Fizikos terminų kūrėjas I. Končius

Eglė MAKARIŪNIENĖ SKAPARE AV FYSIKTERMINOLOGI I. KONČIUS År 1996, då 110-årsdagen av fysikern och hembygdsforskaren professor Ignas Končius födelse uppmärksammades i stor omfattning, studerades arkivmaterialet i Vilnius universitets, Litauens vetenskapsakademis och Martynas Mažvydas nationalbiblioteks handskriftssamlingar återigen mer ingående. Samtliga nämnda bibliotek har samlingar efter professor Ig. Končius. Ig. Končius föddes den 31 juli 1886 i byn Purvaičiai, i den avlägsna socknen Kantaučiai i Žarėnai härad i Samogitien (nuvarande Plungė kommun). Han studerade vid progymnasiet i Palanga och gymnasiet i Liepāja. År 1913 tog han examen från fakulteten för fysik och matematik vid universitetet i Sankt Petersburg och blev behörig fysiker. Vid sidan av sitt huvudämne var Ig. Končius en aktiv hembygdsforskare och samhällsmedborgare samt grundare och ordförande för många föreningar. Ett av hans verksamhetsområden, nära förbundet med hans fysikerutbildning, var fysikterminologi och utarbetandet av en ordbok över fysiktermer.1 Hans beslut att ägna sig åt vetenskap, hans samhällsengagemang och intresse för frågor som var aktuella för Litauen påverkades utan tvivel av fadern Antanas Končius. Han var en bildad och välbärgad jordbrukare och gömde och spred litauiska böcker i Kantaučiai-trakten under pressförbudets tid. Han var också en av finansiärerna bakom återuppbyggnaden av Žlibinai kyrka, som planerades i slutet av 1800-talet – han köpte material till kyrkbygget och anlitade hantverkare.2Vetenskapsaka- 1 Končius I. Terminai fizikos reikalams // Lietuva, 1923, Nr. 108, 109, 125, 141, 149, 209, 218, 233, 234, 275, 277, 278, 285, 286; 1924, Nr. 3, 30; Švietimo darbas, 1924, Nr. 9, 10 ir 11; To paties. Dėlei lietuvių kalbos vidurinėse mokyklose // Lietuvos žinios, 1914 m. birželio 20 d., nr. 134. P. 1. Parašas: Jus; Kaulakienė A. Rankraštinio I. Končiaus fizikos vadovėlio kalba // Lituanistika. 1984. Nr. 3(19). P. 18–27; Tos pačios. Lietuvių fizikos terminografijos pradmenys // Lituanistika. 1993. Nr. 3(13). P. 32–43; Tos pačios. Profesorius Ignas Končius ne tik fizikas, bet ir terminologas // Fizikų žinios. 1996. Nr. 10. P. 16–18. 2 Kviklys B. Mūsų Lietuva: Krašto vietovių istoriniai, geografiniai, etnografiniai bruožai. V.: Mintis, 1992. T. 4. S. 84. 63 I Vetenskapsakademins handskriftssamling (MABR) finns tre anteckningsböcker efter A. Končius.3 A. Končius var skrivkunnig. Dessa böcker är skrivna på litauiska på samogitiska, polska och ryska, från 1869 till 1900. Några anteckningar från 1904 och 1905 finns bevarade. De beskriver meteorologiska observationer, läkemedelsrecept, metoder för målning och förgyllning – ”hur man förgyller gult” – samt anteckningar om skörden: ”atols aug dydelej diel dydun lytun”. Gårdens inkomster och utgifter räknas upp. Familjens viktigaste datum har skrivits ned: „Den 23 februari 1873 giftermål med Anastasia i Plungė på söndagen.<....> Den 25 januari 1875 föddes en dotter.<....> Den 29 juli 1882, klockan 9 på kvällen, på Petrusdagen, föddes en son.<....> Den 3 november 1884, klockan 8 på morgonen, föddes en son, döpt till Stanisław. <....> Den 31 juli 1886 föddes en son, döpt till Ignatius i Kantaučiai.“4 Den sista raden i anteckningen anger födelsedatumet och doporten för den blivande professorn Ignas Končius. Ignas var familjens yngsta barn. På en liten lapp har en översättning av ryska ord till litauiska skrivits ned5 (de litauiska orden har också skrivits med kyrilliska bokstäver). Orden på lappen är numrerade. De är 20 till antalet. Det rör sig främst om hushållsföremål och maträtter. Alla ord är inte korrekt översatta. Här återger vi ordlistan från lappen: „1. Вещи – дайктай. 2. Учебныя – дель моксла. 3. Доска – тоблице. 4. Игрушка – забава. 5. Мячикъ – пилка. 6. Пасуда – Инда. 7. Тарелка – торелка. 8. Чашка – блюделись. 9. Блюдо – блюдась. 10. Горшок – пуделись. 11. Котель – Катълась. 12. Кувшинъ – Узбонась.13. Кастрюля – Узбонась. 14. Самоваръ – Самаворась. 15. Кушанья – валтисъ. 16. Щи – копуста. 17. Каша – Каша. 18. Супъ – виралась. 19. Жаркое – каршть<имась>. 20. Кулебяка – кепенис судзюовесь“. Ett ord, som vi ser, är förknippat med undervisning – för vetenskapen. 3 MABR F. 12, B. 1683, B. 1684, B. 1685. 4 MABR F. 12, B. 1685, L. 5. 5 Ibid. S. 7. 64 Det finns också en historia om namnet Končius. Ignas bror Petras studerade vid prästseminariet i Peterburg och tvingades byta efternamn från Končius till Končevskij för att det skulle motsvara hans andliga stånd och polska trosbekännelse. Oförmögen att stå emot sådana övertalningsförsök sökte han stöd hos språkforskaren Kazimieras Jaunius (1849-1908), som vid den tiden (1898-1906) undervisade i grekiska, latin och hebreiska vid den andliga akademin i Peterburg. Denne förklarade för honom att efternamnet Končius härstammade från ett samogitiskt uttryck: ”Per končią savo” och att det därför inte behövde ändras; det passade väl för hans framtida prästämbete. Men brodern Petras blev aldrig präst.6 Detta är några fragment ur manuskript och berättelser om prof. Ig. Končius familjs anknytning till ordöversättning och språkforskare. 1 Ur berättelsen av Ig. Končius son Algirdas. 65