scieee AI-readable full text Open interactive document viewer

Išėjusi pasilikti. In memoriam Kirstin Casemir

Grasilda Blažienė

Full text

Acta Linguistica Lithuanica 2026, vol. 94, s. 1–2 Innehållslänk / Contents link ISSN 2669–218X (elektronisk / online) FÖR ATT STANNA KVAR EFTER SIN BORTGÅNG Till minne av Kirstin Casemir (6 maj 1968, Lüneburg – 4 maj 2026, Göttingen) GRASILDA BLAŽIENĖ Institutet för det litauiska språket E-post: [email protected] https://doi.org/10.35321/all94–11 Onomastiker i mer än ett land skakades av dr Kirstin Casemirs för tidiga död, med tanke på hennes oändliga produktivitet och den omfattande forskning hon bedrev om namnmaterialet i sitt land, Tyskland. Hon hann vara överallt och samarbeta med forskare av namnmaterialet i många länder, med särskild uppmärksamhet, naturligtvis, på namnmaterialet i sitt hemland och i Europa i stort. Trots att hon var svårt sjuk firade hon sin 58-årsdag på sjukhuset. Forskaren var maximalist; för henne existerade inga oöverstigliga hinder. Den tidiga döden hos en kreativ, inspirerad och idéfylld människa skakade inte bara hennes kolleger, som arbetade i det 25-åriga projektet ”Ortnamn mellan Rhen och Elbe”, initierat av Niedersachsens vetenskapsakademi i Göttingen. Tysklands vetenskapsakademi stöder långsiktiga projekt. Inom ett av dem – ”Hydronymia Europea” – arbetade även författaren till dessa rader 1995–2005 och skrev två monografier. Projektet leddes av Wolfgang P. Schmid själv, som valdes till utländsk ledamot av Litauens vetenskapsakademi och till hedersdoktor vid Vilnius universitet. Ett nära och respektfullt band förenade honom också med K. Casemir, vars doktorsavhandling skrevs inom seminariet för historisk-komparativ och allmän språkvetenskap och försvarades under ledning av den mångårige prefekten W. P. Schmid. Kirstin talade mycket varmt om honom och betonade i inledningen till sin redan publicerade avhandling Ortnamnen i Wolfenbüttel-distriktet och staden Salzgitter att det var ett privilegium att studera för en sådan professor, något hon värderade högt, samtidigt som hon framhöll professorns Copyright © 2026 Grasilda Blažienė. Published by the Institute of the Lithuanian Language. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution Licence, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited. // Utgiven av Institutet för det litauiska språket. Denna artikel är fritt tillgänglig och distribueras enligt villkoren i licensen ”Creative Commons Attribution”, som tillåter obegränsad användning, distribution och återgivning i vilket medium som helst, under förutsättning att originalförfattaren och källan anges. Received: / Mottaget: 2026–05–11. Accepted: / Accepterat: 2026–05–14. 1 tålamod och välvilja. För att erhålla doktorsgraden behövdes i Tyskland också en andra opponent, och till denna utsågs professor Jürgen’Udolph, som aldrig tröttnade när det gällde att diskutera även en enda oikon­ym av okänt ursprung=. Kirstin blev professorens meningsfrände och medarbetare. För övrigt publicerades hennes doktorsavhandling i en separat volym år 2003 i Bielefeld, där det till och med finns ett regionalhistoriskt förlag. Vi kan inte skryta med sådana förlag. Forskarens tidiga död chockerade hennes närmaste kollega, medförfattare, medhjälpare och begåvade historiker – hennes make Uwe Ohainski, som följde Kirstin genom alla livets skeden och på alla vägar, arbetade tillsammans med henne i alla projekt, samt oss alla som hade kontakt med henne. Ortnamnen hade blivit Forskarens liv och identitet, eftersom de talade om och berättade så mycket om Kirstins hemland, dess historia, invånare och modersmål. Forskaren talade i Vilnius vid den andra internationella Alesandro Vanago-konferensen ”Namnet i språket, historien och självmedvetandet”, som ägde rum den 24–26 oktober 2007. Ämnet för Kirstins föredrag var ”Ortsname und Ortsnamen­geber” (på litauiska ”Ortnamnet och ortnamnsgivaren”), där hon betonade betydelsen av tillförlitlig information om ortnamn. Jag deltog också som författare i arbetet med att sammanställa den bok som Kirstin initierat Namen und Appellative der älteren Sprachschichten (på litauiska De äldre språkskiktens namn och appellativ). I boken, som publicerades i Tyskland 2015, ingår hennes artikel ”Altpreußische Toponyme als Gegenstand selbstständiger Untersuchungen” (på litauiska ”Gammalpreussisk toponymi som föremål för självständiga undersökningar”). Kirstin hade verkligen en stark ansvarskänsla; med öppet hjärta vände hon sig till människor, uppmuntrade och sporrade dem och arbetade själv oerhört mycket. Redan under studieåren arbetade hon som assistent. Därefter blev hon inbjuden att arbeta med Jacob Grimms och Wilhelm Grimms tyska ordbok vid Göttingens vetenskapsakademi och ansvarade för en ny version av ordbokens äldsta delar. År 2007 började hon arbeta i Akademiens projekt ”Ortnamn mellan Rhen och Elbe – onomastik i det europeiska rummet” (på tyska ”Ortsnamen zwischen Rhein und Elbe – Onomastik im europäischen Raum”); hennes arbetsplats låg då redan i Münster (Westfalen). Hon blev projektledare och arbetade fram till sin död. Tillsammans med kolleger publicerade K. Casemir två serier av den westfaliska ortnamnsboken (på tyska Westfälisches Ortsnamenbuch) och den niedersachsiska ortnamnsboken (på tyska Niedersächsisches Ortsnamenbuch). Hon var medförfattare till flera volymer och skrev inte bara om frågor inom det lågtyska onomastikområdet. Författaren till dessa rader blev inbjuden till Münster för att expertgranska projektet. De utmärkta kollegerna och akademiens medarbetare hindrade inte arbetet, men allt måste göras i tid. Kirstin var knuten till flera föreningar för språkvetare, namnforskare och historiker och medverkade vid utgivningen av tidskriften ”Beiträge zur Namenforschung” (på litauiska ”Onomastikens arbeten”). Det är viktigt att nämna att hennes arbeten 2019 belönades med det prestigefyllda Henning Kaufmann-priset. Den tyska onomastiken har förlorat en enastående människa, som inte arbetade för modebetonade dagsländor utan för en onomastik som kommer att bestå även när vi inte längre finns. Kirstin Casemir fann också tid för studenterna. Från 2002 arbetade hon vid Göttingens universitet (på tyska Georg-August-Universität Zu Göttingen), och från 2007 undervisade hon studenter, naturligtvis i onomastik, även vid Westfaliska Wilhelm-universitetet (på tyska Westfälische Wilhelms-Universität Münster). Hennes spår är djupa; i dem finns varken vrede eller ett påträngande hävdande av den egna sanningen. Kirstin Casemir var en fri människa, medveten om vad som var viktigt för henne och hennes land. 2