Terminology and social-economic globalization

Terminologi och socioekonomisk globalisering ÁGOTA FÓRIS Berzsenyi Dániel College, TermIK Syftet med denna studie är att visa de effekter som ekonomisk och social globalisering har på språklig globalisering samt vilka typer av underförstådda problem och uppgifter detta medför för terminologin. Världsspråk och små språk skiljer sig markant åt när det gäller varför allmänna och särskilda orsaker till terminologiska svårigheter uppstår i relation till språk och nya domäner. I min studie undersöker jag dessa effekter och illustrerar fenomenet med exempel. GLOBALISERING Globaliseringsprocessen har alltid varit en del av utvecklingsprocessen, så globaliseringen i sig är inget nytt fenomen (se Kozma 2002, Kozma–Fóris 2002a); det är endast förändringarnas omfattning och hastighet som har ökat på senare tid. På grund av den accelererande vetenskapliga och tekniska utvecklingen visar sig globaliseringens konsekvenser nu snabbt och i stort antal. Dessa konsekvenser är: en enorm produktivitetsökning, koncentration av världens produktion i händerna på ett fåtal multinationella företag, uttömning av de globala energikällorna, en explosionsartad ökning av världens befolkning, storskaliga miljöföroreningar, ett snabbt flöde av tillverkade varor i stora volymer, en enorm omfattning på informationsmängden och informationshastigheten samt bildandet av nya typer av alliansnätverk etc. I denna nya utvecklingsfas erbjuder världens informations- och telematiknätverk enorma möjligheter inom alla områden av vetenskap, industri, ekonomi och social verksamhet. De stora globaliserade nätverk som styr världsekonomin, sociala nätverk, biologiska nätverk och informationsnätverk regleras alla av liknande lagar (Barabási 2002, Csermely 2005). I takt med att utvecklingstakten accelererar växer ett stort antal produkter och metoder fram som förbättrar eller i grunden förändrar vår livskvalitet Terminologija | 2007 | 14 49 livet. Telekommunikationens och telematiknätens uppkomst samt informationsflödet, lagringen och tillgängligheten i nästan obegränsad hastighet och i nästan obegränsad mängd ger – bland annat – möjlighet till livslångt lärande. Tyvärr saknas de subjektiva förutsättningarna för att verkligen kunna utnyttja sådana möjligheter. Institutioner och experter inom utbildning, utveckling och fortbildning är obenägna att ta till sig nya möjligheter. Massproduktionen av material som utarbetats för dessa ändamål och utvecklingen av moderna metoder och verktyg för att underlätta bearbetningen släpar efter. Trots detta kan vissa positiva tendenser observeras. Distansutbildning och virtuella universitet, möjligheter som redan finns tillgängliga och används på Internet, visar att det nya sättet att lära sig oberoende av tid och rum redan har börjat (Kozma–Fóris 2002b). Under 1900-talets sista tredjedel stod det klart genom det ekonomiska trycket att produktion som begränsas av gränser och saknar naturliga förbindelser inte är konkurrenskraftig. Det var uppenbart att den europeiska ekonomin och kulturen endast genom samarbete mellan länder kunde konkurrera med Nordamerika, integrerat i ett sammanhängande politiskt och ekonomiskt system, och med Fjärran Östern, som integreras genom kapital. Parallellt med den vetenskapliga och tekniska globaliseringen uppstod regionala förbindelser över gränserna. Till en början upprättades bilaterala relationer som gradvis utvecklades till multilaterala regionala samarbeten (såsom Arbetsgemenskapen Alperna-Adriatiska havet, se Horváth 1998, Földes–Inotai 2001, Fóris 2002). Denna struktur främjar återigen ett tänkande i multinationella regioner. Regionalism, som betonar medlemmarnas jämlikhet i alla frågor och ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete, är en av Europeiska unionens grundpelare för ekonomisk och kulturell politik. Språket har, utöver sina funktioner i tänkandet och informationsöverföringen, alltid varit en betydelsefull bärare av nationell identitet i europeiska kulturer. Sedan upplysningstiden har rätten att använda modersmålet, på grund av språkets avgörande roll, varit ett av huvudmålen för rörelser som kämpat för nationellt oberoende; och omvänt har förnekandet av en sådan rätt varit ett sätt att assimilera minoriteter. Många betraktar det engelska språkets språkliga imperialism som en naturlig eller till och med oundviklig följd av globaliseringen (Phillipson 1992). De senaste utvecklingsresultaten tenderar att först uppträda i ekonomiskt mer utvecklade länder och sprids därifrån. Nya föremål och processer 50 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization benämns först på uppfinnarens språk. I de flesta fall har även uppfinnarna svårt att introducera nya termer. Fysiker upptäcker till exempel ständigt nya elementarpartiklar, och möjligheterna att skilja dem åt med nya namn håller på att ta slut. Därför tvingas de använda färgnamn för att identifiera de ytterligare partiklarna (gröna, gula, röda). Sambandet mellan begrepp och språkliga tecken klargörs med hjälp av lexikon och ordböcker. Den språkliga aspekten av att ett språkområde tar till sig sådant från ett annat kan komma till uttryck på olika sätt. En möjlighet är att det språkliga tecknet assimileras tillsammans med begreppet: till exempel utländska ord och uttryck som lånas in utan betydande förändringar, lånord, översättningslån och andra ordbildningar, eller skapandet av nya ord. Den samtida europeiska kulturen har vuxit fram ur tidigare civilisationers landvinningar och använder sig av mycket från dem. Denna integration ägde också rum på språkens nivå. Ord från tidigare civilisationer (grekiska, latin) förekommer i varje europeiskt språk. Uppenbarligen gäller detta också världsspråk som engelska, spanska och tyska. Att låna in främmande ord är en naturlig del av kulturella och ekonomiska relationer och kulturarvet. Till exempel har ett stort antal tyska lånord införlivats i ungerskan till följd av den industriella utvecklingen, och idrottens spridning har haft en liknande språklig effekt. Till följd av den vetenskapliga och tekniska boomen dyker nya utvecklingar upp i en alltför stor mängd och variation för att spontant kunna införlivas i språket. Därför har nationell harmonisering blivit nödvändig. Det är uppenbart att vi inte bör ignorera denna utveckling, utan måste ta en aktiv roll i processen. Det innebär att acceptera både globaliseringens positiva och negativa effekter. Med tanke på landvinningarna i början av 21st århundradet kan vi, när det gäller bevarandet av världens kulturer och språk, säga att modern teknik, mångfalden av tillgängliga hjälpmedel, personlig rörlighet och framgång alla erbjuder helt nya möjligheter till lärande och utbildning. Under en sådan utveckling har vi alla möjligheter att upprätthålla den kulturella och språkliga mångfald som har utvecklats under tusentals år. En tendens mot likformighet är också en del av den tekniska utvecklingen, och mycket ofta framstår den som det enklare sättet att forma vår framtid, särskilt av ekonomiska skäl. Terminologija | 2007 | 14 51 TERMINOLOGI OCH GLOBALISERING Globaliseringen blir allt mer påtaglig, och vissa processer vars effekter tidigare inte märktes verkar vara nya fenomen just för att de nu framträder i en mer kraftfull form. Till följd av globaliseringen uppstår nya begrepp och därmed nya termer i stor mängd och i snabb takt. Begrepp för nya verktyg, processer, relationer osv., liksom termerna som betecknar dem, sprids mycket snabbt mellan språk. Därför har vi bara en kort tid på oss att koppla en term till begreppet och infoga den nya termen i det befintliga terminologiska systemet. Små språk har två val: antingen tar de till sig det internationella ordet tillsammans med begreppet eller så skapar de ett nytt ord. Nya yrken, hantverk och discipliner uppstår, och ett stort antal terminologiska problem dyker upp som måste lösas inom kort tid. De begrepp som skapas i dag är så komplexa och så fyllda av vetenskapligt och fackmässigt innehåll att det krävs omfattande vetenskaplig kunskap för att anpassa dem till det terminologiska systemet. Terminologiarbetet kräver dessutom organiserad kontroll och stöd. De snabba, omfattande förändringar som äger rum i dag förändrar också kvaliteten hos fenomen, föremål och begrepp. Om vi ser till en tidsperiod på 150–200 år finner vi att skylten som hängde framtill på verkstaden har ersatts av multimediala reklamtekniker, och att hästdragna fordon har ersatts av moderna transportnät. Jämfört med sina föregångare erbjuder båda förbättringarna helt andra kvaliteter när det gäller tid, rum, storlek och effektivitet. På samma sätt framträder språkliga fenomen i nya former och varianter. Språkens isolering inom specialområden har minskat betydligt tack vare kommunikationssystemens utveckling och spridning, och tekniska begreppssystem är inte längre begränsade till ett enda yrke, utan är också kända bland yrkesverksamma inom andra områden. Begreppssystem och terminologiska system inom olika yrken knyts allt närmare samman och påverkar varandra ömsesidigt. I min forskning strävade jag ursprungligen efter att visa de nya dragen i förändringarna av ungersk terminologi, men jag har insett att en betydande del av dessa förändringar är universella till sin natur. Sådana förändringar i terminologin är följande (för detaljer, se Fóris 2005): (1) Ett paradigmskifte orsakat av utveckling. Under paradigmet 52 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization förändring, orsakas många problem av att de gamla och nya paradigmen förekommer samtidigt. (2) Nya begrepp och termer som hänvisar till dessa paradigm uppstår i oförutsedda mängder och i högre takt än någonsin tidigare. Dessa termer införlivas i fackspråk på mycket kort tid (den process som tidigare tog årtionden har minskat till några månader eller till och med veckor), och de förs också mycket snabbt in i det allmänna språket. (3) På grund av den höga spridnings- och införlivandetakten är det mycket svårt att rätta till felaktiga termer efter att de har skapats (både i fackspråk och i allmänspråk). (4) Vetenskaplig forskning har en avgörande roll i dag, och därför är tillämpningen av vetenskapliga metoder och akademiska standarder av central betydelse för den terminologiska utvecklingen. (5) Behovet av tvärvetenskapligt samarbete på akademisk nivå framträder tydligare än någonsin i terminologiskt arbete. Bildandet av begreppsliga och terminologiska system är endast möjligt genom att teknisk och språkvetenskaplig kunskap tillämpas samtidigt. (6) Kontakten mellan olika språk har ökat enormt tack vare globaliseringen, särskilt till följd av kommunikationssystemens utveckling och det därpå följande intensifierade samspelet mellan språken. (7) En entydig användning av ett språks terminologi möjliggörs endast genom en precis definition av det begrepp som en term syftar på, och en sådan definition bör utformas i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap. Detta säkerställer en konsekvent användning på olika språkliga nivåer. (8) Terminologin måste förnyas genom samarbete mellan alla berörda kunskapsområden och på vetenskaplig grund. (9) De så kallade referensverken (olika typer av ordböcker, databaser, korpusar) som sammanställs med hjälp av modern teknik spelar en viktig roll i språkvetenskaplig forskning och även i tillämpningen av dess resultat (se Hartmann 2001). Framställningen av dessa verk kräver omfattande intellektuella och ekonomiska investeringar. Modern teknik (datorn, internet, multimedia) gör inte bara detta arbete enklare och snabbare, utan ger också möjligheter att skapa nya principer och nya arbetsmetoder. Terminologija | 2007 | 14 5 3 Dessa komponenter utgör kärnan i paradigmskiftet och är de främsta orsakerna till förändringen i förhållningssätt. Även om de ovan uppräknade kännetecknen för terminologiska processer har förekommit i språk som talas i ekonomiskt utvecklade områden, skiljer sig konsekvenserna på många sätt åt när det gäller små språk respektive världsspråk. I det följande kommer jag att lyfta fram de relaterade problemen och ange vilken effekt sådana förändringar har på terminologins utveckling. Som vi har sett är de förändringar som har ägt rum i terminologirelaterade processer en följd av utvecklingen. Globaliseringen är ett av de viktigaste kännetecknen för moderna relationsnätverk och förekommer i språkliga processer, liksom inom alla andra delar av samhällslivet. Med språklig globalisering menar vi den process där allt fler gemensamma språkliga element införlivas i olika språk till följd av den ökande frekvensen av språkinterferens som följer med utvecklingen. Dagens avancerade tekniska utveckling främjar uppkomsten av relationer inom alla områden mellan talare av olika språk. Denna fortlöpande kontakt utvidgar fenomenet språklig interferens till hela den utvecklade världen och säkerställer att det består. Språklig globalisering märks tydligast i processen där språkens naturliga terminologiska uppsättningar blir alltmer enhetliga, men den förekommer även inom andra områden av språkanvändningen. (Tänk på den alltmer enhetliga utformningen av CV:n och tävlingar.) För att använda språk effektivt och entydigt måste vi se till att den snabbt växande terminologin, som kännetecknar globaliserade samhällen, når en nivå som gör det möjligt för medlemmarna i en språkgemenskap att tala sitt eget språk sinsemellan. Syftet med ett terminologiskt/begreppsligt system är att säkerställa ett entydigt informationsutbyte både mellan talare av ett och samma språk och mellan talare av olika språk. Under de ovan nämnda omständigheterna är referensverk, såsom enspråkiga och flerspråkiga korpusar med tekniska texter, terminologidatabaser och terminologiska ordböcker, nödvändiga för den dagliga användningen, forskningen och utvecklingen av terminologi. Först när de står till vårt förfogande kan informatik, telematik och multimediesystem användas för att utveckla nationalspråk. När det gäller världsspråk är sammanställningen av sådana referensverk en lönsam affärsverksamhet, eftersom de används över ett stort geografiskt område. Marknaden för referensverk på engelska är till exempel 54 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization global. Tack vare det stora antalet användare återvinns produktionskostnaderna huvudsakligen genom direktförsäljning och delvis genom indirekt avkastning från användningen. På områden där produktionskostnaderna för sådana referensverk ännu inte motiverar investeringar, till exempel inom nyetablerade fackområden, finansierar sammanställarna sitt arbete med vinsten från andra verk eller med statliga anslag. Ekonomiskt utvecklade samhällen som talar världsspråk har möjlighet att genomföra sådana investeringar i infrastruktur. However, small languages (Pusztay 2006) are spoken by small communities, and this results in many hindrances as regards the compilation of reference works. Because the population is small in numbers, it is impossible for the people to work in every area of science, industry, commerce etc. at equally high standards and levels of specialization, therefore the reference works of certain areas are not in demand. As the size of the studied domains is rather small, the demand for using terminology reference works is also low, and consequently financing the compilation of such reference works cannot be expected to be a profitable business investment. For that reason, funding for the compilation of terminology reference works is generally obtained from government sources, which offer restricted possibilities. Under these circumstances, the infrastructural conditions that would serve the development of small languages takes a lot more time to evolve. As a positive example, let me mention the cooperation of Belgium and the Netherlands for the benefit of Dutch terminology: the two countries have been funding the creation of free and openly accessible terminology databases (but they do not give financial support to the commercially motivated publishing of dictionaries) (Steurs 2005). Av ovan nämnda skäl släpar Ungern efter när det gäller att skapa synkrona terminologiska referensverk. Den ungerska nationalkorpusen är en fritt tillgänglig korpus med nutida ungerska, men den innehåller inga facktexter. Andra korpusar, terminologidatabaser eller referenslexikon är inte offentligt tillgängliga. Flera specialiserade ordböcker har sammanställts i kommersiellt syfte, och ett antal ungerska institutioner har databaser för terminologiska ändamål och internt bruk, men ingen av dessa är fritt och öppet tillgänglig. Terminological harmonization (see Cabré 1996) has not yet taken place within the Hungarian language area. A further difficulty is caused by the fact that the majority of new EU standards (more than 70% of them) are not available in Hungarian, only in English, and the terminology section Terminologija | 2007 | 14 5 5 Standarder finns också endast tillgängliga på engelska och till en hög kostnad. På grund av detta står forskning, översättning, tolkning, utbildning osv. inför allvarliga svårigheter. Ekonomisk, vetenskaplig, kulturell osv. utveckling är otänkbar utan en ändamålsenlig språkanvändning som uppfyller den moderna tidens krav, och terminologin bidrar grundläggande till detta. Terminologin har en nyckelroll i den inhemska ekonomin och i nätverket av våra internationella relationer. Ett exempel: ett grundläggande problem i de tidigare socialistiska länderna är att deras ekonomiska terminologi inte är förenlig med den marknadsorienterade västvärldens affärs- och finansterminologi. Hela begreppssystemet övertogs från väst, och följaktligen måste ett nytt terminologisystem etableras i de språk som tog emot det. I likhet med förändringen av det politiska systemet fick förändringen av det ekonomiska systemet experter att säga ”vi har inget ord för det” när de stötte på terminologiska problem. Jämfört med världsspråken påverkas små språk i högre grad av främmande språk. De ledande personerna inom vetenskap, bankväsen, finans, administration osv. är i praktiken tvåspråkiga (engelska och modersmålet) när det gäller yrkeskommunikation. Å andra sidan är majoriteten av dem som använder tjänsterna enspråkiga. Forskare och ledare inom det ekonomiska och sociala livet har ett starkt intresse av att få sin omgivning att förstå deras resultat och mål och att göra det möjligt för allmänheten att använda dem. Kommunikationsproblem i samhället kan orsaka spänningar, såsom i fråga om de motstridiga attityderna till bioteknikens landvinningar eller spridningen av alternativa energikällor. Utvecklingen av ett nationellt terminologisystem som hålls aktuellt genom internationell harmonisering skulle kunna vara ett sätt att minska spänningarna. Inom akademiskt och yrkesmässigt samarbete utvecklas två tendenser samtidigt: den ena är yrkesmässig differentiering, som fokuserar på ett smalt fält; den andra är integrationen av mycket skilda akademiska och yrkesmässiga skikt. Fördelen med det nätverk av relationer som växer fram under 2000-talet är att samarbetspartnerna utan dröjsmål och i en form som är omedelbart användbar kan bidra med sin kunskap till nätverket av problem som ska lösas. Men fördelen med att integrera kunskap från olika yrkesområden kan bara utnyttjas om yrkeskommunikation på olika djup kan äga rum mellan de berörda yrkesområdena. Bygg-sttalet. 56 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization Att bygga upp ett terminologisystem som är segmenterat enligt användarnas behov är en grundläggande förutsättning för att uppnå detta. Framför allt innebär det att definiera termer på olika nivåer. Ett sätt att möta den ständigt ökande efterfrågan på terminologidatabaser som motsvarar små nationers behov skulle kunna vara att skapa nationella databaser som tillgodoser de särskilda ändamål som framgår av den faktiska användningen (det vill säga med lämplig omfattning, akademisk nivå och innehåll). Små nationer är inte verksamma inom alla branscher (till exempel odlar de baltiska staterna inte vindruvor och producerar inte vin, medan kustlösa länder saknar erfarenhet av havsfiske), eller så är de bara verksamma inom delområden av vissa branscher (till exempel endast försäljning och drift av telekommunikationsutrustning, men inte dess utveckling och tillverkning); däremot har de ett starkt intresse för andra områden (såsom Europeiska unionens förvaltning eller turism). Terminologiska referensverkens innehåll, omfattning och akademiska nivå bör anpassas till kraven på nationell användning. Den gemensamma uppsättningen av ömsesidiga nationella intressen bör fastställas på olika språk. Genom ett praktiskt urval skulle de ekonomiska och intellektuella investeringarna kunna minskas avsevärt. Det är dock ett omfattande arbete att fastställa termer som betecknar grundläggande begrepp, liksom sådana som är av allmänt intresse och allmänt bruk, och som därför måste väljas ur branschernas termförråd. Databaser som redan finns på världsspråken skulle kunna tjäna som förebilder vid utvecklingen av databaser för mindre språk. Andra befintliga nationella databaser (inte offentliga databaser, databaser för allmänspråket osv.) skulle kunna tjäna som utgångspunkt för utvecklingen av den nationella terminologin, eftersom en term som redan har kopplats till ett begrepp och definierats i enlighet med det kan användas direkt. Uppgifterna i utvecklingen av den nationella terminologin omfattar: att välja ut nödvändiga termer, harmonisera källspråkets och målspråkens begrepps- och terminologisystem, hitta den rätta termen (benämningen för begreppet), utveckla terminologin samt göra resultaten offentligt och kostnadsfritt tillgängliga. Detta skulle säkerställa inte bara införandet av nya termer utan också harmoniseringen av termer. Terminologija | 2007 | 14 5 7 SLUTSATSER På grund av små nationers geografiska, ekonomiska och vetenskapliga förutsättningar täcker den uppsättning termer som kontinuerligt används i mindre språk inte hela termförrådet; vissa domäner ingår inte alls i den nationella terminologin, medan andra endast ingår delvis. Därför behöver nationella terminologidatabaser och terminologiska ordböcker endast utökas med de termer som faktiskt används. Under minimeringsprocessen måste två uppgifter som kräver tvärvetenskapligt samarbete lösas: a) urval av termer som används inom de aktuella domänerna och i det allmänna språket; b) bearbetning av de utvalda termerna (att passa in dem i det begreppsliga systemet, hitta lämpliga beteckningar, tillhandahålla definitioner på flera nivåer, lagra data och göra data tillgängliga osv.). Befintliga referensverk på världsspråk kan vara till hjälp i dessa uppgifter. Översättning, anpassning till det nationella systemet och komplettering av saknade termer utgör huvuddelen av terminologiklassificeringen (Cabré 1998). Det vore fördelaktigt att tillhandahålla definitioner på flera nivåer för termer inom vissa domäner, eftersom användare, distributörer, tillverkare, forskare och utvecklare i några domäner har mycket varierande behov av information om ett visst begrepp. Det verkar som att kommunikation på ett litet språk kan omfatta en del av den internationella terminologiuppsättningen, och därför kan den nationella terminologiuppsättning som behövs utgöra en del av den internationella. Det vore mycket fördelaktigt att skapa den minimerade terminologidatabasen för små språk inom Europeiska unionen (eller för någon del av EU). En samordnad utveckling av terminologin för små språk skulle kunna vara ett effektivt sätt att bevara Europeiska unionens flerspråkighet. Detta skulle bidra till att bevara nationella språk och nationella kulturer mitt i globaliseringen. För att genomföra denna plan bör deltagarna i den gemensamma terminologiutvecklingen enas om gemensamma principer för forskning, utveckling och tillämpning av terminologi, liksom om metoder, arbetsfördelning samt operativa och finansiella villkor. När det gäller den sista punkten på listan skulle finansiering säkert kunna erhållas från Europeiska unionens medel för språkinlärning. 58 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization REFERENCES Barabási A–L. 2002: The New Science of Networks. Cambridge, MA: Perseus. Cabré M. T. 1996: L’attività terminologica: armonizzazione e prospettive di interscambio. – La terminologia tecnica e scientifica. Attualità e prospettive. Ministero dell’Università e della Ricerca Scientifica e Tecnologica, Roma. pp. 35–44. Cabré M. T. 1998: Terminology. Theory, Methods and Applications. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Csermely P. 2005: A rejtett hálózatok ereje. Budapest: Vince Kiadó. Földes Gy., Inotai A. (eds.) 2001: A globalizáció kihívásai és Magyarország [Hungary and the Challenges of Globalization]. Budapest, Napvilág Kiadó. Fóris Á. 2002: Szótár és oktatás. [Dictionary and Education]. Pécs: Iskolakultúra. Fóris Á. 2005: Hat terminológia lecke. [Six Lectures on Terminology]. Pécs: Lexikográfia Kiadó. Hartmann R. R. K. 2001: Teaching and Researching Lexicography. (Applied Linguistics in Action 2). Exeter: Pearson Education. Horváth Gy. 1998: Európai regionális politika. [Regional Policy of Europe]. Budapest–Pécs: Dialóg Campus Kiadó. Kozma L. 2002: Tudomány – technika – társadalom. Az ezredforduló kihívásai. [Science –Technology – Society. The Challenges of the Millennium]. Pécs: pte feefi. Kozma L., Fóris Á. 2002a: Adalékok a globalizáció megítéléséhez. [Some questions of globalization] – Tudásmenedzsment 1, pp. 42–48. http://www.feek.pte.hu/tudasmenedzsment/index.php?ulink=622 Kozma L., Fóris Á. 2002b: Kultúra és nyelv a globalizációs folyamatban. [Language and Culture in the Process of Globalization] – Tudásmenedzsment 2, pp. 3–14. http://www.feek.pte.hu/tudasmenedzsment/index.php?ulink=631 Phillipson R. 1992: Linguistic Imperialism. Oxford: Oxford University Press. Pusztay J. 2006: Терминология – гарант сохранения языка. Terminologija – kalbos išlikimo garantas. Talk et the Conference “Terminology of National Languages and Globalization”. Lietuvių kalbos institutas, Terminologijos centras, Vilnius, 11–13 October 2006. Steurs F. 2005: Terminology Infrastructure in Europe: an asset to multilingual knowledge management. Talk et the Conference “The Interdisciplinary Aspect of Translation and Interpreting”. 23–25. June 2005. PTE KTK, Pécs. TERMINOLOGIJA IR SOCIALINĖ BEI EKONOMINĖ GLOBALIZACIJA Dėl mažų tautų geografijos, ekonomikos ir mokslo ypatumų jų kalbų terminija neaprėpia viso pasaulio terminijos; be to, kai kurių sričių tautinės terminijos dar nėra, kitų sričių terminija sukurta tik iš dalies. Nacionalinės terminų duomenų bazės ir terminų žodynai turėtų ribotis tik iš tikrųjų vartojamais terminais. Minimizavimo proceso metu reikėtų išspręsti du tarpdalykinio bendradarbiavimo uždavinius: a) atrinkti terminus, vartojamus tam tikrose srityse ir bendrinėje kalboje; b) atrinktus terminus apdoroti (nustatyti jų vietą sąvokų sistemoje, rasti tinkamus žymenis, parengti keleteto lygmenų apibrėžtis, užtikrinti duomenų laikymą ir prieigą prie jų ir kt.). Juos gali padėti išspręsti didžiųjų pasaulio kalbų informaciniai terminijos ištekliai. Vertimas, pritaikymas prie tautinės sistemos ir terminijos spragų užpildymas užima didžiąją terminijos klasifikacijos dalį (Cabré 1998). Tam tikrų sričių terminų keleto lygmenų apibrėžtis tikslinga parengti dėl to, kad gali labai skirtis informacijos apie tam tikrą sąvoką kai kuriose srityse poreikis, kylantis vartotojui, prekiautojui, gamintojui, tyrėjui, tobulintojui ir kūrėjui. Mažųjų tautų kalbos gali vartoti tik dalį pasaulio terminų, o tam tikra speciali tautinė terminija, kaip šaltinis, gali sudaryti visos tarptautinės terminijos dalį. Terminologija | 2007 | 14 5 9 Būtų labai naudinga sukurti mažųjų Europos Sąjungos (ar jos tautų dalies) kalbų minimizuotą terminologijos duomenų bazę. Koordinuota tokių kalbų terminijos plėtra gali būti veiksmingas įvairiakalbiškumo išlaikymo Europos Sąjungoje būdas. Tai padėtų išsaugoti tautines kalbas ir tautines kultūras globalizacijos sąlygomis. Kad būtų galima įgyvendinti tokį planą, terminijos kūrėjai ir tobulintojai turėtų susitarti dėl bendrų terminijos tyrimo, tobulinimo ir vartojimo principų, taip pat ir dėl užduočių pasiskirstymo, darbo ir finansavimo sąlygų. Finansavimą būtų galima gauti iš Europos Sąjungos kalbų mokymo fondų. Gauta 2007-02-13 Ágota Fóris Berzsenyi Dániel College Berzsenyi tér 2, 9700 Szombathely, Hungary E-mail: [email protected], [email protected] 60 Ágota Fóris | Terminology and social-economic globalization