Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija

DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Institutet för det litauiska språket Forskningsområden: geolingvistik, baltisk dialektologi, synkron och diakron accentologi, morfonologi, språkhistoria, den litauiska språkvetenskapens historia. NÄTVERKET AV LITAUISKA DIALEKTER: DESS URSPRUNG OCH OPTIMERING Nätverket av litauiska dialekter: källorna och optimeringen SAMMANFATTNING Geolingvistikens början i Litauen kan knytas till språkforskaren Antanas Salys verksamhet. Artikeln presenterar argument som visar att skaparna av Lietuvių kalbos atlaso (1977–1991) i huvudsak byggde på Salys och hans medarbetares arbete: de använde samma, men något reviderade, nätverk av bosättningar. Lietuvių kalbos atlasos punktnätverk förblev oförändrat även efter att den nuvarande klassificeringen av litauiska dialekter hade etablerats. Därmed bevarades möjligheten att fortsätta följa och undersöka de litauiska dialekternas utveckling. SAMMANFATTNING Geolingvistikens början i Litauen är förknippad med språkforskaren Antanas Salys verksamhet. Artikeln lägger fram argument som visar att författarna till Lietuvių kalbos atlasas atlasas (Atlas över det litauiska språket, 1977–1991) i huvudsak byggde på Salys och hans medarbetares arbete: de använde samma nätverk av bosättningar, med mindre ändringar. Atlasets punkterätverk förändrades inte i samband med den nutida klassificeringen av litauiska dialekter. Därigenom bevarades möjligheten att fortsätta följa och studera de litauiska dialekternas utveckling. Det grundläggande verket inom litauisk geolingvistik, Lietuvių kalbos atlasas (1. Leksika – 1977, 2. Fonetika – 1982, 3. Morfologija – 1991)1 presenterade de litauiska dialekterna med 376 kartor och tillhörande kommentarer. Sammanlagt beskrevs omkring 560 språkfenomen, och över två 1 För detta verk tilldelades 1994 Lietuvių kalbos atlasos författare (Kazys Morkūnas, Aloyzas Vidugiris m.fl.) Republiken Litauens vetenskapspris. NYCKELORD: Geolingvistik, klassificering av litauiska dialekter, Lietuvių kalbos atlasas, nätverk av bosättningar (undersökningspunkter). NYCKELORD: Geolingvistik, klassificering av de litauiska dialekterna, dialektatlas, punktsystem. Straipsniai / Articles 71 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ samlar in data om tusentals olika termer från hela det litauiska språkområdet; över 700 000 registerkort har samlats in (LKA I 11–12, Morkūnas 1980: 45–46, BKA 2009: 41). Historien bakom själva verkets tillkomst är dock fortfarande föga känd. Särskilt lite har forskningen uppmärksammat Lietuvių kalbos atlaso förhistoria: förberedelse- och organisationsarbetet, instruktionerna för insamling och sammanställning av material samt forskarnas metodiska och metodologiska förberedelser. Syftet med denna artikel är att förse forskarsamhället med information som inte bara ger en mer ingående inblick i arbetet med Lietuvių kalbos atlaso, utan också preciserar de uppgifter som redan finns om geolingvistikens början i Litauen. Undersökningsobjektet är registreringarna av dialektmaterial, bevarade i böcker i Dialektarkivet vid Institutet för litauiska språks avdelning för språkhistoria och dialektologi. Vid sammanfattningen av analysresultaten användes datorbaserad kartografi. LIETUVIŲ KALBOS ATLASO TILLKOMSTHISTORIA: KÄLLOR Lietuvių kalbos atlasas. Även om arbetet med den litauiska dialektologin började organiseras så snart Institutet för litauiska språket hade grundats, ansåg man under en tid att nätverket av litauiska dialekter hängde samman med insamlingen av material till Lietuvių kalbos atlasui och att utkastet till den grundläggande ordgeografiska kartan hade utarbetats då (Mikulėnienė 2008: 17–18). Lietuvių Kalbos atlaso ”Inledning” innehåller många antydningar som bekräftar detta, till exempel: ”Arbetet med ’Lietuvių kalbos atlaso’ kräver stora insatser, tid och ekonomiska resurser; förutsättningarna för det skapades först under sovjetmaktens år. Den systematiska insamlingen av atlasmaterial från samtliga litauiska dialekter (från mer än 700 bebodda orter), som inleddes 1950 enligt ett särskilt program, pågick i nästan två decennier” (LKA I 5). I det dåvarande Litauiska SSR samlades dialektmaterial in från 703 (senare 704) bebodda orter (med ett avstånd på cirka 10–12 km mellan orterna). Redan i arbetets inledningsskede (vilket alltså kan förstås som 1940-talet) numrerades de bebodda orter som skulle undersökas: med början vid de nordligaste orterna följde man så långt möjligt en ”horisontell linje”, med stigande löpnummer österut (LKA I 11). Detta tyder på att Atlaso har sitt ursprung på 1940-talet. Av denna beskrivning framgår dock inte vem som fastställde antalet orter och när det skedde; vem som valde ut de bebodda platserna och numrerade orterna; varför avståndet mellan enskilda orter bestämdes till 10–12 km; eller vem som angav den övergripande ordningen för hur uppgifterna skulle återges på kartorna. Därför får man söka efter ytterligare uppgifter i andra källor. ”Lietuvių kalbos atlasas”. Prospektas, kartografavimo ir komentarų rašymo instrukcija2. Först och främst är detta ett kort manuskript, daterat 1968. Där beskrivs- 2 Hädanefter förkortat (PKKI). 72 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija Alla möjliga källor till dialektmaterial anges. Enligt författarna är dessa: 1) ett kartotek, som sedan 1950 har sammanställts enligt Programą (från 706 bosättningsorter); 2) material som studenter, vilka talar sin modersmålsdialekt, samlat in under praktikperioden; 3) dialekttexter, nedtecknade eller inspelade på magnetband; 4) den stora Lietuvių kalbos žodynas; 5) monografier, artiklar och studier av enskilda författare (PKKI 8). I detta dokument finns också annan värdefull information – till exempel får man veta att kartskisserna till Atlaso ritades på en konturkarta från 1957 (den trycktes av tryckeriet vid Institutet för litauiska språket och litteraturen). För utformningen användes en annan konturkarta över Litauiska SSR, motsvarande kartan över Litauiska SSR:s administrativa indelning från 1968, med skalan 1: 600 000 (PKKI 5). Frågor om kartläggning av språkfenomen behandlas ingående: grupperingar av karttecken presenteras (se fig. 1). FIG. 1. Exempel på en gruppering av karttecken som utarbetats för Lietuvių kalbos atlasui Det är värt att uppmärksamma den ordningsföljd för användningen av tecken som diskuteras här, markeringen av uppgifter som hör till standardspråket respektive dialekterna och liknande. Av fig. 1 och 2 framgår att fyllda (eller nästan fyllda) karttecken skulle användas för fakta om standardspråket, medan ofyllda tecken skulle användas för dialektala fakta; se fig. 2. FIG. 2. Exempel på markering av uppgifter om standardspråket och dialekterna I detta dokument anges också tydligt att Lietuvių kalbos atlasas ska sammanställas ”med utgångspunkt i det dialektmaterial som Institutet för litauiska språket och litteraturen vid Litauiska SSR:s vetenskapsakademi förfogar över, insamlat under sovjetmaktens år enligt Programą3” (PKKI 1). 3 Här nämns Lietuvių kalbos atlaso medžiagos rinkimo programa, utgiven 1951 (författare: Juozas Balčikonis, Boris Larinas, Juozas Senkus; andra upplagan – 1956) Straipsniai / Articles 73 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Följaktligen borde detta citat ha undanröjt författarens sista tvivel om den ungefärliga tidpunkten då dialektnätet upprättades, men det insamlade materialet visar något annat. ”Registrering av besvarade frågeformulär (för ordgeografin) från 1942–1943”. I arkiven vid Litauiska språkets instituts avdelning för språkhistoria och dialektologi hittades en mapp med registrerade svar från 1942–1943 på frågorna i Antanas Salys frågeformulär Apklausas 14. Sammanlagt är 61 sidor i kvartformat sammanhäftade med ett metallspänne i pärmen. Förteckningen över punkter börjar på den andra, onumrerade sidan, som författaren betraktade som den första. Även den sista sidan är onumrerad och lämnad blank. Den första sidan fungerar som ett invändigt omslag (försättsblad): mitt på sidan är förteckningens titel tryckt. De övriga sidorna är numrerade i ordningsföljd: numret står högst upp, mitt på sidan. En närmare analys av registreringsbladen visar att det äldre dialektnätet upprättades enligt en administrativ-territoriell princip: först anges ett härad, därefter en by. Exempelvis omfattade den nuvarande punkten Tirkšliai (LKA 33) tidigare fler närbelägna bosättningar: Naikiai, Kručiai, Spurganai (2), Meinoriai och naturligtvis själva Tirkšliai; punkten Šakiai (LKA 512) omfattade Puškepaliai, Papartynai, Aržuolupiai, Vilkėliškiai, Kiaulupiai, Būdvietčiai, Ritiniai och Šakiai. I Salys frågeformulärs registreringsblad listas sammanlagt 704 bosättningspunkter inom Litauens territorium och 9 punkter utanför Litauens gränser, betecknade med romerska siffror (av numreringen att döma fanns det sammanlagt 13 sådana). LKA:s uppgifter samlades in från lika många orter (se avsnittet ”Litauiska språkets atlas” i denna artikel). Vid en närmare granskning av förteckningen framgår det redan med blotta ögat att många punkter är desamma – både de där svar på Salys frågeformulär samlades in och registrerades och de som enligt instruktionens författare skulle inrättas ”under sovjetmaktens år”. Det innebär att överensstämmelsen mellan många av punkterna och deras antal kan vara mer än en tillfällighet: sannolikt anpassade skaparna av Litauiska språkets atlas på 1950-talet och senare det dialektnät som tagits fram för Salys frågeformulär och använde det. Andra källor. De tillgängliga uppgifterna visar att förberedelserna för en systematisk insamling av dialektdata började långt i förväg. Det fanns seriösa kollektiva avsikter redan före kriget. Den källa som språkforskaren Mindaugas Šinkūnas nyligen upptäckte vittnar om att dåtidens litauiska språkforskare planerade att skapa och ge ut en dialektatlas över det litauiska språket. Detta skulle 4På pärmen till den mapp vars omslag bär den tryckta texten ”Дело №....” har en okänd person skrivit med blått bläck: ”Registrering av besvarade frågeformulär (för ordgeografin) från 1942–1943”. Lite längre ned sitter en fastklistrad lapp med texten ”Registrering”. Ordet är handskrivet med versaler. Det är skrivet med svart bläck. 74 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija būti mokslinis žurnalas ar kitas tęstinis leidinys (Schrij­nen 1933: 77)5. Informacijoje nurodoma, kad jis yra spausdinamas („Das erste Helf ist im Druck“), tačiau nei autorius (ar autoriai), nei leidinio pavadinimas nenurodomi. Kad ši informacija pasidarytų aiškesnė, šiuos šykščius bibliografijos duomenis turi papildyti kiti, tačiau galbūt ne visiems žinomi lietuvių tarmėtyros istorijos faktai. Under flera år (1931–1933) hölls kostnadsfria kurser för dialektforskning vid Vytautas Magnus-universitetet, anordnade av utbildningsministeriet. De leddes av Jurgis Gerulis, som lärde kursdeltagarna att återge dialektala fakta med den internationella fonetiska Köpenhamnstranskription som antagits 1925 (Morkūnas 2000: 283 ff.). Som de bevarade deltagarlistorna visar deltog fyra grupper i kurserna (med 10–13 deltagare i varje). I slutet av kurserna undertecknades en utfästelse om att ”beskriva sin egen dialekt och utan ersättning överlämna det färdigställda manuskriptet till utbildningsministeriet för publicering” (Morkūnas 2000: 287). Kursdeltagarna bestyrkte utfästelsen med sina underskrifter6. Deltagarna i Gerulis kurser – Petras Jonikas, Izabelė Matusevičiūtė, Elzbieta Mikalauskaitė med flera – infriade sitt löfte (se närmare Morkūnas 2000: 288–289). Morkūno (2000: 288) teigimu, kursų klausytojų parengti gimtųjų tarmių aprašai turėjo tęsti paties Gerulio pradėtą seriją Lietuvių kalbos tarmės. Pirmasis sąsiuvinis (šių dienų vertinimu, knyga) buvo Gerulio ir Christiano Stango parengtas aprašas Lietuvių žvejų tarmė Prūsuose (Gerullis, Stangas 1933)7. Štai kodėl minėtoje bibliografinėje informacijoje Gerulis nenurodė spausdinamo tęstinio leidinio autorių ir sąsiuvinio pavadinimo. Gerulis och Christiano Stangs publikation var ett utmärkt exempel för kursdeltagarna på hur ett sådant arbete skulle utföras. Kort därefter lade Petras Jonikas fram en beskrivning av fonetiken och morfologin i sin modersmålsdialekt Pagramančio tarmė, och Matusevičiūtė, Mikalauskaitė och andra skrev examensarbeten. Således hade flera riktningar inom litauisk dialektologi börjat ta form redan före kriget: den beskrivande och den geolingvistiska. Den beskrivande inriktningen inom dialektologin upprätthölls även efter andra världskriget. I Litauiska språkinstitutets arbetsplan för 1946–1950 återfinns den som ett separat ämne, ”Beskrivning av det litauiska språkets dialekter” (ämnesansvarig: den ordinarie MA-ledamoten Balčikonis); se närmare Mikulėnienė 2008: 21. 5 Författaren tackar varmt dr Mindaugas Šinkūnas, som delade denna viktiga information, och habil. dr Jolanta Gelumbeckaitė för den källa som hon fann på bibliotek i Tyskland. 6 Endast enstaka utländska deltagare och samtliga deltagare i den sista, fjärde gruppen undertecknade inte utfästelserna. Deras kurser var kortare (tre i stället för sex veckor), så det är möjligt att utbildningen inte hann slutföras (se närmare Morkūnas 2000: 284–288). 7 Längst ned på bokens omslag, där utgivningsort och årtal anges, står dessutom med versaler: ”UTGÅVA AV UTGIVNINGSKOMMISSIONEN FÖR UTBILDNINGSMINISTERIETS BÖCKER, 379 N⁰”. Straipsniai / Articles 75 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Den geolingvistiska inriktningen inom litauisk dialektologi förknippas framför allt med Salys enkät, vars syfte tydligt angavs vara ”ordens geografi”. Redan titeln på Salys enkät Apkla usas 1 visar att den var tänkt att omfatta mer. Även i Litauiska språkinstitutets arbetsplan för 1946–1950 formulerades denna inriktning som ett självständigt ämne, ”Språklig geografi”. I ämnesbeskrivningen står: ”Endast en enkät har utarbetats, men den är inte färdig; insamlade uppgifter har inte klassificerats” (citerat i Mikulėnienė 2008: 22). Någon ämnesansvarig anges inte heller. Innan lokala invånare kunde intervjuas måste alltså dialektnätet redan ha upprättats. Därför bör den litauiska geolingvistikens rötter förläggas inte ens till andra världskrigets tid, då de första dialektuppgifterna redan samlades in systematiskt, utan till en ännu äldre period – 1930-talet. I själva verket kan den litauiska geolingvistikens begynnelse ha sammanfallit med de kurser som då anordnades av utbildningsministeriet. JÄMFÖRANDE ANALYS AV DEN LITAUISKA SPRÅKATLASENS OCH ENKÄT 1S PUNKTER Det fanns verkligen mycket material om ordens geografiska spridning, insamlat och nedtecknat under andra världskriget under en relativt kort period – 1942–19438, från många olika orter. Detta framgår till exempel av utbredningskartan över benämningar på hare (se fig. 3). Kartläggningen av dialektdata från Enkät 1 inleddes först i slutet av 1900-talet (se vidare Pranskūnaitė 1993; 1994; 1997; Geržotaitė 2011), men även registreringslistan visar att svar på frågorna i enkäten antecknades från mer än 1 500 platser9. Enligt Kazys Morkūnas vittnesmål ”hindrade andra världskriget slutförandet av detta arbete, som till största delen utfördes med hjälp av lärare och elever i de högre årskurserna” (LKA I 10), men redan det faktum att så mycket dialektmaterial hade samlats in vid den tiden visar att insamlarna arbetade målmedvetet, det vill säga att de redan hade skapat ett nätverk för litauiska dialekter. Skaparna av den litauiska språkatlasen behövde alltså inte skapa den på nytt: dialektologerna på 1950-talet kunde utgå från Salys lista över undersökta bosättningar. 8 Detta kan man dra slutsatser om utifrån tryckdatumet på de bevarade exemplaren av Enkät 1: längst ned på första sidan står det med små bokstäver: ”tryckt hos ’Švyturys’, Vilnius – 1942”. De första, preliminära svaren registrerades redan 1941, men de var mycket få. 9 Som det står i Litauiska språkets atlas (LKA I 10), ”inte jämnt från alla litauiska språkdialekter och lokala talvarieteter. Nästan inga svar kom från Klaipėdaområdet (ett formulär vardera hade fyllts i från Klaipėda och Šilutė län)”. Detta torde ha berott på den komplicerade politiska och historiska situationen i området. 76 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija FIG. 3. Namnet på haren i litauiska dialekter (baserat på Salys Frågeformulär 1 och enkätens svarsdata)10 Detta konstaterades tydligt i samband med genomförandet av projektet för allmänna anslag Moderna geolingvistiska studier i Litauen: optimering av punktnätet och interaktiv spridning av dialektinformation11, då en kartografisk kontroll av alla LKA-punkter genomfördes12. När Salys Frågeformulär 1s registreringsuppgifter och punkterna i Litauiska språkets atlas lades in på en och samma karta, framgår det att numreringen för många bebodda platser sammanfaller13. 10 Kartan sammanställdes av Laura Geržotaitė, yngre forskare vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkinstitutet. 11 Projektnummer VP1-3.1-ŠMM-07-K-01-028; genomförande institution: Litauiska språkinstitutet, projektledare prof. dr Danguolė Mikulėnienė, se närmare: http://www.tarmes.lt. Se även (Aliūkaitė 2011, Kalėdienė 2011). 12 Den kartografiska granskningen utfördes av medarbetarna Laura Geržotaitė, dr Aušra Kaikarytė och dr Mindaugas Šinkūnas vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkinstitutet. 13 Gretinimo pagrindas – Lietuvos kelių atlasas (Vilnius: Briedis, 2010, 178 p.). Mastelis: 1 cm – 1,2 km. Straipsniai / Articles 77 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Exempelvis sammanfaller nästan en tredjedel av punkterna i norra žemaitiska telšiškiai-området i Apklauso 1 och Lietuvių kalbos atlaso (se bilagans tabell 1). En av dem, exempelvis den nuvarande Tirkšliai-punkten (LKA 33), motsvarar de orter som i Salys Apklausos registreringsbok över svar markerats med samma nummer: Krūčiai, Spūrganai och Tirkšliai (se bilagans tabell 1). Sammanfallet mellan punkterna i Lietuvių kalbos atlaso och punkterna i Salys dialektnät framträder särskilt tydligt när de utvalda orterna ”läggs ovanpå” varandra (se fig. 5). Då ser man tydligt att de i huvudsak sammanfaller geografiskt eller ligger på mycket litet avstånd från varandra (se fig. 4). FIG. 4. Tirkšliai-punkten (LKA NR. 33) och de bebyggda orter som hörde till den14 Ett liknande förhållande mellan sammanfallande punkter återfinns även i området för västra aukštaitiska šiauliškiai (se bilagans tabell 2); andelen är något större i södra aukštaitiska området (se bilagans tabell 4), medan den är något mindre i östra aukštaitiska kupiškėnai-området (se bilagans tabell 3); jfr fig. 5. Norra žemaitiska telšiškiai Västra aukštaitiska šiauliškiai Östra aukštaitiska kupiškėnai Södra aukštaitiska Antal sammanfallande punkter 20 23 9 28 Antal punkter i underdialekten 55 65 19 87 Förhållandet mellan sammanfallande och icke sammanfallande punkter 2,75 2,8 2,1 3,11 FIG. 5. Förhållandet mellan punkterna i Lietuvių kalbos atlaso och Antanas Salys Apklauso 1 som sammanfaller 14 Den nuvarande punkten i Lietuvių kalbos atlaso markeras med stora siffror; med mindre siffror markeras de orter som i A. Salys Apklauso 1s registreringsbok över svar har angetts med samma nummer. 78 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija Det är alltså lätt att beräkna att ungefär en tredjedel av punkterna i Lietuvių kalbos atlaso och Antanas Salys Apklauso 1 sammanfaller: detta framgår av medelvärdet för förhållandet mellan sammanfallande och icke sammanfallande punkter (2,69)15. Det kan hända att en eller annan ort valdes senare, det vill säga efter andra världskriget – till exempel Kučiūnai (LKA nr 683). Orten finns inte med i registreringsbladen. Däremot är de omgivande byarna Kaimėliai, Šulinėliai (på kartan Šulneliai), Miškiniai, som tillhörde Lazdijai distrikt, och Galstai, Gudėliai och Vytautai, som då tillhörde Veisiejai distrikt, markerade med samma nummer 683; se fig. 6. FIG. 6. Kučiūnai-punkten (LKA NR. 683) och de orter som hörde till den Efter andra världskriget, sedan jordbrukskollektiviseringen, deportationerna och markavvattningen hade svept över Litauen, reviderades och förfinades alltså Salys dialektnät. Eftersom Antanas Salys, den litauiska geolingvistikens grundare, vid krigsslutet begav sig västerut, kunde de som skapade Lietuvių kalbos atlaso under 1950-talet och senare inte nämna hans insatser, men de tog till vara på hans vetenskapliga arv. LITAUISKA SPRÅKATLASEN OPTIMERING AV PUNKTNÄTET I dag är det fortfarande svårt att säga exakt hur många gånger punkterna i Lietuvių kalbos atlaso ändrades eller på annat sätt justerades under en period på flera decennier. 15Alla kontrolluppgifter kommer att publiceras i den atlas som planeras ges ut, XXI a. pradžios lietuvių tarmės: geolingvistinis ir sociolingvistinis tyrimas (kartor och kommentarer till dem). Straipsniai / Articles 79 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Det är sant att vissa genomförda korrigeringar var små – vissa punkter slogs samman, så att endast namnet på den största bebyggelsen behölls: till exempel omfattade Papilė-punkten (47 LKA) före kriget ett betydligt större område – byarna Šiliškiai, Jonaičiai, Žiliai, Gendviliškiai, Draginiai och Latvėlės (nuvarande Latvėlės); se tabell 1. Sådana punkter betraktas av dagens forskare som sammanfallande. Utifrån det material som finns tillgängligt i dag gjordes sannolikt flest preciseringar och ändringar av numreringen år 1970, när materialet till Lietuvių kalbos atlaso förbereddes för tryck – protokollet från avdelningens möte registrerar 155 ändringar – alltså korrigerades nästan en femtedel av punkterna. Det tillgängliga materialet visar att korrigeringarna var minimala (se tabell 1–4) och att själva nätverket i huvudsak inte ändrades. Detta är särskilt viktigt om vi betänker att det korrigerade punktsystemet bestod sedan den nuvarande klassificeringen av litauiska dialekter hade etablerats (Girdenis, Zinkevičius 1966, Zinkevičius 1966: 13–17). Därmed skapades möjligheter till fortsatt uppföljning och forskning om de litauiska dialekternas utveckling. SLUTSATSER De källor som behandlas och argument som anförs i artikeln bekräftar hypotesen att grunden till Lietuvių kalbos atlaso nätverk av bebodda orter skapades redan före andra världskriget, då man på initiativ av Antanas Salys och Jurgis Gerulis förberedde sig för undersökningar i ”språkgeografi”. Efter andra världskriget korrigerades och preciserades Salys dialektnätverk. Skaparna av Lietuvių kalbos atlaso lät emellertid dess viktigaste referenspunkter vara oförändrade. Därför följde man i den första dialektantologin (LKT), när dialekttexter presenterades enligt LKA-punkterna, fortfarande Salys dialektindelning (Salys 1933, 1992: 289–318). Den nuvarande klassificeringen av litauiska dialekter förändrade inte Litauens geolingvistiska situation: dialekterna omgrupperades efter uppsättningar av fonetiska särdrag, och underdialekternas och talspråksvarieteternas namn preciserades, men själva nätverket förblev orört. Därför kan man fortfarande skönja spår av den förkrigstida administrativa-territoriella indelningen. LITTERATUR OCH KÄLLOR Registrering av ifyllda frågeformulär (för ordgeografin) från 1942–1943 (maskinskrift). Förvaras i dialektarkivet vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkets institut. Aliūkaitė Daiva 2011: Projektas „Šiuolaikiniai geolingvistikos tyrimai Lietuvoje: punktų tinklo optimizacija ir interaktyvioji tarminės informacijos sklaida“. – Respectus Philologicus 20(25), 257–259. 80 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija BKA 2009 – Mikulėnienė Danguolė, Stafecka Anna (sammanst. / red. / ed.) 2009: Baltu valodu atlants. Prospekts / Baltų kalbų atlasas. Prospektas / Atlas of the Baltic languages: A Prospect. Riga: Lettlands universitets institut för lettiska språket, Vilnius: Institutet för litauiska språket. Gerullis Georg, Stang’as Christian 1933: Lietuvių žvejų tarmė Prūsuose. Kaunas: „Spindulio“ B-vės spaustuvė. Geržotaitė Laura 2011: Anties pavadinimai lietuvių kalbos tarmėse. – Baltu filologija 20(2), 13–23. Girdenis Aleksas, Zinkevičius Zigmas 1966: Dėl lietuvių kalbos tarmių klasifikacijos. – Kalbotyra 14, 139–147. Kalėdienė Laima 2011: Geolingvistikos radimosi sąlygos Lietuvoje. – Tarptautinės mokslinės konferencijos Sociolingvistinė dialektologija: baltų tarmių tyrimai pranešimų tezės 2011 m. spalio 21–22 d. Vilniaus universiteto Kauno humanitarinio fakulteto Lietuvių filologijos katedra, Lietuvių kalbos instituto Kalbos istorijos ir dialektologijos skyrius. Prieiga internete: http://www.tarmes.lt/images/Veikla/Laima%20KALEDIENE.pdf. LK – Lietuvos kelių atlasas, vyr. red. Mindaugas Baltrušaitis. Vilnius: Briedis, 2010. LKA I–III – Atlas över det litauiska språket 1. Lexikon; 2. Fonetik, ansvarig redaktör Kazys Morkūnas. Vilnius: Mokslas, 1977–1991. LKA Pr – Program för insamling av material till atlasen över det litauiska språket. Författare J. Balčikonis, B. Larinas, J. Senkus. Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1951; andra uppl. – 1956. LKE – Encyklopedi över det litauiska språket, sammanställd av Kazys Morkūnas. Vilnius: Institutet för vetenskap och encyklopedisk utgivning, 1999. LKT – Litauiska dialekter. Läsbok, ansvarig redaktör Kazys –Morkūnas. Vilnius: Mintis, 1970. LKTCh – Bacevičiūtė Rima, Ivanauskienė Audra, Leskauskaitė Asta, Trumpa Edmundas. Läsbok om litauiska dialekter. Vilnius: Institutet för litauiska språkets förlag, 2004. Mikulėnienė Danguolė 2008: Iš Kalbos istorijos ir dialektologijos skyriaus istorijos. Kalbos istorijos ir dialektologijos problemos 2, 15–33. Mikulėnienė Danguolė, Trumpa Edmundas 2008: Naujas žvilgsnis į Kazimiero Jauniaus tarmių klasifikaciją. Kalbos istorijos ir dialektologijos problemos 2, 128–146. Morkūnas Kazys 1980: Pažintis su lietuvių kalbos tarmėmis. Vilnius: Mokslas. Morkūnas Kazys 2000: Jurgio Gerulio kursai tarmėms tirti. Archivum Lithuanicum 2, 283–290. Straipsniai / Articles 81 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ PKKI – ”Atlas över det litauiska språket”. Prospekt, instruktion för kartläggning och utformning av kommentarer (maskinskrift). Vilnius, 1968. Förvaras i dialektarkivet vid Institutet för litauiska språkets avdelning för språkhistoria och dialektologi. Pranskūnaitė Vita 1993: Gandrp pavadinimai lietuvių kalbos tarmėse (A. Salio „Apklauso 1“ duomenimis). Tarptautinės konferencijos Lietuvių kalba: tyrėjai ir tyrimai Jurgiui Geruliui (1888 03 13– apie 1945) paminėti pranešimų tezės 1993 m. spalio 20–22 d. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 25. Pranskūnaitė Vita 1994: Avies ir eriuko pavadinimai tarmėse (A. Salio anketos „Apklauso 1“ duomenimis). Lietuvių kalbotyros klausimai 34, 93–96. Pranskūnaitė Vita 1997: Kielės pavadinimai lietuvių kalbos tarmėse. Lietuvių kalbotyros klausimai 38, 185–189. Salys Antanas 1933: Kelios pastabos tarmių istorijai. – Archivum Philologicum 4, 21–34. Salys Antanas 1992: Raštai 4. Lietuvių kalbos tarmės. Roma: Lietuvių Katalikų Mokslo Akademija. Schrijnen Jos. 1933: Lithuanie. – Essai de bibliographie de géographie linguistique générale / Publications de la Commissions d’Enquête Linguistique 2. Nimegue: N. V. Dekker&van de Vegt en J. W. Van Leeuwen, 77. Zinkevičius Zigmas 1966: Lietuvių dialektologija. Vilnius: Mintis. 82 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija BILAGA TABELL 1. Sammanfallande punkter för nordžemaitiska telšiškiai (enligt uppgifter i Atlas över det litauiska språket och Antanas Salys Enkät 1) Punkt- nr 1942–1943 Registre- ringsordningens nr Kommun By LKA-punkt- nr Ort 3 86 Mažeikiai Knabikų [Knabikai] 3 Knabikai 4 85 Laižuvos Auksūdžio [Auksūдys] Laižuvos stad. 4 Laižuva 5 83 Akmenės Klykolių 5 Klykoliai 13 84 Ylakių Skliaustės [Skliaustė] 13 Skliaustė 14 90 Židikų Petraičių Kražiškių [Kražiškiai] Pakvistės [Pakvistis] Račalių [Račaliai] Ukrinų (2) [Ukrinai] 14 Židikai 17 86 Mažeikių Reivyčių Kalnėnų Mažeikių m. (3)?16 Urvikių Urvikiai 29 65 Skuodo Luknės [Luknės] Pakalniškių [Pakalniškiai] Puotkalių [Puodkaliai] Skuodo mst. (2) Žirnikų? 29 Skuodas 30 65 Skuodo Kaukolikų [Kaukolikai] Šarkės [Šarkė] 30 Šarkė 31 84 Ylakių Kadžių [Kadžiai] Stripinių [Stripiniai] Augzelių [Augzeliai] Ylakaïčių [Ylakaičiai] Gedrimų [Gedrimai] Ylakių mst. 31 Ylakiai 33 88 Tirkšlių Kručių [Kruciai] Spurganų (2) [Spurganai] Tirkšlių 33 Tirkšliai 16 I registreringsboken har frågetecken satts ut vid vissa byar. De har behållits även här. Inom hakparenteser anges de oklara nutida ortnamn som markerats med frågetecken. Straipsniai / Articles 83 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Punkt nr. 1942–1943 Registreringsnummer Härad By LKA-punkt nr. Ort 40 61 Mosedžio Budriai [Budriai] Daukšiai [Daukšiai] Šatraminiai [Šatraminiai] Šerkšniai [Šerkšniai] 40 Mosedis 41 65 Ylakių Vabalių 41 Vabaliai 42 87 Sedos Laumių [Laumės]? Mockaičių? Puokės 42 Puokė, Barstyčiai 43 87 Sedos Domėnai [Domėnai] Pagardė [Pagardė]? Sedas stad. Užbradumė [Užbradumė] Žydvario* 43 Seda 47 162 Papilė Papilė (2) Šiliškiai Jonaičiai Žiliai [Žiliai] Gendviliškės [Gendviliškės] Draginiai Latveliai [Latveliai] 47 Papilė 66 207 Alsėdžiai Šarnelė (2) [Šarnelė] Žemaičių Kalvarija 66 Samogitiska Kalvarija (Varduva) 96 207 Alsėdžiai Šleckai [Šlečkai] Dišliai [Dišliai] Yliai 96 Alsėdžiai 99 170 Tryškiai Balsiai [Balsiai] Medlaukė [Medlaukė] Stakminiai [Stakminiai] Padegupis [Padegupis] 99 Tryškiai 128 203 Telšiai Burniai Džiuginėnai Paežerė Rubežaičiai Stulpinai Telšiai stad. (2) 128 Telšiai, Viešvėnai 160 199 Luokės Pašatrija [Pašatrija] Barvydžiai [Barvydžiai] 160 Luokė 84 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija TABELL 2. Sammanfallande punkter för de västaukštaitiska šiauliškiai (enligt uppgifter från Lietuvių kalbos atlaso och Antanas Salys Apklauso 1) Punkt nr. Registreringsordningens nr. 1942–1943 Härad By LKA-punkt nr. Ort7173ŽagarėsPetraičų Žagarė Žiurių [Žiuriai] Veršių Daukšių7Žagarė22165SkaistgirioSkaistgiris [Skaistgirys]22Skaistgirys48156KruopiųBaužų48Kruopiai103152GruzdžiųRatkūnų* Šipylių bžnt. [Šiupyliai] Lukošaičių Žiogų103Lukošaičiai104152GruzdžiųŽiogų Dimšių [Dimšiai] Karvelių104Dimšiai196160PadubysioKarpiškių [Karpiškiai] Kautučių* Minaičių [Minaičiai] Pakapės Žilakių [Žylakiai]196Pakapė228168ŠiaulėnųPetrošių? Mumšelio [Mumšilis]? Kunigiškių [Kunigiškiai] Krutinės [Krūtinė] Kleiviškių* Jasaičių228Šiaulėnai26145GrinkiškioŠaukoto261Šaukotas26243BaisogalosPaberžių [Paberžiai]262Legečiai26443BaisogalosPaberžių [Paberžiai] Šilalių (2) [Šileliai] Simoniškių [Simoniškiai]45GrinkiškioKubiliūnų264Baisogala29746GudžiūnųGražiškių297Gražiškiai33349KrakiųKeturkiemiuų333Krakės Straipsniai / Articles 85 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Punkt nr., 1942–1943 Registreringsordningens nr. Härad By LKA-punkt nr. Ort 334 44 Dotnuvos Šlapaberžės Venzgalių [Vincgalys] 334 Šlapaberžė 366 107 Betygalos Vandžiai? 366 Betygala 404 48 Kėdainiai Pelėdnagiai 404 Kėdainiai 406 52 Šėta Kamenai A. Kapliai [Aukštieji Kapliai] Vainiūnai Juškonai Kirdeikiai Pakščiai Petraičai (2) *Piliakalnis [ligger vid 445–446, ganska långt bort] Šėta förs. 406 Šėta 407 52 Šėta Gaižūnai 407 Gaižūnai 441 47 Josvainiai Karūnava 441 Josvainiai 445 224 Panoteriai Pasoda Panoterių förs. 445 Pasoda 472 31 Jonavos II Bajoriškiai [Bajoriškiai] Barborlaukis [Barborlaukis] Gembiškiai* Kulva 472 Kulva 473 31 Jonavos Bazilioniai [Bazilioniai] Jaugeliškiai [Jaugeliškiai] Lukšiai [Lukšiai] Markutiškiai [Markutiškiai] Prauliai (2) [Praulia] 473 Markutiškiai 474 228 Veprių Vepriai [Vepriai] Knizlaukai (2) [Knyzlaukis] Pagelėžiai [Pagelėžiai] Sližiai [Sližiai] 474 Vepriai 519 209 Kaišiadorių Palomenės 519 Palomenė 86 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija TABELL 3. Sammanfallande punkter i de östaukštaitiska kupiškėniska dialekterna (enligt uppgifterna i Litauiska språkets atlas och Antanas Salys Enkät 1) Punkt nr 1942–1943 Registreringsordningsnummer Kommun By LKA-punkt nr Ort 84 18 Papilio Gudelių Kadarų Kubilių Kuciūnų* Mikalių [Mikaliai] Paškūčių [Paškūčiai] Smaliečių (2) 84 Papilys 85 124 Panemunio Suvainiškio Šarkiūnėlių [Šarkiūnėliai] Ruskiškių* Gačionių [Gačionys] 85 Suvainiškis 116 122 Pandėlio Šėkštininkų [Šiekštininkai] 116 Šiekštininkai 117 122 Pandėlio Vilkelų Suvaizdžių Stanionių [Stenionys] Rumpiškėnų Pandėlys Naujikų Lailiūnų Kaliamiesčio* Jokūbiškio Gineižių [Gineišiai]? Buivydžių [Buivydžiai] 117 Pandėlys 174 92 Kupiškio Akmenytės Drulėnų [Drūlėnai] Slavinciškio Krasnavos vnk.* Plundakų Paketurų Laičių Kupiškio m. (2) Kuosėnų Vizgiūnų [Visgiūnai] Valiukiškio vnlk.* Svydenių [Svideniai] 174 Kupiškis Straipsniai / Articles 87 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Punkt nr. 1942–1943 Registreringsnummer i ordningsföljd Kommun By LKA-punkt nr. Ort 175 92 Kupiškio Laičių Jutkonių [Jutkonys] Kunigiškio Suvainų [Suvainiai] 175 Jutkonys 176 126 Skapiškio Tatkonių [Tatkonys] Jaučiupie vio [Jaučiapievis] Laibiškių [Laibiškiai] 176 Skapiškis 207 120 103 Kamajų Šimonių Gučiūnų? Butenų [Butėnai] Juodpenų Punkiškių [Pun kiškiai]? 207 Juodpenai 238 103 Šimonių Butenų [Butėnai] Juodžiūnų Nociūnų 238 Šimonys TABELL 4. Sammanfallande sydauštaitiska punkter (enligt uppgifterna i Lietuvių kalbos atlaso och Antanas Salys Apklauso 1) Punkt nr. 1942–1943 Registreringsordningens nr. Kommun By LKA-punkt nr. Ort 538 213 Žaslių Ilgakiemio [Ilgakiemis] Kurmiškių [Kurmiškės] Antakalnio [Antakalnis] Dubių [Dubės] Stabintiškių [Stabintiškės] Žaslių vnk. [Žasliai] 538 Žasliai 539 213 Žaslių Paparčių 539 Paparčiai 594 211 Semeliškių Dzenkūniškių [Dzenkūniškės] Semeliškių [Semeliškės] 594 Semeliškės 613 208 Aukštadvario Jurgionių [Jurgionys] Alešiškių [Alešiškės] 613 Aukštadvar ys 631 210 Onuškio Gruožinkų [Gruožninkai] 631 Onuškis 642 10 Simno Babrauninkų (2) [Babrauninkai] Gluosnykų [Gluosninkai] Kalesnykų [Kalesninkai] Krekštenų [Krekštenai] 642 Simnas 88 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija Punkt nr. 1942–1943 Registreringsordningens nr. Kommun By LKA:s punktnr. Ort Krokiniai [Krokininkai?] Metelicos [Metelytė?] Otesnykai [Atesninkai?] Ponkiškiai [Ponkiškiai] Simnas Kolonistai [Kolonistai] Skituriai [Skituriai] 644 1 Alytus kommun Alytus stad [Alytus] Alytus I stadskoloni* Kaniūkai [Kaniūkai?] Likiškėliai [Likiškėliai] Miklusėnai [Miklusėnai] 644 Alytus 645 2 Alovė kommun Būda [Būda] Ilgai [Ilgai] Meškučiai (2) [Meškučiai] Užupiai [Užupiai] 645 Alovė 646 5 Daugai kommun Užukalniai [Užukalniai] Daugai (2) [Daugai] Daugai kol.* Junčionys [Junčionys] Karliškės [Karliškės] Sokonys [Sokonys] 646 Daugai 655 131 Rudaminos Lopiškių (3) [Lomiškiai] Gumbelių [Gumbeliai] D. Kirsnos [D. Kirsna] 655 Rudamina 657 10 Simno Babrauninkų (2) [Babrauninkai] Metelicos [Metelytė?] Ponkiškių [Ponkiškiai] Metelių [Meteliai] Obelninkų [Obelninkai] 657 Meteliai 9 Seirijų 672 128 132 Lazdijų Šventežerio Puodžių [Puodžiai] Mikyčių (2) [Mikyčiai] Marčiukaviznos [Marčiukonys] 672 Šventežeris 674 8 9 Miroslavo Seirijų Zaramčiškės*? Cibulų [Cibūliai] Gervėnų (2) [Gervėnai] Žagarių [Žagariai] 674 Seirijai 677 12 Varenos Kazimieravo [Kazimieravas] Perlojos (2) [Perloja] 677 Perloja Straipsniai / Articles 89 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Punkt nr 1942–1943 Registreringsnummer i ordningsföljd Härad By LKA-punkt nr Ort 679 12 Varėnos Vydenių [Vydeniai] 679 Vydeniai 684 133 Veisiejų Galstų [Galstai] Bertašiūnų (2) [Bertašiūnai] Petroškų [Petroškai] Paveisėjų [Paveisėjai] Smarliūnų [Smarliūnai] Šadžiūnų [Šadžiūnai] 684 Veisiejai 685 129 Leipalingio Jovaišių (2) [Jovaišiai] 685 Jovaišiai 686 133 129 Veisiejųs–Leipalingis Bertašiūnai (2) [Bertašiūnai] Dulgininkai [Dulgininkai] Leipalingis stad (2) [Leipalingis] Sankonys [Senkonys?] Veršiai (3) [Veršiai] 686 Leipalingis 687 7 Merkinė Liškiava (2) [Liškiava] Panara [Panara] Pilialkalnis [Pilialkalnis] Voveru* 687 Liškiava 688 7 Merkinė Česukai [Česukai] Kampai [Kampai] Kasčiūnai [Kasčiūnai] Merkinė stad (2) [Merkinė] Milioniškė? [Milioniškė?] Subartonys [Subartonys] 688 Merkinė 690 12 Varėna Kanevos [Kaniava] 690 Kaniava 692 133 Veisiejų Sapiegiškių [Sapiegiškiai] 692 Sapiegiškiai 693 67 Kapčiamiesčio Žmirklų [Žmirklės] 693 Kapčiamestis 697 24 Marcinkonys Marcinkonys 697 Marcinkonys 701 129 Leipalinge Dulgininkai [Dulgininkai] Gerdašiai [Gerdašiai] Krivonys [Krivonys] Lipliūnai [Lipliūnai] Mizarai [Mizarai] 701 Lipliūnai 703 24 Marcinkonys Škleriai [Škleriai] 703 Škleriai VII 69 Nočia Jasauskai VII Nočia XIII 134 130 135 136 Krasnapolio Punsko Krasnavo Seivų Klevų Gilaišių Vidugirių Punsko XIII Punskas 90 Acta Linguistica Lithuanica LXVIII Lietuvių tarmių tinklas: jo ištakos ir optimizacija De litauiska dialekternas nätverk: ursprung och optimering S A M M A N F A T T N I N G Under en tid trodde man att nätverket av bebodda orter i de litauiska dialekterna hade skapats när insamlingen av material till Litauiska språkets atlas inleddes. Det finns dock allt fler argument som tyder på att geolingvistikens etablering i Litauen framför allt bör knytas till lingvisten Antanas Salys namn, vilket innebär att den bör dateras till 1930-talet, då förberedelser för en intensiv insamling av dialektmaterial gjordes på initiativ av Salys och hans kollegor. Vid den tiden anordnade utbildningsministeriet en kostnadsfri kurs för dialektforskare; Jurgis Gerulis och Christian Stangs monografi ”Lietuvių žvejų tarmė Prūsuose” (Litauiska fiskardialekten i Preussen; 1933), som skulle tjäna som modell för beskrivande dialektologi, publicerades; det första frågeformuläret Apklausas 1 utarbetades, och med hjälp av det samlades lexikaliska uppgifter in från nästan alla orter i Litauen. Därför är det fullt möjligt att ett projekt för den första kartan över ordens geografiska utbredning utarbetades då, eftersom uppgifter samlades in systematiskt. Artikeln innehåller argument som visar att författarna till Litauiska språkets atlas (1977–1991) byggde vidare på Salys och hans kollegors arbete: med vissa ändringar använde de samma nätverk av bebodda orter. Atlasens punktnätverk förblev oförändrat efter att den nuvarande klassificeringen av litauiska dialekter hade befästs, vilket lämnade utrymme för fortsatt observation och forskning om de litauiska dialekternas utveckling. Inkommen den 15 november 2012. DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius, Lietuva danguole.mikulėnienė@lki.lt Straipsniai / Articles 91