Terminology Standards in the Aspect of Harmonization for International Term Database

Terminologistandarder i harmoniseringens tjänst för en internationell termdatabas VALENTĪNA SKUJIŅA, ILZE IRENA ILZIŅA, ANDREJS VASIĻJEVS, JURIS BORZOVS Terminology Commission at the Academy of Sciences of Latvia Riga Information Technology Institute Tilde INLEDNING Efter anslutningen till Europeiska unionen behövde alla aspekter av det sociala, politiska och vetenskapliga livet i Lettland möta globaliseringens krav och anpassa sig till dem. Terminologin var inget undantag. Terminologer i EU:s flerspråkiga samhälle behövde anta utmaningen att skapa en gemensam plattform för de viktigaste aktörerna inom terminologiområdet och att representera den mångfald av termer som förekommer inom varje område av vardagslivet. Kommunikation och interaktion på internationell nivå har blivit ett ”måste”; utbyte av meddelanden med andra språk är numera ganska vanligt. Meddelandena måste ändå förmedla information på ett sådant sätt att mottagaren kan tolka den korrekt och utan misstag. Behovet av att säkerställa överensstämmelse mellan termer i flerspråkig kommunikation och motsvarande datautbyte kräver standardisering av termstrukturen och skapandet av en flerspråkig databas. Detta är ett synnerligen angeläget problem som inte får skjutas upp alltför länge. Det är huvudsyftet med att starta projektet EuroTermBank: att skapa europeiskt digitalt innehåll för globala nätverk – en samling alleuropeiska terminologiresurser genom samarbete mellan terminologiinstitutioner för att främja språklig mångfald i informationssamhället. Projektdeltagarna kommer från institutioner i olika länder: Tyskland, Danmark, Ungern, Polen, Litauen, Estland och Lettland. Lettland är också projektets samordnare. Redan i början av projektet konstaterade vi att utvecklingsprocessen för terminologi i olika länder är ganska splittrad och Terminoloģija | 2006 | 13 17 det finns ingen enhetlighet i detta. Denna artikel presenterar några slutsatser från den lettiska erfarenheten [11] och pekar ut några sätt att lösa problemet. EuroTermBank-projektet omfattar en hierarki av olika uppgifter och ämnen, och varje steg i projektet kräver samordning och harmonisering med övriga projektdeltagare. Inom standardiseringsområdet urskiljer vi tre grupper av problem där internationell harmonisering behövs: – de allmänna reglerna för termer och utformningen av deras definitioner; – urvalet av flerspråkiga termer och bedömningen av deras kvalitet i ämnesspecifika termordböcker och internationella standarder; – kodningen av terminologiskt material och den tekniska bearbetningen för inmatning i en flerspråkig databas. Harmoniseringen kan också klassificeras på olika nivåer. – För att organisera terminologiarbetet på nationell och internationell nivå måste alla partner komma överens om enhetliga metodprinciper för att säkerställa att de terminologiska resurserna är kompatibla. Litauen, Lettland och Estland har redan bidragit i samarbete med andra EU-partner; nu är det dags att genomföra detta. – För en flerspråkig databas måste en grundläggande, enhetlig kärna av termer utvecklas, som kan kompletteras med motsvarande termer på olika språk. Det är lämpligt att använda ett språk som huvudspråk för standardiserade termer och definitioner. – Utformningen av datakategorier, datastrukturer och utbytesformat har aktualiserat behovet av digitalisering och modifiering av terminologiska resurser i enlighet med harmoniserade strukturella och tekniska krav. ALLMÄNNA REGLER FÖR SKAPANDET AV TERMER OCH DERAS DEFINITIONER Allmänna regler för skapandet av termer och deras definitioner har standardiserats internationellt av International Organization for Standardization (ISO). Såsom definieras i ISO 1087-1:2000 [3] är termen ”verbal beteckning för ett allmänt begrepp inom ett specifikt ämnesområde”, och definitionen är ”representation av ett begrepp genom ett beskrivande påstående som tjänar till att skilja det från relaterade begrepp”. Definitionernas natur och utformningen av definitioner regleras dessutom av ISO 704 [1], ISO 860 [2], ISO 10241 [4] och beskrivs inom terminologiteorin [10]. 18 Valentīna Skujiņa et al. | Terminology Standarts in the Aspect of… Eftersom vårt huvudsyfte är att fastställa harmoniseringsaspekten hos flerspråkiga databaser ska vi betrakta skillnaden mellan de två begreppen – harmonisering och unifiering. Den lettiske terminologen E. Drezen hade förklarat och preciserat begreppet unifiering i sin bok ”Internationalization of Scientific-technical Terminology” [8] år 1936. Under många år stod unifieringen av begrepp och termer högt på dagordningen både nationellt och internationellt; exempelvis byggde den flerspråkiga termbanken IOUTN i Warszawa i slutet av 1900-talet just på unifieringsprincipen. Låt oss jämföra innehållet i de båda termerna — unifiering och harmonisering — med hjälp av Oxford Dictionary. Unifiering och harmonisering i jämförelse unifiering harmonisering (Oxford Dictionary) (Oxford Dictionary) unifiering – handlingen att förena eller ett exempel på förening; tillståndet att vara förenad; unifiera – reducera till enhetlighet eller likformighet; enhet – (1) det att vara en; att vara en, en enda eller individuell; att bestå av delar som bildar en helhet. harmonisera – (2) (ofta följt av med) bringa i harmoni eller vara i harmoni; harmoni – (2) en väl avvägd eller estetisk sammansättning av delar; (3) överensstämmelse, samstämmighet. Slutsats: Unifiering skiljer sig från harmonisering. Dess huvudsakliga innebörd kan uttryckas med ordet likformighet, medan harmonisering främst syftar till att uppnå samstämmighet, det vill säga samordning, proportionell överensstämmelse, lämplig betydelse och förebyggande av avvikelser. Allmänna regler för harmoniseringsprocessen har standardiserats internationellt genom ISO 860. Enligt denna standard går harmoniseringsprocessen till på följande sätt: – Harmonisering inleds med en jämförelse av de berörda begreppssystemen med avseende på antalet begrepp, relationerna mellan begreppen, strukturens djup och egenskapernas typ, vilket leder till uppbyggnad av harmoniserade begreppssystem. – Alla begrepp måste därefter analyseras genom att definitionerna jämförs. Terminologija | 2006 | 13 19 Om definitionerna skiljer sig åt måste man avgöra om skillnaden är relevant eller irrelevant. Om den är relevant innebär det att det faktiskt handlar om två eller flera olika begrepp som måste definieras och placeras i begreppssystemet. – De väsentliga (även kallade ”definierande”) kännetecknen för de harmoniserade begreppen måste fastställas. – När begreppen har harmoniserats kan termerna harmoniseras med hänsyn till skillnader och likheter mellan språken, traditionen för termbildning inom ämnesområdet och i ett visst språk samt den terminologi som redan har etablerats. Termerna begreppsharmonisering och termharmonisering spelar en viktig roll och ingår i standarden för termer och definitioner ISO 1087: begreppsharmonisering (3.6.5) Verksamhet för att minska eller eliminera mindre skillnader mellan två eller flera begrepp som redan är nära besläktade med varandra. ANM.: Begreppsharmonisering är en integrerad del av terminologistandardisering. termharmonisering (3.6.6) Verksamhet som leder till att ett begrepp betecknas på olika språk med termer som återspeglar samma eller liknande kännetecken eller har samma eller något olika former. När flerspråkiga databaser skapas är dessa harmoniseringsaspekter mycket angelägna och viktiga – att samordna, förebygga avvikelser och uppnå ömsesidig överensstämmelse mellan begrepp och termer. Kort sagt behöver vi inte förena, utan bör i stället, med hänsyn till varje språks särdrag, försöka harmonisera de flerspråkiga termerna i databasen. Av dessa definitioner kan vi dra slutsatsen att det på begreppsnivå är viktigt att definiera begrepp som är nära besläktade med varandra mer exakt och förebygga möjliga skillnader. Samtidigt skiljer sig språksystemen åt, och på termnivå är det inte alltid möjligt att uttrycka samma begrepp med liknande beteckningar. Vid skapandet av definitioner och termbildning är det dock viktigt att uttrycka de väsentliga kännetecknen hos 20 Valentina Skujina et al. | Terminology Standards in the Aspect of… begreppet med termer på olika språk. Detta är ett grundläggande krav när man skapar transnationella databaser och säkerställer deras praktiska användbarhet. Den formella likheten mellan motsvarande termer på olika språk är naturligtvis välkommen. Vad menar vi med väsentliga kännetecken hos ett begrepp? Inom terminologiteorin, liksom inom logiken, skiljer vi mellan de nödvändiga och de tillräckliga kännetecknen för att kunna klassificera varje begrepp och term i ett bestämt ämnesområdes begrepps- och termsystem. Ett begrepps plats i ett bestämt begreppssystem fastställs genom vertikala kännetecken (för överordnade eller underordnade begrepp) och horisontella kännetecken (för två eller flera underordnade, det vill säga samordnade, närliggande begrepp). Exempelvis kan vi ur ett horisontellt perspektiv inte ange begreppet ”gröna blad” som ett väsentligt kännetecken för begreppet ”träd”, eftersom även buskar och örtartade växter har blad. Hur skulle man kunna karakterisera ett träd eller begreppet alla träd? Det kan karakteriseras som en flerårig växt, men skiljer sig från andra fleråriga växter genom att ha en vedartad stam och en krona. Följande två scheman illustrerar processen för analys av begrepp och termer samt uppbyggnad av system, med hänsyn till vertikala och horisontella kännetecken. Figur 1. Begrepp indelade utifrån vertikala kännetecken Terminologija | 2006 | 13 21 Figur 2. Underordnade begrepp indelade utifrån horisontella kännetecken Klassificering av begrepp utifrån lämpliga vertikala och horisontella kännetecken är sättet att skapa ett bestämt begreppssystem från motsvarande begreppsfält inom vilket ämnesområde och språk som helst. För att bättre förstå begreppen och termerna begreppsfält och begreppssystem kan vi jämföra de båda definitionerna i ISO 1087: begreppsfält (3.2.10) Ostrukturerad mängd tematiskt relaterade begrepp. begreppssystem (3.2.11) Mängd begrepp strukturerade enligt relationerna mellan dem. På termnivå är de olika termdelarna fält och system. På definitionsnivå är det väsentliga kännetecken som skiljer de begrepp som ingår i termerna knutet till struktureringen: termdelen fält betecknar en mängd utan bestämd struktur, medan termdelen sys-tem betecknar en strukturerad mängd. Ett väsentligt kännetecken som bör nämnas i båda fallen är begreppet tematiskt relaterade begrepp. I den andra definitionen ingår det implicit i ordkombinationen enligt relationerna. När en flerspråkig databas skapas är det nödvändigt att komma fram till en enhetlig grundläggande termkärna på huvudspråket (pivot-språket). Därefter kan den utökas med motsvarigheter på andra språk och på så sätt bilda ett kluster av termen på olika språk. Denna kärna bör representeras på pivot-språket, och termens väsentliga kännetecken bör anges i definitionerna. 22 Valentīna Skujiņa et al. | Terminology Standards in the Aspect of… ORGANISATIONER VARS STANDARDER ANVÄNDS FÖR ATT SKAPA LETTISKA ICT-TERMER INOM ÄMNESOMRÅDET Som exempel på urval av flerspråkiga termer och bedömning av deras kvalitet inom fackterminologi ska vi betrakta problem med harmonisering och standardisering i ICT-underkommissionen vid Terminologikommissionen vid Lettlands vetenskapsakademi (TC of LAS). Först och främst måste vi förstå begreppet term, kontrollera dess huvudsakliga (väsentliga) egenskaper och utarbeta en likvärdig definition av ett begrepp. Alla flerspråkiga terminologer måste beakta, undersöka och följa någon gemensam källmodell för termer. Eftersom flera organisationer inom olika branscher har utarbetat rekommendationer och standarder för terminologi, inklusive ordlistor och termglossar, kan denna uppgift underlättas. Låt oss nämna några av dessa organisationer, vars standarder vi har använt för att skapa lettiska ICT-termer. – Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) – en internationell standardiseringsorganisation som arbetar med elektriska, elektroniska och närliggande teknologier. Några av dess standarder utarbetas gemensamt med ISO. – Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) – en ledande utvecklare av internationella standarder som ligger till grund för många av dagens produkter och tjänster, särskilt inom telekommunikation, informationsteknik och kraftproduktion. Med en aktiv portfölj på nära 1 300 standarder och projekt under utveckling är organisationen den centrala källan till standardisering inom ett brett spektrum av framväxande teknologier. – Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) – ett internationellt standardiseringsorgan bestående av företrädare för nationella standardiseringsorgan. Organisationen utarbetar industriella och kommersiella standarder för hela världen, de så kallade ISO-standarderna. – Trots detta utvecklar många ICT-företag, som skapar hårdvara och programvara, egna standarder som ibland får stor spridning och i slutändan får status som nationella branschstandarder. – Flerspråkiga internationella databaser är också ett viktigt stöd för skapandet av termer. Terminologija | 2006 | 13 23 IF THE TERM IN SOURCE LANGUAGE IS POLYSEMANTIC... Databaser med standardiserad terminologi finns på flera språk, men inom ICT föredrar lettiska terminologer att arbeta med engelska databaser och skapa definitioner av termer utifrån dem. Men även inom ett och samma språk kan samma term ha olika betydelser i olika tillämpningar. Innan arbetet med internationell harmonisering av en term inleds måste vi fastställa inom vilket område den används och undersöka om den även används inom andra områden. Förklaringen av nyckelordet security återges av de tre nämnda standardiseringsorganisationerna på följande sätt: 1) inom datavetenskap – förekomsten av och upprätthållandet av tekniker som begränsar åtkomsten till data och villkoren för hur data får erhållas; 2) inom elektricitet – förmågan hos ett elkraftsystem att på lämpligt sätt reagera på störningar som uppstår inom systemet, däribland både lokala och omfattande störningar samt bortfall av större produktions- och överföringsanläggningar; 3) inom krigsmateriel – åtgärder som vidtas av ett befäl för att skydda sig mot spionage, observation, sabotage, störningar eller överraskningsangrepp; ett tillstånd som följer av att skyddsåtgärder inrättas och upprätthålls för att säkerställa att man är skyddad mot fientliga handlingar eller påverkan; skydd av förråd eller försörjningsanläggningar mot fiendens angrepp, brand, stöld och sabotage. I dessa fall uttrycker en och samma engelska term security, oavsett de olika definitionerna inom olika ämnesområden (datavetenskap, elektricitet, krigsmateriel), samma grundläggande begrepp. Därför är det möjligt att utifrån detta begrepp välja en enda motsvarande term även på lettiska – drošība (åtminstone i ordets huvudsakliga betydelse). Den lettiska termen täcker inte alltid alla betydelser hos en engelsk (källspråklig) term, eftersom en term ganska ofta beskriver olika företeelser. Ibland finns det en motsvarande lettisk term, ibland skapas olika lettiska termer för en och samma engelska term. Termen record används: 1) vid datorbaserad databehandling – en samling dataobjekt som har ordnats för att bearbetas av ett program; 2) i en databas – (ibland kallad en rad) en grupp fält i en tabell som avser en viss entitet; 24 Valentina Skujiņa et al. | Terminology Standards in the Aspect of... 3) i Virtual Telecommunications Access Method, IBMs proprietära telekommunikationsåtkomstmetod för stordatorer och en del av dess Systems Network Architecture (SNA) – den dataenhet som överförs från avsändare till mottagare. För det första och andra fallet är den motsvarande lettiska termen ieraksts, för det tredje fallet – bloks. Termen frame används: 1) inom telekommunikation – data som överförs mellan nätverkspunkter som en enhet, komplett med adressering och nödvändig protokollstyrinformation; 2) inom film- och videoinspelning och uppspelning – en enskild bild i en sekvens av bilder som spelas in och spelas upp; 3) inom datorteknik för videovisning – den bild som skickas till enheterna för återgivning av bilden på skärmen. I det första fallet översätts frame till lettiska som kadrs, i de övriga fallen som ietvars. Ibland använder olika grenar av terminologin, som har utvecklats självständigt och använt olika källspråk, trots att de förklarar samma innebörd av en term, olika lettiska motsvarigheter till den och motiverar användningen med att termen har använts länge. Detta kan illustreras med översättningen av den engelska termen reliability, som inom IKT översätts med uzticamība, enligt dess definition: reliability är ett systems förmåga att utföra och upprätthålla sina funktioner under normala förhållanden såväl som under fientliga eller oväntade förhållanden. Inom elsektorn används samma term: drošums. Denna situation visar att innan termharmonisering på internationell nivå genomförs bör det första harmoniseringssteget – allmänna regler för termer och hur deras definitioner skapas – tas på nationell nivå på målspråket. EUROTERMBANK – INTERNATIONELLT PROJEKT FÖR KONSOLIDERING AV TERMINOLOGI Konsolidering och harmonisering av terminologidata på internationell nivå har varit huvuduppgiften för EuroTermBank-projektet 0. EuroTermBanks mål är att samla in, harmonisera och sprida terminologiresurser i de nya EU-medlemsstaterna. Projektets resultat är en terminologiportal på nätet Terminoloģija | 2006 | 13 25 www.eurotermbank.com. Även om projektet ursprungligen fokuserade på terminologiresurser i Lettland, Litauen, Estland, Ungern och Polen, kan det enkelt utvidgas och dess tillvägagångssätt kan även tillämpas på andra länder. EuroTermBank-projektet är en del av EU:s eContent-program, som syftar till att stimulera utvecklingen och användningen av europeiskt digitalt innehåll på globala nätverk och främja språklig mångfald i informationssamhället. Projektpartnerna kommer från Tyskland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern och Polen och utgör en god kombination av universitet, privata företag och institutioner med statligt samordnad/reglerad terminologi. Projektpartnerna har identifierat och beskrivit mer än 500 terminologiresurser. Resurserna har prioriterats och avtal har undertecknats om att inkludera mer än 200 resurser i EuroTermBank, med ett totalt antal poster som överstiger 700 000. Under projektet har en omfattande digitalisering av terminologiresurser genomförts, där mer än 200 000 termer har konverterats från pappersformat till enhetligt strukturerade digitala data. EuroTermBank fungerar inte bara som lagringsplats för terminologidata utan också som en åtkomstknutpunkt som kopplar samman ett antal termdatabaser. På så sätt får användaren en enda åtkomstpunkt till ett stort urval av terminologidata. För närvarande är följande externa databaser anslutna till EuroTermBank: – Termnet.lv – officiell lettisk termdatabas för LAS terminologikommission; – PolTerm – polsk juridisk termdatabas; – ungersk termdatabas för lagstiftning. STANDARDER FÖR BEARBETNING AV TERMINOLOGIDATA Standardisering är avgörande för att konsolidera olika terminologiresurser och säkerställa att terminologidata kan utbytas. Under EuroTermBank-projektet utvärderades standarder för bearbetning av terminologidata och tillämpades för datamodellering och gränssnitt för datautbyte 0. Det mest erkända standardiseringsorganet är tekniska kommittén 37 inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO TC37) Terminologi och andra språk- och innehållsresurser. Ett antal standarder som har utarbetats av ISO TC37 beskriver grundläggande principer för modellering, bearbetning, lagring och utbyte av terminologidata. 26 Valentīna Skujiņa et al. | Terminology Standarts in the Aspect of… För lagring och sökning organiseras terminologidata i terminologiska poster. Varje post innehåller information som rör ett enskilt begrepp. Detta begreppsorienterade tillvägagångssätt skiljer sig från den utbredda praxisen i många ordböcker att organisera poster kring lexikala enheter. För att konsolidera terminologiska poster på olika språk och från olika källor behöver de grupperas kring abstrakta, språkoberoende begrepp (se figur 3). Figur 3. Övergång från lexikografiskt till begreppsorienterat tillvägagångssätt Enskilda terminologiska poster består av dataelement enligt den valda datamodellen och datakategorin [15]. Den internationella standarden ISO 12620 Datorprogram inom terminologi – Datakategorier [6]0 specificerar datakategorier för registrering av terminologisk information i både datoriserade och icke-datoriserade miljöer samt för utbyte och sökning av terminologisk information, oberoende av de lokala programvaruapplikationer eller maskinvarumiljöer där dessa datakategorier används. Användningen av enhetliga, standardenliga datakategorinamn och definitioner underlättar i hög grad utbyte av data mellan olika system och ökar dataåteranvändbarheten 0. Varje begreppsorienterad post i EuroTermBank är strukturerad i fyra nivåer [9] (se figur 4). Postnivån innehåller språkoberoende information, till exempel postidentifierare, bild osv. Språknivån innehåller språkspecifik information, till exempel definition, referens, förklaring osv. Termnivån innehåller termen – en språklig benämning på ett definierat begrepp på ett specifikt språk – och annan termrelaterad information. Ord Terminologija | 2006 | 13 27 nivån gäller de enskilda ord som bildar en term och lexikal information om dessa ord. Figur 4. EuroTermBanksystemets datastruktur med fyra nivåer För utbyte av terminologiska data har den internationella standarden ISO 12200 Datorprogram inom terminologi – Maskinläsbart format för terminologiutbyte (MARTIF) [5] utvecklats. Den möjliggör separat identifiering av olika datauppsättningar och datakategorier samt deras beroenden och relationer. Formatet bygger i hög grad på datakategorinamn och definitioner i standarden ISO 12620. MARTIF bygger på ISO 8879 Standard Generalized Markup Language (SGML). MARTIF tillhandahåller en öppen och flexibel mekanism för utbyte av data mellan olika terminologihanteringssystem. Huvuddelen av MARTIF-standarden specificerar det formalism som ska användas vid förberedelse av terminologiska datasamlingar för utbyte, genom att definiera SGML-dokumenttypsdefinitionen (DTD) och ange lämpliga taggar (markup) som används för att strukturera data. Den normativa standarden specificerar också markup för de enskilda terminologiska datakategorier som ska användas i MARTIF-miljön, baserat på ISO 12620. Den internationella standarden ISO 16642 Datorprogram inom terminologi – Ramverk för terminologisk markup (TMF) [7] underlättar användning och återanvändning av terminologiska datasamlingar, med hänsyn till de verkliga förhållandena 28 Valentīna Skujiņa et al. | Terminology Standards in the Aspect of... av olika format, databasmiljöer och termbanksystem samt de olika datamodeller som samlingarna bygger på. Standarden behandlar också behovet av att skapa bättre kopplingar mellan terminologiska databaser och andra lexikala resurser som används exempelvis vid maskinöversättning eller naturlig språkbehandling. Localization Industry Standards Association (LISA) har utvecklat en branschstandard, TBX (förkortning av TermBase eXchange). Det är ett mycket praktiskt format för terminologiutbyte som överensstämmer med ramverket för terminologimärkning TMF. TBX bygger på TMF:s strukturella metamodell; det specificerar en uppsättning datakategorier från ISO 12620 och använder en XML-stil som är kompatibel med MARTIF. EuroTermBank-systemet implementerar TBX-standarden för att möjliggöra datautbyte mellan olika systemmoduler, datautbyte med externa terminologidatabaser, dataimport och dataexport, datalagring samt dataredigering. Den aktuella forskningen fokuserar på möjligheter och begränsningar vid automatisk sammanslagning av databasposter – att slå samman tvåspråkiga poster från flera källor till en flerspråkig post. Den centrala aspekten är att särskilja, harmonisera och sammanföra poster från flera resurser som är direkt kopplade till samma begrepp. Teoretiska och vissa praktiska aspekter av internationell harmonisering av terminologi har beskrivits i denna artikel. Ytterligare forskning och praktiskt bedömningsarbete fortsätter inom ramen för EuroTermBank-projektet. SLUTSATSER 1. För att skapa en definition måste ett begrepps väsentliga kännetecken och dess plats i ämnesområdets begreppssystem fastställas. Definitionen och valet av själva termen grundar sig på begreppets nödvändiga och tillräckliga kännetecken. Analysen av transnationella begrepp måste vara likartad i varje språks terminologiarbete. Valet av själva termen bestäms främst av målspråkets särskilda egenskaper. 2. För att gradvis förbättra användningen av den internationella databasen är det mycket viktigt att metodiskt samordna arbetet på varje nationell partners språk, inom varje ämnesområdes termsystem. 3. Som ett resultat av EU-projektet EuroTermBank har en metod för att skapa en flerspråkig termdatabas utvecklats, och ett stort antal resurser har Terminologija | 2006 | 13 29 har konsoliderats och integrerats i ett onlinesystem. En grundläggande princip i utvecklingen av EuroTermBanks system är att förlita sig på internationella standarder för att skapa en stabil grund för konsolidering av en stor mängd spridda terminologiresurser och för att säkerställa utbytbarhet med andra system och tillämpningar. REFERENCES ISO Standards: Publisher: Geneva, International Organization for Standardization: [1] ISO 704-2: 2000, Terminology work — Principles and methods. [2] ISO 860:1996 Terminology work — Harmonization of concepts and terms. [3] ISO 1087-1: 2000 Terminology work — Vocabulary — Part 1: Theory and application. [4] ISO 10241-1: 1992 International terminology standards — Preparation and layout. [5] ISO 12200 Computer applications in terminology – Machine-readable terminology interchange format (MARTIF). [6] ISO 12620:1999 Computer applications in terminology – Data categories. [7] ISO 16642 Computer applications in terminology – Terminological markup framework. [8] Drezen, E. Internationalization of Scientific-technical Terminology. Riga, 1936/2002, — 71 p. [9] Henriksen, L.; Povlsen, C.; Vasiljevs, A. 2005: EuroTermBank – a Terminology Resource based on Best Practice. In Proceedings of LREC 2006, the 5th International Conference on Language Resources and Evaluation, Genoa, on CD-ROM. [10] Picht, H.; Draskau, J. Terminology: An Introduction. Copenhagen, CSE, 1985, p. 36–61. [11] Skujiņa, V. The Principles of Formation of Latvian Terminology. Riga, 2002, LAS/LLI of LU. 224 p. (in Latvian). [12] Vasiljevs, A.; Skadiņš, R. Eurotermbank terminology database and cooperation network // The Second Baltic Conference on Human Language Technologies. – Tallinn: 2005. – p. 347–352. [13] Vasiljevs, A.; Borzovs, J.; Skadiņš, R.; Liedskalniņš, A. Development of web-based terminology database for new EU member countries – problems and opportunities. Seventh International Baltic Conference on Databases and Information Systems, Vilnius, 2006, p. 228–238. [14] Vasiljevs, A.; Schmitz, K.-D. Collection, harmonization and dissemination of dispersed multilingual terminology resources in an online terminology databank. International Conference on Terminology, Standardization and Technology Transfer, Beijing, 2006, p. 265–272. [15] Wright, S. E. A Guide to Terminological Data Categories. Conference on Terminology and Content Development, Copenhagen, 2005, p. 63–66. TERMINOLOGIJOS STANDARTAI TARPTAUTINĖS TERMINŲ DUOMENŲ BAZĖS DERINIMO ASPEKTU Europos Sąjungos daugiakalbei visuomenei būtina turėti bendrą prieigą prie įvairių kalbų įvairių sričių terminijos, kad bet kurios mokslo ar praktinės srities specialistai galėtų bendradarbiauti ir vienas kitą suprasti. Šiam tikslui įgyvendinti reikia nedelsiant imtis terminų ir sąvokų derinimo tarptautiniu mastu. Pirmiausia toks darbas turėtų būti atliktas kiekvienoje kalboje, t. y. nacionaliniu mastu. Tam reikia terminologijos darbo bendrosios metodologijos, kitaip bus labai sunku gretinti skirtingų kalbų terminų atitikmenis. Dabartinėmis iš tobulintų technologijų sąlygomis sėkmingo tarptautinio bendradarbiavimo uždavinius galima spręsti sukuriant plačiai prieinamą daugiakalbę terminų duomenų bazę. Tokių tikslų siekia tarptautinis projektas EuroTermBank, kuriame pastaruosius dvejus metus dalyvavo terminologai iš septynių ES šalių narių – Lietuvos, Latvijos, Estijos, Lenkijos, Vengrijos, Vokietijos ir Danijos. Buvo parengta bendra metodika ir sukurti elektroninės duomenų bazės straipsnių sudarymo pavyzdžiai. 30 Valentina Skujiņa et al. | Terminology Standarts in the Aspect of... Siekiant tarptautinio derinimo iš Latvijos patirties galima skirti tris neatidėliotinai spręstinų pagrindinių problemų kompleksus: 1) bendrą terminų ir apibrėžčių kūrimo metodologiją ir suderinti reikalavimai; 2) skirtingų kalbų terminų apibendrinimas, terminų žodynuose ir tarptautiniuose standartuose teikiamų terminų kokybės vertinimas; 3) terminologinės medžiagos kodifikavimas ir skaitmeninimas, techninis duomenų apdorojimas plačiai ir lengvai prieinamai daugiakalbei terminų bazei. Tarptautinių standartų nagrinėjimas rodo, kad terminų ir apibrėžčių reikalavimai iš esmės nustatyti. Šiuo metu svarbu, pirma, išskirti būtinus ir pakankamus požymius, kad būtų galima tiksliai ir vienodai suvokti sąvokas ir tuo remiantis parinkti nacionalinius terminų atitikmenis. Būtinas daugiakalbės duomenų bazės kūrimo reikalavimas taip pat yra viena pagrindinė kalba, t. y. tokia kalba, prie kurios būtų jungiami nacionaliniai terminai, reiškiantys bendrą sąvoką. Antra, būtina sukurti bendrą metodologinį įvairių kalbų ir veiklos sričių terminologinio darbo pagrindą. Trečia, būtina nuolat tobulinti ir atnaujinti kiekvienos kalbos terminų duomenų bazę. ТЕРМИНОЛОГИЧЕСКИЕ СТАНДАРТЫ В АСПЕКТЕ ГАРМОНИЗАЦИИ ДЛЯ ИНТЕРНАЦИОНАЛЬНОЙ ТЕРМИНОЛОГИЧЕСКОЙ БАЗЫ ДАННЫХ В мультилингвальном обществе Европейского Союза необходима общая платформа доступа к терминологии различных языков в любой сфере человеческой деятельности, чтобы стало возможным сотрудничество и однозначное общение специалистов любой отрасли знания и практической деятельности. Для достижения этой цели неотложно необходима работа по гармонизации и стандартизации терминологии. Чтобы была возможна гармонизация терминов и понятий на интернациональном уровне, прежде всего соответствующая работа должна быть проведена в каждом отдельном языке, т. е., на национальном уровне. При этом необходима общая методология терминологической работы, иначе сопоставление терминов-эквивалентов на различных языках будет в большой мере затруднено. В нынешних условиях высокоразвитой технологии необходимые для успешного интернационального общения задачи могут быть разрешены с созданием широкодоступной мультилингвальной базы терминологических данных. Именно на достижение вышеупомянутой цели направлен интернациональный проект Евро-ТермБанк, участниками которого в течение двух последних лет были терминологи семи стран-участниц ЕС – Литвы, Латвии, Эстонии, Польши, Венгрии, Германии и Дании. Разработана общая методика и образцы построения каждой статьи (entry) электронной базы данных. Из опыта Латвии для достижения международной гармонизации могут быть выделены три комплекса основных проблем, которые необходимо разрешить прежде всего: 1) единая методология и согласованные требования к созданию терминов и разработке дефиниций; 2) обобщение терминов различных языков, оценка качества терминов, опубликованных в терминологических словарях и международных стандартах; Terminologija | 2006 | 13 31 3) кодификация и дигитализация терминологического материала и техническая обработка данных для широко и легко доступной мультилингвальной базы терминов. Исследование интернациональных стандартов показывает, что требования к терминам и дефинициям в основном разработаны. В настоящее время основное: во-первых, – необходимость выявления необходимых и достаточных признаков (a. characteristics) для точного, гармонизованного восприятия понятий и на основе этого – отбор национальных терминов-эквивалентов. Необходимым требованием для образования многоязычной базы данных является также единый язык-основа, т. е., центральный язык, к которому можно присоединить национальные термины, относящиеся к общему (единому) понятию. Во-вторых, необходима общая методологическая основа терминологической работы в различных языках и отраслях знания. В-третьих, необходима постоянная работа над усовершенствованием и обновлением терминологической базы данных на каждом из языков. Gauta 2006-11-13 Valentina Skujiņa Terminology Commission at the Academy of Sciences of Latvia Akademijas lauk. 1, Riga, LV-1050, Latvia E-mail: [email protected] Ilze Ilziņa Riga Information Technology Institute Kuldigas iela 45b, Riga, LV-1083, Latvia E-mail: Ilze.Ilziņ[email protected] Andrejs Vasiļjevs Tilde Vienibas gatve 75a, Riga, LV-1004, Latvia E-mail: [email protected] Juris Borzovs Riga Information Technology Institute Kuldigas iela 45b, Riga, LV-1083, Latvia E-mail: [email protected] 32 Valentina Skujiņa et al. | Terminology Standards in the Aspect of...