Semantinės veiksmažodžio „gerti“ sinonimų atsiradimo priežastys

ANŽELIKA GAIDIENĖ Institutet för litauiska språket Forskningsområden: lexikologi och lexikografi. ORSAKER TILL UPPKOMSTEN AV SYNONYMER TILL VERBET GERTI PÅ SEMANTISK GRUND Semantiska orsaker till uppkomsten av synonymer till verbet to drink SAMMANFATTNING Föremålet för denna artikel är en omfattande och outforskad semantisk grupp – litauiska gėrimo-verb, hämtade ur den kommande Bendrinės lietuvių kalbos žodyno. Syftet med undersökningen är att fastställa vilka kännetecken hos verklighetens företeelser, ting eller handlingar som i språket blir semantiska kännetecken och leder till att nya gėrimo-verb uppstår. I slutet av artikeln presenteras ett preliminärt synonymnätverk för verbet gerti, som har utarbetats i studien. NYCKELORD: synonym, koncept, benämning, lexikal betydelse, semantiskt kännetecken, synonymnätverk. ANNOTATION Föremålet för denna artikel är en rik semantisk grupp som inte tidigare har analyserats – dryckesverb i det litauiska språket, hämtade från Ordbok över standardlitauiska, som för närvarande håller på att sammanställas. Studien syftar till att fastställa vilka egenskaper hos verkliga fenomen, ting eller handlingar som blir semantiska drag i språket och därmed avgör uppkomsten av nya dryckesverb. Ett preliminärt synonymnätverk för verbet to drink presenteras i slutet av artikeln. NYCKELORD: synonym, koncept, benämning, lexikal betydelse, semantiskt drag, synonymnätverk. 196 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys Frågor om synonymteori diskuteras fortfarande av olika specialister inom lexikal semantik världen över – Jurij D. Apresjan (1974), John R. Taylor (2003), M. Lynne Murphy (2003), Petra Storjohann (2010) m.fl. Diskussionen fortsätter kring hur begreppet synonym ska förstås, hur synonymer identifieras och klassificeras, hur synonymrader sammanställs och andra frågor. Språkteknologier används för att skapa synonymnätverk och synonymdatabaser samt för att skriva nya synonymordböcker. Inom litauisk språkvetenskap har synonymer (mer specifikt lexikala synonymer) studerats i liten utsträckning1. En av de första synonymforskarna var Antanas Lyberis, som disputerade på ämnet med avhandlingen Lietuvių kalbos sinonimų žodynas ir jo sudarymo principai (1959), och skrev den första och hittills enda Sinonimų žodyną (Lietuvių kalbos sinonimų žodynas 1961; Sinonimų žodynas 1981 och en andra, reviderad upplaga av denna ordbok 2002). Denne forskares bidrag till studiet av synonymer i litauiskan är mycket värdefullt. I sina arbeten ägnade A. Lyberis stor uppmärksamhet åt definitionen och identifieringen av synonymer, urval och sammanställning av synonymrader, principerna för att skriva synonymordböcker och andra frågor (se Lyberis 2009: 21–82 för en mer ingående redogörelse). De teoretiska ståndpunkter som han formulerade och beskrev värderas fortfarande. Inom den litauiska lingvistiska litteraturen har syntaktiska synonymer undersökts och beskrivits ingående. Jolanta Vaskelienė disputerade på ämnet, gav ut läromedlet Darbybiniai sinonimai (2000) och skrev artiklar. Syntaktiska synonymer har studerats utförligt av Elena Valiulytė i Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai: vietos, laiko ir priežasties raiška (1998) m.fl. Om lexikala synonymer har det skrivits artiklar som behandlar specifika synonymer, deras etymologi och bruk, till exempel: Vincas Urbutis, ”Etymologin hos några dialektala synonymer till ordet trumpas” (1965), ”Lit. pašinas och (dial.) pašaiža – synonymer med samma rot” (1998); Nijolė Sližienė, ”Den synonymiska betydelsen hos verben stigti, stokoti, trūkti och särdragen i deras användning” (2005); Vitas Labutis, ”Semantik och synonymik hos transportverb” (2007); Evalda Jakaitienė, ”Om förhållandet mellan synonymi och polysemi” (2007) m.fl. Det saknas emellertid nya studier av lexikala synonymer som behandlar orsakerna till synonymers uppkomst, undersöker deras semantiska drag och tillämpar nya metoder, språkteknologier m.m. Som föremål för denna artikel har verb som hör till konceptet GERTI valts. Studien syftar till att fastställa vilka egenskaper hos verkliga fenomen, ting eller handlingar som blir semantiska drag i språket och därmed avgör uppkomsten av nya dryckesverb. För att uppnå detta mål har följande deluppgifter formulerats: att fastställa 1 Allmänna frågor om synonymi behandlas i Evalda Jakaitienės böcker Lietuvių kalbos leksikologija (1980) och Leksikologija (2009; 2010). Synonymer har även studerats av Juozas Pikčilingis (Leksinė ir gramatinė sinonimika, 1969; avsnittet om synonymer i andra delen av ”Lietuvių kalbos stilistika”, 1975) och Kazimieras Župerka (Lietuvių kalbos stilistika, 1983). Straipsniai / Articles 197 ANŽELIKA GAIDIENĖ sätt att nominera dryckesverb i det litauiska språket att dricka; analysera de undersökta verbens semantiska strukturer; fastställa och beskriva de semantiska relationerna mellan verbens betydelser; utifrån det undersökta materialet skapa ett preliminärt synonymnätverk för det litauiska språkets att dricka-verb. Undersökningen som presenteras i artikeln bygger på metoder från kognitiv och strukturell lingvistik. För att uttrycka konceptet GERTI har standardspråket litauiska ett stort antal verb. Verbet dricka är det grundläggande (centrala) ordet och det mest utbrett2 använda i litauiskan för att beskriva drickande. I den standardspråkliga litauiska ordboken, som håller på att färdigställas (huvudredaktör Danutė Liutkevičienė), har omkring femtio verb3 registrerats sammanlagt, vars betydelser förklaras som ”suga eller svälja vätska”. Denna mängd verb som hör till konceptet GERTI visar att synonymifenomenet är mycket utvecklat i standardspråket litauiska och således behöver undersökas för att vi ska kunna fastställa orsakerna till dess funktion i språket. Artikeln utgår från följande teoretiska aspekter. 1. Begreppet koncept förstås på olika sätt inom lingvistiken: vissa likställer det med begrepp (Jakaitienė 2010: 46), andra förstår det i vidare bemärkelse – ”som en heterogen, flerdimensionell enhet av kunskap om världen och erfarenhet” (Gudavičius 2011: 112), medan ytterligare andra arbeten lyfter fram konceptets kommunikativa funktion (Lassan 2002: 32). Här ansluter man sig till uppfattningen att ett koncept är en strukturerad kunskapsenhet, all kunskap om ett föremål och ett fenomen som finns registrerad i medvetandet hos människor som talar språket (Kvašytė, Papaurelytė 2013: 108). Följaktligen behöver ett koncept inte nödvändigtvis ha ett språkligt uttryck. Exempelvis finns konceptet JAUNAVEDŽIAI (МОЛОДОЖЕНЫ) ’nygifta’ i litauiska och ryska, men det finns inget ord som betecknar konceptet ’makar som varit gifta länge’ (Popova, Sternin 2007: 35). För lexikal semantik är emellertid konceptets språkliga uttryck viktigt. Som Aloyzas Gudavičius hävdar: ”varje benämning aktualiserar vissa drag hos konceptet; till exempel framhäver žirgas, kumelys, kuinas, kumeliukas olika kännetecken hos konceptet ’häst’” (Gudavičius 2009: 51). För att identifiera vilka kännetecken hos konceptet GERTI4 som aktualiseras i betydelserna hos de verb som hör till konceptet kan man ta hjälp av de delar av scenariot för den aktuella fysiologiska handlingen som utgör konceptets innehåll (se vidare Gaidienė 2015). Scenariots delar i tabellen fastställdes genom kontextanalys (materialet hämtades ur Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (hädanefter DLKT). 2 I korpuset för samtida litauiska hittades över tiotusen belägg på användningen av verbet gerti. Exemplen söktes fram utifrån roten ger- (gėr-), med både finita och infinita verbformer. 3 Efter den slutliga redigeringen av Bendrinės lietuvių kalbos žodyno kan ordboksartiklarna som presenteras i denna artikel komma att ändras. 4 Inom kognitiv lingvistik används termen attribut (se vidare Ungerer, Schmid 1996: 22). 198 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys TABELL 1. Scenariot för konceptet GERTI FYSISK / FYSIOLOGISK HANDLING En icke nödvändig fysisk handling som föregår den nödvändiga fysiologiska handlingen. Vid utförandet av handlingen deltar / deltar inte en hand med ett redskap. Den nödvändiga fysiologiska handlingen är att suga upp och svälja vätska. Vid utförandet deltar läpparna, tänderna, tungan, halsen, svalget och buken. För flaskan till munnen, dricker en klunk, en till och [...] Anuka dricker lemonad ur sitt eget glas. / En varm vårdag dricker Galip och Nichat unket vatten direkt ur kranen på skoltoaletten. Vi förvånades över att han hade lärt sig dricka så mycket – han lyfter ett fullt glas och sväljer innehållet i en enda klunk. Jag satte på tevatten och såg på när hon drack det i små klunkar, hur hennes kinder blev varma [...] Med ett våldsamt sörplande drack han upp cocktailen och började berätta. HANDLINGENS AGENT människa / djur5 Klaus dricker en andra kopp starkt kaffe. / För i skymningen kommer vargen till den källan för att dricka. HANDLINGENS OBJEKT – VÄTSKA alkoholfria (kalla / ljumma / varma) / alkoholhaltiga drycker De dricker bara mineralvatten och vanligt vatten. / Flickorna vid baren dricker champagne. Studier har visat att betydelserna hos verb som hör till konceptet GERTI på ett eller annat sätt aktualiserar innehållsdrag hos det undersökta konceptet; till exempel är ’sväljning’ belagt i betydelsen hos verbet gurkti, ’rörelse’ i betydelserna hos verben mesti, lenkti, och så vidare. 2. Inom kognitiv lingvistik förstås nominering som benämning av ett koncept (Gritėnienė 2006: 24). Den viktigaste frågan inom nomineringsteorin är vilken del av kunskapen om ett föremål eller fenomen, som uppfattas av medvetandet och gradvis blir till ett koncept för detta föremål eller fenomen, som nomineras (Kubriakova 2004: 70). Som redan nämnts är artikelns syfte att fastställa vilka egenskaper hos verkliga fenomen, föremål eller handlingar som i språket blir semantiska drag vilka leder till att nya verb för drickande uppstår. Det är alltså viktigt att fastställa de särskiljande, specifika semantiska dragen i betydelserna hos verb för drickande, vilka skiljer betydelserna hos synonymer som hör till konceptet GERTI åt, men samtidigt utgör innehållet i det undersökta konceptet. Det bör påminnas om att ett semantiskt drag traditionellt (även benämnt sema, semantisk komponent, noema med flera) betraktas som det minsta beståndsdelen i en semantisk betydelse (Jakaitienė 2010: 57 m.fl.). 5 Av exemplen framgår att den som utför drickandet kan vara inte bara en människa utan också ett djur. I den här artikeln undersöks dock endast den fysiologiska drickhandlingen när den utförs av en människa. Straipsniai / Articles 199 ANŽELIKA GAIDIENĖ I artikeln delas verben som hör till konceptet GERTI först in efter nomineringssätt – verb med primär respektive sekundär (direkt och indirekt) nominering6. 2.1. Primär nominering resulterar i ett icke-avlett verb, som uppstått genom en överenskommelse mellan språkbrukarna (Jakaitienė 1988: 24), t.ex.: gurkti ’äta, dricka, picka (vanligen glupskt, snabbt)’ (BŽe). Verben för drickande med primär nominering är oftast externt (fonetiskt) motiverade, dvs. sådana verbs rötter betecknar ikoniskt vissa specifika ljud som åtföljer drickandet. De semantiska dragen hos verb med denna nominering är vanligen direkt förbundna med drickandets fysiologi hos människan, dvs. motoriska rörelser hos läppar, tänder, tunga och svalg. 2.2. Sekundär direkt nominering resulterar i en avledning vars uttryck och betydelse bygger på ett annat verb med enklare struktur (Jakaitienė 1988: 24). De mest produktiva suffixen för verb för drickande är –(i)oti (–snoti, –šn-oti) och –telėti. Avledningar med suffixet –(i)oti (–snoti, –šn-oti) betecknar en upprepad drickshandling med låg intensitet, t.ex.: girsnoti (: gerti) ’dricka långsamt, lite i taget’ (BŽe); siurbčioti (: siurbti) ’dricka sakta, lite i taget’ (BŽe), medan avledningar med suffixet –telėti betecknar en diminutiv drickshandling, t.ex.: gurkštelėti (: gurkšt) ’dricka lite’ (BŽe); siurbtelėti (: siurbt) ’dricka lite, ta en klunk’ (BŽe) m.fl. Eftersom suffixformerna betecknar tidsliga förlopp hos drickandet, med andra ord aspektuella (aktionsarts-) betydelser, kommer dessa verb därför inte att behandlas vidare i artikeln. 2.3. Sekundär indirekt nominering resulterar i en semantisk avledning – en nybildad betydelse hos ett ord (Jakaitienė 1988: 24). Det råder enighet om att de relationer som binder samman betydelserna hos ett polysemt ord (etablerade genom metaforisk eller metonymisk utvidgning) gör att de bildar ett semantiskt kontinuum, kallat ordets semantiska struktur. Som Dmitrij Šmeljov hävdar: ”om man skulle återge den semantiska strukturen hos betydelserna i ett polysemt ord grafiskt, skulle man få inte en cirkel (’gemensam betydelse’) indelad i sektorer (’varianter av den gemensamma betydelsen’), utan cirklar som tangerar varandra (a) och ibland också ’överlappar’ varandra (b)” (se fig. 1) (Šmeljov 2008: 83–84). Med andra ord är betydelserna hos ett polysemt ord semantiskt förbundna med varandra, eftersom en betydelse så att säga ”övergår” i en annan genom vissa semantiska associationer (Šmeljov 2008: 88). 6 I denna artikel behålls de termer som används i Evalda Jakaitienės arbeten – primär och sekundär (direkt och indirekt) nominering. 200 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Orsaker till uppkomsten av semantiska synonymer till verbet gerti FIG. 1. Det semantiska systemet hos ett polysemt ords betydelser 2.3.1. För att fastställa den prototypiska betydelsen hos ett polysemt verb, från vilken nya betydelser med anknytning till drycker oftast utvecklas, har man utgått från prototypteorin, som tillämpas brett inom kognitiv lingvistik. Begreppet prototyp förknippas med Eleanor Roschs forskning från 1900-talet. När E. Rosch undersökte hur fokalfärger påverkar kategoribildning konstaterade hon att trots färgernas centrala ställning kunde experimentdeltagarna inte urskilja dem bättre. Studien ledde forskaren till att överge termen fokala (fokus-) färger och i stället använda termen prototyp (Mikulkas 2009: 46; se Ungerer, Schmid 1996: 6–14 för en utförligare behandling). En prototyp är den mest karakteristiska medlemmen i en kategori (Ungerer, Schmid 1996: 10), genom vilken själva kategorin kan identifieras. I vissa fall kan prototypen representera andra medlemmar av kategorin. Som Rūta Marcinkevičienė hävdar: ”om prototypteorin tillämpas på ett ords semantiska struktur kan man säga att prototypiska, primära, essentiella eller grundläggande är de konkreta betydelser som betecknar föremål i världen som kan uppfattas med sinnena” (Marcinkevičienė 2006: 110). Verbet drožti används till exempel prototypiskt i betydelsen ’påverka ett föremål med ett vasst verktyg’, medan betydelsen ’dricka glupskt’, som har anknytning till drycker, har utvecklats ur den prototypiska betydelsen genom metaforisk utvidgning. 2.3.2. Metaforiska polysemirelationer spelar sannolikt den viktigaste rollen i formandet av betydelserna hos verb för drickande. Metaforen är ett universellt fenomen, en viss modell som fyller en liknande funktion i språket som ordbildningen, men är mycket mer komplex. Traditionellt förstås metafor som överföring av benämningen på ett föremål eller fenomen till ett annat föremål eller fenomen utifrån någon form av likhet, oftast en yttre sådan – i fråga om form, storlek eller liknande (Gudavičius 2009: 114). Med andra ord återfinns egenskaper som hör till ett verklighetsområde ofta i ett annat verklighetsområde och förverkligas så att säga på nytt i språket, och mottagaren börjar utan större ansträngning förstå sådana betydelser bokstavligt. Som Veronika Telija hävdar: ”metaforiseringen börjar med antagandet att det finns en likhet mellan den förståelse av verkligheten som formas Straipsniai / Articles 201 ANŽELIKA GAIDIENĖ och ett visst bildligt-associativt föreställande av en annan verklighet som på något sätt liknar den7 (Telija 1988: 7). V. Telija kallar denna förutsättning metaforens modus, vilket gör det möjligt för ontologiskt och logiskt skilda entiteter att likna varandra: ”utan förutsättningen att X är som Y är ingen metafor möjlig” (Telija 1988: 7). I vissa fall av de undersökta verbbetydelserna som uppkommit metaforiskt kan även konceptuella metaforer urskiljas. Det bör noteras att en konceptuell metafor är ett samspel mellan två konceptuella domäner (käll- och måldomänerna)8 (Lakoff 1993: 239). I sällsynta fall bidrar metonymi till att forma betydelser hos dryckesverb. Traditionellt förstås metonymi som ”framhävandet av olika aspekter av samma situation, där föremål och företeelser är förbundna genom rumsliga, tidsliga, kausala och liknande samband” (Gudavičius 2009: 124). Vanligen skiljer man mellan enordsmetonymi (grunden för betydelseöverföring och orsaken till att en ny betydelse uppkommer) och flerordsmetonymi (som betraktas som en trop) (Marcinkevičienė 2011: 40). Här är vi intresserade av enordsmetonymi, som anses vara orsaken till att vissa dryckesverb har utvecklat sekundära betydelser. 3. Utifrån de fastställda semantiska kännetecknen hos dryckesverben presenteras i slutet av artikeln ett preliminärt9 nätverk av synonymer till litauiska dryckesverb10. Synonymnätverket visualiserades med programmet Gephy (se vidare https://gephi.github.io/). 1. PRIMÄRA NOMINATIONSVERB FÖR DRICKANDE Verbet dricka är huvudordet (det centrala ordet) i den undersökta synonymserien. I DLKT hittades över tiotusen belägg på användningen av detta verb 7 Ru. ”[...] metaforiseringen börjar med antagandet om likhet (eller likhetstecken) mellan det framväxande begreppet om en realitet och någon konkret, bildligt-associativ föreställning om en annan realitet som på något sätt liknar den.” (Telija 1988: 7). 8 An. ”Det konceptuella system som ligger till grund för ett språk innehåller tusentals konceptuella metaforer – konventionella överföringar från en domän till en annan [...]” (Lakoff 1993: 239). 9 Fortsatt forskning kan precisera synonymnätverket för verbet dricka som presenteras i denna artikel. 10 Ett av världens mest populära ordnätverk är WordNet (se http://wordnet.princeton.edu/). WordNet är en stor databas över engelskans lexikon, där substantiv, verb, adjektiv och adverb kognitivt grupperas i synonymnätverk (på engelska kallade synsets) som återspeglar relationerna mellan orden (hyperonymi, hyponymi, troponymi m.m.). WordNet-databasen skapades vid laboratoriet för kognitionsvetenskap vid Princeton University. 202 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys exempel11. Stilistiskt sett är verbet gerti okonnoterat och används i störst utsträckning för att beteckna drickande: den som dricker är en människa/ett djur12, jfr.: Före förmiddagskaffet dricker hon bara kaffe. Kor dricker vatten. (DLKT), det som dricks är vätskor (alkoholfria och alkoholhaltiga drycker), jfr.: Hon dricker regnvatten och gurglar, skrattande av hjärtans lust. Tillsyningsmannen är inte heller främmande för ett glas, han dricker men blir inte berusad. (DLKT) I litauiska ordböcker definieras verbet gertis grundbetydelse (prototypiska betydelse) på liknande sätt: (1) LKŽE ’svälja vätska, stilla törsten’, t.ex.: När hon fick tag på mjölk och grädde som ställts undan i kammaren brukade hon dricka direkt ur mjölkkärlen P.Cvir. Jag sover, äter, dricker mig mätt SD44. Jag dricker ingenting, förutom te J. De hämtade vatten från bäcken för att dricka J.Jabl. Mjölk är hälsosamt att dricka J.Jabl. [...]; (2) DŽE ’svälja vätska, släcka törsten’, t.ex.: Kon dricker ur hinken. Dricka vatten, mjölk. Drickkopp (ur vilken man dricker). Dricksvatten (som man dricker, lämpligt att dricka). [...]; (3) BŽE ’suga i sig och svälja vätska’, t.ex.: Dricka te [kaffe]. Drick kokt vatten. Vill ni dricka öl [vin] med oss? Kor drack vatten ur bäcken. [...]. Därefter delas verben för primär benämning in mer detaljerat utifrån de utvalda semantiska dragen (nedan – SD) i verb vars betydelser innehåller fasta fysiologiska drag hos drickandet, verb vars betydelser anger syftet med drickandet samt drickande med hjälp av ett redskap. 1.1. Fysiologiska drag hos drickandet I den semantiska strukturen hos verben för primär benämning som hör till konceptet GERTI har drickandet en ganska tydlig definition – de SD som registrerats i de undersökta verbens betydelser är förbundna med människans fysiologi, närmare bestämt med vissa förnimmelser i munnen när man dricker. Fysiologiska drag hos drickandeverb aktualiseras inte ofta i betydelserna; endast några exempel kan nämnas. I vissa verbs betydelser finns en förnimmelse i halsen registrerad, i andra en förnimmelse av läpparnas och tändernas aktivitet eller en förnimmelse av läpparnas och tungans aktivitet. Utifrån detta delas verben nedan in i flera grupper. 11 Läst 2014-03-22. 12 Som redan nämnts behandlas i denna artikel endast den fysiologiska handlingen att dricka, utförd av en människa. Straipsniai / Articles 203 ANŽELIKA GAIDIENĖ a) Halsförnimmelse Till den fysiologiska undergruppen för halsförnimmelser hör verbet gurkti, som i BŽe betyder ’äta, dricka, picka (vanligen glupskt, snabbt)’: Gurkti vatten [öl, mjölk, juice]. En skäggig kille gurkte Pepsi ur en liten flaska. Orden gerklė, gurklys (och gurkti), gurkšnis, gira har samma rot (Saba- liauskas 1990: 85). Som C. D. Buck påpekar är ”ord i indoeuropeiska språk som betecknar begreppet gerklė etymologiskt förbundna med begreppen ’svälja’, ’rund form’, ’smal öppning’, ’klucka’ etc.” (Lietuvių kalbos etimologinio žodyno duomenų bazė). Till denna undergrupp kan även verbet murkti hänföras; i BŽe betyder det ’äta, dricka glupskt’, till exempel: Arielką murkia kai vandenį ir nepasigeria. Murkia stačiai iš puodynės kap katinas. (LKŽe)13. I BŽe anges den betydelse som har med drickande att göra i samma artikel som betydelserna 1. ’ge ifrån sig ett spinnande ljud (om en katt)’ och 2. ’tala otydligt’. I LKŽe anges verbet murkti som homonym (1 och 2) och som homoform (3): (1) 1 murkti, -ia, -ė 1. ’spinna tyst’; 2. ’morra (om en hund)’; 3. ’tala otydligt, mumla, muttra’; 4. ’äta, dricka, häva i sig snabbt’; 5. ’smekas, kela, gosa’ 2 murkti, -ia, -ė ’regna oavbrutet, blöta ner’ 3 murkti, -sta, -o ’bli våt av svett’ Troligen är den betydelse av verbet murkti som har med drickande att göra den ursprungliga14, inte överförd. Därför kunde BŽe ta upp två separata ord murkti, det vill säga homonymer (2): (2) 1 murkti, murkia, murkė 1. ’ge ifrån sig ett spinnande ljud (om en katt)’: En katt spinner på spisen. 2. ’tala otydligt’: Mumla för sig själv. 2 murkti, murkia, murkė ’äta, dricka glupskt’. b) Upplevelsen av läpparnas och tändernas aktivitet Verben siurbti, sr iaubti och triaubti hänförs till undergruppen för upplevelsen av läpparnas och tändernas aktivitet: (1) siurbti 1. ’suga, drar in (vätska) med vissa organ’: Jag suger upp saft ur flaskan genom ett sugrör. Barnet suger mjölk ur nappflaskan. (BŽe) (2) sr iaubti 1. ’dricka eller sörpla med ljud’: Värden sörplade njutningsfullt på teet. Han sörplar borsjtj så att öronen nästan viker sig. (BŽe) (3) triaubti ’dricka glupskt’ (BŽe). Ex.: Du dricker glupskt, tills du spricker. (LKŽe) 13 Exemplen som gäller drickande har hämtats från LKŽe, eftersom de inte finns belagda i BŽe. 14 Jfr interjektionen som finns belagd i LKŽe: murkt 3. ’klunk (för att beteckna sväljandet)’: Bara en klunk i ett svep, så är glaset tomt. 204 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys Verben siurbti, sriaubti och triaubti (jfr triaubti och striaubti15 (öppen skarv)) har samma rot, som är av onomatopoetiskt ursprung (Fraenkel 1965: 945). De undersökta verben är alltså fonetiskt motiverade; de beskriver handlingen att dra in vätska genom tänderna med läpparna, beledsagad av ett ljud, jfr: Han dricker med läpparna hoppressade och suger i sig. (DLKT). Dessutom betecknas hela den komplexa dryckesprocessen metonymiskt med dessa verb, utifrån det specifika ljudet av sugandet. Den första betydelsen av verbet sriaubti som anges i BŽe är ’dricka eller sörpla med ljud’, det vill säga dricka alla slags vätskor (t.ex.: Värden sörplade njutningsfullt på teet. Han sörplar borsjtj så att öronen nästan viker sig. (BŽe)). Den andra betydelsen av detta verb gäller endast konsumtion av alkoholhaltiga drycker, jfr: ’dricka alkoholhaltiga drycker glupskt’: Han sörplar i sig öl varje dag. (BŽe). Detta fenomen kallas betydelseinskränkning16. c) Upplevelsen av läpparnas och tungans aktivitet Verbet plempti ’dricka mycket’, t.ex.: Sluta dricka den där ölen. Han låg i sängen och drack mineralvatten. (BŽe); stammen är av onomatopoetiskt ursprung (jfr ple ple) (Fraenkel 1965: 603). 1.2. Avsikt med drickandet Avsikten med drickandet, det vill säga att jag dricker för att bli berusad, påverkad, uttrycks av verbet 1 kaušti (kaušta, kaušo) ’bli berusad, påverkad av alkohol’: Dryckesgästerna blev alltmer berusade. (BŽe). 1.3. Drickande med redskap Verbet 2 kaušti har den primära betydelsen ’dricka, äta glupskt’, t.ex.: Han slukar mjölk. (BŽe); etymologiskt förknippas det med kaušas (Fraenkel 1962: 232) ’en träskopa med kort skaft för att ösa upp matavfall, vatten, säd, mjöl o.d.; mängden som ryms i den’: Ställ fram den här skopan för att blanda foder åt grisarna Sdk. Med en skopa öser man vatten och andra vätskor Brž. (LKŽe). Följaktligen kan vi betrakta redskapet för drickande som detta verbs semantiska parameter. 15 Striaubti se sriaubti. (LKŽe) 16 Betydelseinskränkning kan kallas ett fenomen där ett ord under vissa omständigheter börjar användas inte för hela den klass som det betecknar, utan endast för en viss del som i en given situation uppfattas entydigt (Gudavičius 2013: 78). Straipsniai / Articles 205 ANŽELIKA GAIDIENĖ Den andra betydelsen av verbet 2 k aušti är ”att dricka alkoholhaltiga drycker”, t.ex.: Han häller i sig öl som vatten. (BŽe), är specifikt knuten till konsumtionen av alkoholhaltiga drycker; det har alltså skett en betydelseinskränkning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de primärt nominerande verbens SP är knutna till fysiologiska upplevelser av drickande, det vill säga upplevelser av aktivitet i halsen, läpparna och tänderna samt i läpparna och tungan, liksom till syftet med drickandet och drickande med ett redskap. 2. VERB FÖR DRICKANDE GENOM SEKUNDÄR INDIREKT NOMINATION En större del av betydelserna hos de undersökta verben som hör till konceptet GERTI har uppkommit genom semantisk derivation, det vill säga genom association till ett visst kännetecken hos en verklig handling har verbet i processen för sekundär nomination fått metaforiska eller metonymiska betydelser, eller så har en betydelseinskränkning ägt rum. 2.1. Metaforisk betydelseöverföring Metaforer spelar en viktig roll i utformningen av betydelserna hos verb för drickande. Metaforiska betydelser kan förknippas med grundbetydelser (som oftast är prototypiska) eller med sidobetydelser, vilka är motiverande. Utifrån betydelseöverföringen kan följande metaforiska modeller urskiljas: 2.1.1. En energisk, målinriktad handling som liknar den motiverande betydelsen; 2.1.2. En rörelse som liknar den motiverande betydelsen; 2.1.3. En temperatur som avges under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen; 2.1.4. En handling som liknar den motiverande betydelsen och utförs av ett djur; 2.1.5. Ett ljud som uppstår under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen (vätska som rinner, hälls eller skvalpar). De metaforiska modeller som urskilts nedan diskuteras närmare. 2.1.1. En energisk, målinriktad handling som liknar den motiverande betydelsen Verbbetydelserna inom konceptet GERTI som hänförs till denna metaforiska modell är härledda och förbundna med de grundläggande betydelserna genom en metaforisk relation 206 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys (motiverande) betydelser, där en energisk, målinriktad handling registrerats: handen sträcks mot ett objekt/en person för att påverka det/den. Påverkan kan utföras med ett visst redskap eller direkt med handen, eller med ett visst redskap. a) En energisk, målinriktad handling som liknar den motiverande betydelsen och påverkar objektets struktur De första (prototypiska) betydelserna av verben drožti och tašyti anges i BŽe på följande sätt: (1) drožti 1. ‘skära, vässa, jämna till, skärpa med kniv eller annat vasst verktyg’: Vässa en blyertspenna. Hantverkaren hyvlar en bräda med en pennvässare. (2) tašyti 1. ‘bearbeta, hugga, tälja, hyvla, jämna till (trä, sten och liknande) med yxa, skavhyvel, mejsel eller något annat verktyg’: När de har murat en ny grund, hugger de till stockarna. Hantverkarna högg till fältstenarna. Den intensiva fysiska handling som beskrivs av dessa verbs prototypiska betydelser skulle kunna betecknas som destruktiv, eftersom användningen av vassa verktyg påverkar objektets struktur (den förändras). Följaktligen förknippas verbens karva och hugga grundläggande (prototypiska) och metaforiska betydelser med dryck (karva 6. ’äta, dricka glupskt’: Karva i dig ännu ett glas öl. (BŽe); hugga 3. ’äta eller dricka glupskt’ (BŽe)), genom en överföring grundad på likheten mellan de energiska, målmedvetna handlingar som utförs. b) En energisk, målinriktad handling riktad mot subjektet, som liknar den motiverande betydelsen Betydelserna hos verben bubinti (och dess avledda synonym bubyti) och tvatyti, som har med drickande att göra, har sannolikt utvecklats ur de huvudsakliga (tvatyti) och sekundära (bubinti, bubyti) betydelserna ’slå’: (1) tvatyti 1. ’slå hårt, piska’: Tvatija hästen över sidorna med en käpp. Han rusade fram och började slå mig med knytnävarna. → 4. ’dricka, äta eller förtära glupskt’: Barnet tvatija mjölk varje kväll. (BŽe) (2) bubinti 2. ’slå, banka’: Slå [på] ryggen. Sluta slåss med varandra, tycker ni inte synd om era revben, tänder och skallar? Den arga lilla flickan släpper nallarna och slår pappa med knytnävarna. → 3. ’dricka mycket och glupskt’: Vi drack törstigt vatten direkt ur hinken. Männen går in på ölstugan, pratar och bälgar i sig öl. (BŽe) (3) bubyti 2. ’slå, banka’: Slå någon i huvudet. I vredesmod började han slå hästen med en käpp. Människa, man får inte slå en annan människa med knytnävarna varje dag. → 5. ’dricka, äta eller förtära mycket och glupskt’: Har du kanske ätit något salt, eftersom du bubyji vatten? (BŽe) Straipsniai / Articles 207 ANŽELIKA GAIDIENĖ Den handling att slå som uttrycks av de motiverande betydelserna är destruktiv, utförs energiskt och upprepade gånger och påverkar subjektet direkt, antingen med handen eller med något redskap – en käpp, pinne och liknande. Därför kan vi betrakta en energisk, målinriktad handling som grund för betydelseöverföringen till att beteckna ett rikligt drickande. 2.1.2. En rörelse som liknar den som uttrycks av den motiverande betydelsen Till denna metaforiska modell hör verben mesti, lenkti, (iš)mauti17, maukti och traukti, vilka i sina grundbetydelser betecknar en aktiv, energisk handling, oftast med påverkan på ett objekt. Den handling som uttrycks av verbet mesti i dess motiverande betydelse (1. ’kasta iväg (vanligen med handen)’, t.ex.: Kasta stenar åt sidan [i gropen, i en hög, över staketet]. (BŽe)) är aktiv; riktningen för det kastade objektet är bortåt, nedåt eller uppåt (a): a) ”uppåt” mesti ”bortåt” ”nedåt” Den handling som uttrycks av verbets lenkti grundbetydelse (1. ’göra så att något böjs, blir krokigt’, t.ex.: Smeden böjer järnet. (BŽe)) är aktiv; objektet påverkas direkt och dess struktur förändras (b): b) lenkti Den handling som uttrycks av verbet traukti grundbetydelse (1. ’göra så att något lossnar, slits av’, t.ex.: Jag drog i repet, men kunde inte dra av det. (BŽe)) är energisk och riktad mot en själv (c): c) dra åt sig ”mot sig” 17 I BŽe finns ingen registrerad betydelse av verbet mauti som har samband med att dricka. 208 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys I BŽe finns det prefixavledda verbet (iš)mauti registrerat, med betydelsen ”dricka girigt”: Han svepte ett glas öl. För modets skull sveper jag ännu en sup. (BŽe). LKŽe tar också upp det oprefixerade verbet, med betydelsen ”dricka, äta snabbt; äta (om djur)”: Nå, varför glor ni, svep en till! Kp. Vi svepte inte ett glas efter det andra, utan drack artigt medan vi skålade förr. (LKŽe). Denna metaforiska betydelse bör sannolikt knytas till den prototypiska betydelsen (även om det är svårt att urskilja överföringsgrunden), jfr ”dra, rycka, slita, trä på så att något kommer eller inte kommer på något”: Sätta på barnet skor [vantar, strumpor]. Trä hjulet på axeln [av axeln]. Trädde ringen på fingret [av fingret]. Sätt grimma på hunden [sele på hästen]. (BŽe). Narba sätter en mössa på huvudet, den är visst inte sydd åt honom. (DLKT). Den metaforiska betydelsen hos verbet maukti, ”dricka girigt”: Vi tittade på matchen medan vi svepte öl. (BŽe); En annan mustaschprydd man satte sig upp i fåtöljen och svepte vin ur ett stort glas. (DLKT), har sannolikt samband med den prototypiska betydelsen ”dra, sätta på”, till exempel: Drar hatten över ögonen [från pannan]. (BŽe); Apynios lindar snöret kring stickan och drar det sedan åt sidan Skr. Alfons var orolig hela tiden, drog hatten över ögonen, och hjärtat slog hårdare på honom A.Vien. Varför torkar du dig så där halvt, kan du inte tvätta disken ordentligt! J. (LKŽe). Grunden för överföringen i denna metaforiska betydelse kan anses vara en associativ återgivning av en rörelse, även om grunden för överföringen är svår att urskilja. I huvudbetydelserna hos verben (iš)mauti och maukti påverkar den betecknade handlingen alltså både subjektet och objektet (d): d) (iš)mauti, maukti ”från” ”på” Av de ovan nämnda verbens mesti, lenkti, (iš)mauti, maukti och traukti grundläggande (motiverande) betydelser har, får man anta, metaforiska betydelser med anknytning till dryckeskonsumtion uppstått, där överföringsgrunden är en associativ (visuell) återgivning av rörelse. Det bör noteras att de metaforiska betydelserna hos verben mesti, lenkti och traukti inte har samband med konsumtion av vilka vätskor som helst, utan specifikt med konsumtion av alkoholhaltiga drycker: (1) mesti 1. ”kasta iväg (vanligen med handen)”: Kasta stenar åt sidan [i gropen, i högen, över staketet]. Kasta bollen i korgen [i målet, över nätet]. Farbror kastade en kärve från taket. Lägg ifrån er vapnen! → 16. ”dricka (alkoholhaltiga drycker)”: Han dricker vodka. Ta en sup. (BŽe) Straipsniai / Articles 209 ANŽELIKA GAIDIENĖ (2) böja 1. ’göra så att något böjs, blir krokigt’: Smeden böjer järnet. → 13. ’inta alkoholhaltiga drycker’: Böja ett glas [en sup]. (BŽe) (3) dra 1. ’göra så att något brister, går av’: Jag drog i repet men kunde inte dra av det. Hon drog tråden med händerna och skar sig i fingret. → 10. ’dricka (berusande drycker)’: Fadern drack, och sonen dricker också. Han tycker om att dricka öl. (BŽe) 2.1.3. Temperaturen som särskiljs i den handling som betecknas med en betydelse som liknar den motiverande betydelsen Verbet värma betecknar en termisk påverkan på ett objekt. Grundbetydelsen och de flesta av verbets sidobetydelser har semantiska komponenter (SP) som rör hetta och värme: (1) värma 1. ’göra så att något ångkokas (bet. 1), koka långsamt (i ett täckt kärl med lite vätska eller i ånga)’: Ångkoka potatis [ärter, vete]. 2. koka: Koka mjölk. 3. ’mjuka upp genom behandling med varmt vatten eller ånga’: Ångbehandla bastukvastar [kvistar]. 4. ’sprida hetta, stark värme’: Solen steker obarmhärtigt. 5. ’påverka med hetta, stark värme, hålla i en varm omgivning’: Vid förkylning bör man värma fötterna i vatten. 6. ’göra eller låta något bli svettigt, varmt’: Blöjor gör barns [barnens] hud varm och svettig. [...] 9. ’äta eller dricka glupskt’: Barnen slukar kompotten. [...] (BŽe). I exemplen på det grundläggande verbet värma, bli varm, som anges i LKŽe och används i betydelsen ’dricka alkoholhaltiga drycker’ (denna betydelse av bli varm finns inte i BŽe), förekommer endast verbets icke-finit form, till exempel: Kanske har du redan blivit varm (upphettad – författarens anmärkning) lite grann? Slm. Han kommer alltid hem från marknaden varm (upphettad – författarens anmärkning) Kp. Man kan misstänka att överföringen till betydelsen ’dricka’ har sin grund i temperatur (hetta). I detta specifika fall kan man urskilja en konceptuell metafor som bygger på projektion av erfarenheter från en domän, vanligen den fysiska, till en annan, vanligen abstrakt och mental, domän, det vill säga ALKOHOLBERUSNING ÄR UPPVÄRMNING. 2.1.4. En handling som liknar den motiverande betydelsen och utförs av ett djur Till denna metaforiska modell hör verbet lapa18, vars grundbetydelse är ’dricka (vätska) genom att ta in den i munnen med snabba tungrörelser 18 Enligt A. Kaukienė är verbet lapas ”rot troligen av imiterande ursprung (jfr Skardžius ŽD 482, Pokorny 651), eftersom verb med samma eller mycket närliggande betydelse i olika språk slutar på olika (labbiala eller velara) konsonanter” (Kaukienė 1994: 31). A. Sabaliauskas påpekar också att detta verb ”sannolikt är ljudhärmande till sitt ursprung” (Sabaliauskas, 1990: 91). 210 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys (om djur, vanligen katter och hundar)’, t.ex.: Katten jamar och vill lapa. Valpen lappar i sig vatten. (BŽe). Den metaforiska betydelsen hos det undersökta verbet, ‘dricka girigt och mycket (vanligen alkoholhaltiga drycker)’, t.ex.: Ju mer du häller upp, desto mer lappar han i sig. (BŽe), skiljer sig från den grundläggande betydelsen framför allt genom subjektet för handlingen: subjektet i den grundläggande betydelsen är ett djur, medan det i den metaforiska betydelsen är en människa. Eftersom djur och de handlingar de utför vanligtvis värderas negativt i litauiskan19 kan den estetiska upplevelsen utgöra grunden för betydelsens metaforisering, nämligen att drickandet uppfattas som fult (med en nedsättande ton). I språkgemenskapen dominerar emellertid en negativ värdering av alkoholkonsumtion, så i detta fall kan vi urskilja den konceptuella metaforen: EN FYLLERIST ÄR ETT DJUR. Till denna grupp hör också verbet liuobti, vars grundbetydelse i BŽe är ‘ge foder’, t.ex.: Vi ger grisarna potatis. Det är dags att ge korna middagsfoder. Djuren har ännu inte fått foder. (BŽe); den metaforiska betydelsen är ‘äta eller dricka girigt’, t.ex.: Han glufsar i sig fläsket med vidöppen mun. Karlarna häller i sig sprit som galningar. (BŽe). Detta verbs prototypiska och metaforiska betydelser har olika argumentstrukturer syntaktiskt (‘ge foder’ vad? (vi ger grisarna foder) och med vad? (vi ger dem potatis)), medan ‘äta eller dricka girigt’ innebär vad? (han glufsar i sig fläsket / spriten). Samma situation, där tre deltagare medverkar, kan emellertid semantiskt tolkas på ett annat sätt. Exempelvis beskrivs situationen i meningen Jonas ger havre till djuren annorlunda än i Vi ger grisarna potatis. Jonas ger havre till djuren: maten som ges (havren) tolkas här som patient; därmed lyfts dess relevans fram. När betydelserna och de semantiska strukturerna i dessa två meningar jämförs med den motsvarande situationen framträder deras olika signifikativa betydelser: den första anger vad som görs med djuren som patient, den andra vad som görs med maten som patient (jfr Sližienė 1994: 26, 2004: 261). Om dessa betydelser av liuobti jämförs med den metaforiska betydelsen ‘äta eller dricka girigt’, t.ex.: Han glufsar i sig fläsket med vidöppen mun. Karlarna häller i sig sprit som galningar. (BŽe), kan man kanske tala om en reducerande eller tolkande aktantderivation (jfr maitintis Sližienė 1994: 409), där en aktant (de djur som får foder) ”avlägsnas” från den ursprungliga situationen med tre deltagare; samtidigt uppstår en ny situation med färre deltagare än den ursprungliga (se vidare Plungian 2011: 46ff.). Således har verbets prototypiska betydelser – ‘ge foder’ och ‘ge att äta’ (enligt šerti Sližienė 2004: 261) – och dess metaforiska betydelse – ‘äta eller dricka girigt’ – olika argumentstrukturer, vilka korrelerar med olika semantiska och syntaktiska valensstrukturer. 19 ”[...] det faktum att djurbeteckningar i detta fall är mycket produktiva vittnar i grunden om litauernas negativa syn på djurvärlden.” (Gudavičius 2009: 119). Straipsniai / Articles 211 ANŽELIKA GAIDIENĖ 2.1.5. Liknar det ljud som uppstår under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen (när vätska strömmar, hälls eller skvalpar) Betydelserna hos verben nedan, som är relaterade till drickande, har genom sekundär nominering fått metaforiska betydelser på grund av ljudegenskapen. a) I betydelserna hos verben i denna undergrupp är den semantiska komponenten (SP) ljudet som uppstår när vätska strömmar eller hälls: (1) pliaupti 1. ‘regna kraftigt’: Regnet öste ner i flera dagar. → 3. ‘sörpla eller dricka mycket och girigt’: Du häller i dig det där kaffet utan måtta. Sörpla i dig lite soppa. (BŽe) (2) kliaukti 1. ‘regna kraftigt’: Det regnar och öser ner hela dagen. → 4. ‘dricka eller sörpla girigt’: Jag dricker vatten hela dagen. Arbetarna klunkar i sig öl. (BŽe) (3) kliokti KLIAUKTI 1. ‘regna kraftigt’: Regnet öste ner hela natten. → 4. ‘dricka eller sörpla girigt’: Jag klunkar i mig vatten – jag är törstig. (BŽe). Hos verben pliaupti, kliaukti (kliokti) kan vi också urskilja den semantiska komponenten att svälja stora klunkar. b) Den mest karakteristiska semantiska komponenten i betydelserna hos verben nedan är också ljud, men här uppstår det när vätska skvalpar. De avledda betydelserna hos verben kliukinti och kliunkinti (de är varianter), ‘dricka med kluckande ljud’ (där kliuksėti betyder ‘skvalpa eller plaska med ljud’) bygger på grundbetydelsen ‘göra så att det kluckar, försöka höra om det kluckar’: (1) kliukinti 1. ‘göra så att det kluckar, försöka höra om det kluckar’: Varför kluckar du på äggen? → 3. ‘dricka med kluckande ljud’: Barnet klunkar apelsinjuice. Han klunkar öl direkt ur flaskan. (BŽe) (2) kliunkinti 1. kliukinti 3 > ‘dricka med kluckande ljud’: Killen klunkar öl ur flaskan. Vilken dryck tycker du om att klunka på sommaren? Jag klunkar mineralvatten [mjölk] om och om igen. (BŽe) Den första betydelse som anges för verbet kliukenti i BŽe är ‘strömma eller rinna med ett kluckande ljud’. Grundbetydelsen hos det undersökta verbet kliukenti skiljer sig från grundbetydelserna hos de ovan behandlade verben kliukinti och kliunkinti med samma rot, eftersom den betecknar själva handlingen att vätska strömmar eller rinner: (3) klucka 1. ’rinna, flöda med ett kluckande ljud’: Vattnet kluckar ur flaskan. → 2. ’dricka med kluckande ljud’: Barnet kluckar i sig mjölk ur flaskan. (BŽe) Den härledda betydelsen hos verbet plumpinti, ’dricka girigt’, förknippas med grundbetydelsen ’hälla, skvalpa vätska så att ett ljud uppstår’ (denna betydelse anges inte i BŽe): (4) plumpinti 1. ’dricka girigt’: På morgnarna plumpintar vi te. (BŽe) 212 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys Jfr med den första betydelsen av detta ord, som anges i LKŽe: ’hälla, skvalpa vätska så att ett ljud uppstår’. I de ovan nämnda verben som betecknar rinnande ljud kan man dryckes urskilja inte bara en metaforisk överföring (likheten med ljuden från en bäck eller regn), utan också metonymi, eftersom överföringen sker via en av drickandets egenskaper – ett specifikt ljud som representerar hela den komplexa fysiologiska processen. Sammanfattningsvis kan man säga att synonymer till ’dricka’ oftast uppstår genom metaforisk överföring för att betona och framhäva den särskilda karaktären hos själva drickhandlingen eller ljudet som uppstår när vätska rinner eller hälls. 2.2. Metonymisk betydelseöverföring I sällsynta fall bidrar metonymi till att forma betydelser hos drickverben. Vi kan urskilja följande typer av metonymi i de undersökta verben: resultat i stället för handling, orsak i stället för resultat och del i stället för helhet. Nedan diskuteras dessa typer närmare. 2.2.1. Resultat i stället för handling Till denna metonymiska typ hör verben sprogti, pampti och pusti. Den metonymiska betydelsen av verbet sprogti ’glufsa i sig, äta, dricka’ skulle kunna förknippas med den motiverande betydelsen ’att bli utspänd, utvidgad när man är mycket full’, som är belagd i LKŽe (betydelsen saknas i BŽe): (1) sprogti 6. ’glufsa i sig, äta, dricka’: Nu får du sluta glufsa i dig honung, lämna lite åt mig också. (BŽe) Jfr LKŽe 4. ’att bli utspänd, utvidgad när man är mycket full’: Och nu spricker hans mage – han har druckit så mycket av det där vattnet Lk. Av det där agnet sväller kalvarnas magar nu, när de äter sig mätta Rd. Jag står inte ut längre, min mun håller nästan på att spricka! LMD(Sln). Verbet sprogti har ytterligare en betydelse – ’att dricka alkoholhaltiga drycker glupskt’: Han fick lön och super. (BŽe), vilken är specifikt förknippad med konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Ett sådant fenomen, när ett ord börjar användas inte för hela den klass som det betecknar, utan bara för en viss del av den, kallas betydelseinskränkning. De två andra verben som hör till denna modell är pampti och pusti. Deras metonymiska betydelser som har samband med drickande har sannolikt utvecklats ur grundbetydelserna (prototypbetydelserna): Straipsniai / Articles 213 ANŽELIKA GAIDIENĖ (2) pampti 1. ’svälla, expandera, bukta ut, bli uppblåst’: Kon hade ätit sig full av klöver med dagg på och började svälla. En övermätt tjur som sväller måste man driva omkring. → 2. ’dricka, äta, svälja mycket och glupskt’: Hur mycket öl kan du egentligen hälla i dig? (BŽe) (3) pusti 1. ’öka i volym, omfång (särskilt när något skadligt har ätits, efter att ha ätit sig mätt)’: Kor sväller av klöver. Magen sväller av att äta för mycket. → 2. ’äta eller dricka glupskt’: Hur mycket öl kan du egentligen hälla i dig?! Det enda han bryr sig om är att hälla i sig, han rör inte ett finger i arbetet. (BŽe) Det mest framträdande semantiska kännetecknet hos dessa verb kan vi identifiera som den fysiologiska mättnadskänslan. 2.2.2. Orsak i stället för resultat Den prototypiska (motiverande) betydelsen av verbet pilti är förknippad med att hälla vätska in i ett objekt, jfr. ’hälla (vätska) in i’: Hälla vin från flaskan i glaset. Han häller upp kaffe åt henne. Värden häller upp mousserande öl i en kanna. Litauerna hällde kokande vatten över dem och kastade stenar. (BŽe). Den motiverade betydelsen är också förknippad med att hälla vätska, men metonymiskt betecknar objektet människans inre, jfr. ’dricka mycket’: De drack öl hela dagen. (BŽe). 2.2.3. Del i stället för helhet Till denna metonymiska typ hänförs verbet ryti, vars motiverande betydelse ’föra mat genom svalget till magsäcken’ betecknar ett nödvändigt moment i ätandet – att svälja maten – medan den metonymiska betydelsen ’äta, dricka glupskt’ används för att beteckna hela ätprocessen. (1) ryti 1. ’föra mat genom svalget till magsäcken’: Jag har inga tänder, så jag sväljer allt utan att tugga, som en häger. Svälj en sådan tugga som du kan få in i munnen (flk.). → 3. ’äta, dricka glupskt’: Varför sväljer du stående, din iller?! Han slukar som en häst och arbetar som en tupp (flk.). (BŽe) dryckesverbens synonymnätverk i litauiska presenteras preliminärt i den fortsatta artikeln. 214 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys FIG. 2. Preliminärt synonymnätverk för litauiska verb för att dricka SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Analysen av betydelserna hos verb som tillhör konceptet GERTI gör det möjligt att dra följande slutsatser: 1. Närmare centrum för konceptet GERTI finns verb med primär nominering, vars betydelser innehåller SP som är förknippade med människors eller djurs fysiologi vid drickande, det vill säga läpparnas, tändernas, tungans och svalgets motoriska rörelser, t.ex.: gurkti, siurbti. Verben för drickande inom denna nominering är oftast externt motiverade, det vill säga deras rötter ikoniskt betecknar vissa specifika ljud som åtföljer drickandet. 2. En större andel av betydelserna hos synonymer som tillhör konceptet GERTI har uppstått genom semantisk avledning. 2.1. Metaforiska polysemiska relationer spelar en viktig roll i utformningen av de semantiska strukturerna hos drickandets synonymer. Följande modeller för överföring av metaforiska betydelser med anknytning till drickande har urskilts: 1) en energisk, målinriktad handling som liknar den som beskrivs av den motiverande betydelsen, t.ex.: Straipsniai / Articles 215 ANŽELIKA GAIDIENĖ drožti; 2) liknar den rörelse som beskrivs av den motiverande betydelsen, t.ex.: mes- ti; 3) liknar den temperatur som avges under den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen, t.ex.: šutinti; 4) liknar den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen och utförs av ett djur, t.ex.: lakti och 5) liknar det ljud som uppstår under den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen (vätskans flöde, hällande eller skvalpande), t.ex.: kliaukti. Den genomförda undersökningen visade att metaforiska synonymer för att dricka oftast uppstår när man vill betona och framhäva själva drickandets särskilda karaktär, t.ex.: drožti, bubinti, mesti, eller ljudet som uppstår när vätskan rinner eller hälls, t.ex.: pliaupti, kliaukti. 2.2. Metonymisk betydelseöverföring bland synonymer för att dricka är inte vanlig. Flera fall av metonymisk betydelseöverföring identifierades; de kan hänföras till följande typer av metonymi: resultat i stället för handling (semantisk komponent (SP) ’känsla av mättnad’), t.ex.: sprogti, orsak i stället för resultat (’objekt’-SP), t.ex.: pilti, och del i stället för helhet (’hals’-SP), t.ex.: ryti. 3. Undersökningen visade att orsaken till uppkomsten av semantiska synonymer till verbet gerti ligger i talarnas önskan att benämna handlingen att dricka med olika ord och därigenom betona än det ena, än det andra kognitiva kännetecknet. När handlingen att dricka benämns aktualiseras oftast semantiska komponenter av flera slag – sådana som rör munnens och rörelsens fysiologi samt ljudet från vätskan. FÖRKORTNINGAR I SYNONYMNÄTVERKET FGP – fysiologisk upplevelse i halsen FLDP – fysiologisk upplevelse av läpparnas och tändernas aktivitet FLLP – fysiologisk upplevelse av läpparnas och tungans aktivitet FP – fysiologiska kännetecken för drickandet GP – kännetecken för halsen GPP – kännetecken för att dricka med hjälp av ett redskap GTP – kännetecken för drickandets syfte MetafP – metaforisk betydelseöverföring MetonP – metonymisk betydelseöverföring OP – kännetecken för objektet Liknar ETV – liknar en energisk, målinriktad handling som beskrivs av den motiverande betydelsen 216 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys Liknar GV – liknar den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen och utförs av ett djur Liknar J – liknar den rörelse som beskrivs av den motiverande betydelsen Liknar KG – liknar det ljud som uppstår under den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen (vätskans flöde, hällande eller skvalpande) Liknar T – liknar den temperatur som avges under den handling som beskrivs av den motiverande betydelsen PP – känsla av mättnad LITTERATUR OCH KÄLLOR Apresjan – Апресян Юрий Д. 1974: Лексическая семантика: синонимические средства языка. Москва: Наука. BŽe – under utarbetande Ordbok över det allmänna litauiska språket. Redaktionskollegium: D. Liutkevičienė (huvudredaktör), G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosilytė, J. Zabarskaitė. Programmerare V. Satkevičius. Del 1: Inledning, B, C, H, I, O. Vilnius: Litauiska språkets institut, 2013. Del 3: Č, E, Ę, Ė, F, Z. – Vilnius: Litauiska språkets institut, 2014. Tillgänglig på internet: http://bkz.lki.lt; BŽe-manuskript. Cruse D. Alan 1986: Lexical Semantics. Cambridge: Cambridge University Press, MA. DLKT – Korpus för nutida litauiska. Kaunas: VDU. Tillgänglig på internet: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/. DŽe – Ordbok över nutida litauiska: sjätte upplagan (tredje elektroniska upplagan), huvudredaktör Stasys Keinys. Vilnius: Litauiska språkets institut, 2006; internetversion, 2011. Tillgänglig på internet: http://dz.lki.lt. Fraenkel Ernst 1962–1965: Litauisches etymologisches Wörterbuch 1–2. Heidelberg: Winter. Gaidienė Anželika 2015: Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai. – Acta Linguistica Lithuanica 73 (rengiamas spaudai). Gritėnienė Aurelija 2006: Augalų pavadinimų motyvacija šiaurės panevėžiškių patarmėje. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Gudavičius Aloyzas 1994: Leksinė semantika. Vienetai. Ryšiai. Struktūros. Šiauliai: Šiaulių pedagoginis institutas. Straipsniai / Articles 217 ANŽELIKA GAIDIENĖ Gudavičius Aloyzas 2007: Gretinamoji semantika. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius Aloyzas 2009: Etnolingvistika (tauta kalboje). Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius Aloyzas 2011: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res Humanitariae 10, 108–119. Gudavičius Aloyzas 2013: Žodžio semantinė struktūra nominacijos požiūriu. – Filologija 18, 70–92. Jakaitienė Evalda 1988: Leksinė semantika. Vilnius: Mokslas. Jakaitienė Evalda 2007: Dėl sinonimijos ir daugiareikšmiškumo santykių. – Res Humanitariae 2, 34–45. Jakaitienė Evalda 2010: Leksikologija. Vilnius: Vilniaus universitetas. Kaukienė Audronė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžio istorija 1. Klaipėdos universitetas. Kubriakova – К у б р я к о в а Елена С. 2004: Язык и знание: На пути получения знаний о языке: Части речи с когнитивной точки зрения. Роль языка в познании мира. Москва: Языки славянской культуры. Labutis Vitas 2007: Gabenimo veiksmažodžių semantika ir sinonimika. – Kalbos kultūra 80, 32–44. Lakoff George 1993: The Contemporary Theory of Metaphor. Metaphor and Thought. Cambridge. Lassan Eleonora 2002: «Надежда»: семантический и концептуальный анализ. – Respektus Philologicus 2(7), 32. Lyberis Antanas 2002: Sinonimų žodynas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Lyberis Antanas 2009: Leksikografijos teorija ir praktika, sud. Zita Šimėnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Databas för den litauiska etymologiska ordboken. Vilnius: Vilnius universitet, 2007–2012. Tillgänglig på internet: http://etimologija.baltnexus.lt/ LKŽe – Litauiska språkets ordbok 1–20, 1941–2002, elektronisk version, redaktionskollegium: Gertrūda Naktinienė (huvudred.), Jonas Paulauskas, Rիտutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Litauiska språkets institut, 2005 (uppdaterad version, 2008). Tillgänglig på internet: www.lkz.lt 218 Acta Linguistica Lithuanica LXXII Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys Marcinkevičienė Rūta 2006: Konceptualioji metafora vertime. – Darbai ir dienos 45, 109–118. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt/publikacijos/dd45_ruta.pdf. Marcinkevičienė Rūta 2011: Žodžio reikšmė. Žodynai ir tekstynai. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Mikulsas Rolandas 2009: Kognityvinė lingvistika ir leksikografijos problemos. – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 39–80. Murphy M. Lynne 2010: Lexical Meaning. Cambridge [N.Y.]: Cambridge University Press. Plungian Vladimir 2011: Gramatinių kategorijų tipologija 2. Vilnius: Asociacija „Academia Salensis“: Vilniaus universitetas. Popova, Sternin – Попова З. Д., Стернин И. А. 2010: Когнитивная лингвистика. Москва: Восток – Запад. Sližienė Nijolė 1994–2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1–2. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Sližienė Nijolė 2005: Veiksmažodžių stigti, stokoti, trūkti sinonimiškoji reikšmė ir jų vartojimo ypatumai. – Kalbos kultūra 78, 128–132. Šmeliov – Шмелев Дмитрий Н. 2008: Очерки по семасиологии русского языка. Москва: Издательство ЛКИ. Taylor John 2003: Near synonyms as coextensive categories: ‘Tall’ and ‘high’ revised. – Language Sciences 25, 263–284. Ungerer Friedrich, Schmid Hans-Jörg 1996: An introduction to cognitive linguistics. London: Longman. Urbutis Vincas 1978: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslas; 2-asis leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009. Urbutis Vincas 1965: Žodžio trumpas keleto tarminių sinonimų etimologija. – Baltistica 1(1), 67–81. Urbutis Vincas 1998: Lie. pašinas ir (trm.) pašaiža – bendrašakniai sinonimai. – Baltistica 33(1), 49–57. Valiulytė Elena 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai: vietos, laiko ir priežasties raiška. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Vaskelienė Jolanta 2000: Darybiniai sinonimai [mokomoji knyga filologijos specialybių studentams]. Šiauliai: Šiaulių universitetas. Straipsniai / Articles 219 ANŽELIKA GAIDIENĖ Semantiska orsaker till att synonymer till verbet to drink uppkommer SAMMANFATTNING Föremålet för denna artikel är en rik semantisk grupp som inte tidigare har analyserats – dryckesverb hämtade ur den version av Ordboken över det litauiska standardspråket som för närvarande håller på att sammanställas. Undersökningen syftar till att fastställa vilka egenskaper hos faktiska fenomen, ting eller handlingar som blir semantiska egenskaper i språket och därigenom ger upphov till nya dryckesverb. Undersökningen syftar också till att fastställa hur verksamma dessa semantiska egenskaper är. I slutet av artikeln presenteras ett preliminärt synonymnätverk för verbet to drink. Inkommen den 1 september 2014. ANŽELIKA GAIDIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] 220 Acta Linguistica Lithuanica LXXII