Integruotas kaitos modelis. Metmenys I

LINAS KONTRIMAS Litauens kulturministerium Forskningsområden: historia, kommunikation, filosofi. EN INTEGRERAD MODELL FÖR FÖRÄNDRING. SKISS I INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Att förklara förändringar är en intressant och riskfylld sysselsättning. Vissa förändringar kan beräknas. Så fungerar till exempel matematikens lagar. Vissa förändringar kan förutsägas – därför lockas vi av lotterier och olika underverk. Men det största undret är vårt eget liv. Det låter sig knappast fångas i beräkningar och gissningar. Ännu större förundran infinner sig när man börjar tänka på förändringar som omfattar händelser i en generation, en tidsålder eller ett årtusende, inte bara en enskild människa. I ett sådant ögonblick är frågan ”varför” inte den viktigaste. För den moderna människan bör det vara självklart att allt rör sig och förändras. Desto mer som den vise greken Herakleitos redan för drygt två och ett halvt tusen år sedan förkunnade – panta rei, allt flyter. Tiden är som en flod, händelserna rusar fram i en väldig ström, och man kan inte stiga ner i samma flod två gånger. Och visst – världens vackra tidsflod förändras och rinner ständigt vidare. Man kan inte bara stiga ner i den två gånger; det är inte heller något mål värt att sätta upp för sig. Men tiden, tankarna, tänkandet och idéerna som finns i våra huvuden och själar – allt detta är en helt annan flod. I den floden kan du vada så mycket du vill, bara du har lust och mod. Varför behövs mod? Därför att den viktigaste frågan här är en annan – hur. Hur kan det komma sig att man kan vada in i och ut ur denna djupa, men så lockande flod så mycket man vill? Och mer än så – hur förändras allt? Hur flätas allt samman, smälter samman, bryts av, förenas på nytt, förändras, dör och återuppstår? Frågan ”vad är det som förändrar?” ställer jag inte medvetet. Liksom svaret på frågan ”varför?” är självklart – eftersom allt rör sig – är också svaret på frågan om vad som sätter allt i rörelse klart för mig: vissa händelser drivs av människan, vissa av naturen, andra av Guds vilja. Här får var och en själv avgöra vad som är den främsta drivkraften i den egna mänskliga världsbilden. Straipsniai / Articles 253 LINAS KONTRIMAS HISTORIA OCH SPRÅK Nästan allt kan infogas i kronologiska tabeller. Varje handling har sitt eget datum. Varje föremål har sin egen tid, början och slut. Under vårt liv bevittnar vi tusentals begynnelser och slut: levande varelser och döda ting kommer, stannar en stund och försvinner. Att placera in saker i kronologier är en oumbärlig syssla inom historievetenskapen. Nödvändig och viktig. I allmänhet har vetenskapen gett människans förnuft en viss stabilitet, ordning och ett lugnt vetande. Ibland till och med för mycket. När jag därför skriver att nästan allt kan ordnas i ett vetenskapligt, välordnat och kronologiskt strukturerat system, riktar jag tanken också mot det som inte låter sig underordnas ett sådant system. Det är själva tanken, och för ämnet jag behandlar nu är också ett annat centralt ord viktigt – förändring, förvandling. Vi kan säga: den här saken går sönder då och då. Men gör den verkligen det? Är det inte så att det vi medvetet uppfattar bara är processens slut? Detsamma gäller historiska förändringar. Vi kan hävda att en händelse inträffade en viss dag. Men när vi börjar söka efter händelsens början upptäcker vi att själva händelsen bara är slutögonblicket i en process eller flera processer. Och också början på andra processer. Ord tyglar fenomenens motstånd mot historiens språngvisa förlopp. Språket är en materiell bro mellan det som ännu inte finns och det som inte längre finns. Kanske vore det ännu mer träffande att tillämpa en annan metafor än bron på språket: det är en mötesplats. TRE PÅSTÅENDEN Vad möts i språket? Språket gör det möjligt att samla, koda och avkoda information om faktasanningar, teorier och oss själva. Med andra ord skapar all kunskap, efter att ha passerat genom individens inre filter, teorier om förståelse och förklaring av världen, en själv och så vidare utifrån konkreta och/eller abstrakta fakta. Vissa teorier är tillförlitliga, tilltalande och allmänt accepterade, medan andra kan förbli mycket lokala och ytterst subjektiva – till exempel är den integrerade förändringsmodell som jag presenterar här ett subjektivt teoretiserande om hur förändringar skulle kunna förklaras. Således sammanfogas fenomen och omständigheter till ett visst system genom att tala och genom språket. Vi säger till exempel ”renässansen”, vi säger ”den digitala tidsåldern”, vi säger ”litauisk kultur”. I själva verket namnger vi, när vi säger så, ett visst system som har fakta och teorier som kännetecknar det och är specifika för just det, och som också har personer som erkänner systemets särprägel, åtskillnad och unikhet. 254 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Integruotas kaitos modelis. Meṅes I Vissa system har blivit historia, andra håller på att växa fram nu. Eller skapas medvetet. Detta kan ske naturligt, positivt, men ett annat system kan också genomföras brutalt, med våld. Ett exempel på det första fallet kan vara uppkomsten och spridningen av virtuella sociala gemenskaper. Det andra fallet illustreras av händelserna i Ukraina: en obefintlig teori om ”Novorosija” skapas, händelser förkortas eller förfalskas, fakta som illustrerar teorin skapas, och denna konstruktion släpps ut i världen genom språket. OUNDVIKLIG FÖRÄNDRING I modellen nedan demonstreras den integrerade förändringsmodellen på ett minimalistiskt sätt. Allt i världen hänger samman. Pilarna representerar språkets område. För övrigt förstår jag med språk inte bara bokstäver och uttalade ord. Symboler, tecken och musik är också språk för mig. Integrerad förändringsmodell Inlämnad den 9 juni 2017. L I N A S K O N T R I M A S Kultūros ministerija Jono Basanavičiaus g. 5, Vilnius, Lietuva [email protected] Įžvalgos / Insights 255