Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai

TERMINOLOGI OCH NUTID Jonas KLIMAVIČIUS Litauiska språkets institut LITAUISK TERMINOGRAFI: DRAG FRÅN DET FÖRFLUTNA, NUTIDA SVÅRIGHETER OCH UPPGIFTER Lietuvių terminija prasideda su pirmąja lietuviška knyga (1547) – Martyno Mažvydo katekizmu (ir elementoriumi) – už Lietuvos Didžiosios Kunigaikštystės ribų, kai lietuvių kalba nebuvo – niekur! – oficialioji, valstybinė, net kanceliarinė. Universitetiniu laikotarpiu (1579–1832) nebuvo ir universitetinė. Buvo tik bažnytinė, nors nelengvai patekusi ir į Bažnyčią, vėliau ir iš jos stumta ir daug kur išstumta. Beveik tris šimtmečius lietuvių terminijos objektas daugiausia buvo bažnytinis arba teologinis ir filologinis. Dar didesnis lietuviškas paradoksas: mokslo terminijos sistemingesnis kūrimas ir tvarkymas prasidėjo tada, kai buvo prarastas valstybingumas (1795), uždarytas universitetas (1832) – XIX a. viduryje. Jis sutapo su trečiuoju bandymu sukurti bendrinę rašomąją kalbą – šiokiuokt žemaičių tarmės pagrindu, kuris nebuvo sėkmingas. Jurgis (vienuolis Ambraziejus) Pabrėža (1771–1849), dvejus metus studijavęs Vilniaus universitete ir jį palikęs 1794 m. dėl sukilimo represijų, savo mokslinę (greta apaštalavimo) veiklą plėtojo gimtajame žemaičių krašte: 1821 m. parašė Dictionarium Botanicum Latino Samogiticum (Lotyniškai žemaitiškas botanikos žodynas) – 860 vardų, II redakcija – 1400 vardų (rankraštis neišlikęs); 1834 m. – Wardau taislynee Augimuiu – 11 p., Sryje Balsenyny Billu Zemayt. Lomynnių (abėcėlinis lotyniškai lietuviškas augalų morfologijos terminų sąrašas) – 505 p.; pagrindinis – 1843 m. Tayslós augumynis – 980 p., rengtas spaudai, bet tik dalis, pavadinta Botanika, arba Taislius auguminis, paskelbta Amerikoje 1900 m., kai jau buvo pietų vakarų aukštaičių tarmės ir Mažosios Lietuvos gramatikų pagrindu susidariusi naujoji rašomoji kalba. Po 1863 m. sukilimo daug šviesuolių ištrėmus, Bažnyčią suvaržius, 1864 m. uždraudus spaudą, lietuvybė ir raštingumas laikėsi knygne- 9 šyste, mokslas – pavieniais šviesuoliais. Toks buvo Laurynas Ivinskis (1810–1881), universiteto jau neragavęs, bet pats – tarsi žmogus universitetas. Parengė 3 300 vnt. mineralogijos ir botanikos sisteminį vardyną Prigimtìmėnė: I – Žemėimìna, II – Žoliėmina, grybų atlasą – 226 vnt. (su piešiniais), o iš jo visų darbų susidaro apie 6 000 terminų. Šių žemaičių terminologinis palikimas nemažai nagrinėtas: Pabrėžos – botanikų J. Dagio, K. Jankevičiaus, A. Lekavičiaus ir kt., kalbininko K. Gaivenio ir kt.; Ivinskio – kalbininkės A. Auksoriūtės (daktaro disertacija). Labai glaustai galima apibendrinti, kad Pabrėža ir Ivinskis: 1) pagal sistematiką inventorizavo labai daug gyvosios kalbos augalų, grybų, mineralų ir kt. vardų; 2) nepaprastai daug sukūrė (to reikalavo jų rinkinių spragos, dar daugiau – sistematika, plačiai išeinanti už Lietuvos augalų arealo) pagal lietuvių kalbos žodžių darybos polinkius (taisyklių dar nebuvo) ir net visai individualių darinių (Ivinskis – apie 1 500); 3) skolinius vartojo saikingai, pirmenybę šiuo atveju teikė vertiniams ir sekiniams. Jų palikimo dalelė yra tapusi, iš dalies ir dabar tampa gyvuoju terminijos paveldu. Iš kitų to laiko mokslo ir kalbos veikėjų minėtinas A. Kašarausko (1821–1882), K. Drąsutavičiaus (apie 1850 – apie 1905) liaudies ir mokslo terminijos palikimas. Den framväxande nationella befrielserörelsen gav upphov till den underjordiska pressen (Aušra, Varpas, Žemaičių ir Lietuvos apžvalga, Tėvynės Sargas), och 1904 återvanns pressfriheten. Terminologin började först och främst växa fram ur tradition, tidigare arbete och arv – 1906–1907 utkom Žolynas. Lietuvos augalų žodynas ir augalų taislas (omkring 3 000 termer), av Povilas Matulionis (1860–1932), som hade vuxit fram ur den nationella väckelserörelsen. Som själva titeln visar användes arbeten av Pabrėža och Ivinskis, men också uppgifter från det levande språket. En medveten och nyskapande syn på normering hade emellertid redan utformats – fyra principer som syftade till att ”mångfalden av motsägelser skulle minska; i det levande folkspråket, och ännu oftare i skrifter, betecknas ofta 2–3 helt olika växter med ett och samma ord, och omvänt: en växt har flera olika namn. – I sådana fall tog jag endast upp de namn som antingen är mer utbredda, eller mer träffande uttrycker växtens egenskaper, eller har äldre ursprung, eller bättre styrks av våra närmaste folks språk: lettiska, polska och ryska” (3) – motsvarigheterna på dessa språk anges i ordboken. År 1907 grundades Litauiska vetenskapssällskapet, som genom att främja litauisk vetenskap också naturligtvis väckte frågan om litauisk terminologi. År 1913 höll sällskapet … 10 Den 12 (25) juni läste Kazys Grinius (1866–1950) vid mötet ett föredrag med titeln Apie botanikos organografijos lietuviškąją terminologiją, som 1914 trycktes i Lietuvių tautoje (och även utgavs separat som särtryck). Här uttrycktes tydligare än av P. Matulionis det viktigaste kravet på en vetenskaplig term – att den inte har synonymer (den andra sidan av saken är entydighet). Sällskapet hade också som mål att ge ut läroböcker – för detta behövdes det i ännu högre grad och snabbare att skapa och normera termer. I juli 1911 skrev Jonas Jablonskis från kurorten Bad Elster till Jonas Basanavičius: ”Det förefaller mig som om vetenskapssällskapet bland annat borde utarbeta en terminologi för litteraturen: den behövs inom alla vetenskapsgrenar. Terminologin kommer naturligtvis inte att utarbetas slutgiltigt av sällskapet, men det borde tillföra mycket klarhet och enhetlighet i den blandning av termer som vi nu ser i vår litteratur” (Jablonskis 1985: 71)1. Voronež, som låg bakom världskrigets front, var en verkstad för litauisk terminologi – där samlades Pranas Mašiotas, Marcelinas Šikšnys, Zigmas Žemaitis och Konstantinas Šakenis hos Jonas Jablonskis och skapade, diskuterade och godkände tillsammans – ämnesspecialisterna och språkvetaren – matematiska, fysikaliska och kemiska termer. Jablonskis var då redan en mycket erfaren terminolog, en produktiv skapare av nybildningar, med en framgångsrik metod (smida ord så som folk smider). Renhetsprincipen är grundläggande i Jablonskis terminologiska synsätt; tyvärr har man senare, liksom i dag, antingen ignorerat eller glömt den, eller förvanskat den med misslyckade nybildningar. Resultatet av diskussionerna i Voronež blev en terminologiskola (och ett förfarande) samt två ordböcker, utgivna i Kaunas, den återupprättade litauiska statens tillfälliga huvudstad: M. Šikšnys Aritmetikos ir algebros terminų žodynėlis (1919, 47 s.) och Z. Žemaitis Geometrijos ir trigonometrijos terminų rinkinėlis (1920, 99 s.). Krigsministeriet gav 1919 ut Kariškas lietuviškai-rusiškas ir rusiškai-lietuviškas žodynėlis (106 s.), som såvitt känt sammanställdes av Petras Ruseckas. År 1920 utkom 1 Vid den tiden uppstod också idén om ett uppslagsverk på båda sidor av Atlanten där litauer bodde. Kazimieras Būgas uppfattning är mycket karakteristisk (i ett brev till Kleopas Jurgelionis den 9 (22) april 1911): ”Enligt min mening behöver vi en helt annan sorts uppslagsverk: ett litauistikens uppslagsverk. <...>. I litauistikens uppslagsverk borde allt som berör Litauen i vidaste mening ingå” (Būga 1961: 928). 11 Jurgis Elisonas Zoologijos sistematikos terminų žodynėlis (144 s.) (dess författare gav 1932 ut Lietuvių sodiečių technikos žodyno mėginimą – som särtryck ur Archivum Philologicum, 1932, vol. 3, s. 126–167). År 1920 utkom A. Maciejauskas Technikos žodynėlis (141 s.), sammanställd med hjälp av kommunikationsministeriets terminologikommission; i Prakalboje sägs att man också hade tagit till vara Jonas Jablonskis råd. Jablonskis själv bedömde ordlistan mycket kritiskt: ”<…>: allt som är lätt att skriva är inte lätt att rätta” (Jablonskis 1935: 287), och förklarade följande om sin roll efter att oväntat ha fått höra talas om den: ”Så här var det: ingenjör A. Maciejauskas kom till mig en eller två gånger för två år sedan och frågade vad jag tyckte om några ord (termer) som han behövde; om några av dessa ord sade jag vad jag tyckte – och det var allt; att han i sin ordlista skulle säga att han hade haft nytta av mina ’råd’, hörde jag inget om då; jag visste inte heller då att han skrev någon ordlista för tekniker” (Jablonskis 1935: 287). Utifrån mina egna dystra erfarenheter kan jag tillägga att lingvister än i dag utsätts för liknande skämt… Den 14 mars 1921 inrättades en terminologikommission vid utbildningsministeriet. Både Jablonskis och Būga deltog i dess arbete. Arbetet gick dock trögt och ojämnt, eftersom det inte fanns fler kvalificerade lingvister, medan de okvalificerade kommissionsledamöterna saknade åtminstone kunskap om terminologiska principer och i allmänhet om teorin för det gemensamma språket och dess normering, liksom insikten om att de saknade denna kunskap. Detta kom tydligast till uttryck i en överdriven, oprofessionell purism och klumpigt bildade nyord (inte ens Jablonskis kunde med sin auktoritet och lärdom hejda detta, och Būga motsatte sig det inte tillräckligt, trots att han i allmänhet ogillade lånord, vilket framgår av hans recension av Zoologijos sistematikos terminų žodynėlio). Just därför skrev Jablonskis 1925: ”Kommissionen måste ha slitit ut sig eller kommit något ur kurs” (Rygiškių Jonas 1935: 308). Han bedömde också kritiskt det häfte som terminologikommissionens sekreterare Antanas Vireliūnas vårdslöst hade sammanställt, Įvardai arba terminai, priimti terminologijos komisijos (1924, 144 s.) – om accis, juridik, vägar m.m. (Rygiškių Jonas 1935: 322–324). Under hela denna fula historia, som inte heller är bortglömd i dag, gick även A. Vireliūnas (?) goda term įvardas (:įvardyti) nästan helt förlorad (den användes ändå av terminografer bland litauer utomlands, B. Stundžia och P. Mažeika; V. Vintartas använde till och med įvardotyra); i dess aktiva ordförråd nämns nu kanske bara kraštotyra. När Jablonskis hade av- 12 gått ombildades kommissionen den 25 mars 1925 och J. Balčikonis, J. Talmantas, K. Alminauskis, A. Salys och P. Skardžius invaldes, men efter att Jablonskis avgått som ordförande upplöstes den i juni 1926. Mer framgångsrik var Terminologikommissionens (sektionens) verksamhet inom Litauiska språkföreningen under 1930-talet: 1938 utkom Bendroji filosofijos terminija (granskad, kompletterad och godkänd av LKD:s terminologisektion. Utarbetad av prof. St. Šalkauskis, med 1 660 termer på litauiska, franska, tyska och ryska samt en del med förklaringar och exempel); även Bendroji pedagogikos terminija utarbetades av Šalkauskis (en tredjedel granskades) (1 600 termer, varav 600 hämtade från BFT), men då hann arbetet inte slutföras och publiceras. Botaniska ordbokskommissionen, under ledning av L. Vailionis, sammanställde och granskade (i början deltog även P. Matulionis vid mötena), och utarbetade med P. Skardžius som konsult och J. Balčikonis som rådgivare verket Lietuviškas botanikos žodynas, som utkom 1938. Del I. Växtnamn, botanisk farmakognostisk nomenklatur och växtsystematik, red. J. Dagys (589 s.). Ordboken omfattar cirka 3 300 normativa termer på latin, litauiska, tyska, ryska, polska och lettiska, med litauiska synonymer och varianter från talspråk och skrift, en litauisk-latinsk namnförteckning samt en ordlista över latinska adjektiviska artnamn. LBŽ är alltså en omfattande ordbok – en tesaurus – inte bara över vetenskaplig terminologi utan också över folklig terminologi. Den systematiska bedömningen av alla växtnamn som samlats in vid den tiden utgjorde ett betydande stöd (även om materialet var otillräckligt trots att det hade samlats in i stor mängd) för redaktörerna av den akademiska Lietuvių kalbos žodyno. Under denna period växte behovet av terminologi snabbt, och många terminologisamlingar och små samlingar publicerades i tidskrifter och tidningar (Švietimo darbas, Lietuvos mokykla, Kosmos, Logos, Ateitis, Teisė, Lietuva, Lietuvis m.fl.); fler terminologiska ordböcker och ordlistor planerades eller började sammanställas (juridik, järnväg m.m.), men man hann inte färdigställa dem innan landet åter förlorade sin självständighet (1940). Ändå är ministeriekommissionernas tröghet påfallande, medan universitetskommissionerna inte hade hunnit visa sig, trots att terminologiarbete bedrevs vid Vytautas Magnus-universitetet. Terminologikommissionens organiserade och produktiva arbete inom Litauiska språkföreningen är värt att notera. Det mest positiva var att den ordning för organiserad utarbetning, granskning och godkännande av termer som Jablonskis hade inlett befästes och till och med institutionaliserades, även om institutionaliseringen utan Jablonskis (eller andra lingvisters) insats förvandlades till en maskin utan motor. 13 Från de fruktbara åren 1938 fram till 1954, då Teisinių terminų žodynas utkom (240 s., 2 072 huvudtermer + 3 870 undertyper av termer), sammanställd av A. Žiurlis (och byggd på mellankrigstidens arbete) och godkänd av terminologikommissionen vid Litauiska språk- och litteraturinstitutet inom Litauiska SSR:s vetenskapsakademi, gapar en stor lucka i terminografin. Där märks endast A. Novodvorskis lilla Trumpas rusiškai-lietuviškas techninis žodynas från 1949 (127 s.). Terminologikommissionen, som nämnts ovan, ansvarade från 1952 för språklig konsultation och viss granskning av terminologiska ordböcker (den började verka 1945 vid vetenskapsakademiens presidium och flyttades 1951 till Litauiska språkinstitutet). Vid olika tidpunkter och med varierande arbetsinsats arbetade N. Grigas, A. Kučinskaitė, J. Paulauskas, V. Bartusevičius och V. Labutis där under J. Kruopas ledning – alla lämnade senare detta arbete. K. Gaivenis arbetade nästan ensam i omkring tio år, tills han överarbetade sig och blev sjuk. År 1954 utkom den första normativa ordboken över det gemensamma språket (om än inte heltäckande) – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vid utarbetandet gav ett tiotal vetenskapsspecialister från olika ämnesområden terminologisk rådgivning. Flera av dem blev senare sammanställare av terminologiska ordböcker, sannolikt uppmuntrade av DLKŽ:s ansvarige redaktör Jonas Kruopas. Nu följde det årtionde då den litauiska terminografin skördade frukterna av sitt arbete; under det utkom: V. Gudelis Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas (1956, 220 s., cirka 5 000 termer); Bibliotekinė ir bibliografinė terminologija, häfte 1, sammanställt av I. Kisinas (1956, 48 s.); Fizikos terminų žodynas, red. P. Brazdžiūnas (1958, 123 s.); Sportinių terminų žodynas, ansvarig sammanställare V. Steponaitis (1959, 340 s.); Rusų-lietuvių kalbų politechninis žodynas, redaktionskollegiets ordförande A. Novodvorskis (1959, 518 s.); J. Čeitys Melioracijos terminų žodynas (1960, 283 s.); A. Krutulis Trumpas muzikos žodynas (1960, 208 s., cirka 1 500 termer); K. Daukšas Chemijos žodynas (1960, 449 s.); Literatūros terminų žodynas, sammanställt av J. Petronis, V. Vanagas och A. Zalatorius (1962, 80 s., cirka 3 000 termer);²; A. Jurevičius och A. Čižas Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas (1962, 99 s.); Botanikos terminų žodynas, sammanställt av Bo- 2 År 1961 utkom även L. Timof Icevs och N. Vengrovs översatta, för skolbruk avsedda förklarande Literatūros mokslo terminų žodynėlis (208 s.; de litauiska exemplen valdes ut av J. Vildžiūnas). 14 tanikos žodyno komisija, vyr. red. prof. J. Dagys (1965, 663 p.); Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas, ats. red. akad. K. Meškauskas (1966, 291 p.); M. Mikalajūno Trumpas rusų–lietuvių kalbų sinoptinės meteorologijos terminų žodynas (1966, 39 p., rotaprintu). Kiek vėliau išleisti A. Trečiokaitės Informatikos terminų žodynas (1969, 96 p.), V. Anskačio ir M. Kilo Rusų–lietuvių kalbų žemės ūkio terminų žodynas (1971, 364 p.) ir lietuvių–rusų–vokiečių kalbų Aiškinamasis medienos apdirbimo terminų žodynas (1971, 119 p.). Minėtinas ir B. Augustino, P. Danisevičiaus ir K. Miecevičiaus (ats. red. P. Pošiūnas) Trumpas kriminalisto žinynas (1970, 184 p.), prie kurio terminijos norminimo daug prisidėjo J. Kruopas ir K. Gaivenis. Termordböcker sammanställdes oftast av de främsta ämnesspecialisterna själva och/eller av kollektiv vid vetenskapliga institutioner. Även om generationer av forskare och språkvetare, institutioner, ideologier och andra grundläggande förhållanden förändrades genom omvälvningarna i statens och nationens liv, bestod strukturen för sammanställning och godkännande av termordböcker. Nästan alla de nämnda ordböckerna granskades av Terminologijos komisija, även om de betydelsefulla Politechninis žodynas och Žemės ūkio terminų žodynas inte godkändes. Naturligtvis hade dessa ordböcker många ämnesmässiga, lexikografiska och språkliga brister. De grundläggande bristerna var den rysk-litauiska tvåspråkighet som ockupationen förde med sig och dess oundvikliga följd – en mängd ryska översättningslån, som dessutom propagandistiskt framställdes som en berikning av det litauiska språket, inte sällan ryska kalkeringar och, i mindre utsträckning men ändå märkbart, främmande ord. Nästan alla ordböcker var av samma typ – tvåspråkiga, rysk-litauiska; de polytekniska och jordbrukstekniska saknade till och med litauiskt register. Endast litteraturordboken (litauisk-rysk) och botaniken utmärkte sig, eftersom ämnet självt kräver även latin; ytterligare några ordböcker – musik, markavvattning, kemi, botanik och trä – var förklarande. Först 1958 utkom den enda avvikande ordboken, A. Novodvorskis Anglų–lietuvių kalbų politechninis žodynas (172 s., omkring 10 000 termer, utan litauiskt register, ej godkänd). Först 13 år senare – 1971 – utkom återigen Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas (600 s., omkring 17 000 termer, litauiskt och engelskt register, granskad av Terminologijos komisija) och R. Kelbauskienės och J. Kazėnos lilla Anglų–lietuvių kalbų melioracijos ir žemėtvarkos terminų žodynas – minimumas (1971, 31 s.). Här bör också nämnas de internt utgivna verken – J. Vosyliaus latinsk-litauisk-engelsk-tysk-rysk Trumpas farmaci- 15 nis poliglotinis žodynas (1970, 350 p.) ir J. Starkaus ir A. Šuopio parengtas Klinikinių diagnozių žodynėlis (1971, 182 p.). Mokomųjų vidaus leidybos terminų žodynėlių (studentams, paprastai rotaprintiniu) būta ir daugiau (anglų–lietuvių, vokiečių–lietuvių, prancūzų–lietuvių), vienas pirmųjų ir didesnių – V. Nečiūno English-Lithuanian Medical Dictionary (1962), minėtinas taip pat V. Nečiūno Basic Affixes and Word Roots for Medical Terminology (1967, 128 p.). Detta är inte rätt plats att närmare behandla den tidens teoretiska och metodiska grund för terminografin. I huvudsak hade dessa frågor förblivit klara sedan tidigare, även om förutsättningarna för att stärka dem inte var gynnsamma. Ju längre man kom bort från den goda starten, traditionen och till och med den ganska goda kontinuiteten, desto oftare dök dessa frågor upp för redaktörerna själva – inte bara som problem utan tyvärr också som kriser. Så blev det med Medicinsk termordbok – bland redaktörerna själva fanns diametralt motsatta uppfattningar om språklig renhet, arbetet med ordboken körde fast, problemen bröt igenom i pressen, till och med i partipressen – den enpartistiska Tie-soje; manuskriptet recenserades många gånger, stoppades, lades på is och specialredigerades – den utkom (i en upplaga på 20 000 exemplar!) först 1980 (996 s.), som ett slags svar på de oförsiktiga och ibland lättsinniga uttrycken för den purism (som kallades borgerlig) som då hade tilltagit kraftigt – latiniserad och relatiniserad; viktigast av allt var att valet av dess normer lämnades helt oklart: ”Där förlitauiserade latinska och litauiska motsvarigheter anges bredvid varandra, ska de betraktas som likvärdiga och användas efter eget val” (3). En sådan oklar normering förekom varken tidigare eller senare; alltid – oavsett om det förklarades eller inte – var den första termen den primära normvarianten. Nu fick man välja: abasi – oförmåga att gå, ablak-tation: 1. avvänjning av spädbarn, 2. sinläggning, abplepsi – blindhet, ab-rosion – 1. svält, 2. utmattning, akne – finnar, adipositas – fetma, katarasis – 1. tarmtömning, kognition – tänkande, gargalism – kittling, insomnia – sömnlöshet, instillation – ingjutning och så vidare i all oändlighet! Och redan före den citerade ordbokens principer stod det: ”På grund av vissa termers skilda egenskaper tillämpas de nämnda elementen (dvs. ’förlitauiserad latinsk term, rent litauisk term’ – J. K.) inte på samma sätt för alla termer. För många termer inom klinik, farmaci, mikrobiologi och cytologi används (= brukas – J. K.) endast den förlitauiserade latinska formen” (3), och därefter tillades: ”I sammansatta termer anges av utrymmesskäl oftare endast de sam- 16 litauiserade latinska former” (3). Den snedvridna, överlatiniserande principen för ordboken är således helt tydlig. Men den är fullständigt obegriplig och saknar grund. Latin är medicinens (liksom anatomins, fysiologins, botanikens och zoologins) grundläggande språk, och ordboken förmedlar först och främst den internationella normen – en latinsk (eller latiniserad) term. Varför då litauisera den, om det finns en genuint litauisk term, en legitim nationell variant som är livsnödvändig för det litauiska språkbruket? Naturligtvis påverkade ordboken kanske inte språkbruket särskilt mycket i fall som ablepsijos, katar(s)io, kogitacijos, gargalizmo och liknande; normerna drogs åtminstone något i litauisk riktning (men först efter drygt ett årtionde) av Medicinos enciklopedija (bd 1, 1991; bd 2, 1993). Men i de fallen – också välkända och betydelsefulla – där språkbruket redan hade både ett internationellt ord och en litauisk motsvarighet, och ofta även en ersättningsterm, styrde ordboken tillbaka mot internationalismen. Vissa företeelser hade vid den tiden genom gemensamma ansträngningar fått goda litauiska benämningar och hunnit etableras i bredare språkbruk, till exempel šunvotė, piktvotė, pūlinys, pūlynas. Ordboken kastade dem för lång tid tillbaka i den latinska gyttjan (de första benämningarna blev furunkulas, karbunkulas, abscesas, flegmona!), innan de åtminstone delvis räddades av Medicinos enciklopedija. Ordboken har ett godkännande: Žodyną peržiūrėjo Lietuvos TSR Mokslų Akademijos Lietuvių kalbos ir literatūros instituto Terminologijos grupė, men hela godkännandet beskrivs tydligt i Pratarmėje: ”En del av det för tryck färdigställda manuskriptet lästes av de vetenskapliga medarbetarna K. Gaivenis och J. Klimavičius vid Terminologigruppen vid Institutet för litauiska språket och litteraturen” (3). Den granskade delen var liten och avgränsad – vissa frågor om svårbildade ord och termformer. En beklaglig historia, eftersom vissa av ordbokens författares och medarbetares insatser utgör ett verkligt bidrag till litauisk medicinsk terminologi. Men tjära – en hel skopa. Den 7 december 1971 inrättades Terminologijos taryba vid Vetenskapsakademiens presidium som ett organisatoriskt och samordnande organ (4 sektioner, 22 medlemmar, ordförande – akademikern Vytautas Mažiulis, vice ordförande – dr Stasys Keinys, sekreterare – dr Kazimieras Gaivenis). En terminologigrupp bildades vid Institutet för litauiska språket och litteraturen (inom ordbokssektorn); senare, 1991, utvecklades den till Terminologijos skyrius vid Institutet för litauiska språket (sedan april 2003 Terminologijos centras). Rådet fick inte riktigt fart på terminografiarbetet, trots de stora ambitionerna och förhoppningarna. År 1973 utkom ett översatt hjälpmedel, sammanställt 17 med utgångspunkt i D. Lottes och Sovjetunionens vetenskapsakademis kommitté för vetenskaplig och teknisk terminologis arbeten – Terminologiskt arbete (grunder och metoder) med litteraturförteckning och bibliografiska register över kommitténs arbeten (översatt av A. Kaulakienė). År 1972 gav Institutet för litauiskt språk och litteratur ut Instruktion för upprättande av en kortkatalog över termordböcker, sammanställd av terminologigruppen, med exempel på kort som skulle lämnas in och en bibliografi över litauisk terminografi 1949–1971 (32+2 poster). En akademiker som åtog sig att utarbeta en ordbok över jordbrukstermer (men aldrig organiserade arbetet – en lucka gapar) tyckte inte om instruktionen och stoppade undan den på nedersta hyllan. Ganska sent – den 13 december 1979 – antogs terminologirådets beslut Om utarbetande och utgivning av litauiska ordböcker (Mūsų kalba 3 1980 26–28). Efter en tämligen positiv inledande redogörelse diskuteras de nyligen utarbetade fysik- och polytekniska ordböckerna samt de flerspråkiga ordböcker över jordbruks-, matematik- och zoologiska termer som höll på att utarbetas (av dessa har hittills endast matematikordboken och en partiell zoologisk ordbok över däggdjur kommit ut). De viktigaste bristerna i utarbetandet och utgivningen av termordböcker anges: avsaknad av planering, långsamhet, otillräcklig kvalitet, otillräcklig bearbetning av termer, underlåtenhet att uppdatera föråldrade ordböcker med mera. Vissa brister kvarstår än i dag; ordböcker som anses nödvändiga har ännu inte getts ut. I beslutets fyra punkter uppmanas förlagen, bildandet av författargrupper diskuteras och behovet lyfts fram att ”Vid terminologirådets närmast följande sammanträde behandla planerna för utgivning av termordböcker under det kommande decenniet (1981–1990), <…>”. Terminografiarbetet fortsatte emellertid i gamla hjulspår, med ett enda väsentligt undantag. Även den försiktigt men offentligt framförda tanke av Mažulis, som tog sig uttryck i terminografin, var betydelsefull: att det inte bara fanns ett andra språk (det vill säga det obligatoriska tvåspråkighetsspråket), ryska, utan också ett tredje – engelska – och andra språk (naturligtvis västerländska). Så kom flera omfattande tre-, fyra- och femspråkiga termordböcker ut. Tack vare omsorgen från P. Brazdžiūnas, redaktör för den tvåspråkiga Fysikens termordbok från 1958, kom redan 1971–1973 en rotaprinttryckt andra upplaga av Fysikens termordbok., i en upplaga på 500 exemplar. P. Brazdžiūnas, akademisekreterare vid avdelningen för fysik, teknik och matematik vid MA, organiserade en omfattande granskning av ordboken (en panel med 18 medlemmar; vid mötena deltog vanligtvis ”12 rasande män” och Eglė Makariūnie- 18 nė). Resultatet av flera års arbete var den fyrspråkiga litauisk-rysk-engelsk-tyska Fysikens termordbok, som innehåller omkring 20 000 termer och ryska, engelska och tyska register; den gavs ut 1979 i en upplaga på 10 000 exemplar. Ordboken godkändes på sedvanligt sätt – terminologigruppen granskade den. Arbetet med fysikterminologin fortsatte: 1984 gavs Lasernas fysik: termordbok ut för granskning (170 s., granskad av terminologigruppen), och 1990 kom en ny version (374 s.). Arbetet med att ordna matematikterminologin pågick också länge. J. Kubilius hade redan 1957 tagit initiativ till att utarbeta ordboken, men den gavs ut för granskning i endast 50 exemplar först 1982. Mötena hölls på fredagar kl. 18–21 i rektorsämbetet vid Vilnius universitet, och upp till 8 av de 12 sammanställarna deltog. Den litauisk-rysk-engelska nästlade Matematikens termordbok, med alfabetiskt register över sammansatta litauiska termer och register över ryska och engelska termer, var i huvudsak färdig sedan flera år, godkändes av terminologirådet 1989 och gavs ut först 1994 i en upplaga på 3 000 exemplar. Åren 1985–1986 gavs den tvådelade litauisk-rysk-engelsk-tysk-franska Termordbok för elektroteknik, galvanoteknik och korrosion ut (ordförande J. Matulis, 208 och 170 s.) – ett utkast för granskning. Huvudredaktionen för uppslagsverk började också engagera sig i terminografiarbetet: 1984 gav den ut Rysk-litauisk polyteknisk ordbok (448 s., 47 000 termer, med ett litauisk-ryskt register som åtminstone delvis har luckor), sammanställd av G. Daugėla och konsulterad av terminologikommissionen vid Kaunas polytekniska institut, men utan officiellt godkännande; den gav även ut Astronomiskt encyklopediskt lexikon (136 s.), sammanställt av A. Juška. Många termordböcker och ordlistor utarbetades vid vetenskapliga institut och högskolor: 1980 års Engelsk-litauisk termordbok i ekonomi med litauiskt register av A. Buračas (489 s.), granskad av terminologikommissionen (så står det i notisen…); 1989 års Ordlista över jordbruksekonomiska termer på ryska och litauiska samt litauiska och ryska av A. Andrijauskienė och R. Karalienė (220 s.); den av D. Čeponienė, R. Gelūnienė, J. Kazėnas och R. Kelbauskienė (ansvarig redaktör) sammanställda Engelsk-litauisk termordbok i jordbruk från 1977, med 8 000 termer (165 s.); Handbok i jordbruksekonomiska begrepp från 1978, sammanställd av M. Treinys (106 s.); Ordlista i organisk kemi från 1979 av R. Šatinskienė och D. Kondratas (120 s.); den tredelade Engelsk-litauisk termordbok för motorfordon från 1976, 1979 och 1980, utarbetad av E. Adomėnienė (96, 94 och 63 s.); 1980 19 års Engelsk-litauisk ordlista över materialens hållfasthet, sammanställd av J. Stonys (54 s.); 1977 års Nomina embryologica internationalia på latin och litauiska (117 s.); den förklarande Ordlistan över allmänpatologiska termer från 1979 av D. Gudaitis, R. Karazija och B. Strakšienė (72 s.); 1979 års Kort ordbok över begrepp som används inom virologi av V. Vaičiuvėnas och V. Sudintas (50 s.); Stomatologisk latin-litauisk-rysk ordbok från 1976 (sammanställd av S. Čepulis, 187 s.). Till terminografin hör också S. Gecevičiūtės läromedel Förklaringar av zoologiska termer (1974, 180 s.), som godkänts av ministeriet, samt Bildkonstens terminologiska lexik (1988, 144 s.), sammanställt av V. Steponavičienė och S. Vizgirdienė. Terminografiarbete bedrevs också vid andra vetenskapliga och tekniska institutioner, ministerier och myndigheter. År 1983 gav VER ut den förklarande litauisk-rysk-engelska Termordbok över vetenskaplig och teknisk information, sammanställd av A. Trečiokaitė vid Litauens forskningsinstitut för vetenskaplig och teknisk information och teknisk-ekonomisk analys (LIMTI) (228 s., omkring 1 320 termer). Även Uppfinningsordbok bör nämnas: en förklarande litauisk-rysk ordbok med ryskt-litauiskt register (50 s.), sammanställd 1977 av LIMTI-medarbetaren A. Trečiokaitė, och en litauisk-rysk-engelsk-fransk-tysk version med register från 1988 (248 s.). År 1980 (på omslaget anges 1982) gav förlagsredaktionsrådet vid ministeriet för högre och specialiserad sekundärutbildning ut läromedlet Förklaringar av pedagogiska termer av K. Miškinis, avsett för studenter vid LVKKI (red. G. Irtmonienė, 50 s., omkring 800 termer – däribland även terminen!). År 1983 gav jordbruksministeriets undervisningsmetodiska avdelning ut Rysk-litauisk termordbok i jordbruksmekanisering (160 s., omkring 9 000 termer), sammanställd av V. Gerulaitis och S. Lukėnas, med litauisk-ryskt register och granskad av terminologigruppen. Hydrometeorologiska tjänstens förvaltning gav 1975 ut Rysk-litauisk termordbok i meteorologi (220 s., omkring 10 000 termer), sammanställd av M. Mikala jūnas, med litauiskt register och granskad av terminologigruppen. Huvudförvaltningen för arkiv gav 1981 ut Kort förklarande rysk-litauisk ordbok över arkiv- och kanslitermer (1800-talet–början av 1900-talet) (76 s.), sammanställd av V. Girininkienė och A. Tumarison. GS Autoservisas gav 1989 ut Rysk-litauisk ordbok över bilservicetermer (116 s., omkring 3 000 termer), sammanställd av R. Lapinskas. År 1989 kom 20 Vid Institutet för stadsbyggnadsprojektering sammanställde V. Šulga och E. Povilaitis Lietuvių–rusų kalbų vandentvarkos terminų žodynėlis (94 s., 2 400 termer). År 1975 utkom pensionären A. Krutulis Muzikos terminų žodynas (258 s.). År 1975 utkom M. Rozentalis Filosofijos žodynas, som det var obligatoriskt att översätta (den litauiska utgåvan redigerades av R. Plečkaitis) (488 s.). För skolorna gavs två ordböcker ut, för övrigt båda inom samma ämnesområde: år 1972 S. Agapovs, S. Sokolovs och D. Tichomirovs Geografijos žodynas (översatt av V. Kvietkauskas, översättningen redigerad av V. Gudelis, 272 s.); år 1987 A. Solovjovs och S. Karpovs Fizinės geografijos žodynas-žinynas (översatt av F. Ylevičienė och J. Žukauskienė, översättningen redigerad av A. Basalykas, översättningen recenserad av A. Laigonaitė) (216 s.). Under det återigen självständiga Litauens år börjar en verklig uppgång för terminografin. En av de första utgåvorna var Kazimieras Gaivenis och Stasys Keinys Kalbotyros terminų žodynas, som gavs ut 1990 i en upplaga på 10 000 exemplar (280 s.) – en förklarande litauisk-rysk-engelsk ordbok, visserligen avsedd för skolbruk men på en tillräckligt hög vetenskaplig nivå3. Nära gränsen mellan två epoker – den sovjetiska underordningen och den återvunna självständigheten – står Republiken Litauens standard Terminologijos principai ir metodai [Lietuvos RST 1115–90 (ISO 704–87)], utarbetad av K. Gaivenis, N. Dudlauskienė, L. Laužikas, E. Paukštienė och J. Storpirštienė, samordnad med Litauens vetenskapsakademis terminologiråd av Vilnius universitet och godkänd av standardiserings- och kvalitetsdepartementet vid Republiken Litauens regering genom beslut nr 3 den 1990 09 28. Detta är kanske det sista omnämnandet av Terminologirådet – dess verksamhet (eller brist på verksamhet?) upphörde av sig själv. Arbetet med att sammanställa och ge ut termordböcker har emellertid, efter att ha brutit ut i full kraft, inte avtagit än i dag. På lingvisten V. Vitkauskas uppmaning svarade man med artikeln Ordböckernas åter 3 År 1971 utkom i USA W. C. Schmalstieg[o] och A. Klimas Lithuanian–English Glossary of Linguistic Terminology (115 s.). År 1971 inleddes arbetet med en omfattande, encyklopedisk ordbok (Mūsų kalba 3 1971 31–35), som i början blygsamt kallades Populiarus kalbotyros žodynėlis – omsorgsfullt men mycket länge utarbetad; arbetet avbröts 1986 (Mūsų kalba 5 1986 32–43), en implosion av terminologiskt arbete. 21 … som vatten (Mokslas ir gyvenimas 6 1983 26–27) som om terminografen A. Smilgevičius hade svarat med sin artikel Dags att sammanställa ordböcker (Gimtoji kalba 5 1997 1–4). Denna intensiva, produktiva och relativt korta period, då omkring 200 termordböcker och ordlistor gavs ut, delar sig tydligt i två halvperioder. Gränsen mellan dem utgörs av två nästan samtidiga händelser – starten för Valstybinės kalbos vartojimo ir ugdymo 1996–2005 m. programos och Statliga litauiska språkkommissionens vid Republiken Litauens Seimas beslut nr 59 av den 30 januari 1997, Dėl terminų žodynų aprobavimo (utarbetat av terminologiska underkommissionen). Programmet, som genomförs av Språkkommissionen, stöder sammanställning och/eller utgivning av termordböcker; kommissionen godkänner (eller avslår) obligatoriskt alla termordböcker, både de som fått stöd och de som inte fått det. Tidigare var godkännandet en fråga om författarnas goda vilja; Litauiska språkets instituts terminologisektion godkände dem enligt varierande formuleringar. VLKK utvidgade underlaget för kommissionens granskning och godkännande av termordböcker. Enligt kommissionens beslut ska godkännandet (eller avslaget) följa en procedur där två expertrecensioner och slutsatser behandlas av programmets expertråds terminologigrupp i närvaro av ordbokens utgivare och/eller sammanställare. Om ”ordboken uppfyller språkets korrekthetskrav och dess samlade terminologi följer de grundläggande terminologiska principerna”, läggs den fram för kommissionen för godkännande på en av två kvalitetsnivåer: ”2.1. Termerna är systematiserade och normerade på ett tillfredsställande sätt; efter ordbokens förord förs följande in: ’Statliga litauiska språkkommissionen vid Republiken Litauens Seimas har inga invändningar.’ 2.2. Termerna är mycket väl systematiserade och normerade, de flesta termers värde har prövats genom längre tids bruk och förhållandet mellan litauiska och lånade termer är godtagbart; på ordbokens titelsida förs följande in: ’Statliga litauiska språkkommissionen vid Republiken Litauens Seimas tillstyrker’ (LKK nutarimai. 1977–1998, Vilnius, 1998, s. 53). Först bör de omfattande flerspråkiga ordböckerna nämnas: den litauisk-ryska-engelska Chemijos terminų aiškinamasis žodynas (ansvarig redaktör Z. Mačionis, ämnesredaktör R. Mudėnienė, 1997, 576 s., 15 200 termer, granskad av Litauiska språkets instituts terminologisektion; 2:a, reviderade och utökade upplagan, 2003, 659 s., omkring 14 600 termer, VLKK har inga invändningar) [även V. Talačkas Anglų–lietuvių kalbų chemijos ir cheminės technologijos žodynas från 1994 bör nämnas; den godkändes inte, 294 s., 15 000 termer; mindre verk är V. Skučas Cheminė kinetika ir katalizė (1998, 132 s.), P. Ka- 22 dziausko Stereochemijos sąvokos (1999, 139 p.); lietuvių–vokiečių–anglų–prancūzų–rusų kalbų Elektrotechnikos terminų žodynas (rengimo grupės vadovas R. J. Mukulys, moksl. red. A. Smilgevičius ir S. Žebrauskas, 1999, 872 p., 11 530 terminų, VLKK neprieštarauja); lietuvių–anglų–prancūzų–vokiečių–rusų kalbų Radioelektronikos terminų žodynas (vyr. red. V. Palenskis, 1 340 p., 19 000 terminų VLKK neprieštarauja) [minėtinas taip pat 1994 m. Ryšių technikos terminų penkiakalbis žodynas, sudarytas V. Palenskio ir V. Valiukėno, peržiūrėtas Lietuvių kalbos instituto Terminologijos skyriaus vadovo K. Gaivenio]; lietuvių–vokiečių–anglų–prancūzų–rusų kalbų Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas (grupės vadovas R. Čiukas, moksl. red. A. Vitkauskas, 2001, 638 p., 4 482 terminai, VLKK neprieštarauja); lietuvių–anglų–vokiečių–prancūzų–rusų kalbų Statybos terminų žodynas (moksl. red. A. Kudzys, parengė A. Kudzys, A. Rosinas, B. Kudzienė, 2002, 880 p., 23 000 terminų, VLKK neprieštarauja) [minėtinas ir J. Kivilšos, A. Kudzio (spec. red.), A. Rosino Rusų–lietuvių kalbų statybos terminų žodynas (1992, 560 p.), peržiūrėtas Terminologijos skyriaus; Anglų–lietuvių kalbų statybos terminų žodynas (sudarė A. Kudzys, A. Rosinas, B. Kudzienė, spec. red. A. Kudzys, 1993, 437 p.), aprobuotas VLKK]; lietuvių–anglų–vokiečių–rusų kalbų aiškinamasis Sporto terminų žodynas (parengė S. Stonkus, t. 1, 1996, 680 p., apie 5 700 terminų, LKI Terminologijos skyriaus rekomenduota; II pat. ir pap. leid., 2002, 740 p., apie 6500 terminų, VLKK neprieštarauja). Bland naturvetenskapliga och tekniska vetenskaper bör även nämnas: Femordig ordbok över biltermer (1995, 452 s., ej godkänd); den systematiska litauisk–rysk–engelsk–tyska Ordboken över vägtermer (sammanställd av E. Palšaitis, 1995, 459 s., 2554 termer, ej godkänd); den rysk–litauiska och litauisk–ryska Järnvägsordlistan (sammanställd av N. Juškaitė och St. Keinys, 1992, 176 s., granskad av LKI:s terminologiavdelning) och Rysk–litauisk ordbok över järnvägstransporter (sammanställd av N. Juškaitė och St. Keinys, 1997, 256 s., godkänd av LKI:s terminologiavdelning); K. Baškys och V. Šulgės Engelsk–litauisk ordbok över hydrotekniska termer (2000, 372 s., 28 000 termer, VLKK har inga invändningar); J. Naruškevičius och L. Kumpikos Rysk–litauisk ordbok över maskinteknikens och svetsningens termer (1996, 246 s., omkring 23 14 500 termer, ej godkänd); den litauisk–rysk–tysk–engelska Förklarande ordboken över trätermer (ansvarig redaktör B. Papreckis, 1998, 212 s., VLKK har inga invändningar). Bland de anmärkningsvärda verken finns J. Veličkas Kort encyklopedisk ordbok över sjöfartstermer med ryska och engelska motsvarigheter (1991, 441 s.) och den rysk–litauiska och litauisk–ryska Ordboken över sjöfarts-, fiske- och polytekniska termer (bd 1, 1992, 398 s., bd 2, 1992, 446 s. – omkring 17 500 termer), J. Banačis Litauisk–rysk–engelsk ordbok över marin teknik, sjöfart och fiske (1994, 1024 s., omkring 17 000 termer, granskad av terminologiavdelningen) och Engelsk–litauisk ordbok över marin teknik, sjöfart och fiske (2001, 728 s., 40 000 termer, ej godkänd). Ordböcker över den helt nya datateknikens terminologi utkommer i stor mängd: K. V. Paulauskas (ansvarig redaktör) och R. Jasinėvičius litauisk–engelsk–ryska Förklarande ordbok över datateknik (1995, 376 s., omkring 4200 termer, granskad av LKI:s terminologiavdelning); Litauisk–engelsk–rysk–tysk termordbok. Informatik (red. R. Valatkaitė, Z. Kudirka, 1997, 943 s., 18 000 termer, VLKK har inga invändningar); K. V. Paulauskas Förklarande ordbok över förkortningar inom datateknikens terminologi (2000, 352 s., 4 000 förkortningar, omkring 6 000 termer, VLKK har inga invändningar) m.fl. Även den litauisk–rysk–engelska förklarande Ordboken över informationstermer (sammanställd av A. Trečiokaitė, 1993, 140 s., granskad av terminologiavdelningen) bör nämnas. Inom ekonomi, handel, bankväsen och finans bör flera omfattande ordböcker nämnas: P. Auštrevičius, D. Pupkevičius och D. Treigienės litauisk–engelsk–tysk–ryska Encyklopedisk ordbok över moderna ekonomiska termer (recensent K. Gaivenis, 1991, 510 s., omkring 2500 termer); K. Pasas, B. Louzas och L. Deivys Ordbok över ekonomiska termer (red. A. Pupkis, rec. K. Gaivenis, 1994, 310 s.; 2:a uppl., 1997, 583 s.); A. Buračas och B. Svecevičius Litauisk–engelsk–litauisk ordbok och handbok över affärs-, bank- och börstermer (1994, 718 s., termerna granskade av K. Gaivenis); A. Buračas litauisk–engelska Förklarande ordbok över bank- och handelstermer (1997, 456 s., termerna granskade av K. Gaivenis); A. Buračas litauisk–engelska Handbok över världens valutor och mynt (1999, 368 s., termerna granskade av K. Gaivenis); Tysk–litauisk ordbok över vetenskapliga termer inom jordbruksföretag och marknadsanalys (sammanställd av A. Poviliūnas, 1996, 410 s., ej godkänd). 24 Även rättsområdet är välförsett, men här dominerar översättningsordböcker (vanligen läroböcker) – engelsk–litauiska (3) och tysk–litauiska (1) ordböcker; vissa är inte helt och hållet termordböcker – de innehåller också allmänna ord från området, och termer saknar ibland litauiska motsvarigheter och förklaras i stället beskrivande. Särskilt bör nämnas Ordbok över begrepp som används i Republiken Litauens lagar (sammanställd av R. Mockevičius, 2000, 607 s.; 2:a uppl., 2002, 767 s.). Bland större och mer betydelsefulla termordböcker inom olika andra områden bör nämnas den systematiska latin–litauisk–tysk–engelska–ryska Ordboken över botaniska namn (sammanställd av R. Jankevičienė, 1998, 524 s., VLKK har inga invändningar); den systematiska latin–litauisk–engelsk–fransk–rysk–tyska Ordboken över däggdjursnamn (ansvarig redaktör P. Bluzma, 2002, 436 s., nästan 3500 namn, VLKK har inga invändningar); Kort ordbok över termer inom växtbiologi, engelsk–litauisk och litauisk–engelsk (utarbetad av O. Rupainienė, 1998, 432 s., omkring 7 000 termer, VLKK har inga invändningar); den litauisk–engelsk–ryska Ordboken över miljöskyddstermer (2000, 518 s., 2 261 termer, VLKK har inga invändningar); V. Štuikis, L. Tymukas och R. Vasiliauskytės litauisk–engelsk–ryska Förklarande ordbok över termer inom djurhållning (1993, 216 s., granskad och recenserad av LKI:s terminologiavdelning); den systematiska latin–litauiska ordboken Veterinäranatomiska, histologiska och embryologiska termer (handledare L. Daugnora, 1998, 180 s., VLKK har inga invändningar); L. Daugnora, R. R. Budrys och R. Trainienės systematiska latin–litauiska ordbok Anatomiska termer för fåglar (2002, 216 s., VLKK har inga invändningar); Nomenklatur inom medicinsk histologi och embryologi (2001, 256 s., VLKK har inga invändningar); A. Lapytė och J. Surkaus Kort ordbok över psykiatriska termer (1996, 88 s., granskad av terminologiavdelningen); den latin–litauiska Stavning av namn på obstetriska och gynekologiska diagnoser och operationer (sammanställd av A. Venckauskas, 1997, 98 s., 2000 namn, ej godkänd); Engelsk–litauisk ordbok över medicinska termer (sammanställd av D. Ramanauskienė och E. Zagorskaitė, 1997, 429 s., ej godkänd); Engelsk–litauisk–rysk ordbok över feromoner (sammanställd av A. Skirkevičius, 1997, 154 s., omkring 900 termer, ej godkänd); V. Gudelio litauisk–rysk–tysk–engelska förklarande Ordbok över havsstrandforskningens termer (1993, 408 s., godkänd av terminologirådet (!)); S. Vaitekūnos skolordbok Encyklopedisk geografisk ordbok (1994, 256 s., ej godkänd); Litauisk–rysk ordbok över geodetiska termer 25 žodynas (sudarė S. Kazakevičius, 1993, 216 p., apie 7000 terminų, neaprobuotas); V. Straižio Astronomijos enciklopedinis žodynas (2002, 333 p., neaprobuotas); Istorijos žodynas (red. kol. p-kė V. Pukienė, 2003, 434 p.) (minėtini ir du nemaži mokykliniai šios srities žodynai); Psichologijos žodynas (spec. red. R. Augis, R. Kočiūnas, 1993, 368 p., neaprobuotas); L. Jovaišos lietuvių–anglų–vokiečių–rusų kalbų aiškinamasis žodynas Pedagogikos terminai (1993, 263 p., apie 1 000 terminų, tikrino ir rekomendavo Terminologijos skyrius); Anglų–lietuvių kalbų specialiojo ugdymo žodynas (sudarytojas ir ats. red. J. Petruševičius, 2002, 369 p., apie 3 500 terminų, neaprobuotas). Bland de större termordböckerna bör också nämnas sådana inom militärväsen, förvaltning, post, filosofi, sociologi, social trygghet, arbetsmarknad, konst, bildkonst, arkitektur, ikonografi, litteraturteori och litteraturvetenskap, teologi, religionsvetenskap, biblioteksvetenskap och bibliografi, bokhistoria m.fl.; bland de mindre finns ordböcker inom näringsliv, tull, bokföring, medicinalväxter, kulturväxter och ogräs, barrträd, dendrologi, marklära, rhizologi, jakt m.fl. Särskilt förtjänar J. Pričinauskos Rysk–litauisk varuordbok (1996, 734 s., 40 000 termer, behandlad av VLKK men inte formellt godkänd) och Logistik: litauisk–engelska logistiktermer och begrepp (sammanställd av E. Palšaitis och R. Palšaitis, 2001, 350 s., ej godkänd) att nämnas separat. I litauisk terminografi sprids och etableras inte bara västerländska språk (framför allt engelska; man strävar efter en femspråkig standard), utan i vissa fall övertas också godkända västerländska ordböcker eller vissa amerikanska ordböcker, till exempel: den systematiska ordboken från den permanenta internationella vägkongressföreningen (med litauiskt alfabetiskt register) Internationell teknisk ordbok över vägtermer (utarbetad av K. Skerys, 1994, 128 s., ej godkänd) – en litauisk version av Technical Dictionary of Road Terms (1990); Ordbok över civilflygstermer (huvudredaktörer R. Eriksonienė och J. Klimavičius, 1996, 352 s., granskad och godkänd av terminologiavdelningen) – baserad på ICAO (International Civil Aviation Organization), dok. 9294; Internationell posttjänst (handbok på litauiska, franska, engelska, esperanto, ryska och tyska, sammanställd av A. Piliponis, 1996, 352 s., ej godkänd) – baserad på Världspostföreningens åttaspråkiga Vocabulaire Polyglotte du Service Postal International (Berne, 1992); Internationell ordbok över grundläggande och allmänna metrologiska termer (pa- 26 rengė V. Valiukėnas, P. J. Žilinskas, 1997, 96 p., VLKK neprieštarauja) – pagal International Vocabulary of Basic and General Terms in Metrology (Geneva, 1993); anglų–lietuvių kalbų Kartografijos ir geodezijos terminų aiškinamasis žodynas (sudarė V. Vainauskas, 2000, 614 p., apie 5 000 terminų, VLKK neprieštarauja) – versta iš JAV Gynybos kartografavimo žinybos Glossary of Mapping, Charting and Geodetic Terms, 1981, Defence Mapping Agency Hydrographic / Topographic Center Washington, D. C. 20315; NATO terminų žodynas (ats. red. A. V. Garsys, plk. J. Norgėla, 2001. 310 p., neaprobuotas) – versta iš NATO Glossary of Terms and Definitions (English and French) AAP 6 (1998 m. rugsėjį patvirtintas Dok. 3680). Kvantiteten är stor. Men en betydande del av den utgörs av läroböcker och skol- och fackordlistor. Även obalansen i kvantiteten är uppenbar – ordlistor över fysikens, polyteknikens, medicinens, geografins, geologins och musikens terminologi har inte uppdaterats på länge. Det har aldrig funnits omfattande ordlistor över biokemisk och genetisk terminologi. Den skogsbruksterminologiska ordlista som Terminologirådet utlovade för länge sedan har ännu inte kommit ut, men däremot har en handbok med biografier över skogsmän (med fotografier!) publicerats!.. Bristande kvalitet framgår av godkännandena – hittills säger alla bara motsätter sig inte, inte ett enda säger tillstyrker; en hel del ordlistor saknar helt godkännande. Det förekommer ordlistor med språkfel (även allvarliga sådana). Den unga (återigen unga!) staten är i desperat behov av en omfattande juridisk ordlista (och encyklopedi). Flera ordlistor över ekonomisk terminologi har publicerats, men bristerna och problemen inom detta område är stora och uppenbara. Det verkar inte råda brist på ordlistor över datorterminologi, men varken de eller de många diskussionerna (som inte alltid varit professionella) har bidragit till att de första hundra, eller ens tio, termerna kunnat stabiliseras, och på många håll (även i skolan!) frodas engelsk jargong. I stort sett har mer än en terminologisk ordlista publicerats utan att tillföra ett enda nytt ord till terminografin. Det är inte lätt att utarbeta terminologiska ordlistor. Som någon som har skrivit omkring 500 sidor recensioner och expertutlåtanden kan jag bedöma detta ganska exakt. Tack vare VLKK antogs den 9 december 1999 genom ett protokollbeslut kraven för utarbetande av allmänna terminologiska ordlistor. Bestämmelsen att arbetsgruppen också ska omfatta en ”terminolog med språkvetenskaplig kompetens (eller en annan specialist på litauiskt standardspråk)” hjälper föga, eftersom arbetsbördan med utarbetande, granskning och godkännande är alltför tung för terminologer med språkvetenskaplig kompetens, och deras skara blir allt mindre. 27 Å andra sidan betraktas terminografiskt arbete i Litauen inte som vetenskapligt – inte ens när det utförs av de främsta specialisterna (professorer och akademiker). Planering, organisering och samordning av terminografiskt arbete är inte institutionaliserad; det hör inte till någon – detta viktiga arbete utförs inte. Litauens vitbok om vetenskap och teknologi (2001), utarbetad av avdelningen för vetenskap och studier vid utbildnings- och vetenskapsministeriet, innehåller inte begreppen termini, terminologi, terminografi, trots att termerna är de röda trådarna i alla vetenskapers väv. Var befinner vi oss – på rätt väg, vid en korsväg eller i en återvändsgränd? Ingen funderar ens över det. Och den nödvändiga kvalitativa, och delvis även kvantitativa, utvecklingen ligger fortfarande utom synhåll. En liten hoppets stjärna har dock gått upp – den kandidat vars program också omfattar terminologi vann valet av president för Vetenskapsakademien. Vi får se efter de första hundra dagarna. Slutsatser 1. Litauisk terminografi inleddes 1821. Den äldre terminografin var handskriven. Den första tryckta terminologiska ordlistan kom 1907. Under nästan hundra år utfördes terminografiskt arbete av enstaka bildade entusiaster, främst botaniker. 2. Den litauiska vetenskapssällskapet (1907), som väcktes till liv av den nationella befrielserörelsen, gav arbetet åtminstone en något mer organiserad impuls, men hann inte skörda terminografiska frukter. 3. Den organiserade terminografin inleddes med diskussionerna om nya termer bland de specialister som samlades kring Jonas Jablonskis i Voronezj, bakom fronten under världskriget. 4. I den första litauiska republiken kunde inte ens Jablonskis lärdom och auktoritet hindra den oprofessionella och ansvarslösa purismen i Terminologikommissionen, verksam 1921–1926, som tog sig uttryck i ett stort antal ovetenskapliga nybildningar. Den senare Terminologikommissionen inom Litauiska språksällskapet befäste den ordning för organiserat skapande, diskussion och godkännande av termer som Jablonskis hade inlett, institutionaliserade den – och detta för all framtid. 5. Från det fruktbara året 1938 till 1954 gapar en enorm lucka i terminografin. Arbetet med Ordbok över det moderna litauiska språket (1954) lade grunden för terminografins skördedecennium. Nästan alla terminologiska ordlistor var dock rysk-litauiska, och de innehöll ett stort antal ryska kalkeringar, ku- 28 ibland propagandistiskt bedöma som en berikning av det litauiska språket. I allmänhet vacklade de teoretiska och metodologiska grunderna ibland. 6. I slutet av 1971 inrättades Terminologirådet. Även om detta inte gav terminografiarbetet någon större skjuts, uppmuntrade det en betydande nyhet – användningen av engelska (mer sällan även andra språk) i termordböcker. 7. Under den andra republiken Litauen inleds ett verkligt genombrott inom terminografin – omkring 200 ordböcker och ordlistor utkom. Ett stort incitament – programmet för användning och utveckling av statsspråket 1996–2005. Dokument för utarbetande och godkännande av termordböcker antogs. Flera omfattande flerspråkiga termordböcker publicerades. Samtidigt märks både en kvantitativ obalans och bristande kvalitet. Terminografiskt arbete betraktas inte som vetenskapligt. Planering, organisering och samordning av arbetet är inte institutionaliserade. Uppgången inom terminografiskt arbete förblir utom synhåll. LITTERATUR4 Aukšoriūtė A. Laurynas Ivinskis terminologiska arv. – Frågor inom litauisk språkvetenskap 40, Vilnius, 1998, 32–40. Allmänna krav för utarbetande av termordböcker (Godkända genom protokollbeslut vid sammanträdet den 9 december 1999 av Statliga kommissionen för litauiska språket under Litauens parlament (protokoll nr 7)). – Modersmål 3, Vilnius, 2000, 22–24. Библиографический указатель литературы по вопросам литовской терминологии (1945–1980). Составили К. Гайбянас и С. Кяйнис, Вильнюс, 1981. Brazdžiūnas P. Skapandet av den litauiska fysikterminologin. – Språkvård 44, Vilnius, 1983, 4–8. Būga K. Brev (13.) till K. Jurgelionis. – Samlade skrifter 3. Vilnius, 1961, 926–930. Būga K. Ordlista över zoologiska systematiktermer [Rec.]. – Samlade skrifter 3, Vilnius, 1961, 783–786. Česnys G. Konturer av den litauiska anatomiska nomenklaturens historia. – Terminologi 9, Vilnius, 2002, 55–65. Dagys J. Hur litauiska botaniska termordböcker sammanställdes. – Frågor inom litauisk lingvistik 16, Vilnius, 1975, 244–248. Om litauiska läroböcker med termordlistor (beslut av terminologirådet vid presidiet för Litauiska SSR:s vetenskapsakademi den 20 december 1978). – Språkvård 37, Vilnius, 1979, 4–5. Denna lista omfattar inte enbart citerad eller omnämnd litteratur, utan anknyter också till många av de ämnen som behandlas i artikeln, även implicit. Därför har den också bibliografisk form.4 29 Om utarbetandet och utgivningen av litauiska termordböcker (beslut av terminologirådet vid Litauens SSR:s vetenskapsakademis presidium den 13 december 1979). – Mūsų kalba 3, Vilnius, 1980, 26–28. Om reglerna för godkännande av terminologistandarder (beslut den 29 januari 1998, nr 69). – Lietuvių kalbos komisijos nutarimai. 1977–1998, Vilnius, 1998, 176–177. Om godkännande av termordböcker (beslut den 30 januari 1997, nr 59). – Lietuvių kalbos komisijos nutarimai. 1977–1998, Vilnius, 1998, 52–54. Om partiell ändring av den statliga litauiska språknämndens vid Litauens Republiks Seimas beslut nr 59 av den 30 januari 1997 Dėl terminų žodynų aprobavimo (den statliga litauiska språknämndens vid Litauens Republiks Seimas beslut nr 1 (77) av den 29 mars 2001). – Gimtoji kalba 5, Vilnius, 2001, 27–28. G a i v e n i s K. Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius, 2002. G a i v e n i s K., K e i n y s S. Översikt över litauiska läroordböcker över termer, brister och rekommendationer för förbättring. – Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. A serija 2 (75), Vilnius, 1981, 127–137. Г а й в я н и с К., К л и м а в и ч ю с Й. Några frågor om terminologiarbete i Litauens SSR. – Научно-техническая терминология 2, Moskva, 1973, 19–23. G r i n i u s K. Om den litauiska terminologin för botanisk organografi. – Lietuvių tauta 2 (3), Vilnius, 1914, 431–443. I n d r a š i u s N., N. K u č i n s k a i t ė A., V a i t i l a v i č i u s A. Förslag till grundläggande psykiatriska termer. – Sveikatos apsauga 1, Vilnius, 1967, 56–59. J a b l o n s k i s J. Ingenjör A. Macijauskas. Teknikerns ordlista [Rec.]. – Jablonskio raštai 4, Kaunas, 1935, 284–287. J a b l o n s k i s J. Brev (66) till J. Basanavičius. – Jono Jablonskio laiškai, Vilnius, 1985, 71–72. Jurgis Pabrėža (1771–1849), Vilnius, 1972. K e i n y s St. Den vetenskapliga och tekniska revolutionen och utvecklingen av litauisk terminologi. – Lietuvių kalbotyros klausimai 24, Vilnius, 1985, 179–196. K e i n y s St. En översikt över skapandet av litauisk terminologi (fram till 1940). – Kalbotyra 18, Vilnius, 1967, 5–34. K l i m a v i č i u s J. Metrikerna tillhör er, kollegor inom terminologin! – Mokslo Lietuva, 2000 16, 1, 11. K l i m a v i č i u s J. Terminologi: arbeten och arbetare. – Informacinis biuletenis 9, Vilnius, utbildnings- och vetenskapsministeriet, 2001, 18. K r u o p a s J. A. Kašarauskas lexikografiska arbeten. – Frågor i litauisk lingvistik 13, Vilnius, 1972, 189–208. K r u o p a s J. K. Dra(s)utavičius (Drąsutis) termordlistor och -listor. – Frågor i litauisk lingvistik 16, Vilnius, 1975, 265–271. L a š a s V. Om vissa termer som används inom medicinen. – Hälsoskydd 4, Vilnius, 1965, 52–53. L e m c h e n a s Ch., Š u m i n a s A. Om vissa terminologiska frågor. – Sanning 1967 72 4. Litauens vitbok om vetenskap och teknik, Vilnius, 2001. 30 Naujausia lietuvių terminologijos ir terminografijos literatūra (1991–1992). Sudarė J. Gaivenytė ir St. Keinys. – Terminologijos vagos 1, Vilnius, 1994, 101–109. De senaste litauiska termordböckerna. Sammanställd av J. Gaivenytė. – Terminologi 3, Vilnius, 1996, 105–117; 4, 1997, 94–97; 5, 1998, 151–159; 6, 2000, 116–123; 7, 2000, 107–113; 8, 2001, 146–151; 9, 2002, 164–169; 10, 2003, 186–192. Pavlonis S., Vaitilavičius A. En kritisk översikt över vissa litauiska medicinska termer. – Hälsoskydd 3, Vilnius, 1959, 56–60. Rygiškių Jonas. Benämningar, eller termer, antagna av Terminologikommissionen [Rec.] – Jablonskis skrifter 4, Kaunas, 1935, 322–324. Rygiškių Jonas. Våra nya termer. – Jablonskis skrifter 4, Kaunas, 1935, 307–308. Rygiškių Jonas. Försvar och svar. – Jablonskis skrifter 4, Kaunas, 1935, 308–310. Rumšas P. Jablonskis bidrag till litauisk aritmetisk terminologi. – Språkvård 29, Vilnius, 1975, 3–16. Rumšas P. Historien om litauiska geometriska termer. – Vårt språk 2, Vilnius, 1974, 4–19. Rumšas P. Prie matematikos terminijos ištakų. – Zigmas Žemaitis, Vilnius, 1979, 52–58. Šikšnys M. Mina lektioner i litauiska och minnen av J. Jablonskis. – Språkvetenskap 5, Vilnius, 1962, 81–87. Terminologijos darbas. Vertė A. Kaulakienė. Vilnius, 1973. Terminologiska principer och metoder. Litauisk standard RST 1115–90 (ISO 704–87), Vilnius, 1990. Termordböcker (1985–1990). Sammanställd av N. Banevičienė, kompletterad av St. Keinys. – Frågor i litauisk lingvistik 31, Vilnius, 1994, 192–200, 201–202. Termordböcker och termstandarder. Sammanställd av A. Smetona. – A. Paulauskienė Litauisk språkvård, Kaunas, 2001, 247–254. Terminų žodynų kartotekos sudarymo instrukcija. Vilnius, 1972. Umbrasas A. Teisės terminijos padėtis Lietuvoje 1918–1940 metais. – Terminologija 8, Vilnius, 2001, 76–94. Urbonas S. Apie kai kuriuos nevykusius terminus. – Sveikatos apsauga 4, Vilnius, 1968, 44–56. Vaitilavičius A. Lietuviškos medicininės terminologijos klausimu. – Sveikatos apsauga 2, Vilnius, 1957, 56–61. Valatka J. Keletas pastabų dėl naujai rengiamų medicininių terminų. – Sveikatos apsauga 12, Vilnius, 1952, 33–34. Zemlevičiūtė P. Daktaras Jonas Basanavičius ir jo Medega musu tautiszkai vystinyksytai. – Terminologija 9, Vilnius, 2002, 103–121. Žemaitis Z. Iš atsiminimų apie J. Jablonskį. – Literatūra ir kalba 1, Vilnius, 1959, 32–39. Žemaitis Z. Lietuviškosios matematikos terminologijos istorija. – Lietuvių kalbotyros klausimai 8, Vilnius, 1966, 195–201. 31 LITAUISK TERMINOGRAFI: DET FÖRGÅNGNAS DRAG, NUTIDENS SVÅRIGHETER OCH UPPGIFTER Sammanfattning Lithuanian terminography can be said to have begun in 1821. The old terminography is in manuscripts, the first printed terminological dictionary appeared in 1907. For nearly one hundred years terminographical work was done by single enthusiasts, mainly botanists. The Lithuanian Scientific Society (established in 1907), stimulated by the movement of national revival, gave a stimulus to a more organised approach, but did not have enough time to offer an appreciable result. The beginning of organised terminography – discussions about creation of terms by specialists united round the Lithuanian linguist Jonas Jablonskis in the rear of the World War I, in Voronezh in Russia. The principle of purity in Jablonskis’ concept of terminology was essential. In the first Terminological Commission, which worked in the Republic of Lithuania between 1921-1926, even the teaching of Jablonskis and his authority did not stop unprofessional and unmoderate purism, which revealed itself in plentiful and inappropriate neologisms. However, the later Terminological Commission of the Lithuanian Language Society established the organised creation, discussion and approval of terminology and institutionalized it. From 1938 until 1954 there is a big gap in the work of terminography. The preparation of the first normalising dictionary of the Lithuanian language (