Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai

ANŽELIKA GAIDIENĖ Institutet för det litauiska språket Forskningsområden: lexikologi och lexikografi. Semantiska särdrag vid uppkomsten av ätverb med sekundär indirekt nominering Semantiska särdrag vid uppkomsten av ätverb med sekundär indirekt nominering SAMMANFATTNING Denna artikels studieobjekt är litauiska ätverb med sekundär indirekt nominering, hämtade ur den kommande ordboken över litauiskt standardspråk. Syftet med undersökningen är att fastställa vilka kännetecken hos verklighetens företeelser, ting eller handlingar som i språket blir semantiska kännetecken som avgör uppkomsten av ätverb med sekundär indirekt nominering, samt att jämföra dem med motsvarande dryckesverb. I slutet av artikeln presenteras ett preliminärt nätverk av synonymer till ätverb med sekundär indirekt nominering. NYCKELORD: synonym, koncept, sekundär indirekt nominering, metaforisk betydelseöverföring, semantiskt kännetecken, synonymnätverk. ANNOTATION Denna artikel behandlar verb för ätande med sekundär indirekt nominering i standardspråklig litauiska, hämtade från ”Standard Lithuanian Language Dictionary”, som för närvarande håller på att sammanställas. Syftet med undersökningen är att fastställa vilka egenskaper hos faktiska fenomen, ting eller handlingar som blir semantiska särdrag i språket och bestämmer uppkomsten av nya verb för ätande med sekundär indirekt nominering, samt att jämföra dem med motsvarande verb för drickande. Artikeln avslutas med ett preliminärt synonymnätverk för verb för ätande med sekundär indirekt nominering. NYCKELORD: synonym, koncept, sekundär indirekt nominering, metaforisk betydelseöverföring, semantiskt särdrag, synonymnätverk. 230 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai 0. Med denna publikation fortsätter författarens forskningsserie om analys av semantiska särdrag i betydelserna hos verb som hör till konceptet VALGYMO och GĖRIMO. Det råder ingen tvekan om att forskning av detta slag skulle kunna utgöra en utgångspunkt för en ny typ av synonymordbok, en tesaurus över litauiska språket och andra semantiska ontologier, som ännu saknas i Litauen. 1. I författarens tidigare artikel (se Gaidienė 2015 för en utförligare redogörelse) undersöktes de semantiska motiven bakom uppkomsten av synonymer till verbet gerti. Det konstaterades att en stor del av verben för gėrimo utgörs av verb med sekundär indirekt nominering, vilkas bildning i synnerhet påverkats av metaforiska polysemiska samband. När handlingen att dricka betecknas metaforiskt aktualiseras oftast semantiska särdrag som har samband med en fysisk handling (handrörelse), till exempel: mesti ’släppa iväg (vanligen med handen)’ → ’dricka (alkoholhaltiga drycker)’, och med ljudet som vätskan ger upphov till, till exempel: pliaup­ti ’regna kraftigt’ → ’sörpla, dricka mycket och girigt’. För denna undersökning valdes konceptet VALGYTI, som i standardspråklig litauiska uttrycks med ett stort antal verb: čiaumoti, drožti, kąsti, kimšti, kirsti, ryti, spro­gti, šutinti, šveisti och så vidare. På grund av det stora antalet verb för valgymo beslutades att artikeln skulle begränsas till en analys av verb med sekundär indirekt nominering¹ (härefter ANN), hämtade ur den under arbete varande Bendrinės lietuvių kalbos žodyno (härefter BŽ). Valet av denna källa motiverades av en önskan att undersöka ANN-verb för valgymo som används i standardspråklig litauiska. Artikeln behandlar alla ANN-verb för valgymo som återfinns i BŽ². Syftet med den undersökning som beskrivs är att fastställa vilka egenskaper hos verkliga fenomen, ting eller handlingar som i standardspråket blir semantiska särdrag som bestämmer uppkomsten av ANN-verb för valgymo, samt att jämföra de erhållna uppgifterna med motsvarande verb för gėrimo. Arbetets uppgifter är att undersöka de semantiska strukturerna hos ANN-verb för valgymo och fastställa och beskriva de semantiska 1 Det bör påminnas om att resultatet av primär nominering är ett icke-avlett verb, som uppkommit genom språkbrukarnas överenskommelse (Jakaitienė 1988: 24), till exempel: gurkti ’äta, dricka, picka (vanligen girigt, snabbt)’ (BŽe); resultatet av sekundär direkt nominering är en avledning som till form och betydelse bygger på ett annat verb med enklare struktur (se ibid., s. 24), till exempel: kąsnoti ’äta långsamt’ (BŽe); resultatet av sekundär indirekt nominering är en semantisk avledning – en nybildad betydelse hos ett ord (se ibid., s. 24), till exempel: drožti 1. ’skära, spetsvässa, jämna till, vässa med kniv eller annat vasst verktyg’ → 6. ’äta, dricka girigt’ (BŽe). 2 Vissa verb för valgymo som förekommer i tidigare ordböcker (LKŽe, DŽe) finns inte med i BŽe, till exempel: skusti 10. ’äta girigt’ (LKŽe); 6. ’äta girigt, glufsa i sig, gnaga’ (DŽe); šlepsėti 2. ’äta eller glufsa i sig på ett oaptitligt sätt, smaska, smaska i sig’ (LKŽe); 2. ’äta oaptitligt, smaska’ (DŽe) och andra, och behandlas därför inte i denna artikel. 3 Det bör understrykas att ordboksartiklarna som presenteras i denna artikel kan komma att ändras efter den slutliga redigeringen av BŽe. Straipsniai / Articles 231 ANŽELIKA GAIDIENĖ de undersökta verbens inbördes betydelserelationer och jämföra de erhållna uppgifterna med ANN gėrimo-verb; utifrån det undersökta materialet skapa ett preliminärt ANN valgymo-verbsynonymnätverk. De teoretiska utgångspunkter som analysen av de utvalda verben bygger på har behandlats i författarens tidigare nämnda artikel, och det förefaller därför inte ändamålsenligt att upprepa dem här. 2. Verbet valgyti är det mest använda ordet för att beteckna ätande. I Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne har över femton tusen belägg på dess användning registrerats4. I litauiska ordböcker definieras det undersökta verbet på två sätt. I LKŽe och DŽe definieras huvudbetydelsen av verbet valgyti ganska abstrakt: (1) LKŽe ’inta föda, livnära sig, mätta sig’, till exempel: Miegmi valgau, geriu iki soti SD445. Bent prieš valgydamas nusiprausk J.Jabl. Čia jų valgyta Jn. Vaipydamas valgau R130, MŽ171. Vi lietuonininkai barščius ir šiupinį skanų su lašiniais gardžiais išvirtus girdami valgom K.Donel. [...]; (2) DŽe ’inta föda, livnära sig’, till exempel: Valgyti duoną, sriubą, sūrį, vaisius. Valgyti vakarienę. Noriu valgyti pasigardžiuodamas. [...]. I BŽe anges två betydelser av verbet valgyti: (3) BŽe 1. ’ta i munnen, tugga och svälja’, till exempel: Man skauda dantį, aš negaliu valgyti. Prašom imti ir valgyti. Valgydamas nekalbėk. Gulėdamas nevalgyk. Jis sėdi prie stalo ir valgo obuolį. Vyrai valgo mėsą [sriubą], net ausys linksta. Kai išalksi, tai ir sausą duoną valgysi. [...]. 2. ’inta föda, mat; livnära sig’: Ir aš išalkau valgyti. Nesinori nieko: nei valgyti, nei niekur eiti. Per Užgavėnes žmonės daug valgo. Seniau žmonės prasčiau valgė. Liko kaip šaka: ne valgė, ne miegojo. Aš kada valgiau, kada ir nevalgiau buvau. Mūsų kultūriniame areale valgoma su šaukštu, peiliu ir šakute. [...]. När den första betydelsen av verbet valgyti definieras i BŽe uppmärksammas de fysiska och fysiologiska kännetecknen hos ätandet, det vill säga att ’ta’ maten, ’tugga’ den, ’svälja’ den och använda ’munnen’. Vid definitionen av den andra betydelsen betonas själva processen att inta föda och mätta sig som ett abstrakt, livsnödvändigt fenomen. En sådan betydelsebeskrivning gör det möjligt att skilja mellan två föreställningar om ätande – den rent fysiologiska och den abstrakta (som en process att inta föda och mätta sig). 4I korpusen för nutida litauiska språket söktes exempel med hjälp av roten ät- genom att välja finita och infinita former av verbet äta, äter, åt. 5 Förkortningar som LKŽe har behållits i artikeln. 232 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai 3. Det antas att de scenarieelement som ingår i det fysiologiska handlingsförloppet och som utgör innehållet i det undersökta konceptet kan hjälpa till att identifiera de drag som aktualiseras i betydelserna hos ANN-verben som hör till konceptet VALGYTI. Dessa element fastställdes genom analys av exempel6 (se tabell 2). Kognityvinėje lingvistikoje sąvokos (idealizuotas kognityvinis modelis (Lakoff 2004: 99–110), freimas arba semantinis interpretacinis rėmas (Fillmore 1982), scenarijus (Lakoff 2004: 371–372; 514–537) ir skriptas (Schank, Abelson 1977: 42; Ungerer, Schmid 1996: 211–217), galima teigti, reiškia maždaug tą patį – kalbinės raiškos sužadintas, tam tikra tvarka sutvarkytas žinias apie kurią nors sudėtinę situaciją ar kompleksinį įvykį. Valgymą (taip pat ir gėrimą) kaip fiziologinį procesą sudaro viena po kitos einančios nuoseklios fazės: maisto ĖMIMAS (nebūtina fazė) – ATSIKANDIMAS (arba ĮSIURBIMAS, jei tai skysta konsistencija) – KRAMTYMAS (jei fiziologinis procesas gėrimas, šios fazės nėra) – RIJIMAS – VIRŠKINIMAS / SOTUMO JAUSMAS. Kadangi sąvoka freimas labiau pabrėžia statinį, o scenarijus ir skriptas – dinaminį tam tikro kognityvinio modelio pobūdį, šiame straipsnyje pasirinkta vartoti scenarijaus sąvoką (skripto sąvoka labiau taikoma prototipinių sociokultūrinių įvykių aprašymui, pavyzdžiui, [VALGYMO RESTORANE] skriptas). Kaip teigia George’as Lakoffas, scenarijus susideda iš kelių ontologinių elementų: pradinės būklės, įvykių sekos ir galutinės būklės, t. y. scenarijus struktūruotas pagal schemą: ištakos – eiga – tikslas (Lakoff 2004: 371). Apskritai scenarijaus sąvoka pirmiausiai buvo taikyta emocijoms aprašyti. 1 lentelėje pateikti G. Lakoff’o (1987) ir Zoltáno Kövesces’o (1988, 1990) apibendrinti PYKČIO (an. ANGER)7 ir BAIMĖS (an. FEAR) scenarijai, kuriuos sudaro atskiros, nuosekliai išdėstytos scenos (nuo priežasties iki galutinio veiksmo). 1 TABELL. Scenarier för vrede och rädsla8 (enligt G. Lakoff och Z. Kövesces) VREDE RÄDSLA Scen 1: orsak Förövaren förolämpar offret. Den förolämpande handlingen orsakar missnöje hos offret. En farlig situation som kan leda till döden eller fysisk eller psykisk smärta. Offret känner till den förestående faran. Scen 2: känsla Vrede förekommer. Offret känner av de fysiologiska förändringar som vreden orsakar. Rädsla förekommer. Offret känner av de fysiologiska förändringar som rädslan orsakar. 6 Exemplen samlades in från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (DLKT), Bendrinės lietuvių kalbos žodyno (BŽe) och Lietuvių kalbos žodyno (LKŽe). 7 G. Lakoff’as tokio tipo scenarijus vadina prototipiniais scenarijais (Lakoff 2004: 514). 8 Informationen har hämtats och översatts av artikelns författare från boken An introduction to cognitive linguistics av F. Ungerer och H. Schmid (1996: 141). Straipsniai / Articles 233 ANŽELIKA GAIDIENĖ ILSka RÄDSLA Scen 3: försök att kontrollera Offret försöker kontrollera ilskan. Offret försöker att inte visa rädsla och/eller att inte fly. Scen 4: förlust av kontroll Ilskans intensitet överskrider en viss gräns. Ilskan börjar kontrollera offret. Rädslans intensitet överskrider en viss gräns. Offret kan inte längre kontrollera rädslan. Scen 5: sluthandling Bestraffning: offret verkställer straffet mot förövaren. Plötslig reträtt: offret flyr från faran. Den grundläggande principen för de presenterade scenarierna är att beskriva en känslokategori sammanhängande, det vill säga från känslans uppkomst (scen 1: orsak) till slutet (scen 5: sluthandling). Scen 3 (försök att kontrollera) och scen 4 (förlust av kontroll) i scenariot ligger närmast den centrala scenen – scen 2 (känsla). Därför är, som forskningen visar, scenerna 3 och 4 de ”mest produktiva” vad gäller konceptuella metaforer (Ungerer, Schmid 1996: 141). Som F. Ungerer och H. Schmid hävdar skulle vi, om vi betraktade metaforerna för ILSKA, se att deras ”sekvens på ett ordnat sätt återspeglar utvecklingen i scenariot från scenerna 2 och 3 till scen 4, det vill säga ILSKA hettar upp vätskan i en behållare, vätskan stiger, trycket ökar och ånga bildas (alla dessa metaforer hör till scen 2), därefter blir ångan okontrollerbar (scen 3), och om ångan inte släpps ut exploderar behållaren (scen 4)” (Ungerer, Schmid 1996: 141). Utifrån kontextanalysen presenteras i artikeln ett scenario för konceptet ÄTA (se tabell 2), som består av flera element: en icke-obligatorisk fysisk handling som föregår den obligatoriska fysiologiska handlingen, det vill säga handrörelse(r) med eller utan ett ätredskap, samt de obligatoriska fysiologiska handlingarna, det vill säga att ta en tugga, tugga och svälja (om det ätbara objektet har fast konsistens), eller suga och svälja (om det ätbara objektet har tjock eller flytande konsistens), samt matsmältning/känsla av mättnad. Det har fastställts att olika element i scenariot för konceptet ÄTA på ett eller annat sätt aktualiseras i betydelserna hos de verb som hör till detta koncept, till exempel registreras ’handrörelse’ (fysisk handling) i betydelsen hos verbet kabliuoti; ’tuggande’ (fysiologisk handling) i betydelserna hos verben traškinti, tratinti m.fl. 234 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai TABELL 2. Scenariot för konceptet VALGYTI FYSISK HANDLING En icke nödvändig fysisk handling som föregår den nödvändiga fysiologiska handlingen. I vårt kulturområde äter man med sked, kniv och gaffel (BŽe). / Han lever och mår bra, sitter nu vid stranden och äter gröt med fingret (DLKT). Vi åt som förr i tiden – med händerna; det fanns varken tallrikar eller bestick (DLKT). När handlingen utförs deltar/deltar inte handen, med redskap/utan redskap. FYSIOLOGISK HANDLING Nödvändig fysiologisk handling: a) att ta en tugga Dessutom tycker många barn om att äta glass i stora munsbitar [...] (DLKT). b) tuggning och sväljning Måltiden var genast ovanlig: soppa utan fett och kött, men med tillsatta grönsaker som fick det att kännas som om man tuggade kött när man åt dem (DLKT). c) sugande och sväljning Morfar äter soppa ur en liten Rembrandt-skål (DLKT). d) matsmältning/känsla av mättnad Försök att äta lättsmält mat så att den snabbare passerar från magsäcken till de övriga matsmältningsorganen (DLKT). Vid utförandet av de nämnda handlingarna deltar läpparna, tänderna, tungan, halsen, svalget och magen. HANDLINGSUTFÖRARE Människa / bi / djur10 Han äter fisk (DLKT). / Bina äter, inte käkar. (LKŽe). / Men även små hundar äter smulor som faller från herrarnas bord VlnE46 (LKŽe). Tuppen kallar på hönsen men äter själv inte LKT355 (Nmč) (LKŽe). HANDLINGSOBJEKT Konsistens: tjock / flytande / fast föda. Jag avstår från stekt potatis och korv och äter i stället potatismos med mager kvarg och lök (DLKT). / Kissel kan ätas både kall och varm (DLKT). De äter soppa så att öronen fladdrar (BŽe). / Mamma ska berätta nyheterna från småstaden, medan jag äter godiset som pappa har tagit med (DLKT). Far brukade bara äta kött (DLKT). 9 Av exemplen framgår att den som utför ätandet inte bara kan vara en människa utan även ett djur. I den här artikeln behandlas dock endast den fysiologiska ätakten som utförs av en människa. Straipsniai / Articles 235 ANŽELIKA GAIDIENĖ HANDLINGSOBJEKT Termiska egenskaper: kall / varm / het mat. Det är förstås viktigt att äta så mycket färska grönsaker som möjligt (DLKT). / Jag tycker om att äta varm, lite sur gröt (DLKT). / De dricker och äter nygrillat kött och lyssnar på musik [...] (DLKT). 4. I slutet av artikeln presenteras ett preliminärt10 synonymnätverk för de undersökta verben. Synonymnätverket visualiserades med programmet Gephy (för mer information, se https://gephi.github.io/). 1. METAFORISK BETYDELSEÖVERFÖRING Metaforiska betydelser med anknytning till ätande kan förbindas med huvudbetydelser eller bibetydelser som är motiverande. Utifrån betydelseöverföringen kan följande metaforiska modeller urskiljas11: 1.1. Liknar den handling som betecknas av den motiverande betydelsen. 1.2. Liknar det ljud som uppstår under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen. 1.3. Liknar den rörelse som utförs under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen. 1.4. Liknar den temperatur som avges under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen. 1.5. Liknar den handling som betecknas av den motiverande betydelsen och utförs av ett djur. Dessa modeller undersöks närmare nedan. 1.1. Liknar handlingen som betecknas av den motiverande betydelsen Betydelserna hos ANN-verben i konceptet VALGYTI som hänförs till denna metaforiska modell är genom en metaforisk relation kopplade till de grundläggande (motiverande) betydelserna, där en handling som utövar en viss påverkan på ett objekt/subjekt är registrerad. 10 Ytterligare forskning kan precisera det synonymnätverk för verbet valgyti som presenteras i denna artikel. 11 De fastställda modellerna sammanfaller med modellerna för hur betydelser hos ANN-verb för gėrimo uppstår. 236 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgy mo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai 1.1.1. Liknar handlingen som betecknas av den motiverande betydelsen och utövar en viss påverkan på objektets struktur Den påverkan på ett objekt som åstadkoms genom en viss handling betecknad av verbens motiverande betydelser kan beskrivas som destruktiv, eftersom objektets form förändras i samtliga undersökta fall, dvs. objektet: a) slipas/skärs till/spetsas/vässas etc.; b) lindas/vrids; c) avlägsnas/rengörs; d) delas/sönderdelas; e) ordnas/förbereds och f) fuktas/mjukas upp. Utifrån detta har verben nedan indelats i undergrupper. a) Ett objekt som slipas/skärs till/spetsas/vässas eller liknande De prototypiska betydelserna hos verben i denna undergrupp betecknar en intensiv fysisk handling som är destruktiv – när handlingen utförs med ett vasst verktyg förändras objektets struktur. Den metaforiska betydelsen med anknytning till ätande och verbets prototypiska betydelse skaptuoti (1) förenas av överföring på grundval av likheten mellan de energiska, målinriktade handlingar som utförs: (1) skaptuoti 1. ’urholka, gröpa ur med ett skavjärn; forma genom att skära med ett skavjärn’: Skav ett träsked. Om träet inte är hårt är det lätt att skava. → 2. ’äta eller käka glupskt’: Skava på ett äpple. Barnen skavar på päron (BŽe). Den metaforiska betydelsen ’äta glupskt’ med anknytning till ätande har sannolikt utvecklats från verbet pustytis (2) prototypiska betydelse ’vässa, skärpa’; även här kan överföringen anses bygga på en energisk, målinriktad handling. Det är kanske också möjligt att koppla betydelsen med anknytning till ätande till en sekundär betydelse som är belagd i LKŽe (betydelsen är inte belagd i BŽe), jfr ’kyla, vädra genom att blåsa’, t.ex.: Häll upp soppa åt dig och blås på den lite i taget Lp. (2) pustyti 2. ’vässa, skärpa’: Far vässade lien länge. Pustas – rem för att vässa en rakkniv. → 4. ’äta glupskt’: Barnet äter så glupskt som om det inte hade ätit på flera dagar. Ät upp köttet, det blir inget annat (BŽe). Den avledda betydelsen hos verbet ręsti (3), ’äta glupskt, äta mycket’ (t.ex.: Han äter och äter kött. BŽe), bygger sannolikt på antingen den grundläggande betydelsen ’göra skåror, inskärningar’ (t.ex.: Varje år gjorde far skåror i vävstolen, som visade sonens längd. BŽe) eller den sekundära betydelsen ’skära skåror, snida’ (t.ex.: Göra skåror i en käpp [ett bord]. BŽe). Liksom i fråga om verben som nämnts ovan förenas den ätanderelaterade betydelsen och de motiverande betydelserna av överföring på grundval av likheten mellan målinriktade handlingar (som utförs med ett visst verktyg). Straipsniai / Articles 237 ANŽELIKA GAIDIENĖ Till denna undergrupp hör också verben tälja (4) och hugga (5), som behandlats utförligare i författarens tidigare artikel (se Gaidienė 2015: 207): (4) tälja 1. ’skära, vässa, jämna till, skärpa med kniv eller annat vasst redskap’: Tälja en blyertspenna. Hantverkaren täljer en bräda med en täljkniv. → 6. ’äta, dricka glupskt’: Tälja fläsk. Barnen glufsar i sig korvar så att öronen slokar (BŽe). (5) hugga 1. ’bearbeta genom att tälja eller hugga med yxa, skölp, mejsel eller annat redskap; hugga, skulptera, jämna till (trä, sten o.d.)’: När de murar upp en ny grund hugger de till stockarna. Hantverkarna högg till fältstenarna. → 3. ’äta eller dricka glupskt’: Jag äter ofta – hugger i mig och hugger i mig. Barnen glufsar i sig pannkakor. Han glufsar i sig färskost som Baltrus (flk.) (BŽe). b) Ett objekt som lindas / rullas Verbens rulla (1), slingra (2) och rufsa (3) prototypiska och metaforiska betydelser förenas av handlingen att linda / rulla ett objekt, där det metaforiskt använda objektet är mat och redskapet med vilket maten lindas / rullas är tungan. (1) rulla 1. ’linda, rulla ihop’: De rullar ihop den utbredda gångmattan. De ska sätta upp vävstolarna och rulla ihop vävarna (flk.). Björknäver rullar ihop sig när den kastas i elden. → 13. ’äta glupskt’: Hela familjen glufsade i sig stekt kyckling (BŽe). (2) slingra 1. ’linda, ringla’: Stylisterna slingrade skickligt flera meter band i modellernas hår. Olika ledningar [olika rep] slingrar sig längs marken, se upp så att ni inte snubblar. → 4. ’äta glupskt’: Han gör ingenting, han bara glufsar i sig bröd (BŽe). (3) rufsa 1. ’röra till, trassla till, sprida ut, rufsa’: Vinden rufsar till mitt hår. Tjuren rör om i halmhögen. Rufs inte till mitt skägg! → 2. ’äta glupskt, med god aptit’: När han är hungrig glufsar han ofta i sig fläsk. Jag hittade honom medan han glufsade i sig kål (BŽe). c) Föremålet som avlägsnas / rengörs Med de motiverande betydelserna hos verben šluoti (1) och šveisti (2) betecknas en energisk handling, som utförs upprepade gånger och med ett visst redskap (kvast, borste osv.), under vilken föremålet avlägsnas / rengörs. De motiverande och motiverade betydelserna förefaller vara förenade genom en grund för överföring av likheten med en energisk, målinriktad handling. (1) šluoti 2. ’rengöra genom att sopa med en kvast eller borste’: Mormor sopar stugan flera gånger om dagen. Det är ingen tid att sopa stugan när gästerna redan står utanför grinden (folkl.). 4. ’äta, glufsa i sig’: När han kommer hem från arbetet sopar han i sig allt. Han äter som om han inte hade ätit på tre dagar (BŽe). (2) šveisti 1. ’rengöra och polera genom att gnida’: Skrubba knivar [skedar]. I går skrubbade jag golvet med en borste. → 5. ’äta glupskt’: Hon skrubbar i sig maten som om hon vore utsvulten (BŽe). 238 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai d) Föremålet som delas / finfördelas Den fysiska handling som betecknas av de motiverande betydelserna hos verben karpyti (1) och kirsti (2) kan beskrivas som destruktiv – ett visst föremål delas / finfördelas. Delningen / finfördelningen utförs energiskt, målinriktat och med ett visst redskap, t.ex.: karpyti – med sax, kirsti – med något vasst verktyg. Grunden för överföringen av de undersökta verbens metaforiska betydelser är sannolikt en handling där föremålet (maten) delas / finfördelas (till exempel med tänderna: Jag ger dig ärter, så kan du klippa dem med tänderna). (1) karpyti 1. ’dela, skära med sax’: Klippa tyg [papper] med sax. De klippte ut små rutor och lade filtstyckena ovanpå varandra till en pyramid. → 6. ’äta glupskt, gnaga’: Jag ger dig ärter, så kan du klippa dem med tänderna. Klippa i bröd (BŽe). (2) 1 kirsti 1. ’hugga av en del från en helhet genom att slå med ett vasst verktyg’: Hugga skog [buskar]. Fälla träd till ved. Skära av kålhuvuden. Hugga huvudet av hönan. Jag hugger av grenarna. → 17. ’äta glupskt’: Han hugger in på fläsket [tårtan, glassen]. Ni äter som om ni inte hade ätit på en vecka. Hugg i, hugg i, och ät upp allt (BŽe). Den motiverande betydelsen av verbet krušti (3), som beläggs i LKŽe (en sådan betydelse finns inte i BŽe), betecknar också en destruktiv handling – ett visst föremål finfördelas med ett redskap. I den handling som betecknas av den metaforiska betydelsen finfördelas föremålet, men redskapet för finfördelningen, tänderna, används metaforiskt. (3) krušti 4. ’äta glupskt’: Han knaprar glupskt på de blöta nötterna. Knip inte i dig kött utan bröd! (BŽe). Jfr: LKŽe 2. ’stöta, gnida, finfördela’: Han stöter gröt Pln. Innan man börjar stöta eller finfördela äpplena måste de tvättas noggrant]n. e) Föremål som bearbetas / förbereds Den motiverande betydelsen hos verbet doroti (1), ʻstycka, slaktaʼ, betecknar handlingen att bearbeta och förbereda något så att det blir lämpligt att använda. Troligen kan handlingen att bearbeta och förbereda något så att det blir lämpligt att använda betraktas som grund för betydelseöverföringen till att beteckna ätande. (1) doroti 3. ʻstycka, slaktaʼ: Doroti žuvis [nušautą žvėrį]. → 4. ʻäta eller äta upp glupsktʼ: Doroti gardų kepsnį (BŽe). Den sekundära betydelsen hos verbet taisyti, jfr: ʻbearbeta, förbereda så att något lämpar sig för användningʼ: Varškę ji taiso su saldžia grietine. | ʻstycka, slakta, rensaʼ12: Taisyk grybus ir virk grybienę. Moterys taiso burokus (BŽe), är troligen 12 en betydelsenyans. Straipsniai / Articles 239 ANŽELIKA GAIDIENĖ en metaforisk betydelse ‘äta glupskt’, t.ex.: Kad taiso vaikai virtinius, tai net ausys linksta (BŽe). I detta fall förenas betydelserna också av likheten mellan handlingarna att bearbeta och förbereda något så att det blir lämpligt att använda. f) Föremål som fuktas / mjukas upp Den metaforiska betydelsen hos verbet dažyti är ‘äta genom att doppa’, t.ex.: Padažą dažydavome su blynais (BŽe), och har troligen utvecklats ur den prototypiska betydelsen ‘doppa, fukta’, t.ex.: Duoną dažyk į taukus [taukuose] (BŽe). Den prototypiska och den metaforiska betydelsen förenas sannolikt av en likartad handling, under vilken föremålets struktur förändras (mjukas upp). TABELL 3. Påverkan på objektet (jämförelse mellan koncepten VALGYTI och GERTI) Konceptet VALGYTI Konceptet GERTI Påverkan på objektet Exempel Påverkan på objektet Exempel Rivs sönder / skärs / spetsas / vässas eller liknande hyvla till, tälja, snida, skära + snida, skära Insvept / snurrat kröka, böja, förvränga − − Avlägsnat / rengjort objekt sopa, skrubba − − Delat / finfördelat klippa, hugga, stöta − − Iordningställt / förberett bearbeta, reparera − − Fuktat / mjukgjort måla − − När vi jämför betydelserna hos de verb som tillhör den undersökta modellen för koncepten VALGYTI och GERTI, ser vi att den påverkan på objektet som handlingen, uttryckt genom de prototypiska betydelserna hos de verb som hänförs till konceptet VALGYTI, innebär är av olika slag – objektet jämnas till / skärs / spetsas / vässas etc.; sveps in / snurras; avlägsnas / rengörs; delas / finfördelas och så vidare. De metaforiska betydelserna hos verben i konceptet GERTI är endast förknippade med de motiverande betydelser där en energisk, målinriktad handling som påverkar ett objekt har registrerats – jämning / skärning / 240 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai vässning / skärpning etc. – till objektets struktur. Uppkomsten av metaforiska betydelser för båda dessa koncept kan ha påverkats av egenskaperna hos själva objektet som dricks respektive äts – det som dricks är en vätska, medan det som äts är mat (med fast konsistens); alltså kan den i munnen rullas (med tungan), sönderdelas (med tänderna) och så vidare. 1.1.2. En handling som liknar den motiverande betydelsen och som beskriver en handling riktad mot subjektet Verbet sm aukšti (1) betecknar i sin motiverande betydelse, belagd i LKŽe (en sådan betydelse är inte belagd i BŽe), en destruktiv handling av att slå, som utförs energiskt och påverkar subjektet med ett visst redskap (till exempel en piska). Som grund för överföringen till den metaforiska betydelsen kan vi betrakta den energiska, målinriktade handlingen som betecknar att äta mycket. (1) sm aukšti ’äta glupskt’: När han kom hem från arbetet för att sm aukščia [fläsk], rör sig till och med öronen (BŽe). Jfr LKŽe 1. ’slå (med piska), sm aukšėti’: Körkarlen sm aukšte med piskan och skrek rš. Till denna undergrupp hör också verben bubyti (2) och tvatyti (3) (se närmare Gaidienė 2015: 207–208). (2) bubyti 2. ’slå, banka’: Banka på huvudet. I vredesmod började han banka hästen med en käpp. Människa, man får inte slå en annan människa med knytnävarna varje dag. → 5. ’dricka, äta eller käka mycket och glupskt’ (BŽe). Exempel: Vår dräng äter som en riktig karl Vad. (LKŽe). (3) tvatyti 1. ’slå hårt, piska’: Han piskar hästen över sidorna med en käpp. Han gick till angrepp mot mig med knytnävarna. → 4. ’dricka, äta, käka glupskt’ (BŽe). Exempel: Barnen tvatija de där sötsakerna DūnŽ. (LKŽe). 1.2. Ett ljud som liknar det knastrande ljud som uppstår när något bryts, slås sönder, spricker och dylikt Verben som hör till denna metaforiska modell betecknar med sina prototypiska betydelser oftast handlingar förknippade med ljud som alstras av olika handlingar, föremåls funktion, djur och annat. De ljud som alstras under de handlingar som betecknas med de prototypiska betydelserna är av olika slag. Till exempel uppstår ett knastrande ljud när något bryts, slås sönder, spricker och så vidare; ett smällande ljud uppstår när något slås eller knackas med ett visst verktyg och så vidare. Utifrån ljudets karaktär har verben delats in mer specifikt i flera undergrupper. Straipsniai / Articles 241 ANŽELIKA GAIDIENĖ 1.2.1. Ett ljud som liknar det knastrande ljud som uppstår när något bryts, slås sönder, spricker och dylikt De motiverande och metaforiska betydelserna hos verben traškinti (1), tratinti (2), trioškinti (3) och triuškinti (4) förenas av likheten mellan det knastrande ljud som uppstår när något bryts, slås sönder, spricker och så vidare (t.ex.: knastrar grenar, knastrade grenar, krossade träd) och ljudet som uppstår när hårda livsmedel tuggas med tänderna (t.ex.: knastrar nötter, knastrade ett ben, knastrar ben, krossar skorpor). (1) traškinti 1. ’göra så att det knastrar (1 betydelse), åstadkomma ett knastrande ljud’: Jag hör att någon knastrar med grenar. Det är irriterande när någon bakom en knastrar med godispåsar under hela filmen. → 2. ’äta, förtära, gnaga medan man knastrar’: Barnen knastrar i sig kakor [popcorn, gurkor] (BŽe). (2) tratinti 1. ’göra så att det smattrar, åstadkomma ett smattrande ljud’: Hackspetten smattrar med näbben. Regn och hagel piskade marken snett och smattrade mot fönstren. På vintern smattrar kölden mot staketen före soluppgången. → 6. ’äta, förtära, gnaga medan man smattrar’: Barnen smattrar i sig äpplen [nötter, karameller] (BŽe). (3) trioškinti 1. ’göra så att det knakar’: Björnen knakade grenar under sina tassar när den gick. Stormen knakade träden. Någon knakar brädor, river en vägg. → 2. ’äta, förtära, gnaga så att det knakar’: Hundarna knakar på ben13 (BŽe). (4) triuškinti 1. ’göra så att det brakar, bryta, slå sönder och krossa med buller’: Virvelvinden brakade sönder träden. → 2. ’äta, förtära, gnaga på något hårt så att det brakar’: Barnen knaprar på skorpor (BŽe). 1.2.2. Ett ljud som liknar smällandet som uppstår när man slår, hamrar osv. med ett visst verktyg De motiverande och metaforiska betydelserna hos verben pauškinti (1) och poškinti (2) förenas av likheten mellan ljudet av smällande, som uppstår när man slår, hamrar osv. med ett visst verktyg (t.ex.: pauškino plaktukais, poškina plaktuku), och ljudet som uppstår genom tändernas aktivitet när man tuggar hårda livsmedel (t.ex.: pauškinti / poškinti riešutus). (1) pauškinti 1. ’arbeta så att det smäller, genom att åstadkomma ett smällande ljud’: Vyrai pauškino plaktukais. → 3. ’tugga så att det smäller’: Pauškinti riešutus (BŽe). 13 BŽe ger endast ett exempel där den som utför ätandet (djurens ätande) är en hund. Författaren till denna artikel (liksom BŽes redaktörer) lyckades inte hitta något exempel där den som utför ätandet är en människa. 242 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai (2) poškinti 1. ’åstadkomma ett smällande ljud genom att slå’: Ką jis ten poškina plaktuku? → 3. ’tugga högljutt, knapra’: Riešutus poškinti (BŽe). 1.2.3. Ett ljud som liknar det ljud som djur åstadkommer när de äter ett visst slags foder (vanligen prasslande, rasslande) De motiverande och metaforiska betydelserna hos verbet žlembti, som hör till denna undergrupp, förenas av likheten mellan ljudet som djur (vanligen växtätare) åstadkommer när de äter ett visst slags foder (vanligen prasslande, rasslande), och ljudet som människor åstadkommer när de äter snabbt. (1) žlembti 2. ’äta glupskt, äta (om djur)’: Nežlembk žalių obuolių (BŽe). Jfr. LKŽe 2. ’äta glupskt (om djur), glufsa i sig’: Karvė šieną žlembia. Kv. Till denna undergrupp räknas också verbet šlamšti (2) och dess variant šlemšti (3): (2) šlamšti ’äta glupskt, äta (om djur)’: Ji be pertraukos šlamščia sumuštinius. Arkliai prunkšdami šlamštė žolę (BŽe). (3) šlemšti ’äta glupskt, äta (om djur)’: Vaikai obuolius šlemščia. Karvės šlemščia žolę (BŽe). 1.2.4. Liknande ett smackande ljud som frambringas med läpparna och tungan De prototypiska och metaforiska betydelserna hos verben čepsėti (1) och čiaukšti (2) förefaller vara sammanlänkade genom likheten mellan ett smackande ljud som frambringas med läpparna och tungan och ett ljud som frambringas med läpparna och tungan under ätandet. (1) čepsėti 1. ’ge ljud med läpparna och tungan’: Det är ohyfsat att smacka när man äter. Han smackar när han äter, som om han saknade tänder. Han talade smackande. → 2. ’äta, glufsa i sig med smackande läppar’: Vi tuggade fläsket tyst (BŽe). (2) čiaukšti 1. ’smaska när man äter eller intar föda’: Han smackar mycket när han äter. → 2. ’äta eller glufsa i sig girigt medan man smackar’: Barnen smackar i sig äpplen (BŽe). 1.2.5. Liknande ett dovt vibrerande ljud som uppstår när ett visst objekt är i funktion De motiverande och metaforiska betydelserna hos verbet plerpti (1) hänger samman genom likheten mellan ett dovt vibrerande ljud som uppstår när ett visst objekt är i funktion (t.ex.: ett hjul, en motorcykel, ett flygplan brummar) och ett ljud som frambringas när man äter genom läpparnas och tungans aktivitet. (1) plerpti 1. ’ge ifrån sig ett dovt vibrerande ljud’: Ett hjul, en motorcykel, ett flygplan brummar. → 2. ’äta eller sörpla med ljud’: Ät ordentligt, smaska inte (BŽe). Ex.: Mannen satte sig ner och smaskade på, ja, han smaskade Sml. (LKŽe). Straipsniai / Articles 243 ANŽELIKA GAIDIENĖ TABELL 4. Ljudets karaktär (jämförelse mellan koncepten VALGYTI och GERTI) Konceptet VALGYTI Konceptet GERTI Ljud Exempel Ljud Exempel Liknande ett knastrande ljud som uppstår vid brott, slag, sprickor och dylikt knastra slå sönder krascha knastra Som liknar ljudet som uppstår när en vätska rinner eller hälls slafsa, kvida (klocka) Som liknar det knäppande ljud som uppstår när man slår eller knackar med ett visst verktyg, och liknande pauškinti poškinti Som liknar ljudet som uppstår när en vätska skvalpar klyka (klunka), klucka, slurpa Som liknar det ljud som djur ger ifrån sig när de äter ett visst slags foder (vanligen något som prasslar eller rasslar) slafsa, smaska (smaska) – – Som liknar smackljudet som frambringas med läpparna och tungan čepsėti čiaukšti – – Som liknar ett dovt vibrerande ljud som uppstår när ett visst objekt är i funktion plerpti – – Betydelserna hos verb inom konceptet VALGYTI, som hänförs till den metaforiska modellen ”liknar det ljud som uppstår under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen”, har oftast utvecklats ur motiverande betydelser som betecknar handlingar förknippade med ljud som alstras av olika handlingar, föremål i funktion, djur med mera. De prototypiska betydelserna hos verben inom konceptet GERTI som hänförs till denna modell betecknar handlingar som specifikt är förknippade med ljud som uppstår när en vätska rinner, hälls eller skvalpar. Framväxten av sådana metaforiska betydelser har betingats av typen av objekt som äts respektive dricks: det objekt som äts är mat (med fast konsistens), medan det som dricks är en vätska. 1.3. En rörelse som liknar den som utförs under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen Den metaforiska betydelsen av verbet kabliuoti (’att äta girigt genom att skopa upp och fånga med något’: Kabliuoti medų [košę]. Na ir kabliuoji koldūnus, turbūt nieko šiandien dar nevalgei?) bör sannolikt kopplas till den prototypiska betydelsen (’fånga, vända 244 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai med en krok’: Šiandien vyrai mėsą kabliuoja.), som anges i BŽe. I så fall skulle vi kunna betrakta den associativa återgivningen av en rörelse riktad mot en själv, där något flytande (till exempel honung eller gröt) skopas upp eller fångas med ett redskap (till exempel en sked), som grund för betydelseöverföringen. Den härledda betydelsen av verbet knaibyti (’att äta lite i taget genom att nypa, nafsa’: Vaikai pyragą knaibo. Viešnia paėmė įrankius ir pradėjo jais knaibyti žuvį. Knaibo mėsos gabaliuką pusvalandį (BŽe)) kan kopplas till den prototypiska (motiverande) betydelsen ’nypa, nafsa upprepade gånger och ofta’, till exempel: Mama knaibo tešlą – virs kukulienę. Moterys (su) peiliais knaibė iš grindinio žoles (BŽe). I så fall skulle vi också kunna betrakta den associativa återgivningen av en rörelse riktad mot en själv som grund för betydelseöverföringen. TABELL 5. Rörelsens riktning (jämförelse mellan koncepten VALGYTI och GERTI) Konceptet VALGYTI | Konceptet GERTI | Rörelse | Exempel | Rörelse | Exempel | riktad mot en själv | kabliuoti, knaib yti | riktad mot en själv | traukti | – | – | riktad bort från en själv | mesti | – | – | riktad mot en själv (på en själv) / bort från en själv | mauti, maukti | – | – | oftast riktad nedåt | lenkti Uttrycket för konceptet GERTI i denna metaforiska modell är mer varierat än uttrycket för konceptet VALGYTI. Verb som hör till konceptet GERTI betecknar i sina prototypiska betydelser rörelser riktade inte bara mot en själv (till exempel traukti), utan också bort från en själv (till exempel mesti), på en själv (till exempel mauti, maukti) och så vidare. De prototypiska betydelserna hos verb som hör till konceptet VALGYTI betecknar rörelser riktade mot en själv (till exempel kabliuoti, knaibyti). 1.4. En temperatur som avges under den handling som liknar den motiverande betydelsen Till denna metaforiska modell hör verbet (1) šutinti (se närmare Gaidienė 2015: 210). (1) šutinti 1. ’göra så att det sjuder (betydelse 1), långsamt koka (i ett täckt kärl med lite vätska eller i ånga)’: Šutinti bulves [žirnius, kviečius]. → 9. ’äta eller dricka girigt’, till exempel: Baigiame šutinti saldainius – dėžutė beveik tuščia (BŽe). Straipsniai / Articles 245 ANŽELIKA GAIDIENĖ 1.5. En handling som liknar den motiverande betydelsen, utförd av ett djur Den metaforiska betydelsen hos verbet ėsti (1), ’äta glupskt eller fult’, till exempel: Jis ėdė viską iš eilės. Ėda kaip išbadėjęs vilkas (BŽe), utvecklades ur den prototypiska betydelsen ’inta foder, djurföda (om djur, utom fåglar)’, till exempel: Arkliai ėda avižas. Gyvuliai ėda, paukščiai lesa, žmonės valgo. Pigią mėsą šunys ėda (flk.) (BŽe). Som det påpekades i författarens tidigare artikel (se Gaidienė 2015: 211) värderas djur och de handlingar de utför i litauiskan i regel negativt. Därför kan det estetiska intrycket betraktas som grund för överföringen av den metaforiska betydelsen, det vill säga ätande (när det gäller människor) som förknippas med en ful, nedsättande nyans. I den samogitiska dialekten är det vanligt att verbet ėsti används i betydelsen ’äta’ (när det gäller människor), utan nedsättande nyans. Därför anges denna betydelse vanligen separat i ordböcker (med märkningen tarm. (= dialektal): (1) LKŽe (dial.) ’äta’: Ans daug ėda Kv. Mum ėst noris Zt. Pra šom ėsti, sveteliai Zt. [...]. (2) DŽe tarm. ’äta’. (3) BŽe tarm. ’inta föda: På vintern är det bara att äta sylt och vilja ha mer. Till denna metaforiska modell hör också verbet liuobti (2) (se närmare Gaidienė 2015: 211). (2) liuobti 1. ’ge att äta’: Kiaules liuobiame bulvėmis. Laikas karves liuobti pietų. Gyvuliai dar neliuobti. → 4. ’äta och dricka glupskt’: Liuobia lašinius net išsijuosęs (BŽe). 2. METONYMISK BETYDELSEÖVERFÖRING Metonymisk betydelseöverföring är inte vanlig; endast några få fall av sådan överföring har påträffats. Verben för konceptet VALGYTI som undersöks kan delas in i metonymiska typer: 1) resultat i stället för handling, 2) del i stället för helhet och 3) orsak i stället för resultat. 2.1. Resultat i stället för handling Till den metonymiska typen resultat i stället för handling, vars mest framträdande semantiska kännetecken är en känsla av mättnad, hör verben pampti (1), pusti (2) och sprogti (3). 246 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai (1) pampti 1. ’svälla, expandera, bukta ut, blåsa upp sig’: Kon drack i sig klöver med dagg och började svälla. En hornboskap som sväller efter att ha ätit för mycket måste drivas omkring. → 2. ’dricka, äta, sluka glupskt och mycket’ (BŽe). (2) pusti 1. ’öka i volym eller omfång (vanligen om något skadligt som sväller efter att man ätit för mycket)’: Kor sväller av klöver. Tarmarna sväller av frosseri. → 2. ’äta eller dricka glupskt’: Det enda han bryr sig om är att äta glupskt, men när det gäller arbete rör han inte ett finger (BŽe). (3) sprogti 6. ’svälja, äta, dricka glupskt’: Du får inte sluka all honung, lämna lite åt mig också (BŽe). Jfr LKŽe 4. ’vara så överfylld att man blir uttänjd eller utvidgad’: Och nu spricker hans mage – han har druckit för mycket av det där vattnet Lk. Av det där agnarna spricker nu kalvarnas magar, när de äter för mycket Rd. Jag står inte ut längre, det känns som om munnen håller på att spricka! LMD(Sln). 2.2. Delen i stället för helheten Verben bita (1) och svälja (2) hör till den metonymiska typen delen i stället för helheten, eftersom deras motiverande betydelser (jfr bita ’hugga av med tänderna (en bit)’ och svälja ’föra maten genom svalget till magen’) betecknar nödvändiga etapper i ätandet – att bita av maten och att svälja den – medan de motiverade (metonymiska) betydelserna (jfr bita ’äta, ta små tuggor’ och svälja ’äta, dricka glupskt’) betecknar hela ätprocessen. (1) bita 3. ’hugga av med tänderna (en bit)’: Jag biter i ett äpple. Bit först i brödet, sedan i köttet. → 4. ’äta, ta små tuggor’: Männen äter sill med bröd och dricker öl. Varsågod och ta en bit skilandis. Sätt er vid bordet och ät. Till frukost åt jag lite av varje (BŽe). (2) svälja 1. ’föra maten genom svalget till magen’: Jag har inga tänder, så jag sväljer allt utan att tugga, som en häger. Svälj en sådan bit som du kan få in i munnen (ordspr.). → 3. ’äta, dricka glupskt’: Varför sväljer du stående, din vessla?! Han sväljer som en häst och arbetar som en tupp (ordspr.). Han sväljer kött [fläsk] utan bröd. Barnen sväljer godis i ett kör (BŽe). 2.3. Orsak i stället för resultat Den prototypiska (motiverande) betydelsen av verbet stoppa (1) är kopplad till att föra in ett visst objekt i ett annat objekts inre, jfr ’stoppa in (i ett kärl, hålrum): Jag stoppar papper i lådan. Stoppa in blånor i springorna. Männen stoppade in väggen i ladan. Man brukade stoppa halm i madrassen. Han stoppar allt i fickorna (BŽe). Verbets motiverade betydelse är också kopplad till att föra in ett objekt (mat) i ett annat objekts inre, men det metonymiskt använda objektet är människans inre, jfr ’äta mycket och glupskt, vräka i sig’: Straipsniai / Articles 247 ANŽELIKA GAIDIENĖ Barnen vräker i sig kaka. Jag stoppar ständigt i mig bröd. Han åt upp allt från bordet. Vi åt så mycket frukt och bär som vi ville (BŽe). Till denna metonymiska typ hör också verbet sätta i halsen (2), vars betydelse ’äta glupskt, svälja’ är en metonymisk överföring där handlingens (det glupska sväljandets) följd kommer att beteckna själva handlingen. (2) sätta i halsen 1. inte kunna svälja: Jag kan inte äta svart bröd – jag sätter det i halsen (svart bröd). Barnet sätter i halsen flera gånger medan det äter. → 5. ’äta glupskt, svälja’: Du sitter ensam och vräker i dig äpplen, medan du inte bjuder de andra (BŽe). I den fortsatta artikeln presenteras ett preliminärt synonymnätverk för ANN:s ätandeverb. FIG. 1. Preliminärt synonymnätverk för ätverb med sekundär indirekt nominering 248 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai SLUTSATSER Analysen av betydelserna hos verb för sekundär indirekt nominering (ANN) som tillhör konceptet VALGYTI gör det möjligt att dra följande slutsatser: 1. De mest prototypiska metaforiska modellerna för betydelserna hos ANN ätande-verb är: 1) ”liknar den handling som betecknas av den motiverande betydelsen” och 2) ”liknar det ljud som uppstår under den handling som betecknas av den motiverande betydelsen”. 1) Den påverkan på objektet som åstadkoms genom en viss handling, betecknad av verbens motiverande betydelser, kan vara av olika slag, dvs. objektet: a) hyvlas / skärs / spetsas / vässas osv. (skaptuoti); b) lindas / vrids (raityti); c) avlägsnas / rengörs (šluoti); d) delas / finfördelas (karpyti); e) bearbetas / tillreds (doroti) och f) fuktas / mjukas upp (dažyti). Undersökningen visade att den påverkan på objektet som åstadkoms genom handlingar betecknade av de motiverande betydelserna hos verb som hänförs till konceptet VALGYTI är av mer varierande slag än för konceptet GERTI. Detta beror på själva arten hos det objekt som dricks respektive äts – det som dricks är en vätska, medan det som äts är mat (med fast konsistens); det kan alltså lindas i munnen (med hjälp av tungan), finfördelas (med hjälp av tänderna) osv. 2) De ljud som uppstår under handlingar betecknade av de motiverande betydelserna hos verb som hör till konceptet VALGYTI är av olika slag – ett knastrande ljud uppstår när något bryts, slås sönder, spricker osv. (traškinti); ett smällande ljud uppstår när man slår, hamrar osv. med ett visst verktyg (pauškinti), och så vidare. De handlingar som betecknas av de prototypiska betydelserna hos verb som hänförs till konceptet VALGYTI är alltså oftast förknippade med ljud som alstras av olika handlingar, föremåls funktion, djur osv., medan handlingar betecknade av verb som hänförs till konceptet GERTI är förknippade med ljud som uppstår när vätska rinner, hälls eller vispas. Uppkomsten av sådana metaforiska betydelser har påverkats av typen av objekt som äts respektive dricks: det som äts är mat (oftast med fast konsistens), medan det som dricks är en vätska. 2. Flera fall av betydelseöverföring genom metonymi har fastställts för verb för ätande (liksom för drickande); de kan delas in i metonymi av typen resultat i stället för handling (pampti), del i stället för helhet (kąsti) och orsak i stället för resultat (kimšti). 3. Undersökningen visade att de semantiska drag som oftast aktualiseras när ätandehandlingen benämns är knutna till ätobjektet (särskilt fast föda), som kan finfördelas med tänderna, lindas med tungan osv. Även sättet att äta beskrivs mycket detaljerat: handens/händernas rörelse(r) med eller utan ett ätredskap; läpparnas / tändernas / tungans aktivitet samt magen som behållare och hemvist för mättnadskänslan. Straipsniai / Articles 249 ANŽELIKA GAIDIENĖ FÖRKORTNINGAR I SYNONYMERNAS NÄTVERK DV – delen i stället för helheten (metonymisk typ) MetafP – metaforisk betydelseöverföring MetonP – metonymisk betydelseöverföring Liknar GV – liknar den handling som betecknas med den motiverande betydelsen och utförs av ett djur Liknar J – liknar den rörelse som betecknas med den motiverande betydelsen Liknar KG – liknar det ljud som uppstår under den handling som betecknas med den motiverande betydelsen Liknar T – liknar den temperatur som avges under den handling som betecknas med den motiverande betydelsen Liknar V – liknar den handling som betecknas med den motiverande betydelsen PO – påverkan på objektet PR – orsaken i stället för resultatet (metonymisk typ) PS – påverkan på subjektet RV – resultatet i stället för handlingen (metonymisk typ) LITERATŪRA BŽe – rengiamas Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Redaktorių kolegija: D. Liutkevičienė (vyr. redaktorė), G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosilytė, J. Zabarskaitė. Programuotojas V. Satkevičius. D. 1: Įvadas, B, C, H, I, O. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013. D. 3: Č, E, Ę, Ė, F, Z. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2014. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt; BŽe rankraštis. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Kaunas: VDU. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ DŽe – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: šeštas (trečias elektroninis) leidimas, vyr. red. Stasys Keinys. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006; interneto versija, 2011. Prieiga internete: http://dz.lki.lt. Fillmore Charles 1982: Frame Semantics. – Linguistics in the Morning Calm. Seoul. Gaidienė Anželika 2015: Semantinės veiksmažodžio gerti sinonimų atsiradimo priežastys. – Acta Linguistica Lithuanica 72, 196–220. Kövesces Zoltán 1988: The language of love. Lewisburgh: Associated University Press. Kövesces Zoltán 1990: Emotion concepts. New York: Springer. 250 Acta Linguistica Lithuanica LXXIII Antrinės netiesioginės nominacijos valgymo veiksmažodžių semantiniai atsiradimo ypatumai Lakoff – Джордж Лакофф 2004: Женщины, огонь и опасные вещи: что категории языка говорят нам о мышлении. Пер. с англ. И.Б. Шатуновского. Москва: Языки славянской культуры. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas 1–20: elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt. Schank Roger, Abelson Robert 1977: Scripts, Plans, Goals, and Understanding: An Inquiry into Human Knowledge Structures. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum. Ungerer Friedrich, Schmid Hans-Jörg 1996: An introduction to cognitive linguistics. London: Longman. Semantic Peculiarities of Occurrence of Eating Verbs of Secondary Indirect Nomination SUMMARY The object of this article is eating verbs of secondary indirect nomination of the Lithuanian language taken from “Standart Lithuanian Language Dictionary” which is currently in the process of compilation. This research seeks to estimate which features of the actual phenomena, things or actions become semantic features in the language and determine the rise of new eating verbs of secondary indirect nomination as well as to compare them with the corresponding drinking verbs. The article ends with a preliminary synonym network of eating verbs of secondary indirect nomination. Įteikta 2014 m. rugsėjo 1 d. ANŽELIKA GAIDIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 251