Mariaus Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė

JŪRINA ŠVABARYTĖ-VALUŽIENĖ Institutet för litauiska språket Forskningsområden: analys av dialekter i skriftliga källor, dialektlexikografi och lexikologi, sociolingvistik, syntax. LINA KAZLAUSKAITĖ1 Šiaulių „Aušros“ muziejus Forskningsområden: stilistik, syntax. Jämförelser i Mariaus Katiliškis skrifter: språklig miljö och ny betydelse Jämförelse av texter av Marius Katiliškis: språklig miljö och ny betydelse ABSTRAKT Artikeln presenterar en analys och jämförelse av det litterära stilgreppet jämförelse i författaren Marius Katiliškis två romaner för forskarsamhället: Miškais ateina ruduo och Išėjusiems negrįžti. Vid analysen av jämförelserna i Katiliškis nämnda romaner noteras att romanernas språkliga miljö skapar förutsättningar för att utvidga jämförelserna med en kompletterande omgivning. Då förlorar bilden sin jämförande funktion och delas upp i enskilda jämförelseord. Därför återstår inget utrymme för läsaren att uppfatta jämförelsen på traditionellt sätt, eftersom Katiliškis skapar en bild som läsaren inte förväntar sig. NYCKELORD: jämförelse, förhållandet mellan tema och bild, jämförelsens struktur, kompletterande omgivning kring jämförelsen. ABSTRAKT Artikeln presenterar en analys och jämförelse av två romaner av Marius Katiliškis – Miškais ateina ruduo och Išėjusiems negrįžti – med avseende på det litterära stilgreppet jämförelse. I diskussionen om jämförelserna i Katiliškis nämnda romaner konstaterar författaren att romanernas språkliga miljö skapar förutsättningar för att utvidga jämförelserna med en kompletterande omgivning. Då förlorar bilden Straipsniai / Articles 129 JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ, LINA KAZLAUSKAITĖ sin jämförande funktion och delas upp i jämförelsens enskilda ord. Följaktligen finns det inget utrymme för läsaren att förstå jämförelsen på traditionellt sätt, eftersom Katiliškis skapar en bild som läsaren inte ens förväntar sig. NYCKELORD: jämförelse, förhållandet mellan tema och bild, jämförelsens komposition, kompletterande omgivning kring jämförelsen. INLEDNING Associativt tänkande är en process där verkligheten återspeglas i medvetandet och som gör det möjligt att jämföra såväl närbesläktade som helt olika föremål, djur, växter och annat utifrån någon sidoupplysning. Det så kallade jämförelsegreppet, som används för språkets expressiva jämförelser, är vanligt inte bara i diskurs utan också i skönlitterära, journalistiska och till och med vetenskapliga texter. Enligt Juozas Pikčilingis får en jämförelse med något överlägset även ”en småsak att dra blickarna till sig” (Pikčilingis 1989: 43). Jämförelse är ett tvärvetenskapligt forskningsfenomen: den intresserar lingvister (stilister, syntaxforskare) som en lexikalisk och semantisk, strukturell och grammatisk förbindelse, och litteraturvetare som ett konstnärligt uttrycksmedel. Vokiečių ir rusų kalbų stilistai palyginimus skiria prie tropų (Я 1998: 520–521; Брандес 1983: 140). Lietuvių stilistai palyginimą apibūdina kaip priemonę perkelinei reikšmei atsirasti, kaip metaforizacijos pagrindą (Pikčilingis 1975: 352–356; Župerka 1980: 18–19). Lenkų ir latvių kalbininkai taip pat akcentuoja metaforizacijos procesą (Kurkowska, Skorupka 2001: 202; Jekevics 1967: 140). Såväl stilistikforskare som litteraturvetare betraktar jämförelsen som ett sammansatt uttrycksmedel. Den ses oftast som en tvåledad konstruktion (Zaborskaitė 1982: 06; Ramonaitė 1972: 18–22; Голуб 1986: 38; Брандес 1983: 140; Koženiauskienė 2013: 151–152). Det finns också andra uppfattningar: förutom det som jämförs och det objekt som det jämförs med anges även tertium comparationes (jämförelsens tredje led, jfr Župerka 1997: 59). I artikeln förstås jämförelsen som en treledad enhet: tema, bild och jämförelsegrund (Kazlauskaitė 2006: 66–74). Strukturellt kan jämförelsen vara fullständig eller ofullständig, vilket bestäms av ordens semantiska sammansättning. Som syntaktisk konstruktion har jämförelsen särdrag ur grammatisk och strukturell synvinkel. Litauiska och ryska lingvister har urskilt enkla och utvidgade jämförelser. De enkla jämförelserna klassificeras utförligt av Valerija Ramonaitė (1972: 18–22). I ryska och tyska finns färre typer av jämförelsekonstruktioner (Познань 1987: 379; Брандес 1983: 141). På polska uttrycks jämförelse med jak, jako, niby, ni to, na kształt, jak gdyby (Kurkowska, Skorupka 2001: 201), och på lettiska med kā, nekā, it kā, jo-jo (MLVG I 1959: 771–773; LVG 2015). Ramonaitė urskiljer hela nio konstruktioner för de nämnda jämförelserna: jämförelser fogade med kaip, tarytum, tarsi, lyg, nelyginant, it, nei; instrumentalis 130 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Marius Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė uttryckta jämförelser; korrelativa (relativa) jämförelser; jämförelser med prepositionen före; jämförelser med verben mena, primena; jämförelser med adjektiven panašus, lygus och tikras, jämförelser kompletterade med modalord som rodos, atrodo, sakytum och liknande; negativa jämförelser. Att det finns utvidgade jämförelser, uppbyggda av flera meningar och ibland omfattande till och med ett helt stycke, anges inte bara i källor om litauiska, utan även i källor om lettiska och ryska (Попталь 1987: 379; Гольб 1986: 239–240). Inom litauisk språkvetenskap används ytterligare två termer: jämförande uttryck och jämförande sats (LKG 3 1976: 653–689; Gavenis, Keins 1990: 116). Dessa termer beskriver de grammatiska relationerna mellan ord i en mening och den brett synliga, sinnliga bilden av jämförelsen (DLKG 1997: 634). Termen jämförelse används också inom fraseologin och beskrivs som en kognitiv metafor (Marcinkevičienė 1994: 14; Koženiauskienė 2001: 206–215; 2013: 153–160)1. UNDERSÖKNINGSMATERIAL, SYFTE, METODER OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Marius Katiliškis (Albinas Vaitkus, 1914–1980) betraktas av litteraturvetare som en av norra Litauens mest genuina och ordrika författare. Det finns delade meningar om språket i hans romaner. Vissa berömmer Katiliškis för hans ordrikedom och språkets subtilitet (Kubilius 1995: 453; Bukelienė 1999: 76–99; Sprindė 2012: 49–53), medan andra menar att ordrikedomen gör det alltför svårt att förstå tankegången (Raila 1991: 549; Nyka-Niliūnas 1996: 213). Katiliškis själv värdesatte ordet högt och framhöll alltid att han kände till ord som bara en och annan språkvetare kunde förstå, men han kände att det blev allt svårare att skriva i exil med tiden: ”Det finns ingen jordmån som ger språket näring. Vi har slitits bort från den inhemska leran.” (Macijauskienė 1981: 56). Straipsnyje nagrinėjami romanų Miškais ateina ruduo (1957) ir Išėjusiems negrįžti (1958) veikėjus charakterizuojantys palyginimai. Medžiaga rinkta iš 1991 m. romanų perlaidos, siekiant atskleisti Katiliškio palyginimų variacijas ir kuriamą kultūrinę palyginimo prasmę. Tuo tikslu keliami šie uždaviniai: išrinkti, suskirstyti ir aptarti Katiliškio romanų Miškais ateina ruduo ir Išėjusiems negrįžti palyginimus pagal lyginimo pagrindą; sugretinti abiejų romanų palyginimus ir jų variacijas; apžvelgti kuriamų palyginimų papildomą aspektą (prepozicinį ar postpozicinį pažyminį, aplinkybę) ir išryškinti Katiliško romanų palyginimų savitumą. Sukauptai medžiagai taikomi analizės, gretinimo ir apibendrinimo metodai. 1 Författarna tar inte ställning till teoretiska problem kring jämförelse, eftersom det skulle vara ämnet för en separat artikel. Straipsniai / Articles 131 JANINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ, INA KAZLAUSKAITĖ JÄMFÖRELSER I ROMANEN MIŠKAIS ATEINA RUDUO Katiliškis använder jämförelser för att beskriva inte bara romanens huvudpersoner (Tilius, Agnė, Monika, Doveika), utan även bifigurerna (Tugaudis, den röde Petras, Gužienė m.fl.). En jämförande analys av jämförelsernas teman och bilder visar att Katiliškis gestalter jämförs med mänskliga egenskaper, naturfenomen, föremål i vardagen, tryckta medier och folktrogestalter (se bilaga 1). Jämförelser med naturfenomen uttrycks oftast med orden vind, storm, åska, torka. Djur som jämförelseled benämns som tamdjur (häst, hund, katt, tupp, gåskarl, ruvhöna) och vilda djur, fåglar och liknande (lejon, mask, sparv, tofsvipa, peteliskė). Bland växterna nämner Katiliškis oftast en gren, ett träd, en vildros och gräs (se diagram 1). Jämförelsegrundens lexikala uttryck redovisas i alla diagram enligt ordens användningsfrekvens. DIAGRAM 1. Romanen Miškais ateina ruduo: jämförelser mellan gestalterna och naturen 132 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Marius Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė Jämförelsebilderna vidgas eller snävas in med olika bestämningar, jfr: (hund) arg som en ilsken byracka, (häst) ung och hetblodig, (hund) utan svans, (äpple) ruttet, en vide som svajar över vattnet (kvist), (björk) med en rak stam, varm vårens (fläkt), ljummet sommar (regn), pion (blomma), som man gärna skulle vilja plocka och trycka mot sitt hjärta, vissnande (torr), gammal (sparv) och så vidare. När Katiliškis jämför gestalter med naturen framhäver han inte bara, eller ens främst, vissa karaktärsdrag eller utseendemässiga egenskaper hos gestalterna, utan skapar en ny språklig betydelse som är ovanlig, oväntad och otraditionell. Därför kan jämförelsen inte förstås på traditionellt sätt, utan förs in i den lexikala betydelsen hos jämförelsens grund. En liknande bild skapas även av de jämförelser vars jämförelsegrund är människans (icke-)kulturella och därmed förbundna sociala miljö. I romanen Miškais ateina ruduo jämförs man oftast med ord som betecknar släktskap (mor, barn, spädbarn). Katiliškis tycker om att använda ord som betecknar social tillhörighet (jordbrukare, bonde, lantis) som jämförelsegrund. De ord författaren väljer, med (icke-)kulturell betydelse (påle, tidningslapp: spöke, fyllerist, zigenare), behandlas i diagram 2. DIAGRAM 2. Romanen Miškais ateina ruduo: jämförelse av gestalterna med människans kulturella miljö Straipsniai / Articles 133 JĄNINA ŠVAMBARĖ-VALUŽIENĖ, LINA KAZLAUSKAITĖ Jämförelsegrunden vidgas eller snävas in med olika bestämningar, jfr: en hederlig förrymd (arbetare), (mor) spädbarn, (halvvuxen flicka), utsläppt, på väg till kyrkan eller till väninnorna, en sann barmhärtig (syster), helt säker (man), (präst) från predikstolen, halt och svårt sargad (människa), leksaks (gräshoppa), (pålar) vid vägarnas korsning, linskörvar (linbuntar) från marka och så vidare. Av de personskildrande jämförelserna i romanen Miškais ateina ruduo framgår att bilden vidgas genom tilläggskontext (prepositionsattribut, utbyggt postpositionsattribut). Katiliškis beskriver jämförelsegrunderna och tilläggsaspekterna mycket detaljerat, skulle man kunna säga medvetet, genom att ange företeelsen, föremålet eller handlingen som är temat. Därför förblir bilden i de traditionella jämförelserna densamma; endast en annan jämförelsegrund väljs, vilket bidrar till att skapa en ny satsbetydelse. De otraditionellt skapade jämförelserna framhäver traditionella drag i gestaltningen av personerna. Kvinnor och flickor är kraftigt byggda, friska, rosiga om kinderna och ljushåriga (till exempel Agnė). Pojkar och män är starka och långa (K aždaila, Tilius), med undantag för dem som saknar fast bostad. De är lytta (Laurynas) eller till åren komna. JÄMFÖRELSER I ROMANEN IŠĖJIMES NEGRĮŽTI Gestalterna i denna roman är tämligen schematiska, eftersom människornas liv i romanen är ganska kaotiskt. Jämförelser som beskriver berättare, flyktingar och soldater, ledning, främlingar och kvinnor återges i artikelns bilaga 2. Även gestalterna i denna roman jämförs med naturen. Här reducerar Katiliškis djur- och växtvärlden samt naturfenomenen som används i jämförelserna, eller betecknar dem som oförutsägbara företeelser. Exempelvis vidgas bilden i jämförelser med hund, häst, bagge, katt inte bara med postpositions- eller prepositionsattribut: en tik (hundens), jakthund (hund) som blint följt spåret, (gris), med en tråd genom trynet, utbrytare (tjur) och så vidare, utan även genom omständigheter: (häst) på betesmarken, (bagge) sin egen kamin framför sig, (katt) i en starholk och så vidare. Bilden i jämförelser med orden mygga, bi, insektspuppa snävas in, jfr: (bin) genom en smal öppning i bikupan, judens (bi) och så vidare. För att jämföra med växter och blommor: med skott, plommon utvidgar författaren bilden med bestämningar, jfr: vacker och sällsynt (blomma), plockad i nordliga trädgårdar och blomsterland, (plommon) blånat och mognat, med en saftig stjälk (skott), som hotade att snart täcka den gamla trädstubben och så vidare. Bilden i jämförelser med naturkrafter (storm, åska, dimma, vulkan) vidgas endast en gång – en aktiv vulkan (se diagram 3 och tabell 2). 134 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Marius Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė hund, katt, bagge, häst Grund för jämförelsen naturen myra, bin, insektspuppa blomma, kvist, plommon blixt, åska, hagel, vulkan 3 DIAGRAM. Jämförelse mellan personerna i romanen Išėjusiems negrįžti och naturen Jämförelserna i romanen Išėjusiems negrįžti är betydligt mer traditionella och mer sällan begränsade genom attribut, och redan genom jämförelsegrunden leder Katiliškis läsaren in på jakt efter individuell och kulturell betydelse. I diagrammet över jämförelsegrunden med människans kulturella omgivning är orden neblys, nekrikštas, saracenas vanliga. Attribut som begränsar jämförelsens betydelse är sällsynta i romanen, t.ex.: som ett odöpt spädbarn, riktiga saracener, sådana som invånarna på de vilda öarna med orkidékransar och så vidare. Orden apynvirtis, lėlė, senų maišas används i jämförelser nästan utan attribut. Jämförelsegrundens ord Jūratė, Samsonas, kinesisk gudom och andra ger läsaren en bredare kulturell, litterär och musikalisk dimension, inte bara med anknytning till Litauen utan till hela världen. Orden i jämförelsegrunden šmėkla, velnias används utan attribut (se diagram 4). Jämförelsegrunden i romanen Išėjusiems negrįžti återspeglar Katiliškis kulturella och litterära erfarenhet, medan jämförelserna framhäver det känslomässiga tillståndet hos personer som hamnat i en hopplös situation. Straipsniai / Articles 135 JANA ŠVAMBARÝTĖ-VALUŽIENĖ, LINA KAZLAUSKAITĖ 4 DIAGRAM. Jämförelse mellan personerna i romanen Išėjusiems negrįžti och människans kulturella omgivning Berättaren i romanen Išėjusiems negrįžti jämförs med olika djur och föremål, som framhäver styrka och känslosamhet till följd av oförmågan att svika fosterlandet. De flyende jämförs inte bara utifrån yttre kännetecken, utan även med avseende på undertexten, som öppnar ett känslomässigt skikt. Genom jämförelser som karakteriserar ledningen försöker man lyfta fram människans brister: råhet, grymhet, girighet, tröghet och elakhet. Främmande, föga bekanta eller obekanta människor jämförs genom att man betonar någon likhet mellan ett föremål, ett fenomen eller en handling och den person som jämförs. Kvinnor jämförs med växter och naturfenomen. SLUTSATSER Marius Katiliškis tenderar att utvidga jämförelsen med en kompletterande omgivning (ett attribut i pre- eller postposition, eller ett adverbial). Bilden tycks då förlora sin jämförande funktion. På grund av jämförelsens beskrivande karaktär fördelas den semantiska tyngden på enskilda ord. För att förstå innebörden måste man rikta uppmärksamheten inte mot 136 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Mariaus Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė det centrala jämförelseordet, utan mot hela frasen. Denna jämförelsemodell är mer karakteristisk för romanen Miškais ateina ruduo. I romanen Išėjusiems negrįžti förekommer denna utvidgning av jämförelsen i mindre utsträckning. Den märks oftast när författaren talar poetiskt eller ger sig in i ett episkt berättande. Om jämförelsen är kort kompenserar Katiliškis för jämförelsekontexten med jämförelsegrund och mikrokontext. I romanen Išėjusiems negrįžti dominerar traditionella jämförelser. Jämförelserna i romanen Miškais ateina ruduo är otraditionella och betydligt mer uttrycksfulla. Det märks att Katiliškis förändrar en bild som i läsarens medvetande har en viss bestämd innebörd och jämförelsegrund, och tillför en annan egenskap hos utseendet eller sättet (kaip arklys (gäspade); kaip slyva (kinderna) hela kroppen, inte bara näsan). Jämförelsen mellan jämförelserna i de båda romanerna leder till tanken att författaren ständigt förändrar språket, likt en levande organism, och skapar nya betydelser hos lexikala kombinationer. I romanen Miškais ateina ruduo märks en primär nominering. Jämförelsen behöver inte låta som en definition av huvudordet. Här är allting mycket nära och verkligt: när Katiliškis jämför måste han alltid precisera, som om jämförelsen annars skulle förbli obegriplig. Språket i romanen Išėjusiems negrįžti övergår till en högre nivå (sekundär nominering). Oftast anges endast en yttre likhet mellan de jämförda företeelserna, och läsaren måste själv dechiffrera koden (särskilt i jämförelser som ger uttryck för en bred världskultur: seder, litteratur, religion och så vidare). LITTERATUR OCH KÄLLOR Bukelienė Elena Nijolė 1999: Prozos keliai keleliai. Vilnius: Saulės delta. DLKŽ – Grammatik för det nutida litauiska språket. Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1997. Gaivenis Kazimieras, Keinys Stasys 1990: Kalbotyros terminų žodynas. Kaunas: Šviesa. Jankevics Andris 1967: Piežmes par salīdzinājumus partikulas kā lietošanu. – Latviešu valodas kultūras jautājumi. 3 laidiens. Katiliškis Marius 1990: Užuožėja. Išėjusiems negrįžti. Vilnius: Vaga. Katiliškis Marius 1991: Miškais ateina ruduo. Vilnius: Vyturys. Kazlauskaitė Lina 2006: Pagrindinius veikėjus charakterizuojantys palyginimai Mariaus Katiliškio romane „Miškais ateina ruduo“. – Acta humanitarica universitas Saulensis 1. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 66–74. Straipsniai / Articles 137 JANA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ, LINA KAZLAUSKAITĖ Kožniauskienė Regina 2001: Retorika. Iškalbos stilistika. 2 leidimas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Kožniauskienė Regina 2013: Retorinė ir stilistinė publicistinių tekstų analizė. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kubilius Vytautas 1995: XX amžiaus literatūra. Vilnius: Alma littera. Kurkowska Halina, Stanisław Skorupka 2001: Stylistyka polska zarys. Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN. LKG – Litauisk grammatik 3. Vilnius: Mokslas, 1976. LV – Latviešu valodas gramatika 2. izdevums. Autori: Ilze Auziņa, Ieva Brenke, Juris Grigorejs, Inese Indrāne, Baiba Ivulāne, Andra Kalnača, Linda Lauze, Ilze Lokmane, Dace Markus, Daina Nītiņa, Gunta Smiltniece, Baiba Valkovska, Anna Vulāne. Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 2013. Macijauskienė Marija 1981: Tarp dviejų laiškų. – Nemunas 8, 1981, 5. Marcinkevičienė Rūta 1994: Kognityvinė metafora – kalbos universalumo ir unikalumo matas. – Tautos vaizdas kalboje. Šiauliai: Šiaulių pedagoginis institutas. MLLG I – Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika 1. Fonētika un morfoloģija. Rīga: Latvijas PSR Zinātņu akadēmijas izdevniecība, 1959. Nyka-Niliūnas Alfonsas 1996: Temos ir variacijos: literatūra, kritika, polemika. Vilnius: Baltos lankos. Pikčilingis Juozas 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2. Vilnius: Mokslas. Pikčilingis Juozas 1989: Kalbos ekspresyvumo būdai ir priemonės. Vilnius: Žinija. Raila Brony 1991: Kodėl antrai? Vilnius: Vaga. Ramonaite Valerija 1972: Epitetai. Palyginimai. Šiauliai: „Titnago“ sp. Sprindytė Jūratė 2012: Marius Katiliškis. – Literatūra 12 klasei. 2: Modernioji XX a. antrosios pusės literatūra. Nepriklausomybės laikų literatūra. Chrestomatija. Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas. Zaborskaitė Vanda 1982: Literatūros mokslo įvadas. Vilnius: Mokslas. Župerka Kazimieras 1980: Stiliaus figūros. Vilnius: LTSR aukštojo ir specialiojo mokslo ministerija. Župerka Kazimieras 1997: Lietuvių kalbos stilistika. Vilnius: Mokslas. Бранде Маргарита Петровна 1983: Стилистика немецкого языка. Москва: Высшая школа. 138 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Mariaus Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė Голуб Ирина Борисовна 1986: Стилистика современного русского языка. Москва: Высшая школа. Розенталь Дитмар Эльяшевич 1987: Практическая стилистика русского языка. Москва: Высшая школа. Я – Språkvetenskap. Stor encyklopedisk ordbok / Ansvarig redaktör V. N. Jarceva. Moskva: Stora ryska encyklopedin, 1998 arba http://tapemark.narod.ru/es/ (hämtad 2017-09-10). BILAGA 1. Jämförelser i romanen Mišais eina ruduo Jämförelsens grund Jämförelsens uttryckssätt Människa (kroppsdel, kön, social ställning, yrke) som en skvallertant och förrädare; som en främling från ett fjärran land; som en tjuv; som en luffare; som en bonde; likt en hederlig arbetare vid skördefestens slut; som en sträng person; som varusorterad; som en förstaklassare; som en mor med ett spädbarn; som ett barn; som din halvbror Petras; som en åder; jag for omkring som en galning längs åstranden; låt honom inte tro att han så lätt kan lindas kring fingret som en liten; som en flicka; som en ungmö, utsläppt på promenad till kyrkan eller till väninnorna; som en mor; likt en sann barmhärtighetssyster; som en riktig odåga; som den enda; likt en adlig godsägare på gårdsplanen; som en bondkvinna; som en välövad soldat; som en budbärare; som en nickande åklagare, vänd mot den anklagade; likt en äkta konspiratör; som en flicka i rågåkern; som en drinkare; som en människa; som en zigenare; som en gumma; som en nyttig person; som en mor; som en väninna; som en säker man för alla; som bröder; som gamla vänner; som nyförälskade ungdomar; som spädbarn i sin naivitet och hjälplösa oförmåga; som sömngångare som plötsligt stiger upp ur sängen; som zigenare; som en jordbrukare; likt släktingar; som en halt, svårt skadad liten man; som fromma kvinnor; likt en präst från predikstolen; som präster vid biktstolen. Straipsniai / Articles 139 JĀNINA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ, LINA KAZLAUSKAITĖ Naturen (djurliv, växtlighet, naturfenomen) som en anka; lik en ursinnigt rasande hund; som en tupp med kam; som en tupp; som en hund utan svans; som om en ung hetlevrad häst väntade; som en ärta med en liten mask i baljans hörn; som en mullvad mitt på gårdsplanen; som ett skrumpet äpple; som ett litet rågstrå på kullen; som ett träd; som åska; lik en get som plockar dahlior över staketet; som en gulbukig stare på en körsbärsgren; som en skata; man skulle säga en lus; som en blåsippa i albeståndet; som en pilgren som svajar över vattnet; som en topp överöst av gryningsljus; som en palett; som en avbruten blommande hägggren i en hand som svingar kraftigt; som det där trädet; som en björk med borrad stam; som en fästing; som en gammal stubbes röta i skogens snår; som vinden; som en het vårfläkt; som ett ljumt sommarregn; lik en dimslöja som vinden blåst bort från ett moln; som en bålgeting; som en balja; som en pionblomma som man vill plocka och fästa vid hjärtat; som en storm; som vinden; som en torr, rufsig sak; som vindens yrsel; lik uttorkad jord; som en randig rygg som man stryker över; som en lejoninna; som en gåskarl; lik en häst som är bunden vid spiltan; som en rufsig videbuske; som en klimpnavel; som en flod som tar upp mängder av bäckar i sig; som en igelkott; som ett vildsvin; som en iller; lik en retad hund; som ett rufsigt får; som en katt; som en fästing på kons juver; som en mygga; som en höna som solar sig; som en råtta; som en tjur; som kalvar; som en ödla; som en tupp som känner av plogen; som en mager kalv från marknaden; som en vizsla som väntar på träskott mot flygande ankor; som en kviga i ett ostädat stall om våren; som en lärka; lik en gammal sparv; som fjärilar; som det dugligaste arbetsdjuret; som en utvald tjur; som en stor, uppblåst groda; som en sparv; som en grävling i idet; som en säl; som en larv; som en brokig ko från betet; som en gåskarl; som en stork; lik en vit fjäril från en grårosa blomma; som en mus; lik en älgtjur som fått syn på stockarna som bärs; som oxar som vrids in i oket; som en ål mellan borden; som en lejoninna; som en katt; som en gris i dyngan; som en gris; som tofsvipor; med hundröster; lik en kalv som kastats till marken; lik en gäspande anka; som kalvar tills de hulkar; som en skrämd tjur; som en riktig skrävlare; som en lus; som en tupp; som en bladlus; som en samstämmig fågelkör, med mössan på sned; som en trög typ; som en jordgubbe; som en klängväxt på närmaste stjälk, darrande; som en sköldpadda; som ett spädt gräs som lätt trampas ned; som en videkvist; som en kornell på en glänta; som flodens löv; som en liten hängbjörk; som en liten tall i en glänta; som ett löv. 140 Acta Linguistica Lithuanica LXXVII Jämförelser i Mariaus Katiliškis skrifter: språklig miljö och ny betydelse Hushållsföremål (husgeråd, byggnadsmaterial) som en stolpe; som en mur; lik en vara som inte sålts på marknadsplatsen; som en leksakssyrsa; som en snurra; som stolpar vid ett vägskäl; som ett kors; som en kärra lastad med kol; som pannan i en ria; som en vävstol; som en vadderad handske; lik en linskåve ur en hög; som en hopfällbar måttstock; som en trasa; som en rem. Press lik en tidningsbit; som papper. Folklorens gestalter lik en kråka som ätit sig mätt på ost; som något slags spöke; ful som djävulen, men redan ond som en häxmor; som skådespelare; som förtrollad i rian vid pengarna som såtts; som en trollkarl i skogen. Mänsklig verksamhet lik en stack av välstånd. BILAGA 2. Jämförelser i romanen Išėjusiems negrįžti Jämförelsegrund Jämförelsens uttryck Människan (kroppsdelar, social ställning, yrke) som en stum; som en riktig och svuren soldat; som sitt lands befriare; som en kristen; som spädbarn; lik barn i ett lekrum; som sina egna barn; som med ett bortskämt barn; som föräldralösa; som stridsvagnssoldater; som skickliga jägare av fågelkött och andra torrvaror; som några semesterfirare utan liv; som stadsbor som för första gången sett skogen och bybor som för första gången sett staden; lik indianer; som den där grynige bonden; som pansargrenadjärer; som en riktig intellektuell; som någon neger i Afrika; som en fattig jude; som småbarn; som odöpta spädbarn; som hedningar; som hedningar; som svansar; som riktiga aristokrater; som en kosack; lik en gumma på väg till marknaden med ägg; lik en saltad munk på väg till vallfärden; snarare än en skapare av det tredje riket; som de största krigshärförarna; som en gumma som tappat sina ägg; som en bedragen flicka; som riktiga saracener; som en förbannande svärare, som en första klassens narr; snarare än vår NKVD-man; som en kalkon; med en påfågel eller åtminstone en tupp bland fåglar av sämre börd; som en stackare som släpar en släde för att bygga sitt palats; som vildöbor med orkidékransar; som herrar över rökhålorna i sina hembyar; med enkla litauer; som alla som är utmattade och har oändligt med tid; som en sträng och allvetande domare utan liv; som en frosthinna som välsignar; som fingrarna på en hand, spridda över trampad halm; som den här korvstumfen; som en brottare; Straipsniai / Articles 141 JANA ŠVAMBARYTĖ-VALUŽIENĖ, INA KAZLAUSKAITĖ Naturen (djurliv, växtlighet, naturfenomen) som en häst på betet; likt en bagge längst fram i sin hjord; som någon sorts två hästar; som en löpande tik; som en hund; som ett plommon; som de sista baggarna; som en katt i ett kråkbo; som ett sto som husbonden glömt vid krogen; som en fårflock; som judens bin; som hjortar med utspärrade horn; som hjortar med hornen bland de ogenomträngliga videbuskarna; som järpar; som galna hundar; som en hund; som en gris; som sillar; som en häst i en drinkares vagn; som en insekts puppa; mer än alla byns hundar; från björnens ide i början av vintern sitt eget elände; som en jakthund som vaksamt följt situationen; till en bock; som en tofs; mer än en mekanisk hare för en jakthund; som en gris med en tråd genom trynet; som en igelkott; som ett lejon; som åska; som hagel; som en aktiv vulkan; amu; som oxar; som en avsigkommen oxe; som små bin genom en smal springa i bikupan; som myror; likt myror; som en korp; som flinta; som kol; som katter; som en gris om molnen; likt ett spänt ympkvistskott, som hotade att snart lura den gamla trädstubben; lik en praktfull och sällsynt blomma, plockad i nordlandets trädgårdar och blomsterodlingar; purlas. Hushållsföremål (husgeråd, byggmaterial) som en säck gamla kläder som pressats genom pressar; som tvålgryn som skvalpade i baljan; som halva en torkad gädda; som en halvdöd; som en flod; som en gammal trädhåla där både getingar och bin samlas; som en smag; som en halvdöd; som en nyckel under nageln; som ved; som en kolna; en riktig lele. Press, litteratur, musik, kultur som en Parsifal; som Peer Gynt; likt en kinesisk gudabild; som en förkristen, utdriven penningpung med trettio silvermynt, avbildad i många populära bilder; som Simson med kvarnstenen; som Jūratė i ruinerna av sitt bärnstenspalats; som en ängel. Gestalter ur folkdiktningen som skällorna; som räven där vid den smältande vakens kant; som till djävlarna. Jämförelse av texter av Marius Katiliškis: språklig miljö och ny betydelse SAMMANFATTNING The article discuses the similes used in two novels by Marius Katiliškis (1914–1980) – Miškais ateina ruduo (The Autumn Comes through the Forests) and Išėjusiems negrįžti (To Those Who Departed Never to Return). Katiliškis tends to expand the simile with complementary 142 Acta Linguistica Lithuanica LXXVI Marius Katiliškio raštų palyginimai: kalbinė terpė ir nauja prasmė omgivande (genom prepositions- och postpositionsattribut, adverbial). Bilden tycks förlora jämförelsens funktion. I den beskrivande typen av liknelse fördelas bildens semantiska laddning mellan enskilda ord. För att förstå betydelsen måste man ta hänsyn till hela frasen, inte liknelsens huvudord. En sådan liknelsemodell är mer typisk för romanen Miškais ateina ruduo. Liknelsen är mindre upplöst i romanen Išėjusiems negrįžti. Detta märks vanligen när författaren uttrycker sig poetiskt eller övergår till en episk beskrivning. Om liknelsen är kort kompenserar Katiliškis för den jämförande kontexten med jämförelsegrunden och dess kompletterande omgivning. I romanen Išėjusiems negrįžti dominerar traditionella liknelser. I romanen Miškais ateina ruduo dominerar otraditionella och betydligt mer uppfinningsrika liknelser. Det kan iakttas att Katiliškis gärna förändrar jämförelsegrunden för en bild som redan har en viss bestämd innebörd i läsarens medvetande och framhäver en annan egenhet i utseende eller sätt [kaip arklys (nusižiovau), kaip slyva (pamelės) visas kūnas, ne tik nosis; (I waned) as a horse, the whole body, not only the nose, is (blue) like a plum]. Jämförelsen mellan liknelserna i de två romanerna leder till tanken att författaren lyfter fram språket som en levande organism och förändrar tankens resultat och dess språkliga form genom att skapa en ny betydelse hos liknelsen. Primär nominering kan iakttas i romanen Miškais ateina ruduo. Liknelsen kan till och med låta som en definition av huvudordet. Allt är oerhört nära och verkligt: när Katiliškis gör en jämförelse ger han nödvändigtvis detaljer; annars vore liknelsen svår att förstå. Språket i romanen Išėjusiems negrįžti förflyttas till en högre nivå (sekundär nominering). Vanligen uttrycks bara den yttre likheten mellan de jämförda företeelserna, och läsaren måste knäcka koden (i synnerhet i fråga om liknelser som kodar den globala kulturen i vid bemärkelse: seder, litteratur, religion osv.). Inlämnad den 18 september 2017. JANINA ŠVAMBAR YTĖ-VALUŽIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] LINA KAZLAUSKAITĖ Šiaulių „Aušros“ muziejus Vilniaus g. 74, LT-76283 Šiauliai, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 143