Old Prussian poaris

Acta Linguistica Lithuanica 2025, vol. 92, s. 1–8 Innehållslänk / Turinio nuoroda ISSN 2669-218X (online / elektroninis) GAMMALPREUSSISKA poaris Gammalpreussiska poaris VÁCLAV BLAŽEK Masaryk-universitetet E-post: [email protected] ORCID-ID: https://orcid.org/0000-0002-6797-7188 Forskningsområden: baltisk och indoeuropeisk etymologi och namnforskning. https://doi.org/10.35321/all92-02 SAMMANFATTNING Artikeln analyserar det isolerade gammalpreussiska ordet poaris ‘mullvadssyrsa’ ur ordbildnings- och etymologisk synvinkel. Därför samlas och utvärderas alla publicerade etymologiska försök. Slutligen föreslås en ny lösning som utgår från den indoeuropeiska roten *per- ‘gå över, passera över; tränga igenom’, vilket gör det möjligt att från samma rot härleda beteckningen för ‘mask’ i medeliranska sogdiska och khotanesiska samt i flera moderna iranska språk från Pamir. Den gemensamma semantiska nämnaren för zoonymerna ‘mullvadssyrsa’ och ‘mask’ är ‘den som tränger igenom’. NYCKELORD: mullvadssyrsa, mask, gammalpreussiska, iranska språk, etymologi. ANNOTATION I artikeln analyseras ur ordbildnings- och etymologisk synvinkel ett gammalpreussiskt ord poaris ‘mullvadssyrsa’. Därför har alla publicerade etymologiska försök samlats in och utvärderats. Slutligen föreslås, med utgångspunkt i den indoeuropeiska roten *per- ‘gå över, passera över; tränga igenom’, en ny lösning som gör det möjligt att från samma rot härleda beteckningen för mask i medeliranska sogdiska och khotanesiska samt i flera nutida iranska språk från Pamir. Den gemensamma semantiska nämnaren för zoonymerna mullvadssyrsa och mask är ‘den som tränger igenom’. NYCKELORD: mullvadssyrsa, mask, gammalpreussiska, iranska språk, etymologi. 1. Gammalpreussiska poaris glossas i Elbingvokabulären 777 med ”ostpreussiska” ”werre”, på modern tyska ”Maulwurfsgrille”, dvs. ‘mullvadssyrsa’ = Gryllotalpa gryllotalpa. Gryllo­talpidae utgör en familj av gräshoppor (busksyrsor). Copyright © 2025 Václav Blažek. Publicerad av Institutet för litauiska språket. Detta är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i alla medier, förutsatt att den ursprungliga författaren och källan anges. // Išleido Lietuvių kalbos institutas. Šis straipsnis yra atviros prieigos, platinamas pagal „Creative Commons“ priskyrimo licencijos sąlygas, leidžiančias neribotai naudoti, platinti ir atkurti turinį bet kokioje laikmenoje, nurodant autorių ir šaltinį. Mottaget: / Gauta: 2025-04-24. Accepterat: / Priimta: 2025-05-17. 1 2. Det första etymologiska försöket föreslogs sannolikt av Antonín Matzenauer i hans manuskript, påbörjat 1873 men publicerat först 2009 (!), s. 105 (Havlová, red., 2009). Han spekulerade kring rekonstruktionen *parpis och jämförde den med den litauiska motsvarigheten parplỹs¹ ‘europeisk mullvadssyrsa / Gryllotalpa gryllotalpa’, med Adalbert Bezzenbergers parplas ‘skorpion’, den transparenta avledningen av det onomatopoetiska verbet par̃pti, parpiù, parpiaũ ‘ge ifrån sig ett högt monotont ljud, surra, skramla; ge ifrån sig ett upprepat dämpat ljud (om fåglar); frusta (om en häst); vara hes, ha ont i halsen, tala med hes röst; snarka’ (Smoczyński 2018: 914–15); jfr även lettiska parpala ‘grälmakare, någon som klagar’ (Fraenkel 1962: 542). Vytautas Mažiulis (2013 [1988–1997]: 725) rekonstruerade en io-stam *pāris och härledde den från verbet som bevarats t.ex. i fornslaviska pariti ‘flyga’. Det är iterativen med förlängd rotvokal från verbet pьrati ‘vara i uppstigande’ (Vykypěl, ESJS X 627; XII 739). I östbaltiska finns sannolika kognater i litauiska spar̃nas ‘en fågels eller insekts vinge’, lettiska spārns „vinge“, besläktade med vediska parṇá- ‘fjäder; löv’, avestiska parəna- ‘fjäder; vinge’, sogdiska pārrа- ‘vinge’, medelpersiska parr ‘fjäder’, pashto pāṇa id., alla från den indoeuropeiska roten *(s)per- ‘flyga’ (Mayrhofer, EWA I II 97; Kümmel, LIV 2001 [1998]: 579–580). Mullvadssyrsan hör till de bevingade insekterna, och därför är denna semantiska motivation otvivelaktigt tänkbar. Problemet är att fortsättningarna av det indoeuropeiska s-mobil-klustret *(s)phar vanligtvis varit unika i de baltiska språken, dvs. *spor *p-, alltid i både östbaltiska och gammalpreussiska²: (a) litauiska spáinė ‘skum på vattenytan, på en våg’; gammalpreussiska spoayno ‘Gest’ [EV 387] = ‘öls kum’, latin spūma ‘skum’ kontra fornslaviska pěna ‘skum’, fornhögtyska feim ‘skum’ etc. (Pokorny 1959: 1001: *(s)poimno-; Mažiulis 2013 [1988–1997]: 873; Smoczyński 2018: 1250); (b) litauiska pántis, -čio ‘binda, rep för att binda ihop en hästs ben så att den inte strövar bort’, pl. pánčiai ‘bindslen, bojor’; gammalpreussiska panto ‘Vesser (= Fessel)’ [EV 542] = ‘binde’; fornslaviska pǫto ‘binde’, alla härledda från verbet belagt i litauiska pìnti, pinù ‘väva, tvinna, fläta, göra en krans; trassla (in)’, lettiska pīt, pinu ‘fläta, sammanfläta’; fornslaviska pьnǫ ‘jag sträcker’, inf. peṭi ‘fläta, omfatta’, med prefix sъpeṭi ¹ Den analogiska ordbildningen och den semantiska motiveringen är kännetecknande för synonymen på litauiska kur̃klỹs, gen. -io ’europeisk mullvadssyrsa / Gryllotalpa gryllotalpa, en insekt som lever i fuktig jord och gnager på växtrötter; skorpion’. Den utgör ett agentsubstantiv på -lys, bildat av verbet kūr̃kti ’kvacka, kraxa (om en groda); kackla (om en höna); leka (om en groda)’, lettiska kūrkt ’kraxa, kvacka’; vidare fornslaviska krъknǫti ’gnälla, skrika’, ryska kerkatь ’vissla, gnälla’ (Smoczyński 2018: 639–40). ² One counter example was proposed by Mažiulis (2013 [1988–1997]: 667), assuming for Old Prussian paycoran ‘sebengestirne’ [EV 6], i.e. „Siebengestin“ = English ‘Seven Sister’ or ‘the Pleiades’, the conjecture *paito, plus the suffix *-āra-, to compare the root with Lithuanian spiẽčius ‘swarm of bees, separate colony of bees’, from the verb spiẽstis, spiẽčiasi, spiẽtėsi ‘to swarm, leave an old hive in order to build a new one; assemble, swarm, gather, associate’ etc. (Smoczyński 2018: 1258). But already Brückner (1898: 513) offered the solution without any conjecture and s-mobile, analyzing paycoran as the compound, where he identified the first member with Lithuanian paĩkas ‘silly, stupid, dull; unwise’ and second one with ǫ́ras ‘air; weather’. He saw an analogy in the designation of another ‘Siebengestirn’, namely ‘Regensiebengestirn’ „Hyades“, in Polish dźdżownice (vs. dźdżowy ‘rainy’), where the meaning ‘rain“ should represent ‘bad weather’. 2 ‘binda, lägga i fotbojor’, zapeṭi ‘slå ner; binda fast’; vidare grekiska πένoμαι ‘jag sliter, arbetar, är sysselsatt’; armeniska hanowm ‘jag väver’; tokhariska A päñw-, B päñn- ‘sträcka’ kontra gotiska spinnan ‘spinna’ (Pokorny 1959: 988; Mažiulis 2013 [1988–1997]: 665–666; Smoczyński 2018: 909, 966); medelbretonska (1499) queffnid koll. ‘spindlar’, sglt. queffnidenn > walesiska cyffniden id. (GPC), bretonska kevnid id. < *kom-spenº (Pedersen 1909: 185; Deshayes 2003: 389), alla från roten *(s)penh₁- (Kümmel, LIV 2001 [1998]: 578–79). 4. Wojciech Smoczyński (2000: 195) såg i poaris en anpassning av tyska Werre³ ‘mullvadssyrsa’ (jfr även Schmalstieg 2015: 247), även om det i gammalpreussiska saknades en direkt parallell till substitutionen av tyskt wmot gammalpreussiskt p-. Men det finns exempel från östbaltiska som dokumenterar denna substitution: litauiska péršas ‘vers i den heliga skriften, i en sång’ < preussisk-germanska verš ‘vers’; lettiska perša, perša, perša ‘vers’ < (medel)lågtyska versch(e) id. (Smoczyński 2018: 949). 5. Lösningarna (2) och (3) är möjliga men innehåller säkerligen vissa brister. Därför erbjuds följande nya förslag. I iranska språk finns lovande kognater i beteckningen för ‘mask’ eller liknande insekter: Khotanesiska vok. sg. pira ‘mask’, nom. pl. pärа, ack. pl. pīrа, abl.-instr. pl. pīryау isa ‘med maskar’ (Bailey {= B} 1979, 239). Dessa former kan härledas från protoiranska *pṛia- ~ *paria-, jfr parallella fall som khotanesiska bira ‘klädnad’ < *bṛia- (B 287), pira- ‘hus’ < *pria- (B 239), mir-/mär- < *mria- = presens av mar- ‘dö’; dessutom dīra- ‘låg’ < *adaria- (B 159), ǰīrai- ‘invändare’ < *gariaka- (B 84), kīra- ‘arbete, gärning’ < *karia- (B 60), pīr- ‘tro’ < *paria- (B 239). Låt oss nämna att ā och i är allofoner av samma vokal, jfr mir-/mär- < *mṛiasom citerades ovan eller mästa- ~ mišta- ‘stor’, motsvarande avestiska masitaid. (B 333). Det khotanesiska ordet är inte isolerat inom de iranska språken. Det finns attraktiva kognater i de så kallade pamirspråken (jfr Bailey 1979: 239): Wakhi p(ə)rič ‘insekt, mask, trämask, träborrande insekt’ (Paxalina 1975: 243) ~ prič ‘mask, larv’ (Steblin-Kamenskij 1999: 267) ~ porič ‘mask’ (Badakhshi 2004 [1960]: 96); kanske < *pariči- (?) med en liknande utveckling av vokalerna som i wakhi strin ‘steril’ < *starīni med avseende på vediska starī- (Steblin-Kamenskij 1999: 317); Iškāšmi pəčúk (Paxalina 1959: 226) ~ ‘larv’ (Steblin-Kamenskij 1999: 267) ~ putsuk ‘mask, larv’ (Grierson 1920: 92) ~ počuk ‘mask’ (Badakhshi 2004 [1960]: 96); ³ Den östpreussiska dialektismen Werre belades först på 1500-talet (Kluge 2011 [1883]: 983, 991 lade fram en etymologi baserad på tyskt adj. wirr ‘trasslig, tilltrasslad’, fornhögtyska wirran ‘mätta, trassla till, trassla (in)’, men den är inte övertygande av semantiska skäl). Kroonen (2013: 580–581) identifierade lovande kognater i nederländska weern ‘vagel’, danska verne ‘styngfluga, styngflugelarv’, svenska dial. verna, norska vere ‘styngflugelarv; hål i huden till följd av styngflugeangrepp’, vilka bör återspegla paret *wer(r)ōn- & *wernōn- i germanska, med rekonstruktion av det urgermanska paradigmet *u̯érH-ōn, gen. *u̯erH-n-os. Kroonen (a.a.) tillade att betydelsen hos den sannolika kognaten i litauiska vīras ‘bandmask, larv; finne’ öppnar möjlighet till jämförelse med latin varus ‘finne, inflammerad fläck på huden’; tokhariska B weru ‘blåsa’, eftersom de har orsakats av olika insekter. 3 Sangleči pəčuk (Morgenstierne 1938: 406: *pəčuk) ~ pəčuk ‘mask’ (Badakhshi 2004 [1960]: 96); ?Yazghulami pək/g ‘skadlig mask som lever i aprikoser’ (Edeman 1971: 192; Paxalina 1975: 243). Formerna i Iškāšimi, Sangleči och kanske Yazghulami kan möjligen härledas från *pariči- + *-aka-? Det finns ytterligare en möjlig kognat i de medeliranska språken, men med ett annat avledningssuffix, nämligen *-ān-: sogdiska prʾn’k, pl. prʾnyt ‘insekt, mask’ /parāne/, manikeiska prʾny, pl. prʾnyt ‘litet djur, insekt’ /parāne/ (Gharib 1995: 6979, 6982; Gershevitch 1961: 144, § 966) < *parānaka-⁴. Låt oss nämna att Harold W. Bailey (1979: 239) också övervägde ett iranskt ursprung för den permiska och ugriska beteckningen för ‘mask’: komi perk (I) ‘Filz-, Schamlaus; Phthirius pubis’; mansi (P LU LO) pērk ‘Bauchwurm; (LU LO) Wurm (im Fleisch); (LU) Angelwurm’, ungerska féreg, ack. férget ‘Wurm, Insekt’ (först 1152); (dial.) ‘olika skadedjur: mus, råtta, iller, varg, björn’ < *perkз (*perkkз) ‘mask’ (UEWI I 373; EWU 1994: 381). 6. De olika representanterna för klassen Insecta som introducerats här bör kännetecknas av något gemensamt drag för att kunna relateras till varandra i lingvistisk mening. En gemensam semantisk nämnare för ‘mullvadssyrsa’, ‘larv’ och olika slags ‘maskar’ är ‘penetration’, nämligen genom lera, trä, frukt osv. Denna idé innebär en etymologi baserad på den indoeuropeiska roten *per- ‘gå över, passera över; tränga igenom’ (Pokorny 1959: 816–817; Schirmer & Kümmerl, LIV 2001 [1998]: 472–73) > vediska par- ‘föra över, över’ (EWAI II 85–86); avestiska pār-/fr- ‘gå över, korsa’ (Cheung 2007: 293–94); grekiska πείρω ‘jag perforerar, genomborrar, genomsyrar’ (Beekes 2010: 1163–1164), kyrkoslaviska (av rysk redaktion) naperję, naperiti ‘натыкать’ = ‘spetsa, fästa med nål’ (Sreznevskij 1902: 307) etc. Den semantiska motivationen är jämförbar med grekiska τερηδών ‘trämask’ [Ar. Eq. 1308] = ‘den som borrar’; jfr τετραίνω ‘jag genomborrar, perforerar’, τέρετρον ‘navare, borr’, fornirländska tarathar, fornwalesiska tarater id. etc. (Buck 1949: n. 3.84; Beekes 2010: 1468) < indoeuropeiska *terh₁- ‘gnida, borra’ (Pokorny 1959: 1071–1072; Kümmerl, LIV 2001 [1998]: 632–633). 7. Gammalpreussiska poaris ‘mullvadssyrsa’ kan alltså återspegla den baltisk-protoformen med förlängd avljudskvalitet *pāria-, resultatet av en inre baltisk utveckling. Det skulle stå isolerat inom de baltiska språken, och därför kan det vara användbart att illustrera dess plats i en ordbildningsprocess med analogiska exempel: Gammalpreussiska poaris liknar i sin ordbildning soalis ‘Krewtecht’ [EV 293], dvs. ‘ört’, vilket representerar den förlängda avljudskvaliteten *žālia från o-kvaliteten saligan ‘grune’ [EV 468], dvs. ‘grön’ (Mažiulis 2013 [1988–1997]: 870, 801–802). Det kan härledas från *žali̯ā-, på samma sätt som litauiska žolė ‘gräs, ört’, lettiska zāle ‘ört’ < *žāli̯āvs. Litauiska žalias ‘grön, omogen, rå’, lettiska zaļš id. < *žalia-, alla från verbet belagt i litauiska želti, žẽlia ‘växa och frambringa grönska (om gräs, buskar); stiga upp ur marken, växa, gro; visa ⁴ Sogdiska S, B βʾrʾk, M βʾryh C bʾry /bā́rē/ ‘ryttare; riddjur’, jagnobiska vōra ‘ryttare’ < *bā́ra’i < *bāraka-; jfr yazghulamiska varag, iškāšmiska vbrūk ‘häst’; ossetiska baraeg ‘ryttare’, pahlavi bʾrg /bārag/ (Novák 2013: 107). 4 grön, lettiska zeļt, zeļu, zēlu ‘bli grön’ < indoeuropeiska *ĝelh₃- (Smoczyński 2018: 1714, 1724–1725, 1757; Bichlmeier 2019: 84). REFERENCES Badakhshi Shah ‘A. 2004 [1960]: Dictionary of Some Languages and Dialects of Afghanistan, transl., transliter., and ed. by H. Badghisi, 2 ed., Washington DC: Institute for the Study of Man. Bailey Harold W. 1979: Dictionary of Khotan Saka, Cambridge: University Press. Bichlmeier Harald 2019: Etymologický slovník jazyka staroslověnského. Fasz. 19: zakonъ–žьzlь. Bibliografický aparát. Herausgegeben von Aleš Bičan, Vít Boček, Ilona Janyšková, Helena Karlíková, Petr Malčík, Žofie Šarapatková, Jana Villnow Komárková und Bohumil Vykypěl [Etymological Dictionary of the Old Slavic Language. Fass. 19: zakonъ–žьzlь. Bibliographic Apparatus. Edited by Aleš Bičan, Vít Boček, Ilona Janyšková, Helena Karlíková, Petr Malčík, Žofie Šarapatková, Jana Villnow Komárková and Bohumil Vykypěl]. – Kratylos 64(1), 71–90. DOI: http://dx.doi.org/10.29091/KRATYLOS/2019/1/7. Brückner Alexander 1898: Perssisch und Polnisch [Persian and Polish]. – Archiv für slavische Philologie 20, 481–515. Buck Carl D. 1949: A Dictionary of Selected Synonyms in the Principal Indo-European Languages, Chicago, London: University of Chicago Press. Cheung Johnny 2007: Etymological Dictionary of the Iranian Verb, Leiden, Boston: Brill. Derksen Rick 2005: The Orthography of the Elbing Vocabulary and the Relationship between Old Prussian and East Baltic. – Baltistica 6, priedas, 51–67. DOI: http://dx.doi.org/10.15388/baltistica.0.6.757. Deshayes Albert 2003: Dictionnaire étymologique du breton [Etymological Dictionary of Breton], Douarnenez: Le Chasse–Marée. Edelman Džoi M. 1971: Jazgulamsko–russkij slovar [Jazghulam–Russian Dictionary], Moskva: Nauka. ESJS X: Etymologický slovník jazyka staroslověnského [Etymological Dictionary of the Old Church Slavonic Language] 10, ed. by E. Havlová, A. Erhart, I. Janyšková, Praha, Brno: Academia; Tribun EU, 2000. ESJS XII: Etymologický slovník jazyka staroslověnského [Etymological Dictionary of the Old Church Slavonic Language] 12, ed. by E. Havlová, A. Erhart, I. Janyšková, Praha, Brno: Academia; Tribun EU, 2004. EWAI II: Etymologisches Wörterbuch des Altindoarischen [Etymological Dictionary of Old Indo-Aryan] 2, von M. Mayrhofer, Heidelberg: Winter, 1996. EWU 1994: Etymologisches Wörterbuch des Ungarischen [Etymological Dictionary of Hungarian] 1–2, ed. by L. Benkő, Budapest: Akadémiai Kiadó. 5 Fraenkel Ernst 1962: Litauisches etymologisches Wörterbuch [Lithuanian Etymological Dictionary] 1, Heidelberg, Göttingen: Winter, Wandenhoeck & Ruprecht. Gershevitch Ilya 1961: A Grammar of Manichean Sogdian, Oxford: Blackwell. Gharib Badrozaman 1995: Sogdian Dictionary: Sogdian–Persian–English, Tehran: Farhangān Publications. GPC: Geiriadur Prifysgol Cymru. A Dictionary of the Welsh Language, Centre for Advanced Welsh & Celtic Studies. Internet Access: http://welsh-dictionary.ac.uk/gpc/gpc.html. Grierson George A. 1920: Ishkashmi, Zebaki, and Yazghulami, an Account of Three Eranian Dialects, London: Royal Asiatic Society. Havlová Eva, ed., 2009: Matzenauer, Antonín. Beiträge zur Kunde der altpreußischen Sprache [Contributions to the Study of the Old Prussian Language], Praha: Nakladatelství Lidové noviny. Kluge Friedrich 2011 [1883]: Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache [Etymological Dictionary of the German Language], bearb. von E. Seebold, 25th ed., Berlin, New York: De Gruyter. Kroonen Guus 2013: Etymological Dictionary of Proto-Germanic, Leiden,Boston: Brill. LIV 2001 [1998]: Lexikon der indogermanischen Verben: Die Wurzeln und ihre Primärstammbildungen [Lexicon of the Indo-European Verbs: Roots and their Primary Stem Formations], unter Leitung von H. Rix, bearb. von M. Kümmel, T. Zehnder, R. Lipp, B. Schirmer, 2., verbesserte Aufl., Wiesbaden: Dr. Ludwig Reichert Verlag. Mažiulis Vytautas 2013 [1988–1997]: Prūsų kalbos etimologijos žodynas [Etymological Dictionary of Old Prussian], comp. by V. Rinkevičius, 2 ed., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Morgenstierne Georg 1938: Indo-Iranian Frontier Languages 2: Iranian Pamir Languages (Yidgha-Munji, Sanglechi-Ishkashmi and Wakhi), Oslo: Aschenhoug & Nygaard. Novák Ľubomír 2013: Problem of Archaism and Innovation in the Eastern Iranian Languages: Doctoral Dissertation, Praha: Charles University. Paxalina Tatjana N. 1959: Iškašimskij jazyk [Ishkashim Language], Moskva: Izdatelstvo Akademii nauk. Paxalina Tatjana N. 1975: Vaxanskij jazyk [Vaxan Language], Moskva: Nauka. Pedersen Holger 1909: Vergleichende Grammatik der keltischen Sprachen [Comparative Grammar of the Celtic Languages] 1, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht. Pokorny Julius 1959: Indogermanisches etymologisches Wörterbuch [Indo-Germanic Etymological Dictionary], Bern-München: Francke. Schmalstieg William R. 2015: Studies in Old Prussian: A Critical Review of the Relevant Literature in the Field from 1975 until 2005, Vilnius: Vaga. 6 Smoczyński Wojciech 2000: Untersuchungen zum deutschen Lehngut im Altpreussischen [Investigations into German Fiefdoms in Old Prussia], Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego. Smoczyński Wojciech 2018: Lithuanian Etymological Dictionary, ed. by A. Holvoet, S. Young with the assist. of W. Browne, Berlin: Peter Lang. Sreznevskiĭ Izmail I. 1902: Materialy dlia slovaria drevne-russkogo jazyka po pismennym pamâtnikam [Materials for the Dictionary of Old Russian Language on Written Monuments] 2: L–P, Sankt-Peterburg: Izdanije Otdelenija russkogo jazyka i slovesnosti Imperatorskoj AN. Steblin-Kamenskij Ivan M. 1999: Etimologičeskij slovar vachanskogo jazyka [Etymological Dictionary of the Wakhi Language], Sankt-Peterburg: Sankt-Peterburgskij Gosudarstvennyj universitet. UEW I: Uralisches etymologisches Wörterbuch [Uralic Etymological Dictionary] 1: törədək, von K. Rédei, C. Sándor, I. Erdélyi, E. Vértes, Budapest: Akadémiai Kiadó, 1986. ACKNOWLEDGEMENT I would like to express my thanks to Stefan Zimmer and Harald Bichlmeier for their valuable feedback. Senosios prūsų poaris SANTRAUKA Senosios prūsų kalbos žodis poaris iki šiol etimologizuotas trimis skirtingais atžvilgiais: Adalbertas Bezzenbergeris, siekdamas jį palyginti su lietuvišku atitikmeniu parplỹs⁵ ‘kurklys’, įvedė sąvoką +parpis; Wojciechas Smoczyńskis pritaikė vokiečių žodį Werre ‘kurklys’; V. Mažiulis jį kildino iš veiksmažodžio, išlikusio, pavyzdžiui, senojeje bažnytinėje slavų kalboje, pariti ‘skristi’, kuris turėtų būti siejamas su liet. sparnas ‘paukščio ar vabzdžio sparnas’ ir kt. Šiame straipsnyje pateikiamas naujas sprendimas, lyginant senosios prūsų kalbos poaris su rytų iranėnų kalbos pavadinimu kirminas, išlikusiu chotanų nom. pl. pāra, acc. pl. pīra, vachių p(ə)rič ‘vabzdys, sliekas, kirminas, medgraužis’, budistų sogdų pr’n’k, pl. pr’nyt ⁵ Tokia pat žodžių daryba ir semantinė motyvacija būdinga lietuvių kalbos sinonimui kurklys, gen. -io ‘paprastasis kurklys (Gryllotalpa gryllotalpa), drėgnoje dirvoje gyvenantis ir augalų šaknis graužiantis vabzdys; skorpionas’. Jis žymi veiksėjo pavadinimą su galūne –lys, padarytą iš lietuvių veiksmažodžio kurkšti ‘kvaksėti, krykšti (apie varlę); kudakuoti (apie vištą); kvarkti (apie varlę)’, latvių kūrkt ‘kvaksėti, krykšti’; toliau senosios bažnytinės slavų kalbos krъknǫti ‘inkšti, klykti’, rusų kerkatь ‘švilpti, inkšti’ (Smoczyński 2018: 639–640). 7 ‘vabzdys, kirmėlė’ ir kt., visi jie yra kilę iš šaknies *per- ‘peržengti, pereiti; prasiskverbti’, o tai reiškia tiek senosios prūsų, tiek rytų iranėnų kalbų vabzdžių pavadinimų bendrą semantinį vardiklį ‘prasiskverbiantis’. 8