Associationsbetecknande öknamn ”beskriver inte den som får öknamnet, eftersom de bildas av ett förnamn eller efternamn” (Butkus 1995: 103). Hypokoristiska förnamn, det vill säga förkortade namnformer, räknas inte som öknamn, till exempel: Liucė – eftersom förnamnet är Liucija; Rička – av förnamnet Riĉardas; Vitka – av förnamnet Vytautas. Många sådana namnvarianter har noterats i Veliuonas omgivningar, och de är särskilt vanliga bland den yngre generationens invånare. Hypokoristiska efternamn bedöms dock annorlunda. Förkortningar och förlängningar av dem betraktas som öknamn som betecknar personer och personnamn. Vissa associationsöknamn bildas av en persons förnamn (28), andra av efternamnet (60), till exempel: Aucas – förnamnet är Antanas; Bimbis – eftersom förnamnet är Rimvydas; Borutė – av förnamnet Birutė; Cytrius – av förnamnet Žydrius; Čėcha – eftersom förnamnet är Česlovas; Džekis Kiau Kiau – Džeraldas; 182 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija Bakanė – eftersom efternamnet är Bakanaitė; Balanda – från efternamnet Baradauskas; Biga – eftersom efternamnet är Begonis; Bulis – Babenskas; Cilius – eftersom efternamnet är Cilišauskas; Drugelis – från efternamnet Daugelis. Det är intressant att notera att även ett fall av atypisk öknamnsbildning har påträffats, där öknamnet bildas av ett förnamn och ett efternamn, till exempel: Simas – från efternamnet Simanavičius och förnamnet Rimas. Sammanlagt noterades 94 (24,35 procent) sådana öknamn. De kan delas in i fonetiska och semantiska. 2.4.1. Det finns 88 öknamn som bildats utifrån fonetiska associationer. Associativa öknamn betecknar: a) föremålsnamn: Rubinas – förnamnet Robertas; Rublis – från förnamnet Robertas; Spurga – eftersom förnamnet är Jurga; Sulė – eftersom förnamnet är Saulius; Vadenilis – från förnamnet Vandelinas; Žarna – eftersom förnamnet är Žana; Moria – från förnamnet Jūratė; Iešmutis – eftersom förnamnen är Irmantas och Irmutis; b) djurnamn: Bimbis – eftersom förnamnet är Rimvydas; Borutė – från förnamnet Birutė; Šarka – från förnamnet Šarūnas, Žaltys – eftersom förnamnet är Žilvinas; Bulis – Babenskas; Drugelis – från efternamnet Daugelis; Cilius – eftersom efternamnet är Cilišauskas; Gužas – efternamnet Gudžiūnas; Kabans – från efternamnet Bakanas; Levas – eftersom efternamnet är Liutvinavičius; Ryklys – efternamnet Rykliavičius; Šeškas – flicknamnet Šeškauskaitė; c) växtnamn: Giliukas – eftersom förnamnet är Gileta; Pinavijas – förnamnet Bijūnas; Balanda – från efternamnet Baradauskas; Diemedėlis – eftersom efternamnet är Diemenis; Biga – eftersom efternamnet är Begonis; Lauras – eftersom efternamnet är Laurinaitis; Liepa – eftersom efternamnet är Lieponis; Malina – Malinauskas; Žibutė – eftersom efternamnet är Žibaitė; d) egenskapsbeteckningar: Mindžius – förnamnet Mindaugas; Sadistė – eftersom efternamnet är Sadauskienė; Sukčius – från efternamnet Sutkus; Šiaurinis – från efternamnet Baltrušaitis; Šniokštas – eftersom efternamnet är Šniokaitis; e) personbeteckningar och personnamn: Bakanė – efternamnet Bakanaitė; Džiugas – från efternamnet Džiongys; Elzė – eftersom efternamnet är Elzbergienė; Gudas – eftersom efternamnet är Gudaitis; Gusta – efternamnet Gustaitis; Gutė – från efternamnet Gotautas; Jasius – efternamnet Jasukynas; Letas – Letukas; Lukas – efternamnet Lukianskas; Maja – eftersom efternamnet är Majauskas; Mikas – Mikalauskas; Petia – från efternamnet Petkus; Petras – från efternamnet Petravičius; Poškė – eftersom efternamnet är Poškutė; Skadimiras – eftersom efternamnet är Skadas; Šležac – efternamnet Šleževičius; Urbas – från efternamnet Urbanavičius; Vizgė – efternamnet Vizgaitienė; Zeblė – eftersom efternamnet är Zabl iauskaitė; Undra – från efternamnet Unduraitis; f) andra appellativ, oftast med negativ konnotation: Pinda – eftersom förnamnet är Inga; Dirmovas – eftersom efternamnet är Birmanas; Drabas – efternamnet Drabatiukas; Optavkas – efternamnet Optažas; Zombė – eftersom efternamnet är Zambezevičiūtė; Šapronas – efternamnet Saprončikas. Straipsniai / Articles 183 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ 2.4.2. Det finns betydligt färre (6) öknamn som bildats utifrån semantiska associationer, det vill säga personnamnets appellativa betydelse, till exempel: Žuvelė – från efternamnet Karosas; Sondeckis – från förnamnet Saulius; Rokis – eftersom förnamnet är Romas; Reiganas – förnamnet Raimondas; Karmenas – från förnamnet Romas; Sabas – från efternamnet Sabotaitis. 2.5. I Veliuonaområdet har 57 (14,77 procent) öknamn som betecknar karaktärsdrag, eller inre egenskaper, påträffats. De bildas utifrån egenskaper som är utmärkande för personer. Enligt Butkus klassificeras de bäst enligt principen om motivmotsatser, där två mest övergripande egenskaper utgör grund (Butkus 1995: 94). Öknamnen som registrerats i Veliuonaområdet kan delas in i flera grupper. 2.5.1. Den största gruppen utgörs av egenskaper som betecknar klokhet/dumhet och oftare beskriver negativa karaktärsdrag, till exempel: Mažvaikis – har inte vuxit ur barndomen; Varna – eftersom hon gapar; Asilas – en person som inte tänker; Ciba – en envis person; envis; Gaidys – en person som gör sig märkvärdig; Išsižiojėlė – eftersom hon gapar när hon inte borde; Kietekas – en person som anser sig stå över andra; Viščiukas – eftersom han är en tönt; Visų galų meistras – en person som berömmer sig själv; Ponia – anser sig vara bildad; Ožka – på grund av envishet, en envis person. Endast några få öknamn beskriver en persons slughet och klokhet, till exempel: Lapė – en slug person; Liaudies išmintis – vet mycket; Proto bokštas – en person som tänker för mycket; Moksliukas – en person som studerar och vet mycket. 2.5.2. En stor grupp öknamn beskriver personers öppenhet–slutenhet. Det är värt att notera att öknamnen oftare beskriver personer som gärna talar öppet och umgås (pratar mycket, skvallrar, talar mycket), till exempel: Barbė – eftersom hon pratar så mycket; Kielė – en stor skvallerbytta; Kniauklys – talar på ett intressant sätt; Trydmarė – pratglada Marytė; Tirškė – en mycket pratsam kvinna; Šarka – en riktig skvallerbytta; Šarkiukas – på grund av sin förkärlek för att prata mycket; Širšė – på grund av sin karaktär, påträngande; Parakinė – en högljudd kvinna. Mindre ofta får personer som ogärna umgås, är reserverade eller rädda öknamn, till exempel: Lauko pelė – mycket tyst; Tundra – på grund av sin svåra karaktär; Šakalas – en fegis; Pelė – en person som är rädd för allt. 2.5.3. Veliuonas invånare beskrivs oftare som flitiga och energiska människor, medan inga öknamn alls har noterats för personer som kännetecknas av lathet, till exempel: Bitė – på grund av sin flit; Buožė – arbetar mycket; Velniukas – mycket busig; Triedenienė – gör allting mycket snabbt; Flegmatikas – en person med långsamt temperament. 2.5.4. Få öknamn som betecknar munterhet/dysterhet har påträffats. Av dem framgår att både den ena och den andra typen av känslor hos människor förekommer, till exempel: Saulutė – på grund av sitt leende; Juokdarys – en skämtsam person; Žvengalius – eftersom han alltid skrattar utan anledning; Liūdnutė – är ofta ledsen; eftersom hon ständigt sörjer. 2.5.5. Det är tydligt att invånarna i Veliuonaområdet oftare får öknamn när de uppträder grovt, ilsket och illa, till exempel: Tigras – en häftig person; Šiurpas – en arg kvinna; Blogietis – en person med dåligt humör; Kenkeja – skadar andra; 184 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija Blodsugare – en person med ett elakt och grovt temperament; Mal (flicka) – en person som skadar andra; Stalin – mycket elak och svartsjuk. Endast ett öknamn med positiv konnotation påträffades: Den gode – en person med gott lynne. 2.5.6. I gruppen som beskriver ordningsamhet / oordning noterades endast negativt konnoterade öknamn som beskriver personens klädsel och ovårdade utseende, till exempel: Smutsfia – en smutsig kvinna; Sotarn – kläderna är ostrukna, håret rufsigt, personen tvättar sig inte; Pampolė – eftersom hon inte kan klä sig ordentligt. 2.5.7. I gruppen motiv som rör slösaktighet / sparsamhet påträffades endast ett öknamn som betecknar en persons slösaktighet: Sponsorn – tycker om att köpa något åt alla. 2.6. Öknamn efter bostadsort anses vara bland de mest ålderdomliga (citerat ur: Butkus 1995: 109), och ha lagt grunden för uppkomsten av efternamn (jfr Zinkevičius 1977: 35). Sådana öknamn beskriver personer utifrån var de bor, vad de bor nära eller hos vem de bor. 7 öknamn (1,81 procent) noterades; oftare anges vilket naturföremål personen bor nära, till exempel: Pakhmenorius – bodde vid Akmenakanalen; Bävern – bor nära en bäck; Torvingen – eftersom han kommer från torvmossen; Skogsmannen – eftersom han bor i skogen; Bybon – en person som bor på landet; Lillbarnet – bor hos mormor. 2.7. Öknamn beskriver ibland innehållet i en persons tal: ord som upprepas ofta, utfyllnadsord, talesätt, tilltalsord, sångtexter och uttryck. Det finns 9 sådana öknamn (2,33 procent). Öknamnen på invånarna i Veliuonas omgivningar visar att människor benämns efter utfyllnadsord och talesätt de använder eller sånger de tycker om att sjunga, till exempel: Ajajus – brukade ständigt använda talesättet ajajai; Vodnas – ett sådant talesätt; Rupūžna – samma slags talesätt; Kära lilla larv – av vanan att upprepa kära; Ingen nån – eftersom hon alltid säger så; Allt då liksom – av vanan att upprepa den meningen; Häxungen – eftersom hon alltid brukade sjunga sången ”Barfota små häxor dansar”; Učkudų – tyckte om att stämma upp i en sådan liten sång. 2.8. Öknamn som betecknar ursprung och nationalitet ges när en person kommer från en annan ort, har en annan nationalitet eller tillhör en annan etnisk grupp. I Veliuonas omgivningar är sådana öknamn sällsynta; endast 4 (1,04 procent) noterades: Polskan – på grund av ursprunget; Ryssen – modern är inte litauisk, mamman är ryska; Pasvalys – kommer från Pasvalys; Samogitiern – kommer från Samogitien. 2.9. För vissa öknamn anger invånarna i Veliuonas omgivningar två motiv till att de gavs, och därför är det lämpligt att behandla dessa öknamn separat. I artikeln kallas de öknamn med dubbel motivation. 5 sådana öknamn (1,3 procent) noterades. Det har observerats att öknamn med dubbel motivation vanligen beskriver en person utifrån temperament och fysiska egenskaper, temperament och associationer, eller temperament och verksamhet, till exempel: Kanariefågeln – en ljushyad man med lugnt temperament; Hunden – pratar mycket och i onödan; luktar hund; Spindeln – på grund av kroppsbyggnad och temperament; Tsaren – framhäver sig själv mycket; eftersom efternamnet är Karalius; bestämmer över allt; Gåsen – mycket klumpig; spelade en gås under fastlagsfirandet. Straipsniai / Articles 185 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ Det tycks inte finnas någon gräns för hur öknamn skapas och varierar. Omständigheterna och drivkrafterna bakom öknamn kan vara oändligt varierande, och själva tillfällena uppstår ibland helt slumpmässigt (Salys 1983: 47). SLUTSATSER Sammanfattningsvis av den genomförda undersökningen är det nödvändigt att notera att projektet Moderna geolingvistiska undersökningar i Litauen: optimering av punktnätet och interaktiv spridning av terminologisk information omfattade en granskning av över 800 öknamn som samlats in och förvaras på Veliuona skolmuseum. I artikeln valdes endast de öknamn ut för analys som har en tydlig motivation. Totalt undersöktes 386 öknamn med onomastisk motivation, det vill säga där ett öknamn bildas av subjektiva skäl. De vanligaste motiven för att benämna invånarna i Veliuonaområdet med öknamn fastställdes. Den största gruppen utgörs av öknamn som syftar på fysiska kännetecken. Hela 140 sådana öknamn registrerades (36,27 procent av alla öknamn). Öknamn som bildats genom fonetiska och semantiska associationer är också vanliga. 94 sådana noterades (24,35 procent av alla insamlade öknamn). Öknamn som beskriver temperament och verksamhet förekom i ungefär lika stor omfattning: 57 (14,77 procent) respektive 49 (12,69 procent). Något mer sällan bildas öknamn utifrån släktskapsförhållanden. 21 sådana noterades (5,44 procent av alla öknamn). I Veliuonaområdet är öknamn som beskriver språkets innehåll (9; 2,33 procent), bostadsort (7; 1,81 procent) och ursprung (4; 1,04) mycket ovanliga. Artikeln urskiljer även öknamn med dubbel motivation, där benämningen på en person skapas utifrån två motiv. Fem sådana öknamn analyserades (1,3 procent). För att individualisera en person bildas öknamn utifrån egenskaper som är utmärkande för honom eller henne. Det är också intressant att notera att vissa öknamn i det undersökta området tycks gå i arv. De ges inte bara med hänvisning till föräldrarnas utan även till far- och morföräldrarnas verksamhet, öknamn och efternamn. På så sätt förs öknamn vidare från generation till generation, och därför kan man hävda att de lever längre än den person som bär öknamnet. Som väntat dominerar negativt konnoterade öknamn, där negativa fysiska kännetecken lyfts fram (oattraktiva ansiktsdrag, huvudets, ögonens, öronens, näsans, tändernas och benens form, fetma, kortväxthet) samt karaktärsdrag (dumhet, råhet, ilska, orenlighet). Invånarna i Veliuona beskrivs dock också som flitiga och energiska människor, och inga öknamn för personer som utmärker sig genom lättja noterades. LITERATŪRA Aleknavičienė Ona 2009: Kazlų Rūdos ir jos apylinkių gyventojų pravardės. – Lietuvos valsčiai. Kazlų Rūda. Interneto prieiga svetainėje Lietuvos lokaliniai tyrimai: http://www.llt.lt/pdf/kazlu_ruda/kalba.pdf. Publikuota 2009-02-23; žiūrėta 2012-02-24. Butkus Alvydas 1995: Lietuvių pravardės. Kaunas: Aesti. 186 Acta Linguistica Lithuanica LXVII Veliuonos apylinkių gyventojų pravardės: onomasiologinė motyvacija Jakaitienė Evalda 2009: Leksikologija. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LKE – Lietuvių kalbos enciklopedija, red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1999. Mickienė Ilona, Baranauskienė Rūta 2012: Onomastikos rezultatai geolingvistikoje: ekspedicijų patirtis. – Respectus Philologicus 21(26), 208–215. Salys Antanas 1983: Pravardė. – Raštai 2. Tikriniai vardai. Roma: Lietuvių katalikų mokslo akademija. Van Langendonck Willy 2011: Diachronic classification of bynames given by adults, and bynames given by young people. – Regioninė onomastika: ką sužinome iš vardyno. Tarptautinės mokslinės konferencijos tezės. 2011 m. lapkričio 10–11 d., 19–20. Interneto prieiga: http://www.khf.vu.lt/images/stories/naujienos/konferencijos/lietuviu_filologijos/Regionine-onomastika_2011_TEZES.pdf. Zinkevičius Zigmas 1977: Lietuvių antroponimika: Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVII a. pradžioje. Vilnius: Mokslas. Nicknames of the residents of the environs of Veliuona: onomasiological motivation S U M M A R Y While participating in the Institute of the Lithuanian Language project Modern Research of Geolinguistics in Lithuania: Optimization of Network of Points and Interactive Spread of Dialectal Information during the summer of 2011 the nicknames of one of the dialectal points, i.e. the region of Veliuona were analysed. The paper aims at identifying the onomastic motivation of Veliuona region nicknames, i.e. the reasons for nickname choice determining its structure and appellative meaning, whereof revealing the prototypical characteristics of the locals that are implicated in nicknames. The nicknames are analysed onomastically – determining the assigning motives of the nicknames. The paper excludes semasiological analysis in which the motives for the given nickname are not known and appellatives are semiologically associated with a dictionary definition. For this reason only the nicknames for which the respondents provided the motives were analysed. For the objective purposes the real nicknamed people names are not mentioned except the cases when nickname was derived from the surname or the personal name. The object of study consists of 386 nicknames. Summarising the research it is possible to denote the most frequent motives for Veliuona region nicknames. The largest group consists of nicknames that are given according to the physical properties. 140 nicknames were found (36,27% from all the nicknames that were analysed). Nicknames that stemmed from phonetic or semantic associations are also frequent. Straipsniai / Articles 187 ILONA MICKIENĖ, RITA BARANAUSKIENĖ 94 of them were recorded (24,35% from all the nicknames that were analysed). The nicknames denoting temper or occupation divide almost evenly: 57 (14,77%) and 49 (12,69%). The nicknames that are created according to kindred are less frequent – 21 (5,44%). Far more uncommon are the nicknames denoting language content (9; 2,33%), living place (7; 1,81%) and background (4; 1,04%). The paper also distinguishes the nicknames with double motivation, i.e. when the nickname for individual is created according to two motives. 5 (1,3%) of such nicknames were analysed. In attempt to individualise a person the nicknames are created according to the features that are characteristic of him. It is interesting to notice that in the region that was analysed the nicknames are as if inherited. They are given not only according to parents’ but also grandparents’ occupation, nicknames and surnames. As it was expected, the nicknames with negative connotation are dominant. Negative physical properties (such as unattractive face features, head, eye, ear, nose, teeth, leg form, stoutness or small height), certain traits of temper (as stupidity, harshness, malice or untidiness) are exposed. Nevertheless, people living in Veliuona region are described as studious, strong personalities and no nicknames describing lazy people were found. Įteikta 2012 m. gegužės 6 d. ILONA MICKIENĖ Vilniaus Universitetas Muitinės g. 8, LT-44280 Kaunas, Lietuva [email protected] RITA BARANAUSKIENĖ Vilniaus Universitetas Muitinės g. 8, LT-44280 Kaunas, Lietuva [email protected] 188 Acta Linguistica Lithuanica LXVII