Классификации терминосистем

Klassificeringar av terminosystem ВЛАДИМИР ЛЕЙЧИК Государственный институт русского языка им. А. С. Пушкина I den välkända artikeln av B. N. Golovin, ”Typer av terminosystem och grunderna för att skilja dem åt” (Golovin 1981), behandlas klassificeringar av terminologiska system (terminosystem) utifrån följande kännetecken: 1) termernas koppling till människors arbetsområden; 2) termernas koppling till den yrkesmässiga indelningen av vart och ett av dessa områden; 3) termernas koppling till vetenskapliga inriktningar, skolor och metoder; 4) termernas koppling till individuella system av vetenskapliga synsätt eller koncept. Dessutom pekade B. N. Golovin ut terminernas rent lingvistiska kännetecken som grund för att indela systemen och delade även in terminosystemen i ”kodifierade” och fria. Dessa grunder för klassificering av terminosystem har inte förlorat sin aktualitet än i dag; den terminologiska forskningens framsteg gör det emellertid numera möjligt att vidareutveckla problemet med att klassificera samlingar av termer och förfina förteckningen över grunderna för att urskilja dem och ställa dem mot varandra. Man kan anta att den första och viktigaste grunden för klassificering av terminosystem är deras kognitiva karaktär: med hjälp av termer återges kunskap och kunskapsbildning inom ett visst område. Det är viktigt att terminologin till en början uppstår spontant och gradvis, i takt med att kunskapen samlas; den kan återges i en vanlig termordbok (mer exakt, en ordbok över pretermer), ordnad alfabetiskt. En sådan registrering av en samling termer, som är rent beskrivande (det vill säga terminologi), omvandlas senare, under vissa förutsättningar, till ett terminosystem, där de objektiva sambanden mellan termerna, deras hierarki samt över- och underordnade och associativa relationer uttryckligen har klarlagts. Omvandlingen av terminologi till ett terminosystem blir möjlig- 10 Владимир Лейчик | Классификации терминосистем när en teori utformas som beskriver och förklarar regelbundenheterna inom det aktuella specialområdet (exempelvis ledde D. I. Mendelejevs upptäckt av grundämnenas periodiska system till att terminosystemet införlivade tidigare kända grundämnesnamn som золото, железо, медь, och därefter byggdes upp enligt en enhetlig princip: менделевий, франций osv.). När två eller fler teorier skapas inom området bildas mer än ett terminosystem. De kan innehålla samma termer men med olika innehåll (termen масса inom Newtons fysik respektive Einsteins fysik). Notera att B. N. Golovin inte skilde mellan terminologi och terminosystem och menade att ”terminologin är systematisk framför allt därför att världen är systematisk …” (Golovin 1981: 4). Modern vetenskap godtar inte denna ståndpunkt och hävdar att kognitologin är antropocentrisk: det är människan som tillför (olika) ordning i förståelsen av den objektiva och subjektiva världens regelbundenheter. Därav följer möjligheten att skapa individuella, författarspecifika terminosystem (till exempel L. Hjelmslevs glossematiska terminosystem). Som en andra grund för klassificering av terminosystem erkänner den moderna vetenskapen innehållsprincipen. Som ett resultat av kunskapsprocesserna har det under XX-talet vuxit fram över 200 språk för särskilda ändamål – funktionella språk inom varje utvecklat nationellt språk. Dessa funktionella språk återger kunskapssystem inom enskilda områden av vetenskap, teknik, produktion, ekonomi och samhällsrelationer och använder termer som en av de lexikala klasserna för att förkroppsliga allmänna specialbegrepp inom området. Språk för särskilda ändamål är dynamiska och utvecklas i takt med att kunskaperna fördjupas och preciseras och de vetenskapliga och pragmatiska målen för deras användning förändras. Termer framstår i sin tur för den moderna vetenskapen inte som statiska utan som dynamiska entiteter (tecken), som utvecklas innehållsligt, formellt och funktionellt i takt med de nämnda språken och ibland föregriper dem (så kallade prognostiska termer som кварк; termen skapades innan den motsvarande hypotetiska partikeln upptäcktes). I princip sammanfaller terminosystemens struktur med språken för särskilda ändamål; i vissa fall kan terminosystem emellertid återge komplexa områden (ekologi m.fl.) (Vergitina 2006) eller Terminologija | 2008 | 15 11 snävare, avgränsade system av specialbegrepp (terrorism, narkotikahandel) (Arhipova 2006). En tredje grund för att skapa en klassificering av terminosystem är den lingvistiska grunden. Termer är ord eller fraser i ett visst naturligt språk och skiljer sig från allmänspråkliga lexikala enheter endast genom sin särskilda funktion. Enligt nutida forskare har termer alla de lexikala enheternas kännetecken: semantik, ordbildnings- och morfologisk struktur, motiveringsgrad, variation av alla slag (Slozjenikina 2005) samt förekomst av synonymer, antonymer, paronymer osv. Den enda skillnaden är att dessa kännetecken kan yttra sig på ett särpräglat sätt och i olika grad (exempelvis är antonymin enligt V. P. Danilenko mer utvecklad inom terminologin än i allmänspråket, medan ordbildningsmorfemen, särskilt i kemins språk och därmed i kemiska termer, har en mycket finfördelad klassificering: серный, сернистый, серноватый, серноватистый). Hur som helst gör förekomsten av ett naturligt språkligt substrat hos termerna (Lejchik 1986), jämte en logisk superstrat och en terminologisk essens, det möjligt att betrakta termer som en del av varje naturligt språks lexikon. En annan sak är att terminosystem, utöver de rent lingvistiska kännetecknen hos samlingar av lexikala enheter, uppvisar särskilda kännetecken som skiljer dem från vanliga lexikalsemantiska grupper: mer utvecklad syntagmatik – frastermer är fler än enordstermer; striktare hierarki, som realiseras genom över- och underordnade relationer; omfattande användning av tecken-symboler, tecken-index osv. Detta innebär dock inte att termer numera, som för 50 år sedan, betraktas som särskilda ord; de är ord i en särskild funktion, vilket G. O. Vinokur skrev i sin välkända artikel. Den lingvistiska grunden för klassificering av terminosystem förverkligades i en särskild metod för att konstruera terminosystem enligt fyra möjliga principer: 1) principen om översättning av terminosystem (översatta terminosystem), där en samling termer byggs upp i analogi med samma samling i ett annat naturligt språk (flygtermer i olika språk som bygger på sjöfartstermer, ursprungligen i tyskan: корабль – воз- 12 Владимир Лейчик | Классификации терминосистем fartygsbesättning – flygplansbesättning, ombord på ett fartyg – ombord på ett passagerarflygplan); 2) principen att utgå från det aktuella naturliga språkets egna resurser – lexikala, ordbildningsmässiga och syntaktiska regelbundenheter används – i termer bestående av ordkombinationer – för att skapa termer och hela terminosystemet; samtidigt utesluts inte lån från andra språk eller användning av internationalismer (medicinens terminosystem med inhemskt ryska termer såsom желудок, сердце och internationella termer såsom туберкулез, пневмония); 3) principen att terminologisera allmänspråkligt ordförråd (перестройка, гласность); 4) principen att sammanföra terminosystem när komplexa områden bildas (jordar, avkastning och företagsverksamhet inom agribusiness – i jordbruksekonomins terminosystem) (Ordokova 2003). Dessutom utgör deras indelning i terminosystem som huvudsakligen består av enordstermer respektive termer bestående av ordkombinationer en lingvistisk eller, bättre uttryckt, logisk-lingvistisk grund för klassificeringen av terminosystem. Erfarenheten visar att de förstnämnda är mycket få: enordstermer förekommer huvudsakligen i ”äldre” terminosystem, konstruerade enligt principen att utgå från språkets egna resurser eller utifrån terminologisering av allmänspråkliga ord. I själva verket rör det sig till största delen om element i terminosystem inom områden av allmänt intresse: meteorologi («Какая сегодня погода?»), medicin-anatomi, handel; i sådana terminosystem används specialiserade, allmänt kända ord (гололед – гололедица; рука – перелом; крупа – мука). I alla moderna språk för särskilda ändamål dominerar terminosystem som består av termer i form av ordkombinationer; antalet ord som ingår i dessa termer kan, enligt forskarnas beräkningar, variera från två till femton beroende på kunskaps- och/eller verksamhetsområde. Här bör man påminna om att B. N. Golovin och företrädare för hans skola kallade dessa långa konstruktioner för talets termer och ansåg att de med tiden förkortas på olika sätt och omvandlas till korta språktermer. På senare tid har synen på dessa enheter förändrats. För det första har det bekräftats att icke-enordstermer förblir icke-enordstermer inom många områden Terminologija | 2008 | 15 13 (det gäller till största delen tekniska vetenskaper och verksamhetsområden: elektroteknik, maskinteknik samt vissa humanistiska vetenskaper). För det andra har det visats att de nämnda konstruktionerna omfattar både termer som består av ordkombinationer och kombinationer av två eller flera termer, vilka fungerar tillsammans och bildar fasta enheter. I en statlig standard för termer som beskriver roterande elektriska maskiner standardiserades exempelvis sådana ordkombinationer som: Tidskonstant för förändringen av transienta elektromagnetiska storheter längs längdaxeln vid kortsluten ankarlindning i en synkronmaskin (GOST 17154–71). För att inte tala om att denna konstruktion innehåller minst fem termer som delvis överlappar varandra (samtidigt utelämnas enskilda ord för att undvika upprepning), utgör de fasta kombinationer av beteckningar för objekt och deras kännetecken, något som är mycket typiskt för vissa kunskapsområden och följaktligen för terminosystem i vetenskapens, teknikens och teknologins nuvarande utvecklingsskede. Den lingvistiska klassificeringen av terminosystem, inklusive klassificering som bygger på att identifiera om enordstermer eller termer bestående av ordkombinationer dominerar i ett visst terminosystem, är av yttersta vikt för att analysera och rationalisera terminologivetenskapens metoder (Lejčik 2002). Slutligen utgör ytterligare en grund för klassificeringen av terminosystem, med anknytning till den föregående, deras indelning i ”kodifierade” och fria, enligt B. N. Golovins definition. Med moderna termer handlar det om terminosystem som kan och bör standardiseras, ordnas, harmoniseras (kort sagt – enhetliggöras), och terminosystem för vilka dessa åtgärder saknar betydelse. Det är uppenbart att varje slags enhetliggörande bidrar till att förbättra de terminologiska produkterna, men i vissa fall är detta inte så viktigt (särskilt inom samhälls- och humanvetenskaperna), medan det i andra fall är nödvändigt. De uppräknade typerna av klassificering av terminosystem uttömmer inte förteckningen över sådana klassificeringar. I monografin Терминоведение nämns även andra (Lejčik 2007: 118–138), särskilt en sociolingvistisk klassificering samt en klassificering efter termernas sammansättning med avseende på deras språkliga struktur och logiska kännetecken. Samtidigt ger det som sagts i artikeln en kortfattad beskrivning av det nutida 14 Владимир Лейчик | Классификации терминосистем problemets läge jämfört med 1981, då den nämnda artikeln av B. N. Golovin publicerades. Som vi ser förutsåg forskaren mycket av utvecklingen av terminologivetenskapen som en självständig vetenskaplig disciplin. Den fortsatta utvecklingen av denna disciplin, grundad på ett kognitivt angreppssätt och dess införlivande i teorin om språk för särskilda ändamål, gör det möjligt att precisera artikelns ståndpunkter och B. N. Golovins koncept i allmänhet (jfr flera artiklar i konferensmaterialet från 2006 Научное наследие Б. Н. Головина и актуальные проблемы современной лингвистики (Научное наследие Б. Н. Головина... 2006). SLUTSATSER В развитие статьи Б. Н. Головина «Типы терминосистем и основания их различения» (1981) на базе современных концепций терминоведения предлагаются четыре главные классификации терминосистем: когнитивная, содержательная, лингвистическая, нормативная. ЛИТЕРАТУРА Архипова И. А. 2006: Экстра- и интралингвистические особенности формирования и развития немецкого подъязыка служб безопасности на материале терминологии терроризма и наркобизнеса. Автореферат канд. дис., Омск. Веригитина И. В. 2006: Терминология системного комплекса научных экологических знаний. деривационно-семантический аспект. Автореферат канд. дис., Краснодар. Головин Б. Н. 1981: Типы терминосистем и основания их различения. – Термин и слово. Межвузовский сборник, Горький, 3–10. ГОСТ 17154-71, 1971: Машины электрические вращающиеся. Характеристики, расчетные параметры и режимы работы. Термины и определения. Издание официальное. Изд-во стандартов, Москва. Лейчик В. М. 1986: О языковом субстрате термина. – Вопросы языкознания 5, 87–97. Лейчик В. М. 2002: Термины-фразеологизмы в ряду номинативных словосочетаний терминологического характера. – Научно-техническая информация. Сер.2, №12, 33–37. Лейчик В. М. 2007: Терминоведение: Предмет, методы, структура. Изд. третье, Москва. Научное наследие Б. Н. Головина и актуальные проблемы современной лингвистики. Материалы научной конференции. – Изд-во Нижегородского гос. ун-та им. Н. И. Лобачевского, Нижний Новгород, 2006. Ордакова Ф. М. 2003: Основные принципы формирования отраслевой терминологии. – Актуальные проблемы английской лингвистики и лингводидактики. Сб. научных трудов. Вып. 2, Москва, 102–116. Сложеникина Ю. В. 2005: Термин: семантическое, формальное, функциональное варьирование. Москва. TERMINŲ SISTEMŲ KLASIFIKACIJOS Plėtojant B. Golovino straipsnyje „Terminų sistemų tipai ir jų skyrimo pagrindai“ (1981) iškeltas idėjas ir remiantis šiuolaikinėmis terminologijos koncepcijomis siūlomos keturios pagrindinės terminų sistemų klasifikacijos: kognityvinė, pagal turinį, lingvistinė, norminamoji. Terminologija | 2008 | 15 15 CLASSIFICATIONS OF TERMINOLOGICAL SYSTEMS Developing the ideas in the article by B. N. Golovin “Types of Terminological Systems and the Basis for their Distinguishing” (1981) and applying modern concepts of Terminology Science, in this article the four main classifications of terminological systems are suggested: cognitive, semantic, linguistic and normative. Gauta 2008-10-25 Владимир Моисеевич Лейчик Государственный институт русского языка им. А. С. Пушкина ул. академика Волгина, д. 6 117485 Москва, Россия Эл. почта: [email protected] 16 Владимир Лейчик | Классификации терминосистем