Lietuviški metaforiniai statybos terminai

Litauiska metaforiska byggtermer ROBERTAS STUNŽINAS Lietuvių kalbos institutas Metaforiska termers uppkomst förknippas med ett primärt, eller ”spontant”, skede i utvecklingen av den fackspecifika vokabulären, där subjektiva faktorer avgör termbildningen och språkets teckensemantik återspeglar en naiv förståelse av ting, egenskaper, handlingar och processer. När vetenskap och teknik utvecklas är den viktigaste faktorn bakom termbildningen inte överensstämmelsen mellan begrepp och ord, utan analogi. Det är praktiskt att knyta ny kunskap om världen till välkända föreställningar som är ”förankrade” i ordens lexikala betydelser. Därför fyller ord ur det allmänna språket, som har fått innebörd genom olika associationer, terminologiska funktioner i det primära skedet av den fackspecifika vokabulärens utveckling (Володина 1997: 43). Företrädare för det kognitiva synsättet betonar betydelsen av metaforisk benämning i framväxande terminologiska system och hävdar att metaforisk benämning är en av terminologins viktigaste källor. Metaforen är en oupplöslig del av människans kunskap och tänkande och ett effektivt sätt att utöka ordförrådet. Trots sin konventionalitet innehåller metaforen tillräcklig information och kan fylla en terms funktion. Ofta är det endast med metaforiska termer som man kan förmedla föreställningen om ett ting eller fenomen som saknar en fast benämning (se vidare Ивина 2003: 46–49). Även om det metaforiska sättet att benämna begrepp inte är särskilt produktivt inom byggterminologin (metaforiska termer utgör mindre än 1% av alla termer i de undersökta källorna), är det viktigt att undersöka vilka metaforiska termer som kännetecknar detta traditionella område, som har utvecklats under lång tid. Syftet med artikeln är att undersöka hur metaforiska termer uttrycks, vilka metaforiska överföringssätt som dominerar samt förhållandet mellan litauiska termer och termer i andra språk. Materialet har samlats in från tvåspråkiga och flerspråkiga ordböcker över byggtermer samt läroböcker. Artikeln behandlar 846 metaforiska termer. Innan analysen inleds är det lämpligt att nämna att metaforiska termer ur stilistisk synvinkel klassificeras som språkliga metaforer. Till skillnad från litterära metaforer kännetecknas språkliga metaforer av objektivitet, lexikal och kon- 62 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai textuell självständighet, systematik, enhetlighet och anonymitet. De är självklarheter som återskapas och används för olika kommunikativa ändamål; de har ingen litterär funktion och återspeglar allmänna sakliga och logiska samband mellan ting (KPP 2003: 324). Denna typ av metaforer kännetecknas av att benämningen är universell; deras allmänna psykolingvistiska egenskap är att ett tings (fenomens) namn överförs till ett annat ting (fenomen) på grundval av likhet. Denna artikel fokuserar främst på två funktionella typer av metaforer – nominativa1 och egenskapsmetaforer. Nominativa metaforer uppstår när en deskriptiv betydelse ersätts med en annan; de är en källa till homonymi (citerat efter Прохорова 1996: 40). Nominativa metaforer i vetenskapligt språk har sitt ursprung i ord ur det vanliga språket som har terminologiserats. Denna typ av metaforer är primär inom vetenskapen, eftersom de vetenskapliga objekt som benämns saknar andra namn (se Никитина 1987: 37). I denna artikel räknas följande till de nominativa metaforerna: metaforiska enordstermer, till exempel iešmas STŽ 188; sammansatta termer med metaforiska huvudled, till exempel [krano] kojos ALSTŽ 25; samt frasologiska sammansatta termer vars metaforiska betydelse härrör från hela uttrycket, till exempel girdėjimo slenkstis STŽ 547. Totalt undersöks 784 nominativa metaforer. Med egenskapsmetaforer2 benämns begreppsegenskaper som uppstår när man jämför egenskaper hos ting från olika kategorier. I denna artikel räknas metaforiska attribut i sammansatta termer och metaforiska kombinationer av led till egenskapsmetaforer, till exempel: grybiškoji [konstrukcija] ALSTŽ 79, plaukiškasis [plėšėjimas] STŽ 418, ”dobilo lapo [sankryža]” STŽ 497. Totalt undersöks 62 egenskapsmetaforer. Byggterminologin är antropocentrisk – människan, hennes kroppsliga struktur, verksamhet och vardagsliv utgör måttstocken för benämningarna. Detta framgår av hur de metaforiska termerna uttrycks: i gruppen nominativa metaforer dominerar benämningar på kroppsdelar, fysiologiska och psykiska handlingar, tillstånd och egenskaper samt föremål i vardagslivet och social verksamhet. Termer som benämner djur, växter och andra naturföreteelser förekommer betydligt mer sällan. Tabell 1 visar antalet metaforiska termer och deras fördelning efter grupper av benämnande ord. 1 Nominacinių metaforų tipą yra išskyrusi N. Arutiunova (Никитина 1987: 37; Прохорова 1996: 40). 2 Požymių metaforas reikėtų skirti predikatinio požymių metaforų tipui (Никитина 1987: 37). Terminologija | 2006 | 13 63 Tabell 1. Metaforiska byggtermer efter grupper av benämnande ord Grupper av benämnande ord | Metaforiska termer | antal |% | benämningar på delar av människokroppen | 86 (29)3 | 11 (21,2) | benämningar på fysiologiska och psykiska handlingar, tillstånd och egenskaper | 121 (12) | 15,4 (8,8) | benämningar på vardagsföremål och andra föremål | 406 (53) | 51,8 (38,7) | benämningar på människans sociala verksamhet | 21 (15) | 2,7 (10,9) | benämningar på djurvärldens föremål | 84 (21) | 10,7 (15,3) | benämningar på växtvärldens föremål | 41 (5) | 5,2 (3,6) | benämningar på den livlösa naturens föremål | 25 (2) | 3,2 (1,4) | Totalt | 784 (137) | 100 Av de presenterade uppgifterna framgår att det i det metaforiska byggterminologiska ordförrådet finns många termer som benämns med ord för kroppsdelar, till exempel: armbåge ALSTŽ 246, [rör]böj ALSTŽ 124, skelett STŽ 177, [trä]skelett STŽ 140, 177, sula ALSTŽ 40, [torn]fot STŽ 376, tarm STŽ 723, STŽ 376, [armerad] slang STŽ 723. Här förekommer ofta vetenskapliga begrepp benämnda med diminutiver, till exempel: litet skägg ALSTŽ 29, liten knytnäve RLSTŽ 161, liten näsa ALSTŽ 45. Den största delen av den metaforiska terminologin utgörs av termer från ord som betecknar olika grupper av föremål: a) benämningar på matredskap och kärl, till exempel: [borrens] sked ALSTŽ 20, 314, stekspett STŽ 188, [träbearbetnings]kniv Dzed 22; b) benämningar på arbetsredskap, till exempel: [räls]tång ALSTŽ 60, [borr]hammare ALSTŽ 117; c) benämningar på klädesplagg och tillbehör, till exempel: band ALSTŽ 39, [kolonn]krage STŽ 28, [säkerhets]bälte ALSTŽ 31; d) benämningar på prydnader och hushållsföremål, till exempel: [brunns]ring4 ALSTŽ 283, ring ALSTŽ 14, [markerings]kam Dzed 14: e) benämningar på livsmedel, 3 Inom parentes anges antalet och andelen enordiga (generiska) termer. Med dessa uppgifter vill man visa variationen i uttrycksformerna för besläktade termer. 4 Enligt A. Sabaliauskas ”<...> bör fingerringen först och främst förknippas med verbet žiesti – vrida, forma av lera”. Den ursprungliga betydelsen av denna ring var nämligen ”något runt föremål, en cirkel” (Sabaliauskas 1994: 387). 64 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai till exempel: [cement]mjölk STŽ 409, [filtrerings]kaka ALSTŽ 49, kaka ALSTŽ 49, deg STŽ 641, smulor STŽ 663; f) benämningar på byggnader och deras delar, till exempel: led (för vattenöverrinning) STŽ 548, [maskin]hytt STŽ 85, [kul]kvarn Grig 142, värmehuvud ALSTŽ 44; g) benämningar på vapen, till exempel: pil ALSTŽ 39, [fördelnings]sköld ALSTŽ 36, [vibrations]klubba ALSTŽ 94; h) benämningar på musikinstrument, till exempel: [takstols]sträng ALSTŽ 59, [hals]trumma ALSTŽ 26, STŽ 85; i) benämningar på möbler, till exempel: [monterings]vagga STŽ 317, [drag]skåp ALSTŽ 91; f) benämningar på apparater och andra tillbehör, till exempel: [luft]nät ALSTŽ 8, [självgående] vagn ALSTŽ 45. Tillgängliga uppgifter visar att konkreta föremål oftast benämns metaforiskt i byggterminologin, medan metaforer för handlingar, tillstånd och andra fenomen är relativt ovanliga (detta är karakteristiskt för många teknikområden). I byggterminologin skedde den metaforiska benämningen av abstrakta begrepp enligt: a) människans fysiologiska tillstånd, till exempel: [asfalt]svettning ALSTŽ 34, [slag]utmattning STŽ 368, åldrande ALSTŽ 8; b) handlingar, till exempel: hopp STŽ 619, steg (förlopp) STŽ 728; b) psykiska tillstånd eller egenskaper, till exempel: känslighet ALSTŽ 297, minne STŽ 50; c) hushålls- och social verksamhet, till exempel: tvättning ALSTŽ 130, klyvning (metod för klyvning av virke) Grig 39, [kolonners] kullkastning STŽ 262, [värme]avgivning ALSTŽ 51, väckning ALSTŽ 133. Relativt få termer i den metaforiska byggterminologin förekommer som ord som betecknar djur-, växt- och andra naturbegrepp. De flesta termer i denna grupp benämns med ord för djur, djurkroppsdelar och föremål i djurvärlden, till exempel: [kran]bock STŽ 375, [kran]snabel STŽ 588, [byggnads]flygel STŽ 558, horn ALSTŽ 152, [hand]vinsch ALSTŽ 371, larv ALSTŽ 20, mask ALSTŽ 254; [elektrisk lamp]sockel STŽ 317, [rörisolerings]skal ALSTŽ 86. En liten grupp utgörs av metaforiska termer från ord som betecknar växter och föremål i växtvärlden, till exempel: korn ALSTŽ 164, [linans] kärna STŽ 608, stam STŽ 578, [rörledningens] gren ALSTŽ 42. Termer uttrycks också sällan med ord som betecknar livlösa naturföremål, till exempel [cement]sten Grig 230. Enligt S. Griniovas sker metaforiseringen av vanliga ords betydelser vanligen först utifrån den yttre likheten hos de föremål som benämns och senare utifrån likheten i funktion (Гринев 1993: 131). Denna lagbundenhet kan även tillämpas på byggterminologins metaforer. En betydande grupp metaforiska termer kännetecknas av att beteckningen överförs metaforiskt på grundval av formens likhet, Terminologija | 2006 | 13 65 t.ex.: [borrens] huvud ALSTŽ 33, [ögle]hår (mattans) Grig 249, fot Dzed 16, [kranens] ben ALSTŽ 25, häl RLSTŽ 119, [upphängningens] öra ALSTŽ 134, [trådarnas] knippe Grig 80. Metaforisk överföring av benämningen på grundval av likhet i form kännetecknar metaforiska termer i alla grupper, t.ex.: [kranens] trumma ALSTŽ 26, STŽ 85, [borrens] skopa ALSTŽ 20, 314, korn ALSTŽ 164, vagga STŽ 317, [maskinistens] hytt STŽ 85, [säkerhets]bälte ALSTŽ 31, pil ALSTŽ 39, [brunnens] ring ALSTŽ 283, [telefonens] hytt ALSTŽ 232; [betonggjutningens] snabel STŽ 588, horn ALSTŽ 152, larv ALSTŽ 20, [grävmaskinens] fjäll Grig 219. Termer som bygger på ord för livsmedel kännetecknas av metaforisk överföring av benämningen på grundval av likhet i konsistens och struktur, t.ex.: [cement]mjölk STŽ 409, mjöl STŽ 339, deg STŽ 641, smulor STŽ 663. En grupp termer kännetecknas av metaforisk överföring av benämningen på grundval av funktionslikhet, t.ex.: [rälsens] fot ALSTŽ 150, [rälsens] tång ALSTŽ 60, [tornets] fot STŽ 376, [borrningens] hammare ALSTŽ 117, [pneumatisk] hammare STŽ 414, [kul]kvarn (anordning för sågning av trä) Grig 142, [självgående] vagn ALSTŽ 45, [fördelnings]skåp ALSTŽ 36, [rörens isolerings]skal ALSTŽ 86. Det är sant att det ibland är svårt att urskilja den huvudsakliga egenskapen bakom en metaforisk överföring, eftersom överföringar ofta sker utifrån flera närbesläktade egenskaper. Dessutom har även de intryck som ett föremål (fenomen) väcker stor betydelse. Metaforisk överföring utifrån olika associationer är främst utmärkande för termer som har sitt ursprung i yrkesspråk, t.ex.: svalans stjärt ”ett sätt att göra ett snitt” Dzed 17, bock ALSTŽ 316, samt för fraseologiska sammansatta termer, t.ex.: hörseltröskel STŽ 547, växellåda ALSTŽ 160, luftnät ALSTŽ 8, värmebrygga ALSTŽ 44. Det är också svårt att klassificera abstrakta metaforer efter olika sätt att göra metaforiska överföringar. Gemensamt för sådana metaforer är att den metaforiska överföringen av benämningen kan ha skett utifrån inte en utan flera begreppsegenskaper, oftast associativa, t.ex.: [lindningens] stigning STŽ 728, [kalkens] släckning Grig 132, klippning Grig 39, [bärande väggars] avstånd STŽ 728. När det gäller metaforiska byggtermer bör det sägas att de flesta av dem, sett ur nyhetssynpunkt, är resultatet av sekundär metaforisk nominering – metaforiciteten kännetecknar även vanliga ord som betecknar vetenskapliga begrepp. Det är uppenbart att de flesta metaforiska termer har bildats enligt metaforiska modeller i det allmänna ordförrådet, och en betydande del av dem kan ha lånats från folklig terminologi, t.ex.: armbåge ALSTŽ 246, [rör]böj ALSTŽ 66 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai 124, armbåge5 5. ”en böjd fjäder till en briska, som sticker långt ut bakåt”: Naujama des ant alkūnių įtaisytos bričkos smarkiau supa Nm (LKŽ); [skorstenens] hals STŽ 167, hals 3. ”öppning i en grop”: Täck gropens öppning väl så att potatisen inte fryser LŠ (LKŽ); [pelarens] stam ALSTŽ 292, STŽ 309, stam 5. ”verktygets eller redskapets huvudsakliga del”: Prie liemenies [žagrės] prisideda dvi įenos Užž. (LKŽ); skuldra STŽ 408, [hävstångens] arm STŽ 409, skuldra 7. ”del av en böjd stång”: Parvirto lank­tis, ir nulūžo vienas petys Grk (LKŽ); [rälsens] hals STŽ 232, liten hals 4. EncIV1398 ”den del av lien med vilken den fästs vid liens skaft, liten fot”: Dalgės kakliukas geležinis Švnč. (LKŽ); [borrens] huvud ALSTŽ 33, huvud 8. ”en rundare, tjockare del av något föremål; framsida; topp, ovansida”: Cibulio galvelė OG134 (LKŽ); liten fot RLSTŽ 164, liten fot 1. Klvr, Brt, Mrj, Šn, Krsn ”en del av en vagn som förenar axeln med dragstången och stöder hjulet”: Pėdelė vežimo jungia lušnapantį su ašim Brb (LKŽ). Sekundär metaforisk nominering kännetecknar termer i alla grupper, t.ex.: [hyvelns] kniv Dzed 33, kniv 2. Gl, Dkš, Šd ”del av en plog eller årder”: Prie norago dedasi peilis Jz. (LKŽ); [kul]kvarn (anordning för bearbetning av trä) Grig 142, kvarn 3. Klp ”sågverk”: Lentų malūnas KII141. Reik vežti medžius į malūną pjauti Prk (LKŽ); [vibrations]bord RLSTŽ 39, bord 2. Jdr, Pšš ”horisontell platta på en maskin, vävstol eller annan anordning, avsedd för att något ska placeras eller fästas på den”: O kas an stalo padavinės [pėdus]? Plm. Užstatyk gerai stalą, kad bekuliant neparvirstų Kt. (LKŽ); pil ALSTŽ 39, pil 2. DŽ, NdŽ, Skp, Krn ”skott, utlöpare”: Medžias strėlės leidžia Jn(Pnd) (LKŽ); [kranens] trumma ALSTŽ 26, STŽ 85, trumma 3. ”ett uppblåst lerkrus, en flaska”: Būgnelio dugne bėra gazo Yl. Savo midų į būgnalius sukošęs užkemšu S. Dauk (LKŽ); korn ALSTŽ 164, korn 3. bildl. ”en liten del, en smula, ett litet korn”: Druskos grūdas K. Smilčių grūdas KI705 (LKŽ); [kranbock] bock STŽ 375, bock 11. ”ställning med ben, på vilken stockar läggs för bearbetning”: Pastūmek oži galan, ba medis važinas Ūd (LKŽ); [kranens] snabel STŽ 588, snabel 2. E, NdŽ ”ett djurs nos” (LKŽ); björn RLSTŽ 17, björn 5. Ktk, Kp ”en stor, tung anordning med tjock bakdel för att slå ner pålar, stampa lera o.d.”: Užtraukę aukštyn, mešką atkabina, kad krisdama kaltų kuolą Užp (LKŽ); horn ALSTŽ 152, horn 4. N, DŽ, Nd, Kin ”den utskjutande spetsen på en båts ände eller platsen intill den”: Šėpies ragas KII154 (LKŽ); [hand]kran ALSTŽ 371, kran 3. ”hävstång; hävstångens stång, regel”: Nulūžo gervė Brž (LKŽ); liten vinge RLSTŽ 241, liten vinge 2. LKAI129 (Trš, Slč, Avl, Kzt, Lkm) ”spolens saxar, gafflar, mellan 5 Exemplen med de angivna betydelserna är hämtade ur LKŽ. Terminologija | 2006 | 13 67 vilka spolen roterar”: Su dantim sparneliai, kur siūlas uždėt Pb. Nekišk. vaikeI, pirštų prie kalvarto, bo sparneliai numuš Skrb; [fläktens] vinge ALSTŽ 33, vinge 4. K, LL230, NdŽ, Žg, Ps. Ssk ”den platta, vingen, på en väderkvarns roterande del som drivs av vinden”: [Kvarnens] vingar snurrar så mycket att det är skrämmande LKT265(RdN). Det är sant att vissa folkliga termer kan ha uppkommit efter mönster från termer i andra språk. Kvarn ”sågverk” kan ha uppkommit efter tyskt [Sagen]mühle ”sågverk” (Kaulakienė 1991: 88). En betydande del av de metaforiska termerna kan vara semantiska lån, dvs. den metaforiska betydelsen kan ha lånats från termer i andra språk. Detta kan hävdas med tanke på att mer än tre fjärdedelar (82,5%) av de metaforiska termerna motsvarar6 termer i andra språk. Nästan tre fjärdedelar (72%) av de termer som benämns med ord för kroppsdelar motsvarar termer i andra språk, t.ex.: [rälsens] huvud – engelska [rail] head, tyska [Schienen]kopf, ryska головка [рельса] STŽ 159; [borrtornets] ben – engelska leg [of boring tower], ryska нога [буровой вышки] STŽ 267; liten hals – engelska neck ryska шейка STŽ 232; [hävstångens] arm – ryska плечо [рычага] STŽ 409. 85% av termerna som benämns med ord för föremål motsvarar termer i andra språk, t.ex.: [sten]lager – engelska [stone] bed, ryska [каменная] постель STŽ 184; [borrande] hammare – tyska [Bohr]hammer, franska marteau [de forage], ryska [бурильный] молоток STŽ 414; [hängande] vagga – engelska [suspension] cradle, ryska [подвесная] люлька STŽ 317; [pelarens] krage – engelska [column] collar, ryska воротник [колонны] STŽ 28; [säkerhets]bälte – engelska [safety] belt, ryska [предохранительный] пояс STŽ 122; [telefonautomatens] hytt – ryska будка [таксофона] STŽ 85. 82% av termerna som benämns med ord för föremål i naturen motsvarar termer i andra språk, t.ex.: [betonggjutningens] snabel – ryska хобот [для подачи бетонной смеси] STŽ 588, tråd – engelska strand STŽ 168, [byggnadens] flygel – engelska [back] wing, tyska [Gebäude]flügel, ryska крыло [здания] STŽ 558, [kabelns] kärna – engelska [cable] core STŽ 608, [pelarens] sockel – ryska гнездо [для колонны] STŽ 317, larv – engelska caterpillar ALSTŽ 53. Hela 91% av de metaforiska termerna för abstrakta begrepp motsvarar termer i andra språk, t.ex.: [högcyklisk] utmattning – engelska [high-cycle] fatigue, tyska Ermüdung [bei hoher Lastspielzahl], franska fatigue [multicyclic], ryska [многоцикловая] усталость STŽ 368; [hydrauliskt] språng – engelska [hydraulic] jump, tyska [hydraulischer] Sprung, ryska [гидравлический] скачок STŽ 619; åldrande – engelska ag(e)ing ALSTŽ 8. Tydliga internationella kalker är fraseologiska metaforiska termer, t.ex.: 6 Här avses endast motsvarigheten mellan de metaforiska leden. 68 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai cementmjölk – tyska Zementmilch, franska lait de ciment, ryska цементное молоко STŽ 409, hörtröskel – engelska threshold of hearing, ryska порог слышимости STŽ 547; växellåda – ryska коробка передач STŽ 119. Det är dock knappast så att alla sådana termer kan betraktas som semantiska lån. Av den jämförelse med folklig terminologi som presenterades ovan framgår att vissa litauiska termer är helt motiverade i det egna språket. Motsvarigheten mellan litauiska och andra språks termer bör förklaras med den metaforiska nomineringens universalitet och språkkontakter⁷. Enligt A. Sabaliauskas har namnet ger̃vė (trana) givits ”inte bara åt de hävstänger till brunnsbrunnar på landsbygden som redan håller på att försvinna, utan också åt de kranar som svänger på storstädernas byggarbetsplatser. Redan på 1300-talet gav tyskarna namnet trana åt en anordning för att lyfta last ombord på ett fartyg (der Kran; numera kallar tyskarna tranan der Kranich). Engelska crane har också sedan länge betytt inte bara trana utan även en anordning för att lyfta tunga föremål. Och det var förmodligen grekerna som först uppkallade en sådan anordning efter en fågel: deras géranos betyder både ’trana’ och ’anordning för att lyfta tunga föremål’ (Sabaliauskas 1994: 97). För intressets skull kan nämnas att även vissa termer som inte sammanfaller kännetecknas av metaforisk nominering, till exempel: gervė – ryska лебёдка STŽ 167, meška – ryska баба RLSTŽ 17, ožys – engelska horse STŽ 375, [pakabos] auselė – engelska [lifting] eye ALSTŽ 134, [slėgio] šuolis – engelska [pressure] kick STŽ 619, [vamzdyno] alkūnė – ryska колено [трубопровода] STŽ 18. När det gäller egenskapsmetaforer bör det sägas att metaforisk benämning av egenskaper inom byggterminologin främst sker utifrån kännetecken hos föremål i vardagslivet och djurvärlden, och betydligt mer sällan utifrån kännetecken hos människokroppens uppbyggnad, fysiska tillstånd och egenskaper samt växtvärlden och den livlösa naturen. Tabell 2 visar exempel på metaforisk benämning av egenskaper⁸ utifrån begreppsområden. Av de konkreta termernas uttryckssätt framgår att egenskaper hos byggbegrepp oftast benämns med bestämmande led utifrån yttre likhet med: a) ett vardagsföremål, till exempel: sadel-formad [stöd] ALSTŽ 87, 330, kittel-formad [fördjupning] STŽ 189, skär-formad [båge] RLSTŽ 12, såg-formad [lager] ALSTŽ 286, gaffelformad [detalj] STŽ 117, skålformad [inskärning] ALSTŽ 64, solfjäderformad [bro] ALSTŽ 44; b) ett musikinstrument, till exempel: trumformad [panna] ALSTŽ 294, trattformad [skärning] STŽ 498, harpformad [blad] ALSTŽ 111; c) en växt, en växtdel eller en svamp, till exempel: granspirsformad [förband] ALSTŽ 39, svampformad 7 Det är troligt att byggterminologin, liksom hela den tekniska terminologin, i betydande grad har påverkats av ryska och tyska. 8 Tabellen jämför endast olika uttryckssätt för egenskapsmetaforer. Terminologija | 2006 | 13 69 Tabell 2. Egenskapsmetaforer inom byggterminologin utifrån begreppsområden Begreppsområden Egenskapsmetaforer st. % människokroppens uppbyggnad 7 11,3 människans fysiska tillstånd och egenskaper 7 11,3 vardagslivet 27 43,5 djurvärlden 15 24,3 växtvärlden 4 6,4 den livlösa naturen 2 3,2 Totalt 62 100 [överdäckning] STŽ 401; d) ett naturföremål, t.ex.: marmorerad [röta] RLSTŽ 61, bikakeformad [radiator] STŽ 466; e) en kroppsdel, t.ex.: håraktig [sprickbildning] STŽ 418; f) ett djur eller en del av ett djur, t.ex. fjärilsformad [tak] STŽ 583. Det typiska uttryckssättet för metaforiska bestämningsled i denna grupp är adjektivavledningar med suffixen -iškas, -iška, -inis, -inė. Förekomster av sammansatta adjektiv och genitivuttryck med substantiv är sällsynta, t.ex.: vargformad [takfönster] STŽ 585, ”klöverbladets [korsning] STŽ 497. Likhet med en livsmedelsprodukt (färg, konsistens) anges med substantiv i genitiv, t.ex.: kaffefärgad [nyans] / Dzed 11, gräddfilsliknande [konsistens] / Grig 268. Ytans egenskaper betecknas ofta metaforiskt med bestämmande led, t.ex.: tandad [hammare] ALSTŽ 169, [kofot] med klo ALSTŽ 24, fingrad [krok] STŽ 263, bredfotad [grund] STŽ 384, vingad [mutter] ALSTŽ 232, RLSTŽ 22. I andra fall anges egenskaper som härrör från olika associationer (likhet i form eller funktion) med de föremål som grundorden betecknar. Här dominerar avledningar med suffixet -inis, -inė, t.ex.: mullvadsliknande [dränering] ALSTŽ 115, boformad [grund] ALSTŽ 35, maskformad [hiss] STŽ 250, ryggradsformad [vägg] STŽ 508. Det finns få fall där egenskaper betecknas metaforiskt utifrån fysiska tillstånd eller handlingar, t.ex.: mättad [ånga] ALSTŽ 318, stillastående [luft] ALSTŽ 10, krypande [valv] STŽ 43, gående [grävmaskin] ALSTŽ 362. Det bör noteras att även i andra språk sker metaforisk benämning av egenskaper i många fall utifrån samma kännetecken. Det kan antas att de litauiska bestämningsleden har bildats efter mönster från termer i andra språk, t.ex.: 70 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai ”klöverbladets [korsning]” – eng. cloverleaf [junction], ryska [перекрёсток] по типу клеверного листа STŽ 497; fjärilsformad [tak] – eng. butterfly [roof] STŽ 583; byxformad [T-koppling] – ryska штанообразный [тройник], fr. [raccord a trois voices] a pantalon STŽ 660, ALSTŽ 144; tunnformad [valv] – ryska бочарный [свод] STŽ 542; hästskoformad [båge] – eng. horseshoe [arch], ryska подковообразная [арка] STŽ 43; hårformad [sprickbildning] – eng. hair [cracking] STŽ 418; ryggradsformad [vägg] – eng. spine [wall] STŽ 508; kärn- [borr] – eng. core [drill], ty. Kern[bohrer] STŽ 173; krypande [valv] – ryska ползучая [арка] STŽ 43. SLUTSATSER 1. Inom byggterminologin är metaforisk begreppsbenämning inte ett produktivt sätt att bilda termer. I de undersökta källorna utgör metaforiska termer endast en liten del av terminologin. 2. Ett utmärkande drag för metaforisk byggterminologi är dess antropocentriska karaktär. I gruppen nominativa metaforer utgör termer som benämns med namn på kroppsdelar, fysiologiska och psykiska handlingar, tillstånd och egenskaper samt olika föremål mer än tre fjärdedelar (80,9%). I byggterminologin betecknas begrepp jämförelsevis sällan med namn på naturfenomen. 3. Inom byggterminologin kan betydelsernas metaforisering ha följt sedvanliga lagbundenheter – de flesta av de analyserade termerna kännetecknas av metaforisk överföring av benämningen utifrån likhet i form och konsistens. För endast en liten grupp termer överförs den metaforiska benämningen utifrån likhet i funktion. 4. De flesta metaforiska byggtermer är inte nya metaforer; de är främst resultatet av sekundär metaforisk benämning. Terminologin inom detta område har bildats efter metaforiska mönster i det allmänna ordförrådet, och en betydande del av de metaforiska termerna kan vara lånad från folklig terminologi. 5. Den stora överensstämmelsen mellan litauiska metaforiska termer och termer på andra språk gör det möjligt att anta att metaforiska betydelser kan vara lånade. Samtidigt visar den tydliga motivationen i det egna språket att den metaforiska byggterminologin inte har uppstått genom semantisk inlåning, utan enligt universella lagbundenheter för metaforisk benämning. Tydliga internationella översättningslån utgörs av en liten grupp fraseologiska termer. 6. Metaforisk benämning av egenskaper inom byggterminologin sker främst utifrån egenskaper hos vardagsföremål och föremål i djurvärlden. Metaforiska termbestämningsled betecknar oftast egenskaper utifrån yttre likhet med föremål, och ytans egenskaper benämns metaforiskt. Terminologija | 2006 | 13 71 ŠALTINIAI ALSTŽ – Anglų–lietuvių kalbų statybos terminų žodynas. Spec. red. A. Kudžys, Vilnius, 1993. Džed – Džedulionis J. Namų meistras. Staliaus darbai, Kaunas, 1998. Grig – Grigaliūnas B. Statybinės medžiagos ir gaminiai. Vilnius, 1974. RLSTŽ – Rusų–lietuvių kalbų statybos terminų žodynas. Spec. red. A. Kudžys, Vilnius, 1992. STŽ – Statybos terminų žodynas. Moksl. red. A. Kudžys, Vilnius, 2002. LITERATŪRA Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius. Kaulakienė A. 1991: Mokslo kalbos užuomazgos „Kleivėje“. – Lietuvių kalbotyros klausimai 29, 80–91. Klimavičius J. 2005: Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, Vilnius. LKŽe: Lietuvių kalbos žodynas (elektroninis leidimas), Vilnius. Sabaliauskas A. 1994: Iš kur jie? Pasakojimas apie žodžių kilmę, Vilnius. Володина М. Н. 1997: Теория терминологической номинации, Москва. Гринев С. В. 1993: Введение в терминоведение, Москва. Ивина Л. В. 2003: Лингво-когнитивные основы анализа отраслевых терминосистем. Москва. ЛТС 2003: Лексикология. Терминоведение. Стилистика. Сборник научных трудов, Москва. КРР 2003: Культура русской речи: Энциклопедический словарь-справочник, Москва. Никитина С. Е. 1987: Семантический анализ языка науки, Москва. Прохорова В. Н. 1996: Русская терминология (лексико-семантическое образование), Москва. LITHUANIAN METAPHORICAL TERMS OF BUILDING TERMINOLOGY In this article 846 metaphorical terms are analyzed, i. e. 784 nominative and 62 attributive metaphors. Metaphorical building terminology is distinguished by its anthropocentricity. In the group of nominative metaphors more than three quarters (80,9%) of terms are names of human body parts, names of human physiological, physical conditions and processes and names of various things. [en elbow pipe – alkūnė ALSTŽ 246]; [en bleeding of (asphalt) – (asfalto) prakai­tavimas ALSTŽ 34], [en (column) collar – (kolonos) apykaklė STŽ 28]. Only rarely in building terminology concepts are named after objects of nature: [en portal gantry – (kraninis) ožys STŽ 375], [(cemento) akmuo Grig 230]. The facts suggest that in building terminology mostly things are named in metaphors whereas metaphors of actions, states and other abstract expressions are rather rare. In building terminology metaphorization of meaning could have occured according to the usual regularities. For the majority of terms a metaphorical transfer of the name according to analogy of form or consistence is typical: [en drill bit – (grąžto) galvutė ALSTŽ 33], [en paste – tešla STŽ 641]. Only a small group of terms had a metaphorical transfer of the name according to analogy of functions [(rutulinis malūnas Grig 142]. Most of the terms analyzed are not new metaphors and they are a result of secondary metaphorical nomination. Metaphorical terminology of this field was created using metaphorical models of common lexis, most terms could have been borrowed from folk terminology: [(bėgio) kakliukas STŽ 232 – kakliukas LKŽ]. A major part of the terms could be semantic borrowings, i.e. metaphorical meanings could have been borrowed from other languages. More than three quarters (82,5%) of terms are identical to other language terms: [(bėgio) galvutė – en (rail) head, de (Schienen)kopf, ru головка (рельса) STŽ 159. However not all identical terms could be treated as semantic borrowings – 72 Robertas Stunžinas | Lietuviški metaforiniai statybos terminai most Lithuanian metaphorical terms are fully motivated in the native language. Equivalence of Lithuanian and other language terms could be explained by universality of metaphorical nomination and language contacts. Metaphoric nomination of attributes in building terminology is based on the features of everyday things and objects of fauna, and only rarely things are named after features of human body structure, physiological processes and conditions and objects of flora and inanimate nature. Attributes are named using metaphoric subordinate components according to exterior similarities to everyday things, musical instruments, plants and objects of nature: [balniškoji (drama) ALSTŽ 87, 330]; [bugninis (kantilas) ALSTŽ 294]; [eglutiškoji (perriša) ALSTŽ 39]; [marmurinis (puvinys) RLSTŽ 61]. Often subordinate components name surface characteristics: [dantytasis (plaktukas) ALSTŽ 169]. In other cases naming of attributes is based on various associations (form, function) with things named in underlying words: [kurminis (drenažas) ALSTŽ 115], [lizdinis (pamatas) ALSTŽ 35], [stuburinė (siena) STŽ 508]. In other languages metaphoric nomination of attributes proceeded according to the same principles. It could be considered that Lithuanian metaphoric subordinate components were created following the example of other language terms: [„dobilo lapo“ (sankryža) - en cloverleaf (junction), ru (перекрёсток) по типу клеверного листа STŽ 497], [drugeliškasis (stogas) - en butterfly (roof) STŽ 583], [kelniškasis (trišakis) - ru штૂంобразный (трߵошник), fr (raccord a trois voices) a pantalon STŽ 660, ALSTŽ 144]. Gauta 2006-11-13 Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 E. paštas [email protected] Terminologija | 2006 | 13 73