Lexical Representations of the Concept of “SEN” (‘dream, sleep’) in the Onomasiological Słownik pojęciowy języka staropolskiego Online

Acta Linguistica Lituanica 2025, vol. 93, s. 1–16 Innehållslänk / Turinio nuoroda ISSN 2669-218X (online / elektroninis) LEXIKALA REPRESENTATIONER AV BEGREPPET ”SEN” (’DRÖM, SÖMN’) I DEN ONOMASIOLOGISKA SŁOWNIK POJĘCIOWY JĘZYKA STAROPOLSKIEGO ONLINE Lexikala representationer av konceptet SAPNAS (’dröm, sömn’) i den onomasiologiska internetversionen av Senosios lenkų kalbos sąvokų žodynas BOŻENA SIERADZKA-BAZIUR Institutet för det polska språket E-post: boż[email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-4214-7268 Forskningsområden: lingvistik. https://doi.org/10.35321/all93-08 SAMMANFATTNING Artikeln beskriver Słownik pojęciowy języka staropolskiego (Begreppsordbok över det fornpolska språket), som finns tillgänglig online (hädanefter även kallad SPJS). Den redigerades vid Institutet för det polska språket inom Polska vetenskapsakademien i Kraków under åren 2011–2015 på grundval av den tryckta ordboken i elva band Słownik staropolski (Ordbok över fornpolska) (hädanefter även kallad SStp). Det är en databas för onomasiologisk och annan forskning om det äldsta polska ordförrådet, belagt från 1100-talet till början av 1500-talet. Artikeln presenterar också resultaten av den onomasiologiska analysen av kontinuerliga och diskontinuerliga medeltida lexikala enheter som representerar begreppet SEN//DRÖM, SÖMN i SPJS. Det är ett av 231 begrepp i SPJS:s begreppsstruktur. Inom detta begrepp finns 19 diskontinuerliga autosemantiska enheter och 86 kontinuerliga autosemantiska enheter. Den genomförda onomasiologiska analysen visar att de tillhör 10 separata zoner i det semantiska fältet, där var och en kompletterar de andra. De flesta analyserade ord har bevarats till modern tid med oförändrade betydelser, vissa är arkaismer och resten är kompetenshomonymer. NYCKELORD: fornpolska, diakron lingvistik, onomasiologi, lexik, koncept, det semantiska fältet dröm/sömn, begreppsklassifikation, semantisk arkaism. Copyright © 2025 Bożena Sieradzka-Baziur. Utgiven av Institutet för det litauiska språket. Detta är en open access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att den ursprungliga författaren och källan anges. // Išleido Lietuvių kalbos institutas. Šis straipsnis yra atviros prieigos, platinamas pagal „Creative Commons“ priskyrimo licencijos sąlygas, leidžiančias neribotai naudoti, platinti ir atkurti turinį bet kokioje laikmenoje, nurodant autorių ir šaltinį. Mottaget: / Gauta: 2025-05-24. Accepterat: / Priimta: 2025–09-18. 1 SAMMANFATTNING Artikeln behandlar internetversionen av Senosios lenkų kalbos sąvokų žodynas (pol. SPJS). Den redigerades vid Institutet för det polska språket inom Polska vetenskapsakademien i Kraków under åren 2011–2015 på grundval av den tryckta ordboken i elva band Senosios lenkų kalbos žodynas (pol. SStp). Det är en databas avsedd för onomasiologisk och annan forskning om det äldsta polska ordförrådet, belagt från 1100-talet till början av 1500-talet. Artikeln presenterar också resultaten av den onomasiologiska analysen av kontinuerliga och diskontinuerliga medeltida lexikala enheter som i SPJS representerar begreppet SAPNAS // DRÖM, SÖMN. Det är ett av 231 begrepp i SPJS:s begreppsstruktur. Inom detta begrepp finns 19 diskontinuerliga autosemantiska enheter och 86 kontinuerliga autosemantiska enheter. Den genomförda onomasiologiska analysen visar att de tillhör 10 separata zoner i det semantiska fältet, vilka kompletterar varandra. Betydelserna hos de flesta analyserade orden har bevarats oförändrade fram till i dag, vissa av orden är arkaismer och andra är kompetenshomonymer. NYCKELORD: fornpolska, diakron lingvistik, onomasiologi, lexik, koncept, det semantiska fältet för orden dröm / sömn, begreppsklassifikation, semantisk ålderdomlighet. 1. Inledning Onomasiologiska studier har en lång tradition, som inleddes under andra hälften av 19th-talet inom det romanska språkområdet av lingvister som Friedrich Diez, Ernst Tappolet och Adolf Zauner. Termen onomasiologi, som skapades av det grekiska ordet onomasía, benämning, och gr. –logía, infördes i lingvistiken av Zauner i början av 20th-talet. Enligt termens etymologiska betydelse är onomasiologi vetenskapen om benämningar. I verkligheten är dess räckvidd dock mycket bredare, eftersom onomasiologer bland annat studerar de sätt på vilka språkbrukare kategoriserar verkligheten genom att ge namn åt urskiljda delar av världen. År 1932 formulerade Karl Jaberg, en av onomasiologins viktigaste teoretiker, dess uppgifter mycket brett: Mot bakgrund av forskningens samtida läge är onomasiologi en språkvetenskaplig disciplin som, med utgångspunkt i mer eller mindre avgränsade, i medvetandet hos ett givet språksamhälle levande föreställningar eller grupper av besläktade begrepp, samlar deras olika lexikologiska, stilistiska, metaforiska och alla extragrammatiska uttrycksmöjligheter i litteraturspråket och dialekterna inom ett givet språkområde. Den syftar till att tolka [språkliga exponenter] med hänsyn till alla begreppsliga, historisk-faktiska, geografiska och psykologiska faktorer, i ett diakront och synkront perspektiv (Jaberg 1932: 21, citerad efter Puzynina 1968: 119–120). Onomasiologi är en gren av lexikologin där kontinuerliga eller diskontinuerliga autosemantiska enheter studeras ur olika synvinklar i samband med namnen på de begrepp som de tilldelats. En onomasiolog är lika intresserad av dessa enheters semantik som av de begrepp de representerar. Det forskningsproblem som onomasiologin ställer kan därför sammanfattas i två frågor: 1. Vilket begrepp representerar en given autosemantisk enhet? 2. Var är detta begrepp placerat inom ett specifikt klassifikationsschema som består av begreppsnamn? 2 Detta forskningsproblem gav upphov till onomasiologisk forskning som bedrivits vid Institutet för det polska språket inom Polska vetenskapsakademien (Instytut Języka Polskiego Polskiej Akademii Nauk IJP PAN) i Kraków från 2011 fram till i dag. 2. Den onlinebaserade begreppsordboken över det fornpolska språket¹ som en modifierad databas För att möjliggöra senare onomasiologiskt lexikologiskt arbete skapade IJP PAN i Kraków under åren 2011–2015 den onlinebaserade onomasiologiska Conceptual Dictionary of the Old Polish Language. Den har varit tillgänglig på Internet sedan 2015². Jag kallar den en modifierad databas eftersom dess klassifikationsschema under åren 2015–2025, till följd av onomasiologiskt arbete med hjälp av uppgifter om egenskaperna hos de autosemantiska enheter som tilldelats ordbokens begrepp, 1) förbättrades och fortfarande förbättras genom att antalet begrepp i den ökades eller minskades, och 2) tilldelningen av autosemantiska enheter till de begrepp som ingår i SPJS ändrades och fortfarande ändras. Den elektroniska Conceptual Dictionary of the Old Polish Language är därför ett öppet och systematiskt utvidgat verk. 2.1. Metod för utarbetandet av Conceptual Dictionary of the Old Polish Language³ Syftet med att skapa Conceptual Dictionary of the Old Polish Language online var att inom dess klassifikationsschema, som består av begreppsnamn, inkludera hela det samtida fornpolska ordförrådet genom att tilldela kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter till detta schema, det vill säga betydelser med exempel hämtade ur ordboksartiklarna i den tryckta Old Polish Dictionary, för att möjliggöra fortsatt arbete med fornpolsk lexik, inklusive onomasiologisk och annan forskning. Bland annat följande lexikografiska verk inspirerade skapandet av SPJS: – Thesaurus of English Words and Phrases av Peter Mark Roget (1852; 2002); – Der deutsche Wortschatz nach Sachgruppen av Franz Dornseiff (1934; 1970); – Begriffssystem als Grundlage für die Lexikographie. Versuch eines Ordnungsschemas av Rudolf Hallig och Walther von Wartburg (1952; 1963); – Historical Thesaurus of the Oxford English Dictionary (HTOED 2009 och HTOEDe); ¹ SPJS – Conceptual Dictionary of the Old Polish Language, red. B. Sieradzka-Baziur, Kraków: Institute of the Polish Language PAN, 2015. Internetåtkomst: http:// spjs.ijp.pan.pl [åtkomst 16.04.2025]. ² Internetåtkomst: https://spjs.ijp.pan.pl/. ³ En detaljerad beskrivning av processen för att skapa denna ordbok finns i monografin Onomazjologiczny słownik online. Metodologia. zawartość, wykorzystanie w badaniach na przykładzie „Słownika pojęciowego języka staropolskiego” (Sieradzka-Baziur 2020). 3 – Wielki słownik języka polskiego PAN (WSJP 2018)⁴ (The Great Dictionary of the Polish Language of the Polish Academy of Sciences), redigerad av Piotr Żmigrodzki (alfabetisk ordbok över allmänspråket, där lexikala enheter också kategoriseras tematiskt). Den onomasiologiska Conceptual Dictionary of the Old Polish Language online redigerades med hjälp av materialet i den elvadelade tryckta Dictionary of Old Polish (1953–2002), redigerad av Stanisław Urbańczyk och baserad på Dictionary of Old Polish. Supplement del I (verba absentia) (SStpS 2014), redigerad av Ewa Deptuchowa. Materialbasen för den onomasiologiska Conceptual Dictionary of the Old Polish Language online består av 22 735 ordboksartiklar från Dictionary of Old Polish och 1 151 uppslagsord från dess supplement. Dessa ordboksartiklar innehåller det äldsta polska ordförrådet från 12ᵗʰ-talet till 16ᵗʰ-talets första hälft. Den Conceptual Dictionary of the Old Polish Language online beaktar hela strukturen hos alla ordboksartiklar i Dictionary of Old Polish och dess supplement. Data som hämtats ur den alfabetiska, tryckta Dictionary of Old Polish fördes in i datorns minne och genomgick talrika ordnings- och tolkningsförfaranden – anpassade till det utförda arbetets natur, som är en elektronisk ordbok med en semantisk hierarkisk struktur, vilken presenterar det fornpolska materialet i olika ordningar: främst begreppsligt, men dessutom alfabetiskt och grammatiskt. Det fornpolska lexikon som samlats i Dictionary of Old Polish och supplementet, inom 23 886 ordboksartiklar, representeras främst av kontinuerliga autosemantiska enheter (38 234) och diskontinuerliga autosemantiska enheter (5 943). Det är just dessa kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter som är centrala i den begreppsliga ordboken – de har hänförts till SPJS:s klassifikationsschema och utgör kärnan i detta projekt⁵. De klassificerades och hänfördes till 231 begreppskategorier i SPJS (uppgifter per den 16 april 2025). Tilldelningen av enheter till begrepp gjordes av mig med hjälp av de kontexter där ett visst ord eller en viss ordstruktur förekom, definitionerna av redaktörerna för Dictionary of Old Polish och ofta även efter analys av etymologiska och ordbildningsmässiga uppgifter om det undersökta ordförrådet. De efter betydelse kategoriserade SPJS-lexikala enheterna, som representerar begrepp, ingår i de substantiviska, verbala, adjektiviska och adverbiella ordboksartiklarna i Dictionary of Old Polish, där det äldsta polska ordförrådet, belagt i medeltida texter och skapat till och med början av 16ᵗʰ-talet, är dokumenterat. SPJS:s klassifikationsschema innehåller för närvarande (16 april 2025) 79 782 semantiska enheter, det vill säga tilldelningar av lexikala enheter till denna struktur⁶. Ordförrådet i Conceptual Dictionary of the Old Polish Language är värdefullt material för onomasiologisk forskning tack vare rikedomen av lexikala enheter som däri representerar flera hundra ⁴ Internetåtkomst: https://wsjp.pl [åtkomst 16.04.2025]. ⁵ Eftersom SPJS är en fullständig alfabetisk ordbok, skapad på grundval av den tryckta ordbokens material, innehåller den även synsemantiska enheter och ofullständiga A, ofullständiga B med flera. ⁶ Internetåtkomst: https://spjs.ijp.pan.pl/ukladSemant/index [åtkomst 16.04.2025]. 4 begrepp – däribland ordförråd som rör bland annat universum, världen, växter, djur, människans fysiska, psykiska, andliga och sociala liv samt tid, rum, rörelse, form, struktur, antal och relationer. Min onomasiologiska forskning om detta ordförråd syftar till att karakterisera de språkliga exponenter som användes av medeltida översättare av främmande texter, huvudsakligen skrivna på latin, eller av inhemska skapare, samt att systematisera det äldsta polska lexikonet inom begrepp. Mina hittillsvarande analyser, baserade på data som samlats inom klassifikationsschemat för Conceptual Dictionary of the Old Polish Language, har gällt hur man under medeltiden verbaliserade bland annat sådana SPJS-begrepp som 2.2.2. EMOTIONER; 2.3.5.1.3.1. DOP. JOHANNESDOPET. HERRENS DOP; 2.3.5.1.3.4. MÄSSA; 2.4.1.4. UTBILDNING; 2.4.1.5.3. MEDLING; 2.4.4. SPRÅK; 2.4.4.7. TYSTNAD⁷. Genomförandet av denna forskning styrs av en önskan att bättre förstå språket, genom att upptäcka semantiska samband inom lexikala grupper från den polska språkets äldsta utvecklingsperiod och tillhandahålla data för fortsatta onomasiologiska och semantiska analyser, med sikte på att fastställa hur ett visst begrepp verbaliserades under senare epoker – där den metodik jag föreslagit kan vara till hjälp. 2.2. Klassifikationsschema för Conceptual Dictionary of the Old Polish Language online Den viktigaste delen av den Conceptual Dictionary of the Old Polish Language, som systematiskt utvidgas och förbättras, är SPJS:s klassifikationsschema med medeltida autosemantiska lexikala enheter tilldelade till det. Det utformades för att möjliggöra systematisk forskning om det äldsta polska ordförrådet på grundval av de lexikala uppgifter som det innehåller. Tabell 1. Klassifikationsschema⁸ för Conceptual Dictionary of the Old Polish Language. Internetåtkomst: https://spjs.ijp.pan.pl [åtkomst 16.04.2025] ⁷ Se den utfällbara delen av Conceptual Dictionary of the Old Polish language: Arbeten om SPJS och det material som ingår däri https://spjs.ijp.pan.pl/spjs/strona/praceNtSlownika [åtkomst 16.04.2025]. ⁸ Detta schema i SPJS finns endast i en polsk version. 5 1.4.1. DJURUTVECKLING. DJURRAS. UNGT DJUR 126 1.4.2. DJURSJUKDOM. DJURDÖD 84 1.4.3. DJURETS KROPPSDELAR. KROPPSDELARNAS FUNKTIONER. UTSEENDE 266 1.4.4. DJURBETEENDE. DJURNÄRING 242 1.4.5. DJURKÖTT. DJURHUD. HONUNG etc. 169 1.4.6. DJURBÄDD. DJURGROTT. BO 13 1.4.7. DJURTYPER 6 1.4.7.1. FYRBENT DJUR 674 1.4.7.2. FÅGEL 285 1.4.7.3. SÖTVATTENSFISK. SÖTVATTENSDJUR. HAVSFISK. HAVSDJUR 131 1.4.7.4. KRÄLDJUR. GRODDJUR. INSEKT etc. 189 1.4.8. Djur definierat av SStp-redaktörerna endast på latin 38 1.4.9. MYTISKT DJUR. SAGODJUR 29 2. MÄNNISKA (även en personifierad andlig varelse etc.) 119 2.1. FYSISKT LIV 17 2.1.1. LIVETS BÖRJAN. FÖDSEL. SENARE LIVSSTADIER. DÖD 1043 2.1.2. KÖN 127 2.1.3. MÄNNISKANS KROPPSDELAR. KROPPSDELARNAS FUNKTIONER. UTSEENDE 1062 2.1.4. SINNEN 10 2.1.4.1. SYN 127 2.1.4.2. HÖRSEL 33 2.1.4.3. KÄNSEL 60 2.1.4.4. SMAK 6 2.1.4.5. LUKT 6 2.1.5. HÄLSOTILLSTÅND. BEHANDLING 1054 2.1.6. NÄRING. DRICKANDE 242 2.1.6.1. MÅLTID. FRUKOST. LUNCH. MIDDAG 22 2.1.6.2. MAT. MATRÄTTER 240 2.1.6.3. KÖTT. CHARKUTERIER. FISK. FETT 94 2.1.6.4. MJÖL. MJÖLPRODUKTER 149 2.1.6.5. MEJERIPRODUKTER. ÄGG 65 2.1.6.6. FRUKT. GRÖNSAKER. HONUNG. NÖTTER. KONSERVER 207 2.1.6.7. DRYCK. ALKOHOL 137 2.1.7. DRÖM. SÖMN 105 2.1.8. SKYDD AV KROPPEN MOT KYLA etc. 66 2.1.8.1. KLÄDER. HUVUDBONADER. SKODON. UTSMYCKNINGAR etc. 438 2.1.8.2. TYG. LÄDER. FIBRER etc. 354 2.1.9. KROPPSVÅRD 94 2.1.10. MATERIELLA BEHOV 31 2.2. PSYKISKT LIV 36 2.2.1. KOGNITION 0 2.2.1.1. SINNESVARSEBLIVNING 1046 2.2.1.2. MEDVETENHET 108 2.2.1.3. UPPMÄRKSAMHET 69 2.2.1.4. MINNE 113 2.2.1.5. FANTASI 39 2.2.1.6. TÄNKANDE 891 2.2.2. EMOTIONER 94 2.2.2.1. EMOTIONSFAMILJER 0 2.2.2.1.1. TYCKA OM. VÄNSKAP. KÄRLEK. 109 2.2.2.1.2. BEUNDRAN. FÖRTJUSNING. STOLTHET 184 2.2.2.1.3. TACKSAMHET 19 2.2.2.1.4. MEDLIDANDE. MEDKÄNSLA 67 2.2.2.1.5. TILLFREDSSTÄLLELSE. NJUTNING. LYCKA. GLÄDJE 236 2.2.2.1.6. FRID. LUGNANDE. LÄTTNAD 59 2.2.2.1.7. HOPP. TILLIT 57 2.2.2.1.8. ÖVERRASKNING. FÖRVÅNING. HÄPNAD 23 2.2.2.1.9. VISSHET. OVISShet. SVÅRIGHET 29 2.2.2.1.10. OLUST. FÖRGRYTELSE. FIENTLIGHET. HAT 74 2.2.2.1.11. SVARTSJUKA. AVUNDSJUKA 14 2.2.2.1.12. AVSKY. VEDERVILJA. MOTVILJA 41 2.2.2.1.13. FÖRAKT 83 2.2.2.1.14. INBILLNING 72 2.2.2.1.15. UPPRÖRDHET. VREDE. RASERI 99 2.2.2.1.16. LIDANDE. SORG. BESVIKELSE. FÖRTVIVLAN. ÅNGER. BOTGÖRING 390 2.2.2.1.17. LÄNGTAN 8 2.2.2.1.18. ORO. RÄDSLA. OROSMOMENT. SKRÄCK 219 2.2.2.1.19. SKAM 54 2.2.2.2. FRAMKALLANDE AV EMOTIONER 411 2.2.2.3. UTTRYCKANDE AV EMOTIONER 373 2.2.3. VILJA 0 2.2.3.1. ÖNSKAN. VILJA. TYCKA OM. BEGÄRAN. KRAV 170 2.2.3.2. FRIHET. OLYDNAD. MOTSTÅND 431 6 2.2.3.3. SLAVERI. BEROENDE 192 2.2.3.4. UTÖVANDE AV INFLYTANDE 913 2.3. ANDLIGT LIV 81 2.3.1. SKÖNHET. FULLKOMLIGHET. UNDERBARHET 192 2.3.2. SANNING 100 2.3.3. BETYDELSE 156 2.3.4. EXISTENS 550 2.3.5. RELIGION 0 2.3.5.1. LÄRA. TRO 1870 2.3.5.1.1. ANDLIGA VARELSER 370 2.3.5.1.2. EVIGT LIV 96 2.3.5.1.3. HELIGA SAKRAMENT 0 2.3.5.1.3.1. DOP. JOHANNESDOPET. HERRENS DOP 40 2.3.5.1.3.2. BOT 59 2.3.5.1.3.3. KONFIRMATION 3 2.3.5.1.3.4. MÄSSA 98 2.3.5.1.3.5. PRÄSTÄMBETE 6 2.3.5.1.3.6. DE SJUKAS SMÖRJELSE 3 2.3.5.1.3.7. ÄKTENSKAP 2 2.3.5.2. KYRKORS ORGANISATION 403 2.3.5.3. KULT 939 2.3.5.4. LEVNADSREGLER ENLIGT RELIGIONEN 1253 2.3.5.5. RELIGIÖSA EMOTIONER 204 2.3.5.6. HELIGA BÖCKER. VERKLIGHETER SOM FRAMSTÄLLS I HELIGA BÖCKER 412 2.3.5.7. MYTOLOGI. HEDENDOM. TROLLDOM 189 2.3.5.8. AGNOSTICISM. ATEISM. KAMP MOT RELIGIONEN 38 2.3.6. UNIKHET. MIRAKEL 85 2.3.7. LITTERATUR. KONST 537 2.4. SOCIALT LIV 0 2.4.1. SAMHÄLLETS ORGANISATION 0 2.4.1.1. TERRITORIUM. BEFOLKNING 295 2.4.1.2. FÖRVALTNING 523 2.4.1.2.1. TRIBUT. SKATT. AVGIFT. ARRENDE. BIDRAG. FÖRPLIKTELSER etc. 611 2.4.1.3. SOCIALA KLASSER 92 2.4.1.3.1. KUNG. STORMAN. RIDDARVÄSEN. ADEL. DIGNITÄR 267 2.4.1.3.2. HERRESKAPSSTATUS 9 2.4.1.3.3. BONDEBEFOLKNING 226 2.4.1.3.4. MEDELKLASS 25 2.4.1.3.5. PROCESSION. HOVMAN. TJÄNARE. TJÄNARBEFOLKNING 148 2.4.1.4. UTBILDNING 0 2.4.1.4.1. TRÄNING 0 2.4.1.4.1.1. SKOLA. UNIVERSITET. SJÄLVUTBILDNING 251 2.4.1.4.1.2. GILLE 31 2.4.1.4.2. UPPFOSTRAN 9 2.4.1.4.2.1. HEMUPPFOSTRAN 5 2.4.1.4.2.2. RELIGIÖS UPPFOSTRAN 14 2.4.1.4.2.3. RIDDERLIG UPPFOSTRAN 6 2.4.1.4.3. OMSORG 80 2.4.1.5. RÄTTSVÄSENDE 0 2.4.1.5.1. DOMSTOLSVÄSENDE 3880 2.4.1.5.2. STRAFF 381 2.4.1.5.3. MEDLING 1 2.4.1.5.3.1. MEDLARE 21 2.4.1.5.3.2. MEDLING 52 2.4.1.5.3.3. MEDLINGSAVGIFT 4 2.4.1.5.4. BOTEMEDEL. KOMPENSATION. UPPFYLLANDE AV ÅTAGANDE 96 2.4.1.6. UPPRÄTTHÅLLANDE AV ORDNING. UPPRÄTTHÅLLANDE AV SÄKERHET 102 2.4.1.7. ARMÉ. KRIG. STRID 722 2.4.1.8. RÖRELSE 646 2.4.1.8.1. LANDSVÄG. VATTENVÄG 527 2.4.1.8.2. ANDRA LÄNDER. KONTAKTER MED ANDRA LÄNDER. INVÅNARE I ANDRA LÄNDER 186 2.4.1.9. SPRÅKLIG KOMMUNIKATION. INFORMATIONSÖVERFÖRING. POST 382 2.4.2. FAMILJ. SLÄKTLED 45 2.4.2.1. IDENTITET. GOD BÖRD. DÅLIG BÖRD 169 2.4.2.2. CIVILSTÅND. BRÖLLOP 375 2.4.2.3. SLÄKTING. BESLÄKTAD 645 2.4.2.4. BEGRAVNING 80 2.4.2.5. ÄNKESKAP. FÖRÄLDRALÖSHET. ARV. HEMGIFT 154 2.4.3. SOCIALA KONTAKTER. HÄNDELSER. SEDVÄNJOR 1938 2.4.3.1. MORAL 2161 2.4.3.2. ÅTAGANDE. LÖFTE. PANT. ED. FÖRBUND 446 2.4.3.3. PRÖVNING 23 2.4.3.4. HJÄLP. VÄNLIGHET 919 2.4.3.5. SAMTYCKE. ÖVERENSKOMMELSE 275 7 2.4.3.6. KONFLIKT 1887 2.4.3.7. ÄRA 241 2.4.3.8. VANÄRA 233 2.4.3.9. ETIKETT. LÄMPLIGHET. VULGARITET 49 2.4.4. SPRÅK. KOMMUNIKATION 6 2.4.4.1. TALFÖRMÅGA. SÄTT ATT TALA. UTTALSKONST. RÖSTEGENSKAPER 210 2.4.4.2. UTSAGA 1976 2.4.4.3. SKRIVANDE 468 2.4.4.4. SPRÅKKONTAKTER. TEXTÖVERSÄTTNING 96 2.4.4.5. Språkliga termer 2.4.4.5.1. Namngivning; egennamn, smeknamn, termer för benämning av platser, nationalitet etc. 301 2.4.4.5.2. Ord med bildliga betydelser; jämförelser, poetisk användning 1370 2.4.4.5.3. Ord försedda med anmärkningar av SStp-redaktörerna om semantik, böjning, ursprung, eufemisering etc. 263 2.4.4.5.4. Betydelsen är inte tydligt definierad av SStp-redaktörerna 1074 2.4.4.6. ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION 2.4.4.6.1. ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION MED KROPPEN 348 2.4.4.6.2. ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION MED KROPP OCH FÖREMÅL 19 2.4.4.6.3. ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION. FÖREMÅL OCH NATURELEMENT 247 2.4.4.7. TYSTNAD 79 2.4.5. HANDLING. BETINGNING AV HANDLING. MÄNSKLIGA EGENSKAPER SOM BETINGAR HANDLING etc. 3974 2.4.5.1. FRAMGÅNG. VÄLSTÅND. FRÄLSNING 278 2.4.5.2. MISSLYCKANDE. OLYCKA. SVÅR SITUATION 413 2.4.6. ARBETE 12 2.4.6.1. ARBETSORGANISATION. UTFÖRANDE AV ARBETE. INSTÄLLNING TILL ARBETE. ARBETSRESULTAT 223 2.4.6.1.1. YRKE. SYSSELSÄTTNING. FUNKTION 976 2.4.6.1.2. ARBETSPLATS. PLATS FÖR FÖRVARING AV ARBETSRESULTAT 99 2.4.6.1.3. VERKTYG. REDSKAP. BEHÅLLARE. KÄRL 1062 2.4.6.1.4. ÄMNE. VÄTSKA. MATERIAL 389 2.4.6.2. LIVSMEDELSPRODUKTION 13 2.4.6.2.1. LANTEGENDOM. LANTBRUK. BONDEGÅRD 207 2.4.6.2.1.1. BOSKAP. ANDRA DJUR NÄRA FÖRKNIPPADE MED MÄNNISKOR. DJURUPPFÖDNING. BESEGRING. KÄRROR 790 2.4.6.2.1.2. JORDBRUK. TRÄDGÅRDSODLING 867 2.4.6.2.1.3. BIODLING 120 2.4.6.2.2. FISKE 129 2.4.6.2.3. JAKT 83 2.4.6.3. HANTVERK. INDUSTRI 481 2.4.6.4. BYGGNATION. BOENDE 297 2.4.6.4.1. KONSTRUKTION. BYGGNAD. HUS etc. 249 2.4.6.4.2. KONSTRUKTIONSDELAR. BYGGNADSDELAR. OMGIVNINGAR KRING EN KONSTRUKTION. OMGIVNINGAR KRING EN BYGGNAD. STÄNGSEL 338 2.4.6.4.3. MÖBLER. KÖKSREDSKAP. SÄNGKLÄDER. DUKAR. HANDDUKAR etc. 346 2.4.6.4.4. UPPVÄRMNING. BELYSNING 23 2.4.6.4.5. VATTENFÖRSÖRJNING. VATTENANVÄNDNING 51 2.4.6.4.6. ARBETE I OCH KRING KONSTRUKTIONEN. ARBETE I OCH KRING BYGGNADEN. HUSHÅLLSARBETE 125 2.4.7. TRÖTTHET. VILA. LEDIGHET. FIRANDE. LEKAR. MOTORISKA AKTIVITETER 535 2.4.8. SAKER OCH MÄNNISKA 22 2.4.8.1. SAKERS EGENSKAPER. ÖVERSKOTT AV SAKER. BRIST PÅ SAKER. SAKERS NYTTA etc. 772 2.4.8.2. FENOMEN RELATERADE TILL MATERIA 309 2.4.8.2.1. LJUS. MÖRKER. ELD. FÄRG 547 2.4.8.3. MATERIELLT VÄRDE 2.4.8.3.1. EGENDOM, VÄRDE, HANDEL, LÅN. LÖN. FÖRSÖRJNINGSMEDEL. HEMGIFT etc. 2935 2.4.8.4. FÖRSTÖRELSE. ÖDELÄGGELSE. SKADA 338 3. MÄNNISKA och UNIVERSUM och VÄRLDEN 4 3.1. TID 1182 3.1.1. FÖRFLUTEN TID 115 3.1.2. NUTID 16 3.1.3. FRAMTID 111 3.2. RUM 1108 8 3.3. RÖRELSE 1955 3.3.1. HASTIGHET 132 3.4. ÖMSESIDIGHET 3.4.1. FORM 357 3.4.2. STRUKTUR 293 3.4.3. DEL. HELHET 666 3.4.4. ANTAL. MÄNGD. DIMENSIONER 1593 3.4.5. INTENSITET. ACKUMULATION. FREKVENS 512 3.4.6. RELATION. ANVISANDE. LIKHET. SKILLNAD. BALANS. PROPORTIONER 902 3.4.7. FÖRÄNDRING. PROCESS. HÅLLBARHET. REPETERBARHET. TYPISKHET 389 SUMMA ALLA ENHETER 79782 Tabell 1 innehåller främst begrepp som tillsammans skapar klassificeringsschemat för Begreppslig ordbok över det fornpolska språket. Som bekant är begrepp en representation (återspegling, avbildning) av objekt i användarens medvetande och delas in i konkreta och abstrakta. De kännetecknas av att de inte är föremål för definition och har egna namn. Den språkliga process där namn tilldelas begrepp som är överordnade lexikaliskt material förenat genom en gemensam betydelse, hämtat ur en ordbok eller erhållet på annat sätt, kallas strukturerande konceptualisering. En begreppskategori är ett eller flera begrepp som placerats inom SPJS:s klassificeringsschema och utgör dess minsta, grafiskt avskilda del, markerad med ett nummer. Begrepp i begreppskategorier skrivs med versaler och skiljs åt med punkter om de förekommer i serie, se till exempel 2.4.3.7. ÄRA, 2.4.6.1.1. YRKE. SYSSELSÄTTNING. FUNKTION. Kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter tilldelas SPJS:s begreppskategorier på grund av sin betydelse. Alla namn på SPJS:s begrepp bildar det fornpolska ordförrådets begreppssystem. SPJS:s klassificeringsschema innehåller, utöver begreppskategorier, även beskrivande kategorier. Dessa kategorier tilldelades de kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter som hämtats ur Fornpolsk ordbok och vars beskrivning innehöll ytterligare information, till exempel metalingvistisk information om deras förekomst i bildliga betydelser eller om de aktuella enheternas användningsområde (t.ex. som egennamn eller smeknamn). Andra beskrivande kategorier grupperade de enheter (främst växt- och djurnamn) vars betydelser i Fornpolsk ordbok endast anges på latin. En separat beskrivande kategori samlade också de enheter vars betydelser inte var tydligt definierade i SStp. Dessa uppgifter kompletterar i viss mån bilden av det medeltida lexikonet och ger viss information om det fornpolska språket. Alla SPJS:s begreppskategorier, tillsammans med namnen på de begrepp som ingår i dem och de beskrivande kategorierna, bildar SPJS:s hierarkiska klassificeringsschema. När forskaren håller muspekaren över den begreppskategori i den elektroniska Begreppslig ordbok över det fornpolska språket som intresserar honom eller henne och väljer den, visas alla ordboksuppslagsord på skärmens högra sida; bland dem finns de autosemantiska enheter som tilldelats kategorin. Om man klickar på någon av dessa enheter omdirigeras användaren till ordboksartikeln, som innehåller den autosemantiska enhet som representerar det aktuella begreppet. 9 Den prototypiska autosemantiska lexikala enheten i SPJS är ett ordboksuppslagsord som representerar en lexikal enhet med en numerisk markering som används i denna ordbok och hänvisar till Fornpolsk ordbok samt en semantisk definition illustrerad med ett exempel försett med en lokalangivelse. Det kan vara en kontinuerlig autosemantisk enhet, till exempel spanie (1) 1. ‘sömn, ett tillstånd av fysisk och mental vila förenat med medvetandeförlust, somnus’: Gdy da mylym swogym spane (somnum) Fl 126, 4, sim. Puł. I ordboksartikeln kan det också finnas en diskontinuerlig autosemantisk enhet. Till exempel är den tredje autosemantiska enheten i ordboksartikeln śmiertny, śmirtny (3) 1. ~: śmiertny sen ‘död, morte’: Ten psalm powyada, yze Xps za nas szmyertny sen przyol y wstał z martwych, by nas ozywyl Puł 3 arg. 3. Kännetecken hos det lexikala material som representerar begreppet DRÖM/SÖMN i Begreppslig ordbok över det fornpolska språket online Sömn är ett naturligt kroppstillstånd som medför vila och återuppbyggnad och kännetecknas av minskad känslighet för stimuli, minimerad kontrollerad motorisk aktivitet, långsammare hjärtfrekvens, andning och andra kroppsfunktioner, slutna ögon och tillfällig medvetandeförlust. Analysen kommer att behandla begreppet DRÖM/SÖMN, som i SPJS representeras av 105 kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter. Begreppet DRÖM/SÖMN representeras i SPJS av 19 diskontinuerliga autosemantiska enheter och 86 kontinuerliga autosemantiska enheter. De tillhör 10 separata områden i det semantiska fältet som visas i tabell 2. Vart och ett av dem kompletterar de andra. Tabell 2. Lexikala representationer av begreppet DRÖM/SÖMN i SPJS – det semantiska fältets zoner Begreppet DRÖM/SÖMN – det semantiska fältets zoner 1) sömn som kroppstillstånd Lexikala representationer av begreppet DRÖM/SÖMN – sen (1) 1.; spanie (1) 1.; drz emanie (1); drzemota (1); uśnienie (1) 1.; nocleg (1); śpiączka, ordboksartikel we śpiączki (1); – spać sen, ordboksartikel spać (2) 1. ~; położyć się spać, ordboksartikel położyć (4) 1. ~; drzemotą uciążon, ordboksartikel (uciążyć) uciężyć (się) (2) 1. ~; poch wav ać się ze snu, ordboksartikel pochować, poch wa cić się, pofa cić (3) 2; – drzemać (1); kłaść się (4) 1. ~; morzyć, morzyć się (5) 4; (nadejść) nadyć, nadić (3) 3; 10 sova ut (1); väcka (1); väcka upp (1); återuppliva (1); återfå medvetandet (2) ~; väcka (5) 3; för 2) läggdags (förstasömn), pirwospy, pirzwospy (1) 3) platser, föremål och aktiviteter förknippade med sömn noc (3) 1. ~; nocleg (1); nocować (1); ostać, bywać na noc, ordboksartikel noc (4) 1. ~; na noc położyć, ordboksartikel położyć (3) 1. ~ dom (6) 3. ~; dormitarz (1); leg (1); leganie (2) 2; łóżko (1); łóżeczko (1); łóżnica (1); łoże (1) 1.a; łóżnica (2) ~; łóżnicki (1); łóżniczy (1); 2; łóżny (1); wyleganie (1); 2. posłanie, posłanie (1); zagłówek (1) 4) sömnstörningar bezsenny (1); kołczy móżdżek, ordboksartikel móżdżek (2) ~; nocnice (1); latawiec (1); miesięcznik (1) 1; namiesięcznik (1); niewyspanie (1) 5) drömmar och deras betydelser mara (1); sen (4) 2; sennik (1); snowe ukazanie, ordboksartikel ukazanie (3) 2; snowy (1); spanie (3) 2; śnić się (1); widzenie, widzienie (6) 4; wykładacz (2) 1. ~; zgadnienie (1); zgodnienie (1) 6) sömn som död spać 3.1. ~; spanie (2) 1. ~; usnąć (2) ~; uśnienie (2) ~; sen pokoja, ordboksartikel sen (3) 1. ~~; śmiertny sen, ordboksartikel śmiertny, śmirtny (3) 1. ~, (śmiertny) sen, ordboksartikel sen (2) 1. ~; usnąć s oczy, (w panie), we śmierci, ordboksartikel usnąć (3) ~, 11 w wiek ujej śmierci zaspać, ordboksartikel zaspać (2) 2. 7) sömn som att försumma något sova igenom, sova igenom (1) 1. 8) sex sen (5) 3; spać z kimś, ordboksartikel spać (4) 2; spanie (4) 3; nocny sen, ordboksartikel sen (6) 4. 9) motsatsen till dröm jaw czy jawa (1) 10) att inte sova sömn (7) 5.; uppvaknande (1); känsel (1) 1.; känna (1) 1.; vaksam (1) 1.; övernatta (1) Med hjälp av begripligheten hos de medeltida lexemens betydelse ur en nutida språkanvändares perspektiv kan flera ordgrupper urskiljas i det undersökta materialet. Detta illustreras av uppgifterna i tabell 3. Tabell 3. Semantiska kännetecken hos lexikala enheter som representerar begreppet DRÖM/SÖMN i SPJS Kännetecken hos autosemantiska enheter med avseende på deras betydelse Exempel 1) lexikala enheter som är helt obegripliga för en nutida språkanvändare domitarz ‘sovrum’ (1); leg ‘plats att ligga på’ (1); kołtczy móżdżek ‘kattens hjärna, betraktad som sömnmedel’ (2) ~; namieśęcznik ‘sömngångare’ (1); plurale tantum nocnice ‘mardröm, tung sömn med hallucinationer och kvävningskänsla’ (1); (pierwospy), pirwospy, pirzwospy ‘nattens första del, den del av natten då man faller i den första sömnen’ (1); pochwać, pochwać się, pofacić ‘hoppa upp, ställa sig upp, resa sig snabbt’ (3) 2; wyleganie ‘plats att ligga på, säng, bädd’ (1); zgodnienie ‘gissning, förklaring, här om förklaringen av en dröm’ (1) 2) Kompetenshomonymer gala (2), 2.; utläggare (2) 1. ~ försova sig (1). 1. 3) Ord i bildlig användning De förekommer huvudsakligen inom den semantiska zonen nr 6: sömn som död 4) Ord som används i samma eller liknande betydelser som i dag. Detta är den grupp av enheter som är mest frekvent representerad i det studerade materialet Exempel på lexikala enheter: sleep (1) 1.; spać 1.1. ~; spanie (1) 1. 12 Lexikala enheter som är helt obegripliga för en nutida språkanvändare, det vill säga semantiska arkaismer, utgör omkring 10 procent av de kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter som tilldelats begreppet DRÖM/SÖMN. I det undersökta materialet finns också sådana enheter som inte har förändrat sin fonetiska och grafiska form⁹ under språkets utveckling, men språkbrukarnas nuvarande språkliga kompetens får dem att missförstå deras betydelse. Jag kallar dessa typer av enheter kompetenshomonymer, och de är en typ av semantiska arkaismer. Onomasiologen ägnar dem särskild uppmärksamhet, eftersom de är synliga för SPJS-användaren genom sin – i själva verket skenbara – semantiska skillnad jämfört med andra ord som klassificerats under ordbokens enskilda begrepp. De kan väcka tvivel om riktigheten i deras tilldelning till en viss begreppskategori, vilket särskilt framträder när den lexikala representationen av ett visst begrepp i SPJS inte är omfattande. Uppgifterna i tabell 4 nedan visar exempel på kompetenshomonymer försedda med betydelser som hänför sig till det medeltida materialet och till dessa ords nutida betydelser. Tabell 4. Kompetenshomonymer i SPJS Lexikal enhet | Betydelse från SPJS (efter Fornpolsk ordbok) | Nutida betydelse piąć (2), 2. | ‘att snarka i sömnen’ | I dag har ordet piać tre betydelser: 1) att frambringa ett karakteristiskt, högt och pipande ljud (om en tupp); 2) att tala eller låta med hög, pipande röst; 3) att överdrivet prisa någon eller något wykładacz (2). 1. ~ | ‘om någon som tolkar drömmar’ | I dag är wykładacz: ‘en person som placerar något, t.ex. varor, på hyllor’ zaspać (1). 1. | ‘att somna’ | I dag är zaspać: ‘att vakna för sent’ Analysen av de lexikala enheter som representerar begreppet DRÖM/SÖMN i SPJS gör det möjligt att urskilja flera ordfamiljer, vilket visar det nära sambandet mellan semantik och ordbildning. ⁹När det gäller den grafiska formen bör det påpekas att fornpolska ord som skrivits i handskrifter ofta kräver transkription. 13 I det undersökta medeltida materialet bygger den talrikaste ordfamiljen på roten -sppresent i sådana protoslaviska ord som: *sъpati ‘sömn’ (Boryś 2005: 568), *usъpiti ‘att få någon att somna’ (Ibid.: 673), *sъnъ [< *sъpъnъ < *súpno-] ‘sovande, sömn’ (Ibid.: 541). Denna familj består av: 1) verb sova ut; sova igenom, sova igenom; sova sig igenom; sova; drömmas; somna in; söva; somna; försova sig; börja somna; somna 2) substantiv sömnbrist; pirwospy, pirzwospy; sömn; drömbok; sovande; koma; insomnande; 3) adjektiv bezsenny; snowy; Andra, mindre omfattande ordfamiljer som återfinns i det analyserade materialet representeras av följande grupper av enheter: – bädd; sovkammare; sängar; sängliggande; säng-; sängbräda; säng; – väcka; väcka upp; väcka; uppväcka; uppväcka; väcka; – natt; nattlogi; nattkärl; nattlig; övernatta; övernatta; – uppvaknande; återuppliva; återfå medvetandet; väcka ur sömn; – känsel; känna; vaksam; förnimma; – slumra; slumra till; slumrande; dåsighet; – stiga upp; stiga upp; gå upp; – ligga; läggande; läggande; – månadsskrift; månadsblad. De flesta av dessa ordfamiljer har berikats med många nya lexem under språkets utveckling; andra familjer har försvunnit, och nya familjer har också uppstått, vilka bidrar till det moderna begreppet DRÖM/SÖMN. Till de senare hör en grupp ord som är koncentrerade kring lexemet oniryzm, som betyder ‘ett sätt att framställa verkligheten på drömmens sätt’. Detta ord kommer från grekiskan, där óneiros betyder ‘sömn, dröm’. Det ordfält som detta ord har gett upphov till i polskan innehåller sådana avledningar av ordet oniryzm som: oniryczność, postoniryczność, onironauka, onironawigacja, oniryczny, onirycznie. 4. Slutsats Analysen av det äldsta polska ordförrådet som samlats under begreppet DRÖM/SÖMN i Begreppslig ordbok över det fornpolska språket möjliggjorde en bättre förståelse av språket genom att semantiska relationer som förekommer inom lexikala grupper från det polska språkets äldsta utvecklingsperiod upptäcktes. Kontinuerliga och diskontinuerliga autosemantiska enheter som representerar begreppet SÖMN i SPJS och som är belagda från 12th till början av 16th århundradet i polska språkarkaismer visar ordförrådets beständighet inom detta begrepp. De flesta analyserade ord används också i 14 oförändrade betydelser i dag. Detta beror sannolikt till stor del på deras frekventa användning genom det polska språkets historia, eftersom de rör så viktiga mänskliga frågor som kroppens funktion, vila och, i bildliga betydelser, även döden. Under analysen av de lexikala enheter som representerar begreppet DRÖM/SÖMN i SPJS urskildes ordfamiljer, vilket visade nära samband mellan semantik och ordbildning. Resultaten av de genomförda analyserna kan användas för komparativa studier med syftet att visa hur begreppet DRÖM/SÖMN verbaliserades under efterföljande utvecklingsstadier i det polska språket och att jämföra denna resurs med ord som fungerade inom detta begrepp i andra språk under deras tidiga utvecklingsstadier. REFERENCES Boryś Wiesław 2005: Słownik etymologiczny języka polskiego [Etymological Dictionary of the Polish Language], Kraków: Wydawnictwo Literackie. Dornseiff Franz 1934: Der deutsche Wortschatz nach Sachgruppen [The German Vocabulary by Subject Groups], Berlin, Leipzig: Walter de Gruyter & Co. Dornseiff Franz 1970: Der deutsche Wortschatz nach Sachgruppen [The German Vocabulary by Subject Groups], siebente Aufl., Berlin: Walter de Gruyter & Co. Hallig Rudolf, Wartburg Walther von 1952: Begriffssystem als Grundlage für die Lexikographie. Versuch eines Ordnungsschemas [Conceptual System as a Basis for Lexicography. An Attempt at a Classification Scheme], Berlin: Akademie-Verlag. Hallig Rudolf, Wartburg Walther von 1963: Begriffssystem als Grundlage für die Lexikographie. Versuch eines Ordnungsschemas [Conceptual System as a Basis for Lexicography. Attempt at a Classification Scheme], 2., neu bearb. und erweiterte Aufl., Berlin: Akademie-Verlag. HTOED 2009: Historical Thesaurus of the Oxford English Dictionary, ed. Ch. Kay, J. Roberts, M. Samuels, I. Wotherspoon, Oxford: Oxford University Press. HTOED: Historical Thesaurus of the Oxford English Dictionary, online version, chief editor Ch. Kay, Oxford: Oxford University Press, 2020. Internet Access: https://www.oed.com/public/htoed/loginpage. Jaberg Karl 1932: Sprachtradition und Sprachwandel [Language Tradition and Language Change]: Rektoratsrede gehalten an der 97. Stiftungsfeier der Universität Bern am 21. November 1931, Bern: Haupt. Puzynina Janina 1968: Co to jest onomazjologia [What is Onomasiology]. – Lingua Posnaniensis 12/13, 119–124. Roget Peter Mark 1852: Thesaurus of English Words and Phrases, Classified and Arranged so as to Facilitate the Expression of Ideas and Assist in Literary Composition, London: Longman, Brown, Green, and Longmans. 15 Roget Peter M. 2002: Roget’s Thesaurus of English Words & Phrases, 150th anniversary edition, written by G. Davidson, London: The Penguin Reference Library. Sieradzka–Baziur Bożena 2020: Onomazjologiczny słownik online. Metodologia, zawartość, wykorzystanie w badaniach na przykładzie „Słownika pojęciowego języka staropolskiego” [Onomasiological online dictionary. Methodology, content, use in research based on the example of the “Conceptual Dictionary of the Old Polish Language”], editorial board U. Bijak, M. Eder, A. Tyrpa, P. Żmigrodzki, Kraków: Institute of Polish Language PAS. SPJS 2015: Słownik pojęciowy języka staropolskiego [Conceptual Dictionary of the Old Polish Language], ed. B. Sieradzka–Baziur, Kraków: Institute of the Polish Language PAS. Internet Access: http://spjs.ijp.pan.pl. SStp 1953–2002: Słownik staropolski [Dictionary of Old Polish] 1–11, ed. S. Urbańczyk, Wrocław, Warszawa, Kraków: Ossoliński National Institute, Polish Academy of Sciences Publishing House, Institute of Polish Language PAS. SStpS 2014: Słownik staropolski. Suplement [Dictionary of Old Polish. Supplement] 1 (verba absentia), ed. E. Deptuchowa, Kraków: Institute of the Polish Language PAS. WSJP 2018: Wielki słownik języka polskiego [Great Dictionary of the Polish Language] PAN, ed. P. Żmigrodzki, Kraków: Institute of the Polish Language PAS. Internet Access: https://www.wsjp.pl. Zauner Adolf 1903: Die romanischen Namen der Körperteile: Eine onomasiologische Studie. Romanische Forschungen [The Romance Names of Body Parts: An Onomasiological Study] 14, 339–530. 16