Terminų aiškinimas mokslo populiarinamuosiuose tekstuose

Ona PETRĖNIENĖ Vilnius pedagogiska universitet FÖRKLARING AV TERMER I POPULÄRVETENSKAPLIGA TEXTER I populärvetenskapliga texter som riktar sig till allmänheten¹ presenteras det mest aktuella och intressanta vetenskapliga materialet på ett enkelt och begripligt sätt: de senaste idéerna, upptäckterna och så vidare. Dessa texters viktigaste funktion är att ”förmedla sakinformation, och för att göra den attraktiv kläs den i bildens och känslans dräkt, det vill säga man strävar också efter effekt och övertygelsekraft” (Župerka 1997: 83) – vid sidan av den informativa funktionen realiseras även den expressiva och den appellativa. För att påverka mottagaren och väcka dennes intresse för de frågor som tas upp tenderar man att använda språkmedel på ett icke-standardiserat och kreativt sätt, med utgångspunkt i vardagliga situationer. Saklig precision, logik och faktatillförlitlighet i populärvetenskapliga texter är oskiljaktiga från åskådlighet, känsloladdning och subjektiv värdering. Till skillnad från i en vetenskaplig text, där avsändaren vänder sig till en lika kvalificerad specialist som själv kan ”tänka i abstrakta kategorier, syntetisera komplicerad vetenskaplig information och tillägna sig den på ett kreativt sätt” (Bitinienė 1997: 27), förbereds mottagaren av populärvetenskapliga texter på att på ett adekvat sätt uppfatta den information som presenteras in- ¹ Populärvetenskapen i Litauen började utvecklas mer intensivt i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första årtionden. Under denna period publicerade J. Adomaitis (Šernas), P. Avižonis, J. Basanavičius, K. Būga, J. Jablonskis, A. Janulaitis, J. Šliūpas, P. Vileišis och många andra forskare från den tiden populärvetenskapliga artiklar där ”grunderna i olika vetenskaper förklarades på ett populärt sätt och läsarna bekantades med de termer som var mest nödvändiga för allmänbildningen” (Palionis 1995: 268). Även i dag ägnas populärvetenskapen stor uppmärksamhet – i strävan att tillgodose samhällets intellektuella behov blir den allt viktigare. Beroende på mottagarens möjliga ålder, utbildning och så vidare kan populärvetenskapliga texter utformas på olika sätt. För att överblicka de vanligaste sätten att förklara termer bygger denna artikel på texter avsedda för en bred publik. Merparten av de undersökta texterna utgjordes av serien Mokslo naujienos visiems. 42 formationen. Man försöker förutse alla komponenter i den vetenskapliga framställningen som mottagaren kan ha svårt att förstå och söker sätt att förklara dem. I de nämnda texterna undviker man abstraktion – varje påstående försöker man underbygga med kända fakta och illustrera med konkreta exempel. Särskild uppmärksamhet ägnas åt termer, eftersom deras stora mängd eller olämpliga användning gör texten svår att förstå och begränsar mottagarens möjligheter att intressera sig för vetenskapliga nyheter. Termer – den viktigaste och mest informationsrika delen av vetenskapsspråkets lexikon – används i alla vetenskapliga stilvarianter2 (den stilistiska egenskap som realiseras är saklig precision), men fungerar olika i var och en av dem3. Med hänsyn till att mottagaren är obestämd försöker man i populärvetenskapliga texter bara ta med de termer som är oumbärliga. Företräde ges åt termer inom olika vetenskapsgrenar som redan är etablerade i språket; nya och tvivelaktiga termer undviks, och man är obenägen att skapa nybildningar4. Alla termer som används i populärvetenskapliga texter kan delas in i sådana som inte kräver någon ytterligare förklaring och sådana som mottagaren kan missförstå eller förstå fel utan ytterligare förklaring. I populärvetenskapliga texter förklaras inte allmänna kategoriska begrepp som är lika viktiga för alla vetenskaper (till exempel, 2 A. Bitinienė urskiljer, med hänsyn till ”vetenskaplig stilens icke-lingvistiska faktorer, särskilt de ständigt föränderliga målen för kommunikationsakten i vid bemärkelse, särarten i deltagarnas relationer och verkliga texters funktion inom den vetenskapliga verksamhetens sfär” (Bitinienė 1997: 27), tre huvudsakliga understilar inom den vetenskapliga stilen – den teoretiska (specialiserade), den pedagogiska och den metodiska – samt den populärvetenskapliga understilen, som enligt forskaren tillhör den vetenskapliga stilens periferi. 3 Atsižvelgdamas į terminų funkcionavimą tekste, V. Leičikas (Лейчик 1990: 82) pateikia tokią tekstų klasifikaciją: terminų kuriamieji (tekstai, kuriuose aprašomos naujos teorijos, koncepcijos, nauji išradimai ir atradimai, kt.), terminų vartojamieji (antriniai informaciniai dokumentai, mokslo populiarinamieji, publicistikos tekstai, kt.) ir terminų įtvirtinamieji (terminų žodynai, enciklopedijos, kt.) tekstai. 4 Terminologų teigimu (žr. Gaivenis 2002: 27), kiekvienas abejotantis dėl vieno ar kito termino turi teisę kurti savo naujadarą, tačiau tikėtina, kad nauji ar mažai žinomi terminai gali atitolinti mokslo populiarinamuosius tekstus nuo sudėtingesnių mokslinių tekstų, kurių pagrindą sudaro standartizuoti ar atitinkamų institucijų aprobuoti terminai. 43 re, hypotes, metod, utveckling, samband, system osv.) eller termer från specifika vetenskapsgrenar som mottagaren förväntas känna till genom sin allmänbildning. Det rör sig om grundläggande begrepp inom olika områden, vilka ingår i den allmänna utbildningens läroplaner. Exempelvis behöver termer som betecknar ljud (t.ex. balsis VanagMVP 82, priebalsis VanagMVP 82), ordklasser (t.ex. daiktavardis KeinTA 69) eller orddelar (t.ex. galūnė KeinTA 19, priesaga VanagMVP 65, šaknis VanagMVP 67) inte förklaras i populärvetenskapliga texter om språkvetenskap. I populärvetenskapliga texter om botanik förklaras inte namn på välkända växter (t.ex. notrelė JankevRGA 11, pakalnutė JankevRGA 24), ämnen (t.ex. chlorofilas JankevRGA 9) eller processer (t.ex. fotosintezė JankevRGA 9) och liknande. Inte heller förklaras närmare termer som kännetecknas av semantisk precision och tydlig motivation; det är relativt lätt att förstå vissa sammansatta termer (sammansättningar) vars betydelse framgår av termens inre form, till exempel: maitinamoji terpė RimkSBP 7 eller žvaigždėlapis SviderskŽ 11, ilgaamžiškumas SkliutKI 5 och liknande. Naturligtvis finns det alltid en möjlighet att mottagaren inte förstår de nämnda termerna. Betydligt värre är det emellertid när populärvetenskapliga texter inte förklarar ovanliga termer som endast används i facklitteratur och som mottagaren inte kan förstå utan ytterligare förklaring. Terminas „jau pačia savo sandara turi teisingai orientuoti vartotojus“ (Keinys 1980: 32), tačiau kartais vidinė termino forma adresatą gali klaidinti. Tokiais atvejais adresantas ne tik bando iškelti požymius, kurie gali likti nepastebėti, bet ir stengiasi numatyti termino suvokimo klaidas ir netikslumus. Pvz.: Pirčiupių – Valkininkų pušynuose vasarą nesunku aptikti rausvais žiedais žydinčią gvazdikinių šeimos rūšį – lietuvinę naktižiedę. Nedaug yra rūšių, kurios pasaulio botanikams (juk lotynų kalba yra tarptautinė mokslo kalba ir kiekviena augalų rūšis turi lotynišką vardą) primena Lietuvą. Ir nebūtinai šios rūšys turi būti išplitusios tik Lietuvoje. Pakako, kad jas pirmąkart aprašė botanikai, dirbę Lietuvoje ir tą vardą pasiūlė. Lietuvinė naktižiedė auga tik Pietų Lietuvoje, Baltarusijoje, Lenkijoje, Ukrainoje JankevRGA 29–30. Sakalas keleivis. Sakalas keleivis visai nekeliauja; jis sėslus paukštis. Dalis paukščių net lieka žiemoti ten, kur perėjo, o išskridusieji paprastai 44 återvänder till det gamla boet BalaševIRK 52. Av rädsla för att mottagaren kan tolka de presenterade termerna på sitt eget sätt förklaras deras egentliga motivation, och man försöker så detaljerat som möjligt klargöra deras faktiska betydelse. I populärvetenskapliga texter ägnas störst uppmärksamhet åt specifika termer från enskilda vetenskapsgrenar. För att göra den presenterade informationen tillgänglig för alla som vill ta del av den söker man sätt att förklara dessa termer på ett enklare och mer begripligt sätt5. Ett av de sätt att förklara termer som oftast används i populärvetenskapliga texter inom olika inriktningar är att definiera det föremål, fenomen eller förlopp som termen betecknar. Man utgår från en partiell definition: man försöker inte räkna upp alla egenskaper hos det objekt som termen betecknar, utan fokuserar på den egenskap som är viktigast i det aktuella sammanhanget6. Exempel: Pilkalniai – det är fästningar avsedda att skydda livet för invånarna i trakten GimbutBPL 116. Kolesterol är ett ämne som är nödvändigt för att upprätthålla normal livsfunktion SkliutKI 28. Definitionen kan uttryckas på andra sätt: den förbindande formuleringen7 kan uttryckas med orden kallas eller benämns; framställningen avlägsnar sig från definitionens strikta struktur (förklaringen liknar mer en berättelse). Exempel: Bakterier utvecklas ofta tillsammans med svampar, och omvänt. En sådan ömsesidig samverkan kallas synergism Lu- 5 Sätt att förklara termer har behandlats tämligen ingående av lingvister i andra länder – L. Batašiova (Баташёва 1985), I. Kvitko (Квитко 1976), E. Lazarevič (Лазаревич 1978), E. Nikitin (Никитин 1970) och många andra. I Litauen är detta område fortfarande föga utforskat. 6 Jämför: I ordboken över internationella ord definieras termen elektrolyt som ”ett ämne vars molekyler, när de löses upp eller smälts, sönderfaller i joner (salt-, syra- och baslösningar, smälta salter osv.)” (TŽŽ 1969: 205). I en populärvetenskaplig text om fysik finner vi följande förklaring av termen: ”elektrolyter är lösningar av syror, baser eller salter som innehåller rörliga joner – bärare av elektrisk ström” (DavidavGJP 20). Texten handlar om elektrokemiska reaktioner och joner med positiv och negativ laddning. Därför är det enligt avsändaren inte alls viktigt på vilket sätt ett visst ämne sönderfaller i joner – genom upplösning, smältning eller på annat sätt. I definitionen behålls endast det som hjälper läsaren att förstå den aktuella situationen. 7 Tre delar urskiljs i en definition: ”det som ska definieras (definiendum), den definierande formuleringen (definiens) och den förbindande formuleringen (uttryckt med orden är, kallas, betyder). En definition är en likhet mellan det som definieras och den definierande delen” (VLE 2001: 645). 45 gauskB 6. Avtalet kan föreskriva att stater som inte undertecknat det kan ansluta sig senare. En sådan anslutning kallas accession eller adhesion LydekPPKS 138. Definitionen, som ett sätt att förklara en terms betydelse, används i alla undertyper av den vetenskapliga stilen (ofta är den ett sätt att introducera nya termer), men i populärvetenskapliga texter kan den kompletteras med värderande inslag som inte hör till fackspråket. Exempel: Nickel är en vit metall med gulaktig nyans. Den är hård och går att polera väl. Föremål belagda med blankt eller mattpolerat nickel ser mycket vackra ut DavidavGJP 34. Bland sådana ärftliga sjukdomar kan fenylketonuri nämnas. Det är en sjukdom som leder till intellektuell funktionsnedsättning, men som numera framgångsrikt behandlas med en lämplig diet SinkGLŽ 5. När det beskrivna objektet karakteriseras mer ingående försvinner den standardiserade och vetenskapligt strikta tonen – den formella kommunikationssituationen övergår i ett mer intimt samtal. Termer förklaras ganska ofta genom att deras ursprung redovisas. En uppgift om ursprunget hjälper till att förstå hur termen används och gör det möjligt att få en inblick i dess natur. Beroende på det objekt som termen betecknar finns det två sätt att förklara dess ursprung: 1) termens tillkomsthistoria redovisas, till exempel: I början av 1900-talet började balterna kallas aistier. Namnet hämtades från den romerske historikern Tacitus, vars verk ”Germania” (98 e.Kr.) nämner Aesti, Aestiorum-stammen, ett folk som bodde vid Östersjöns östra kust (enligt Tacitus ”på Sveberhavets högra strand”). Det vore troligen riktigare att kalla människor som talar baltiska språk för aistier än att använda den konstgjorda benämningen balter, men det är oklart om Tacitus med namnet avsåg alla balter, preussarna eller endast dem som bodde kring Aistmares GimbutBPL 12. År 1839 framställdes världens första antifriktionslegering, babbitt, av förhistoriska metaller – tenn och bly. Legeringen uppkallades efter sin upptäckare, ingenjören Babbit. Den används vid tillverkning av glidlager JanulMM 11; 2) det anges vilket språk termen kommer från och vilken motivation termen har8. Exempel: Nu har vi redan syntetiska inhibitorer, som kallas 8 I den lingvistiska litteraturen kallas detta sätt att förklara termer ofta för termens etymologi (se Куликова, Салмина 2002: 149). 46 retardanter (eng. ”retard” – fördröja, hindra). Detta är fysiologiskt aktiva ämnen som också reglerar växternas tillväxt. De bromsar stjälkarnas tillväxt, påverkar fotosyntesen, ämnesomsättningen, växternas blomning och andra tillväxtprocesser ŠimkKPAA 15. År 1941 isolerade en grupp amerikanska forskare för första gången vitamin B₉ ur spenatblad; vitaminet kallas också folsyra (lat. ”folium” – blad). Det produceras endast i växternas blad ŠimkKPAA 19. Genom att avslöja den ursprungliga betydelsen visar avsändaren inte bara hur genomskinlig termens betydelse är, utan hjälper också läsaren att komma ihåg en mer komplicerad term. Samtidigt försöker man berätta om det fenomen som gav termen liv. Detta sätt att förklara termer är ändå inte särskilt framgångsrikt – termens tillkomsthistoria förklarar inte alltid själva termen, och utan kunskaper i det angivna språket kan det dessutom vara svårt att komma ihåg den motivation som man urskiljer. Kanske är det av den anledningen som termens ursprung ofta bara är kompletterande information inom parentes, vid sidan av en betydligt mer omfattande förklaring av begreppet. I populärvetenskapliga texter kan båda sätten att förklara termers ursprung användas sida vid sida – i en och samma mening. Ofta beror detta bruk på avsändarens önskan att förklara synonyma termer. Som redan nämnts beror valet av förklaring av termens ursprung på själva det objekt som benämns. Exempel: En annan liknande form av blodbrist, som tiotals miljoner människor i malariaområden lider av, är Cooleys anemi (uppkallad efter läkarens efternamn) eller talassemi (av de grekiska orden ”thalassa” – hav, vilket anger att sjukdomen förekommer vid kusterna, och ”haima” – blod) SinkGLŽ 40. Att inrikta sig på termens ursprung är också typiskt för specialiserade vetenskapliga texter och läromedel, men i populärvetenskapliga texter försöker man inte behålla en saklig samtalston efter att ha hänvisat till ursprungskällan – förklaringen kan fortsätta med exempel från vardagliga situationer. Exempel: I vidare bemärkelse kallas alla slags förändringar hos metaller, orsakade av den yttre miljön, för metallkorrosion. Själva termen ”korrosion” är av latinskt ursprung och betecknar nedbrytning och rostbildning i en metallegering eller ett metallföremål. Även föremål av koppar och mässing korroderar. De täcks inte av brunaktig rost, utan av en grönaktig beläggning. Liknande beläggningar bildas på silvermynt och silverföremål, eftersom silver vanligen legeras med koppar. Aluminium, zink och 47 föremål av bly korroderar också. Det räcker att lägga gurkor i lag i en aluminiumkastrull eller låta surkål stå där i några dagar, så rostar kärlet så småningom igenom. Metallen har alltså en stor nackdel – den korroderar DavidavGJP 5–6. Avsändarens eller mottagarens praktiska erfarenheter (t.ex. den nämnda inläggningen av gurkor eller syrningen av kål i en aluminiumkastrull) kan tas med som ett kompletterande och mycket övertygande material. I populärvetenskapliga texter används vardagliga situationer ofta för att förklara termer. Exempel: I början av 1900-talet valde den unge amerikanske forskaren T. Morgan bananflugan – drosophila – för sina genetiska studier. Vi har alla sett denna fluga: i skafferier och källare svärmar små flugor kring plockad frukt, vin och jästa sylter. Det är den berömda drosophilan, vars studier tusentals forskare ägnade hela sitt liv åt (=vigdes åt) SinkGLŽ 11. Kombinationen av vetenskapliga och vardagliga stilkomponenter framhäver det särpräglade hos populärvetenskapliga texter. I populärvetenskapliga texter kan termer förklaras med hjälp av synonymer⁹ som används i andra typer av texter. Synonymer används oftast för att förklara internationella termer – bredare spridda varianter i språket anges bredvid dem. Exempel: Denna ämnesomsättningsdefekt gav inga andra särskilda symtom förrän barbiturater började användas som sömnmedel år 1903: barbital, fenobarbital (läsarna känner kanske bättre till namnen veronal och luminal) m.fl. SinkGLŽ 42. Det enda kemiska ämne som kan tillföra energi i detta system är väte. Dess elektro- 9I en exemplariskt ordnad terminologi begränsas synonymi så långt som möjligt – målet är att varje begrepp ska betecknas med endast en term. Synonyma termer är dock talrika. St. Keinys har utförligast behandlat orsakerna till deras uppkomst (Keinys 1980). Enligt honom uppstår synonymer på grund av en oenhetlig terminologi; egna termer skapas när man inte känner till, inte accepterar eller inte litar på termer som används av andra författare – allt detta leder till att både internationella och rent litauiska synonyma termer uppstår. Dessutom ”bildas en del synonyma termer när nybildningar eller översättningslån skapas vid sidan av ord från folk- eller litteraturspråket som har blivit termer”, eller när ”kortare, inte sällan enordiga termer i vissa fall skapas vid sidan av två- och flerordiga sammansatta termer”; ”det händer också att synonyma termer uppstår när man söker ett mer korrekt uttryck” (Keinys 1980: 100, 101). 48 våra biologiska katalysatorer, eller enzymer, överför till syremolekylen JasaitGE 9; även litauiska motsvarigheter förekommer, till exempel: I läger från den perioden finner man harpuner, fiskben, nötskal, skal av agar (vattennötter), ormbunksrötter, fågelben m.m. GimbutBPL 28. Detta är tecken på livets energi och dess förnyelse, centrala i det kvinnliga chthoniska (jord-) och lunära (måncykel-) symbolsystemet GimbutBPL 33. På så sätt förklaras termerna utan att de särskilt framhävs. Ett annat sätt att förklara termer genom synonymer, där en internationell term anges bredvid den litauiska10, är mer inriktat på specialisten inom det aktuella vetenskapsområdet – en kvalificerad mottagare: det litauiska ordet är ofta nytt som term, och därför anges också den internationella motsvarigheten, som används i facklitteraturen men inte är allmänt spridd. Man kan anta att en sådan förklaring har en didaktisk funktion för den som inte är specialist – det är sannolikt att mottagaren, efter att ha bekantat sig med termen, lättare förstår den också i en annan vetenskaplig text. Exempel: För att bättre förstå varför man intresserar sig så mycket för mutationsframkallande faktorer måste man nämna orsakerna till organismers naturliga (spontana) mutabilitet och för en kort stund förflytta sig till en avlägsen forntid LekeveEG 14. Korrosionsprocessen förstärks om inte bara en, utan flera sorters mikroorganismer utvecklas på ytan, till exempel bakterier och mikroskopiska svampar (mikromyceter) LugauskB 6. Det har observerats att synonymer vanligen anges för att påminna om en redan känd term som förklarats tidigare i texten, eller när en term används endast vid enstaka tillfällen. Termer förklaras målande och övertygande med metaforer och liknelser. Metaforer kan också användas som synonymer – ”ett sem som för metaforen närmare de allmänt använda synonymerna urskiljs 10I vissa vetenskapers (t.ex. botanikens, medicinens m.fl.) språk är latinska ord och ordkombinationer också vanliga. Exempel: På polyeten växer och utvecklas mikroskopiska svampar, särskilt släktena Penicillium och Aspergillus LugauskB 14. Till exempel saknar den hemolytiska streptokocken (Streptococcus haemolyticus) flageller, vilka vissa bakterier tillfälligt kan förlora RimkSBP 12. Den latinska motsvarigheten anges i populärvetenskapliga texter vanligen i precisionssyfte. Det är inte riktigt att betrakta detta bruk som ett sätt att förklara termer i populärvetenskapliga texter avsedda för en bred publik. 49 eilutės“ (Batašėva 1985: 142). Pvz.: Ilgiau stebėdami dangų, išvysite „krintančių žvaigždžių“ – meteorų, sen bei ten žvaigždžių fone skriejančių dirbtinių Žemės palydovų, o gal ir įspūdingą žalsvai rausvais atspalviais vilnijančią šiaurės pašvaistę SviderskŽ 19. Kaip matyti, termino meteoras sinonimu vartojamas metaforinis junginys „krintanti žvaigždė“, turintis realizuotą semą „tvykstelėti“ ir tikslinamas pažyminiu „krintanti“, yra visiškai galimas termino reikšmės aiškinimas11. Arba: Pastaruoju metu išskirta daugiau kaip 40 giberelinų (grupė augimą skatinančių hormonų; iš jų geriausiai ištirta ir veikliausia yra giberelino rūgštis) – augalo stiebo augimo „kontrolierių“ ŠimkKPAA 14. Saulės gelmės yra milžiniškas branduolinių reakcijų katilas, kuris sunaudoja vandenilį ir gamina helį JuškMŽS 12. Mokslo populiarinamuosiuose tekstuose metafora, kaip papildomas aiškinimo elementas, gali atlikti ir kitą funkciją – padėti atskleisti terminu įvardyto reiškinio ar proceso reikšmę. Akivaizdi orientacija į buitinio stiliaus metaforizaciją – „juntame artimumą kalbamiajam daiktui, tiesioginį kalbėtojo sąlytį su juo“ (Župerka 1997: 62). Pvz.: Jau šio šimtmečio pradžioje mokslininkams buvo žinoma dar viena augalų „mėgstama“ medžiaga, nuo kurios gerėja jų „apetitas valgant“ azotą. Šios medžiagos – vitamino B6 (piridoksino) – išaiškinimui pagrindus padėjo amerikietis A. Maisteris ŠimkKPAA 18–19. Tokia vartosena padeda sudaryti įspūdį, kad tekstas nėra sudėtingas, kad jį gana lengva suprasti, nes informacija pateikiama tiesiogiai ir paprastai. Tillgänglighetsprincipen kan också förverkligas med jämförelser, som i populärvetenskapliga texter oftast bygger på välkända föremål och företeelser. Exempel: Radiationsmutagenes kan- 11 I populärvetenskapliga texter markeras metaforer eller metaforiska uttryck ofta med citationstecken. Vissa författare använder citationstecken för att undvika ansvar för en inexakt och stilistiskt omotiverad metaforisering (Пахутин 1988: 23; jfr Abaravičius 2002: 210–211), men i populärvetenskapliga texter markeras de oftast för att lyfta fram ”författarmetaforer – nya, oväntade jämförelser mellan begrepp” (Marcinkevičienė 1991: 19). Det råder inget tvivel om att denna överdrivna användning av citationstecken är olämplig – ”citationstecken kring en författarmetafor berövar den en del av sin charm och sina friska associationer” (Marcinkevičienė 1991: 20). I många fall borde citationstecken användas mer återhållsamt och varsamt i populärvetenskapliga texter. 50 föras med toppen av ett isberg som sticker upp ovanför vattenytan. Liksom den största delen av isberget ligger under vatten, består också den främsta mutagena faran av kemiska föreningar, även om de påverkar kromosomerna mindre kraftigt än strålning SinkGLŽ 26. Punktkorrosion är farlig. Ofta är den knappt synlig för blotta ögat och tränger djupt in i metallen. Bildligt talat blir metallen liksom stucken med en vass nål. Denna korrosiva nedbrytning främjas av de galvaniska mikroelement som bildas, vars mer aktiva delar löses upp DavidavGJP 10. Sådana associationer ”gör det möjligt att bättre förstå och följaktligen tillägna sig det nya stoffet” (Полищук 1977: 17). Användningen av språkmedel som inte kännetecknar vetenskapliga texter – metaforer och jämförelser – visar på det språkliga särdraget hos populärvetenskapliga texter. I populärvetenskapliga texter kan också mindre traditionella sätt att förklara termer användas – när en term förklaras kan icke-verbala uttrycksformer tas till hjälp, exempelvis diagram, scheman, bilder med mera. Exempel: De (fornborgarna – O. P.) kännetecknas av streckornerad keramik (streckornerad, eller ritsornerad, kallas den eftersom kärlens väggar gneds med en knippa gräs) (fig. 31) GimbutBPL 64–65. När mottagaren ser ett exempel på streckornerad keramik blir det lättare att förstå den information som presenteras. Som exemplen ovan visar förklaras termer i populärvetenskapliga texter ofta på flera olika sätt, inte bara ett. Man nöjer sig inte heller med att förklara termen – man strävar efter att mottagaren ska komma ihåg den. För detta används olika medel: upprepning, påminnelse och så vidare. Exempel: Agaren – vattenkastanjen – har försvunnit från Litauens sjöar JankevRGA 12. Längre fram i texten: Den tidigare nämnda agaren (som har försvunnit från Litauen) finns fortfarande i sjöar i Lettland och Belarus JankevRGA 14. Den upprepade termen förklaras inte närmare. Användningen av termer i populärvetenskapliga texter gör det också möjligt att tala om determinisering – att termer övergår till att bli vanliga ord. Ett av villkoren för determinisering är ju att ”termen måste vara allmänt spridd och känd inte bara bland specialister” (Gaivenis 1997: 7). Det är dessvärre svårt att avgöra i vilken utsträckning populärvetenskapliga texter kan påverka denna komplicerade process – för att kunna dra mer välgrundade slutsatser skulle en mer ingående undersökning behövas. 51 Sammanfattande slutsatser 1. Termer som används i populärvetenskapliga texter riktade till en bred allmänhet kan delas in i termer som inte kräver någon ytterligare förklaring och termer som mottagaren kan missförstå eller inte förstå alls utan en sådan förklaring. 2. I populärvetenskapliga texter förklaras oftast inte allmänna kategoribegrepp som är lika viktiga inom alla vetenskaper, eller termer från specifika vetenskapsgrenar som är välkända genom den allmänna utbildningen. Vissa sammansatta termer eller sammansättningar förklaras inte heller närmare, eftersom deras betydelse framgår av termens inre form. 3. I populärvetenskapliga texter ägnas särskild uppmärksamhet åt specifika termer inom olika vetenskapsgrenar – man söker sätt att förklara dem enklare och mer begripligt. Termer kan förklaras genom att: 1) ge en definition av det föremål, den företeelse eller den handling som termen betecknar, 2) redogöra för termens ursprung, 3) använda synonymer, 4) använda bildliga språkliga medel – metaforer och jämförelser, 5) använda icke-verbala uttrycksmedel: diagram, scheman, bilder med mera. Oftast förklaras termer på flera olika sätt, inte bara ett. 4. De sätt att förklara termer som används i populärvetenskapliga texter är ofta analoga med dem som används i vetenskapliga texter, men de kan skilja sig åt i fråga om språkliga uttrycksmedel. Dessutom kan valet av språkmedel i populärvetenskapliga texter bero på sådana icke-lingvistiska faktorer som mottagarens ålder eller det presenterade stoffets komplexitet. ŠALTINIAI BalaševĮRK – Balaševičius B. 1977: Įrašytas į Raudonąją knygą, Vilnius. DavidavGJP – Davidavičius E. 1979: Galvanotechnika ir jos panaudojimas, Vilnius. GimbutBPL – Gimbutienė M. 1985: Baltai priešistoriniais laikais; Vilnius. JankevRGA – Jankevičienė R. 1978: Retieji globotiniai augalai, Vilnius. JanulMM – Janulis V. 1986: Metalai ir mes, Vilnius. JasaitGE – Jasaitis A. 1978: Gyvybės energetika, Vilnius. JuškMŽS – Juška A. 1966: Mūsų žvaigždė – Saulė, Vilnius. 52 KeinTA – Keinys St. 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius. LeckevEG – Leckevičius R. 1980: Ekologinė genetika, Vilnius. LydekPPKS – Lydecka A. 2002: Protokolo pagrindai kiekvienam..., Vilnius. LugauskB – Lugauskas A. 1983: Biokorozija, Vilnius. RimkSBP – Rimkūnas A. 1983: Slėpiningas bakterijų pasaulis, Vilnius. SinkGLŽ – Sinkus A. 1979: Genai, ligos, žmogus, Vilnius. SkliutKI – Skliutauskas J. 1979: Kaukazo ilgamečiai, Vilnius. SviderskŽ – Sviderskienė Z. 1983: Žvaigždynai, Vilnius. ŠimkKPAA – Šimkūnas R. 1980: Kaip padidinti augalų apetitą, Vilnius. VanagMVP – Vanagas A. 1982: Mūsų vardai ir pavardės, Vilnius. LITERATŪRA Abaravičius J. 2002: Skyrybos stilistika, Vilnius. Баташёва Л. А. 1985: Некоторые принципы подачи терминов в научно-популярной литературе (на материале лингвистических работ). – Вопросы стилистики: Стилистика художественной речи, Саратов, 134–148. Bitinėnė A. 1997: Funkciniai stiliai: sakinio ligis ir struktūra, Vilnius. Gaivenis K. 1997: Terminizacija ir determinizacija. – Terminologija 4, 4–7. Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius. Keinys St. 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius. Куликова И., Салмина Д. 2002: Введение в металингвистику (лингвистическая терминология в коммуникативно-прагматическом аспекте), Санкт-Петербург. Квитко И. С. 1976: Термин в научном документе, Киев. Лазаревич Э. А. 1978: Искусство популяризации науки, Москва. Лейчик В. М. 1990: Особенности функционирования терминов в тексте. – Филологические науки 3, 80–87. Marcinkevičienė R. 1991: Kabutės: būtinybė ar balastas. – Gimtoji kalba 8, 18–20. Никитин Е. П. 1970: Объяснение – функция науки, Москва. Пахутин П. И. 1988: Слова в кавычках в научном тексте. – Сложные синтаксические конструкции и их текстообразующая функция, Алма-Ата, 20–24. Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, Vilnius. Полишук Г. Г. 1977: Приёмы научно-популярного изложения, Москва. TŽŽ 1969: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius. VLE 2001: Visuotinė lietuvių enciklopedija 1, Vilnius. Župerka K. 1997: Stilistika, Šiauliai. 53 EXPLANATION OF TERMS IN POPULAR SCIENCE TEXTS Summary Terms used in popular science texts addressed to the mass reader could fall into two groups: those that need no additional explanation and those that might be misunderstood or not understood by the addressee without additional explanation. Common categorial concepts (e.g. hypothesis, method, law) equally important in all sciences and terms of separate sciences (e.g. names of sounds or parts of speech, etc.) that should be understood within one’s general knowledge need no additional explanation. Terms of precise semantics and clear motivation are also not explained exhaustively as the meaning of some compound or complex terms is revealed by the inner form of a term itself. In popular science texts the main focus is on specific terms of separate sciences, i.e. it is looked for the ways to make the explanation of terms as simple and understandable as possible. In popular science texts, terms can be explained by defining them (1), by revealing their etymology (2), by presenting synonyms (3), expressive means of language such as metaphors and similes (4), or non-verbal means of expression (e.g. diagrams, schemes, pictures, etc.) (5). Terms are frequently explained not by one but rather by several different ways. Ways of explaining terms in popular science texts are often analogous to those used in science texts, however, they may differ in means of linguistic expression. Selection of language means in popular science texts may depend on such non-linguistic factors as age of the addressee or composition of the material presented. Ona PETRĖNIENĖ Gauta 2003-10-20 Vilniaus pedagoginis universitetas Lietuvių kalbos katedra T. Ševčenkos g. 31, LT-2009 Vilnius 54