Kai kurių fizikos terminų raida

Utvecklingen av några fysiktermer ANGELĖ KAULAKIENĖ Vilniaus Gedimino technikos universitetas Många av dagens litauiska fysiktermer varierade och förändrades mycket innan de blev accepterade, etablerade termer som används likartat av alla specialister. Oftast etableras och befästs en normerad term i terminologin ur flera synonymer eller varianter. Detta framgår särskilt tydligt när man analyserar skedena i utvecklingen av den litauiska fysikterminologin, med början i de första populärvetenskapliga fysikartiklarna, tryckta i Keleivyje (1849–1880) och Aušroje (1883–1886), och avslutande med de senaste normerande terminografiska fysikpublikationerna. Denna artikel presenterar utvecklingen under en och en halv sekel av några viktigare nutida fysiktermer – våg, tillstånd, elektricitet, energi, urladdning, kraft, rörelse, laddning, kropp, magnetism, ström, resistans. För tydlighetens skull illustreras varje term, dess synonym eller (fonetiska, morfologiska, ortografiska osv.) variant, som varierade eller förändrades under utvecklingens gång, med en mening eller ett fragment ur källan; dessa återges i autentisk form, med oförändrad stavning och interpunktion. Termfamiljen inleds med den enkla termen. Sammansatta termer (med två, tre ord osv.) som ingår i termfamiljen för en enkel term och som varierade under utvecklingens gång, presenteras i alfabetisk ordning efter det första ordet, med källorna angivna i kronologisk ordning. Alla fysiktermer som används i artikeln i dag är accentuerade. Utvecklingen av dessa och andra fysiktermer behandlas mer ingående i boken Lietuvių fizikos terminijos raida (Kaulakienė 2009). Så här ser utvecklingen av de nämnda fysiktermerna ut. våg våg: Jorden gungade och svajade under våra fötter, liksom en kista eller en båt som vaggas av vågor på vattnet. K 1869 5 18: <...> [luftens vågor] träffade den andra spegeln, placerad mitt emot den första, reflekteras från den andra och sammanfaller på sin sida nära den i en punkt <...> V 1890 12 189 218 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida vågig fortplantning: <...> sprids, reflekteras, bryts och interfererar vågiga fortplantningar i luften <...> V 1890 12 188 våg, -ens TFR139 våg: <...> täckta av vågor som stormarna rullar fram <...> K 1870 11 44; Ett lager av förtätad och förtunnad luft bildar en våg ŠF III 69; Avståndet mellan två vågpunkter <...> kallas våglängd FP I 54; FTŽ₁ 10; Låt oss beskriva en våg med en ekvation BF I 173; FTŽ I 44 våg||à, -or FTŽ₂ 28 våg, vågor FTŽ₃ 60 sfäriska vågor, eller klotvågor: <...> då alstrar den omkring sig sfäriska, eller klotformade vågor, bestående av förtätad och förtunnad luft <...> ŠF III 70 cirkulär våg FTŽ I 44 cirkulär våg FTŽ₂ 28; FTŽ₃ 60 reflekterad våg: Om väggen som ljudvågorna reflekteras från ligger nära oss, återvänder den reflekterade vågen genast, smälter samman med huvudvågen <...> ŠF III 74 reflekterad våg: Om lagarna för ljudvågornas reflektion överensstämmer med ljusets lagar, måste reflekterade vågor gå tillbaka i en parallell stråle <...> ŠF III 73 reflekterad våg FTŽ₁ 10 reflekterad våg FTŽ I 45 reflekterad våg FTŽ₂ 28 reflekterad våg FTŽ₃ 60 elastisk våg: <...> en platta utskuren ur en kvartskristall vibrerar i ett elektriskt växelfält med hög frekvens och framkallar korta elastiska vågor i luft eller vätska <...> BF II 63 elastisk våg FTŽ₁ 10 elastisk våg, elasticitetsvåg FTŽ I 46 elastisk våg, elastisk våg FTŽ₂ 31 elastisk våg, se elastisk våg FTŽ₃ 61 elastisk våg FTŽ₃ 66 elektrisk våg: Jo, elektrisk våg, det är ju inte en våg av ljus, värme eller ljud: ljusvågen ser vi, värmen känner vi, ljudet hör vi V 1891 2 24; Den berömde uppfinnaren av den trådlösa telegrafen, italienaren Marconi, tillämpade elektriska vågor, för vars överföring dit det behövs inga trådar krävs <...> T 1898 9 299 elektromagnetisk våg: <...> vi måste dra slutsatsen att samma medium, kallat etern, som Terminologija | 2009 | 16 219 leder ljus- och värmevågor, är just det medium som leder även elektromagnetiska vågor V 1891 2 26 elektricitet: Elektricitet såsom vågornas utbredning i etern V 1891 1 6 elektromagnetisk våg: För att ge en tydligare bild av den elektromagnetiska vågen <...> ska vi använda följande exempel FP VII 362; BF II 331 elektromagnetisk, eller elektrisk, våg: Om man alltså framkallar en periodisk elektromagnetisk störning på någon plats i rymden, till exempel elektriska svängningar, sprids elektromagnetiska, eller elektriska, vågor i omgivningen BF II 333 elektromagnetisk våg FTŽ₁ 10; FTŽ₁ 46 elektromagnetisk våg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 61 ljudvågor: Låt oss först bekanta oss med ljudvågornas karaktär ljudvågornas V 1890 12 188 ljudvåg: Ljudvågor reflekteras från träd, berg, moln och så vidare. ŠF III 74 akustisk (= ljud-) våg FTŽ₁ 10 ljud- (= akustisk) våg FTŽ₁ 11 akustisk våg, ljudvåg FTŽ₁ 44 ljudvåg, akustisk våg FTŽ₁ 46 akustisk våg FTŽ₂ 28; FTŽ₃ 60 ljudvåg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 61 longitudinell våg: Vi talar om en longitudinell våg när partiklarnas svängningsriktning sammanfaller med vågens utbredningsriktning <...> FP I 56; FTŽ₁ 11; I fasta elastiska kroppar och vätskor kan både transversella och longitudinella vågor <...> BF I 176; FTŽ₁ 47 longitudinell våg: Vi ska här också påpeka att det finns två slags vågor: longitudinella och transversella vågor FP I 56 lång våg: När kolven förs fram och tillbaka längs röret får vi långa vågor ŠF III 70 längdvågor TFR 139 longitudinell våg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 62 sfärisk våg: Om det i luften inte är en enda punkt som vibrerar, utan en kropp bestående av många punkter, till exempel en stämgaffel, alstrar då varje punkt sfäriska vågor ŠF III 70 sfäriska vågor TFR 139 sfärisk (= klotformad) våg FTŽ₁ 11 klotformad (= sfärisk) våg FTŽ₁ 11 klotformad, eller sfärisk, våg: Om en våg utbreder sig från ett vågcentrum i alla riktningar med samma hastighet, är vågfronten klotformad; då har vi en klotformad, eller sfärisk, våg BF III 130 220 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida sfärisk våg: Om vågen utbreder sig från någon punktkälla i alla riktningar med samma hastighet, är vågfronten sfärisk; då har vi en sfärisk våg BF I 183 klotformad våg, sfärisk våg FTŽ₁ 50 sfärisk våg, klotformad våg FTŽ₁ 50 klotformad våg, sfärisk våg FTŽ₂ 30 sfärisk våg, se klotformad våg FTŽ₂ 30 sfärisk våg FTŽ₃ 64 tvär, eller transversal, våg: Vi har en tvär, eller transversal, våg när partiklarnas svängningslinje är vinkelrät mot vågens utbredningsriktning FP I 56 tvär våg (transversal): Här ska vi också påpeka att det finns två slags vågor: longitudinella och tvärvågor (transversala) FP I 56 tvärgående vågor (tvärvågor) TFRI139 tvär våg: De består av en longitudinell och en tvär våg <...> FP I 56 tvärvåg: I fasta elastiska kroppar och i vätskor kan både transversala och longitudinella vågor <...> BF I 176 tvärvåg FTŽ₁ 11; FTŽ₁ 50 tvärvåg FTŽ₂ 30; FTŽ₃ 65 utbredande våg: En utbredande våg reflekteras mot varje hinder den möter och fortsätter att utbreda sig i motsatt riktning BF I 180 utbredande våg FTŽ₁ 11 utbredande våg FTŽ₁ 50 fortskridande våg FTŽ₂ 30; FTŽ₃ 65 stående våg: <...> på detta sätt är stående vågens största amplitud dubbelt så stor som den fortplantande vågens största amplitud BF I 181 stående våg: En våg vars noder hela tiden förblir på samma platser kallas en stående våg BF I 181 stående våg FTŽ₁ 11 stående (våg) FTŽ₁ 50 ståendé våg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 65 värmevåg: <...> vi måste dra slutsatsen att just samma medium, kallat etern, som fortplantar vågor av ljus och värme också är det medium som fortplantar elektromagnetiska vågor V 1891 2 26 värmevåg FTŽ₁ 11 Terminologija | 2009 | 16 221 värmevåg FTŽ₁ 51 värmevåg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 66 ljusvåg: <...> vi måste dra slutsatsen att det är samma medium, kallat eter, som förmedlar ljusvågor och värmevågor, är just det medium som också förmedlar elektromagnetiska vågor V 1891 2 26 ljusvåg FTŽ₁ 11; Ljusvågor är mycket korta <...> BF III 128; FTŽ I 51 ljusvåg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 66 vattenvåg: Jorden gungade och svajade under våra fötter, liksom någon slags flotte eller båt som gungas på vattenvågor K 1869 5 18 vattenvåg: Det ser vi också med vattenvågor, när vi kastar i inte bara en utan en hel handfull småstenar ŠF III 70; FTŽ₁ 11; FTŽ I 52 vattenvåg FTŽ₃ 67 tillstånd tillstånd: materiarelaterat tillstånd A 1886 5 154 tillstånd: Således är magnetfältets styrka vid ekvatorn i tillståndet två gånger mindre än i axelns tillstånd FP VII 15 tillstånd A 1885 9 277; övergång från fast till flytande tillstånd förändrar kroppens volym och mjukhet KF 181; Således är massa inget annat än mängden materia, oavsett vilken denna materia är, vad den består av och i vilket tillstånd den befinner sig ŠF III 83; Till sådana processer hör förändringar i de fysiska kropparnas tillstånd FP I 4 läge eller tillstånd. Alla förändringar i de fysiska kropparnas läge eller tillstånd <...> kallar vi naturfenomen <...> FP I 3 existens, varande, -t, tillstånd TFR 1174 tillstånd: FTŽ₁ 13; Något senare skapade Franklin (1706 – 1790) en unitarisk hypotes om kroppars elektrifiering, enligt vilken alla kroppar i normalt tillstånd har en omärkbar (”naturlig”) mängd elektricitet BF II 6 tillstånd -en FTŽ I 59 tillstånd se tillstånd FTŽ₂ 37 tillstånd|et, - FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 75 gasformigt tillstånd: Ämnen förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3 gasformigt tillstånd, gasform TFR 181 gasformigt tillstånd: Således bildas kalilut i katodområdet, och väte uppträder vid katoden i gasformigt tillstånd <...> FP VII 206 222 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida gasformigt tillstånd FTŽ I 59 gasformigt tillstånd FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 76 fast tillstånd: Materia förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3 fast(t) tillstånd FTŽ I 60 fast tillstånd FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 77 magnetiskt tillstånd: Denna slinga innebär alltså en tendens hos det magnetiska tillståndet att bestå FP VII 263 magnetiskt tillstånd FTŽ I 61 magnetiskt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 77 neutralt(t) tillstånd FTŽ I 61 neutralt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 78 normalläge: En pendel som dragits åt sidan från sitt normalläge har ett visst överskott av potentiell energi <...> FP I 59 normalläge: När vi lutar exempelvis ett ägg från dess normalläge höjer vi dess tyngdpunkt och ökar därigenom dess potentiella energi FP I 69 normalt tillstånd: Varje supraledare har en karakteristisk temperatur vid vilken den övergår från normalt tillstånd till supraledningstillståndet BF II 98 normalt tillstånd FTŽ I 61 normalt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 78 grundtillstånd: Figur 12 visar det första grundtillståndet FP VII 14 grundtillstånd FTŽ₁ 13; FTŽ I 62 grundläggande tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79 jämviktstillstånd: Om vi stöder en triangel i skärningspunkten mellan dess medianer, kommer triangeln då att vara i jämviktstillstånd FP I 66 jämviktig, jämviktstillstånd FTŽ I 62 jämviktstillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79 viloläge: <...> man måste finna en punkt på kroppen där den stödda kroppen återgår till viloläge, om den sätts i rörelse FP I 66 vilotillstånd: När kroppen vid olika tidpunkter befinner sig på samma plats säger vi att den är i vila (vilotillstånd) FP I 12 Terminologija | 2009 | 16 223 vilans, vilotillstånd FTŽ I 62 vilotillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79 flytande tillstånd: Ett ämne förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3 flytande tillstånd: Vid elektrolys av KCl i flytande tillstånd når kaliumjoner katoden vid höga temperaturer <...> FP VII 206 flytande tillstånd FTŽ I 63 flytande tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80 supraledande tillstånd: Varje supraledare <...> övergår från normalt tillstånd till supraledande tillstånd BF II 98; FTŽ I 63 supraledande tillstånd: I detta fall uppstår ett visst mellanliggande tillstånd mellan normalt och supraledande tillstånd BF II 211 supraledande tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80 intermediärt tillstånd: I detta fall uppstår ett visst intermediärt tillstånd mellan normala och supraledande tillstånd BF II 211; FTŽ I 63 intermediärt tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80 elektricitet elektricitet: Flera föremål, såsom glas, bärnsten, svavel, kattskinn, siden, harts och så vidare, har i sig elektricitet K 1851 11 42 bärnstenslära: Enligt det egentliga litauiska språket skulle vi därför kunna kalla det bärnstenslära, men vi behåller tills vidare namnet som lärda människor gav detta föremål och kallar det Elektricitāt (= Elektrizität – A. K.), eller ännu hellre enligt vårt uttal elektricitet K 1851 11 42 elektrisk: <...> påverkan elektrisk på systemets nerv <...> A 1886 6 170 elektriskhet: <...> elektriskheten är en vågformig rörelse hos något inre V 1891 2 26 elektricitet: Elektricitet har nyligen blivit fångad och tagen i bruk i maskiner i stället för ånga <...> T 1898 10 330 [bärnsten] elektricitet: Åskvädrets [bärnsten] elektricitet ĮTK 85 elektricitet [bärnsten]: Elektricitet med motsatt, omvänd betydelse elektricitet [bärnsten] ĮTK 73 elektricitet A 1883 8–10 281; A 1885 10–11 324; Med elektricitet får man nu aluminium mycket renare än tidigare V 1893 1 12; Och sålunda är elektricitet en naturkraft, liksom värme, ljus eller tyngd PF 94; TFR 1102; Elektriciteten banar sig väg genom de luftpartiklar som erbjuder minst motstånd <...> ŠF II 26; Två slags elektricitet FP VII 34; FTŽ₂ 21; Det tillstånd som vi framkallar genom att gnida kroppar kallar vi elektriskt tillstånd, och det som framkallar det – elektricitet BF II 5; FTŽ I 141 224 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida elektricitet FTŽ2 70; FTŽ3 154 negativ elektricitet: Gamtiszka elektra delas där i positiv (positivisk) och negativ (negativisk) A 1885 10-11 321 negativ elektricitet: Teorin att elektricitet är dubbel: positiv och negativ <...> gäller än i dag utan några begränsningar V 1891 1 7 negativ elektricitet: Elektriciteten hos andra föremål <...>, om den liknar elektriciteten hos en bärnstav – kallas då negativ elektricitet PF 95 harts- eller kautschukelektricitet: Det finns alltså två slags elektricitet: den ena kallar vi vanligen glaselektricitet, den andra harts- eller kautschukelektricitet ŠF II 14 negativ elektricitet, harts- eller kautschukelektricitet TFR 842 negativ elektricitet: Negativa elektricitetens atomer FP VII 385; Denna hypotes hävdade att kroppar innehåller separat positiv (”glas-”) och negativ (”harts-”) elektricitet BF II 6 negativ elektricitet: Om dessa strålar stöter på någon ledare på vägen, till och med samma lilla kors, så laddar de den med negativ elektricitet ŠF II 52; FTŽ1 21 negativ(a)(iv) elektricitet FTŽ I 142 negativ elektricitet FTŽ2 70; FTŽ3 154 atmosfärisk elektricitet: <...> har en viktig uppgift i företeelserna atmosfärisk elektricitet och jordmagnetism V 1891 2 26 atmosfärisk elektricitet: Man bör säga att vetenskapen om atmosfärisk elektricitet är relativt ung <...> FP VII 125; FTŽ1 21; FTŽ I 141 atmosfärisk elektricitet FTŽ2 70; FTŽ3 154 kontakt elektricitet: Kontaktelektricitet och dess lagar FP VII 133 kontaktelektricitet FTŽ1 22 kontaktelektricitet, kontakt elektricitet FTŽ I 142 kontaktelektricitet, beröringselektricitet FTŽ2 70 beröringselektricitet FTŽ3 155 additiv (positiv) elektricitet: Naturens elektricitet delar sig då i additiv (positiv) och subtraktiv (negativ) A 1885 10–11 321 additiv elektricitet: Teorin att elektriciteten är tvåfaldig: additiv och subtraktiv <...> råder ännu i dag utan några begränsningar V 1891 1 7 positiv elektricitet: Elektriciteten hos andra föremål, om den liknar elektriciteten hos en glasstav, kallas också positiv elektricitet <...> PF 95 glaselektricitet: Således finns det två slags elektricitet: den ena kallar vi vanligen glaselektricitet, den andra harts- eller kautschukelektricitet ŠF II 14 Terminologija | 2009 | 16 225 positiv elektricitet: Med detta som exempel kommer vi inom fysiken att kalla den ena sortens elektricitet, nämligen den som vi får genom att gnida en glasstav med silke eller amalgamerat skinn, positiv elektricitet <...> ŠF II 16; FTŽ₁ 22 positiv glaselektricitet: Samtidigt elektrifierar positiv glaselektricitet kamtänderna genom influens <...> ŠF II 20 likartad eller positiv elektricitet: Då skulle genom influens b på skivans ovansida uppstå motsatt, nämligen negativ elektricitet, medan det på undersidan uppstår likartad eller positiv ŠF II 25 likartad elektricitet: Detta sker därför att likartad elektricitet genom vår kropp går ner i jorden, medan den motsatta blir kvar <...> ŠF II 19 elektricitet med samma tecken: <...> elektricitet med samma tecken laddade kroppar stöter bort varandra, medan kroppar laddade med elektricitet av olika tecken drar till sig varandra BF II 9 positiv elektricitet: Eftersom dessa två slags elektricitet verkar motsatt började man senare kalla glaselektricitet för positiv elektricitet <...> FP VII 36; Glaselektricitet elektricitet anses vara positiv, medan ebonit anses vara negativ BF II 9 positiv elektricitet FTŽ₁ 22 positiv(a) elektricitet FTŽ I 142 positiv elektricitet FTŽ₂ 70; FTŽ₃ 155 energi V 1891 1 7; ŠF III 94; FP I 69; FTŽ₁ 25; BF II 106; FTŽ I 156; FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 170 akustisk energi FTŽ₁ 25 ljudenergi: Dessutom omvandlas en del av arbetet till ljudenergi BF I 273 akustisk energi, ljudenergi FTŽ I 156 akustisk energi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 171 ljudenergi FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 172 kemisk energi: Här ser vi ett exempel som visar förändringen av kemisk energi till värmeenergi ŠF III 93; I dag talar vi inte längre om krafter, utan talar om magnetisk, elektrisk, kemisk och andra energier FP I 60 kemisk energi (energine i det exploderande krutet): Förutom de ovan visade formerna av mekanisk energi finns det också <...> kemisk energi (energine i det exploderande krutet) ŠF III 92 kemisk energi: <...> den kemiska energi som tidigare var lagrad i bomben kemisk energi omvandlas till mekanisk energi ŠF III 93; FTŽ₁ 25; <...> har vi mekanisk, termisk, elektrisk, magnetisk, elektromagnetisk, atomär, strålnings-, kemisk och så vidare energi BF I 48; FTŽ I 156 kemisk energi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 171 226 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida elektrisk energi: <...> genom att kontinuerligt förbruka elektrisk energi och omvandla den till värmeenergi, framkallar en ny aktivitet hos det hydrodynamiska batteriet <...> V 1891 2 26 elektrisk energi: <...> elektrisk energi övergår i värmeenergi (ledaren, genom vilken elektrisk ström flyter, värms upp) ŠF III 93; Den stora elektriska energins bekvämlighet är att <...> den lätt kan framställas i vilket ledningsnät som helst <...> FP VII 187; FTŽ I 158 elektrisk ströms energi FP VII 187; Detta arbete kallas elektrisk ströms energi BF II 85 elektrisk energi FTŽ₁ 25; <...> storleken <...> kallar vi elektrisk energis termiska ekvivalent BF II 86 elektrisk energi FTŽ I 157 elektros energija FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 172 elektrisk energi FTŽ₃ 172 lägesenergi, eller potentiell energi: Förutom rörelseenergi kan det också finnas lägesenergi, eller potentiell energi ŠF III 92 lägesenergi: Detta exempel visar oss alltså att rörelseenergi övergår i lägesenergi ŠF III 92–93 potentiell energi, eller lägesenergi: I sådana fall talar vi om potentiell, eller lägesenergi FP I 58 potentiell energi: En pendel som dragits bort från sitt jämviktsläge har ett visst överskott av potentiell energi <...> FP I 59; FTŽ I 158 lägesenergi, eller potentiell energi: Denna energi beror på kroppens plats i rummet, alltså på kroppens läge, och kallas därför kroppens lägesenergi, eller potentiella energi BF I 47 potentiell energi: Kroppens potentiella energi bestäms inte bara av kroppens slutliga utan också av dess ursprungliga läge <...> BF I 47; FTŽ₁ 25 potencinė energija FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 175 rörelseenergi, eller kinetisk energi: Kroppen som vi talar om nu rör sig själv, far fram, och den rörliga kroppens energi kallas rörelseenergi, eller kinetisk energi ŠF III 91 rörelseenergi, eller kinetisk energi: Därför säger vi att varje massa i rörelse har en viss energireserv, och vi kallar denna energi rörelseenergi, eller kinetisk energi FP I 57; Den energi som en kropp i rörelse har kallar vi rörelseenergi, eller kinetisk energi BF I 46 rörelseenergi: Detta exempel visar oss alltså att rörelseenergi övergår i potentiell energi ŠF III 92–93 kinetisk energi TFR 426 kinetisk energi TFR 77; Vi kan alltså nu beräkna den kinetiska energin hos en kropp som samtidigt förflyttas och roterar <...> FP I 87; FTŽ₁ 25; Differentiera uttrycket för den kinetiska energin med avseende på hastigheten v <...> BF I 46; FTŽ I 158 Terminologija | 2009 | 16 227 kinetisk energi FTŽ2 77; FTŽ3 173 mekanisk energi: Allmänt uttryckt omvandlas mekanisk energi mycket lättare till värme än tvärtom ŠF III 94 mekanik, mekanisk energi TFR 586 mekanisk energi: När man talar om vattnets mekaniska energi är det självklart att mängden energi i vattnet är proportionell mot vattnets massa och höjd <...> FP I 60; FTŽ₁ 25; Förhållandet mellan mekanisk energi och värme, kallat det mekaniska värmeekvivalenten, bestämdes experimentellt först av Joule BF I 272; FTŽ I 158 mekanisk energi FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 174 strålningsenergi TFR 528 strålningsenergi: FTŽ₁ 25; Strålningsenergins kvanta BF III 306: FTŽ I 160 strålningsenergi FTŽ₂ 78 strålningsenergi FTŽ₃ 176 elasticitetsenergi, spänningsenergi, styvhetsenergi TFR 1351 elasticitetsenergi FTŽ₂ 78 elasticitetsenergi FTŽ₃ 177 lagrad energi: När den elektriska laddningen hos en ledare ändras, ändras styrkan hos det elektriska fält som bildats i dess omgivning, och därmed ändras också den lagrade energin BF II 34 lagrad energi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 176 excitations- eller aktiveringsenergi: Utifrån koefficienten B kan vi bestämma halvledarnas excitations- eller aktiveringsenergi <...> BF II 106 aktiveringsenergi FTŽ₁ 25; FTŽ I 156 excitationsenergi FTŽ₁ 25; FTŽ I 160 aktiveringsenergi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 170 excitationsenergi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 177 värmeenergi: Så här omvandlas elektrisk energi till värmeenergi ŠF III 94; <...> den kinetiska energin försvinner, och i dess ställe uppstår värmeenergi <...> FP I 60; TFR 1271 värmeenergi (energi hos upphettad ånga): TFR 1481 värmeenergi (energi hos upphettad ånga): Förutom de ovan angivna mekaniska energiformerna finns det också värmeenergi (energi hos upphettad ånga) <...> ŠF III 92 228 Angele Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida värmeenergi: Dessa exempel visar oss hur mekanisk energi omvandlas till värmeenergi ŠF III 93; FTŽ₁ 25: <...> i termodynamisk jämvikt är den termiska (molekylernas kinetiska) energin jämnt fördelad mellan alla frihetsgrader <...> BF I 242; FTŽ₁ I 160 värmeenergi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 177 urladdning urladdning: Då har vi en elektrisk urladdning mellan två moln FP VII 126; TFR 1458 urladdning. -en ĮTK 77 elektrisk urladdning FTŽ₁ 37; urladdningens karaktär beror på gastrycket i röret och på spänningen mellan elektroderna BF II 149; FTŽ₁ 254 urladdning. urladdning FTŽ₁ 251 elektrisk urladdning FTŽ₂ 117 elektrisk urladdning FTŽ₃ 276 urladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 273 anomal urladdning: Och endast vid anomal urladdning stiger spänningsfallet plötsligt BF II 285 anomal glödurladdning FTŽ₃ 273 elektrisk urladdning: Vandrande ljus (ty. Elmsfeuer) är lysande, elektriska urladdningar A 1883 8–10 281 elektrisk urladdning KF 292 elektrisk urladdning ĮTK 74 elektrisk urladdning ĮTK 77; TFR 1458; Då har vi en elektrisk urladdning mellan två moln FP VII 126 elektrisk urladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274 gnisturladdning: När tillräckligt många joner bildas mellan två elektriskt laddade <...>ledare, börjar först då en gnisturladdning FP VII 386 gnisturladdning FTŽ₁ 37: <...> spänningen når en sådan nivå att en elektrisk gnista slår över och genomborrar skiktet av gas eller något annat dielektrikum mellan ledarna. Vi får en gnisturladdning BF II 143 gnisturladdning FTŽ₁ 251 gnisturladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274 bågurladdning FTŽ₁ 37. Strömtätheten vid en bågurladdning är hög <...> BF II 148 Terminologija | 2009 | 16 229 bågurladdning FTŽ₁ 251 bågurladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274 glimurladdning FTŽ₁ 37; <...> kan vi få flera former av självständig gasurladdning: gnisturladdning, tyst urladdning och glimurladdning <...> BF II 143 glimurladdning FTŽ₁ 251 glimurladdning FTŽ₂ 116 glimurladdning FTŽ₃ 274 självständig urladdning FTŽ₁ 37 självständig urladdning: Och en sådan process fortgår nu oavbrutet; urladdningen blir självständig BF II 135 självständig urladdning FTŽ₁ 251 självständig urladdning, spontan urladdning FTŽ₂ 116 självständig urladdning FTŽ₃ 274 tyst urladdning FTŽ₁ 38 [tyst urladdning: I ett högspänningsnät är tyst urladdning skadlig <...> BF II 147 tyst urladdning FTŽ₁ 252 tyst urladdningsfenomen FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274 koronautladdning FTŽ₁ 38; Inom tekniken används koronautladdning i elektriska filter för att rena luft och gaser från föroreningar BF II 147 koronautladdning FTŽ₁ 252 koronautladdningsfenomen FTŽ₂ 117; FTŽ₃ 274 kraft kraft: <...> jorden har inom sig en sådan kraft, med vilken den drar till sig allt som finns på den A 1884 5–6 210 kraft:<...> att den elektriska strömmen sålunda verkar vara i vila, och <...> har förlorat sin magnetiska kraft K 1851 13 50; A 1885 9 277; De elektriska och magnetiska krafterna var för honom verkliga, gripbara ting <...> V 1891 I 7 kraft K 1879 31 125 kraft (styrka): <...> när floden flyter på sitt eget sätt genom den, överför den all sin flödes kraft (styrka) till arbetet A 1885 12 408 krafter: <...> den kommer att ha en medelmåttig kraft, motsvarande kraften hos 4 hästar <...> A 1886 I 31 230 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida macis: <...> åskmacis A 1886 1 25 vėka eller macis: <...> åsk-vėka eller macis A 1886 1 25 vieką: Motorn tycks ge billig mekanisk vieką <...> V 1889 5 73 spėka A 1885 9 263; Spėkų sudėstymas KF 47 spėka, styrka (sila) A 1884 7–8 217 pajėga: Ingenjörer vill, närhelst tillfälle ges, förena naturens krafter och spänna dem i arbetets tjänst <...> V 1889 5 73; <...> ur detta perspektiv, såsom kraft som driver maskiner, kan den [flytande luften] ersätta ångan, och kanske också elektriciteten <...> T 1898 12 392; <...> vi ser att en sak påverkas och säger: denna händelse har en orsak, och denna orsak kallar vi pajėga PF 7 pajėga (syla): Jag tar en bok; för att hålla den uppe krävs större eller mindre kraft (syla) <...> PF 5 kraft: Kraften kan verka på alla kroppens små delar, eller på några av dem KF 45; Således kan vi inom mekaniken uttrycka kraften F som produkten av massan m och accelerationen a SF III 85; krafternas verkan, eller kroppars rörelser i förhållande till de verkande krafterna, behandlas inom dynamiken <...> FP I 13; kraftimpuls TFR 386; FTŽ₁ 39; <...> de verkande faktorer som förändrar kroppars tillstånd kallar vi krafter BF I 28; FTŽ I 268 kraft||en, ~ens FTŽ₂ 123 kraft, kraftens FTŽ₃ 290 motkraft: Eftersom klotets positiva elektricitet befinner sig närmare stavens negativa elektricitet än klotets negativa elektricitet, är attraktionskraften i detta fall större än motkraften och klotet dras till staven FP VII 40 repulsionskraft: Vi betraktar den repulsionskraft som verkar mellan likartade magnetiska poler som positiv, och attraktionskraften mellan olikartade poler som negativ BF II 158 tryckkraft: När tryckkraften (dragkraften) verkar mellan de sistnämnda [små kulorna], vrids stången och den upphängande tråden tvinnas BF II 11 påskjutande kraft FTŽ₁ 40 tryckkraft FTŽ I 272 tryckkraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 294 deformerande kraft: Vi tog två absolut elastiska kulor, det vill säga sådana vars elasticitetskrafter under den korta sammanpressningstiden var lika med deformerande krafterna FP I 31 deformationskraft FTŽ₂ 123; FTŽ₃ 291 elastisk kraft: <...> denna punkt är bunden av elastiska krafter till den efterföljande punkten <...> FP I 54 Terminologija | 2009 | 16 231 elasticitetskraft: <...> elasticitetskrafterna var under den korta sammanpressningstiden lika med de deformerande krafterna FP I 31 elastisk kraft FTŽ₁ 39 elastisk kraft: En sådan kraft kallar vi elastisk kraft BF I 155 elastisk kraft, elasticitetskraft FTŽ I 269 elasticitetskraft, elastisk kraft FTŽ₂ 124 elasticitetskraft FTŽ₃ 294 elektrisk kraft A 1885 10–11 324 elektrisk kraft: Själva de elektriska och magnetiska krafterna var för honom verkliga, gripbara ting <...> V 1891 1 7 elektrisk kraft: <...> nämligen att den elektriska kraften förtätar luftens syre och bildar ozon ŠF II 27; De elektriska krafterna, som verkar på isolatorer inuti, har dubbelt ursprung <...> FP VII 102 elektrisk kraft FTŽ₁ 39; Enligt den [teorin] uppstår ett särskilt tillstånd i området kring den elektriska laddningen, vilket är orsaken till de elektriska krafternas verkan BF II 13; FTŽ I 269 elektrisk kraft FTŽ₂ 123; FTŽ₃ 291 elektromotorisk kraft: <...> i motorns ankare induceras en elektromotorisk kraft i motsatt riktning <...> FP VII 328 elektromotorisk kraft (eller potentialskillnad) TFR 1477 elektromotorisk kraft FTŽ₁ 39; Spänningsförändringen i kretsen E₁ + E₂ <...> kallar vi den galvaniska cellens elektromotoriska kraft BF II 79 elektromotorisk kraft (v vi) FTŽ I 269 elektromotorisk kraft (evi) FTŽ₂ 123 elektromotorisk spänning FTŽ₃ 163 koercitivkraft: Således kallas denna kraft koercitivkraft. Den är alltid betydligt större för stål än för järn FP VII 262 koercitiv kraft FTŽ₁ 40 koercitiv kraft FTŽ I 271 koercivkraft se koercivt fältstyrka FTŽ₂ 124 koerciv fältstyrka FTŽ₂ 326 koercivkraft se koercivt fältstyrka FTŽ₂ 292 koerciv fältstyrka FTŽ₃ 769 styrande kraft FTŽ₁ 40: Den styrande kraften är desto starkare ju starkare det yttre fältet är BF II 43 232 Angele Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida avböjningskraft FTŽ I 271 avböjningskraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292 Coulombkraft FTŽ₁ 40; <...> Coulombkraften är lika med noll <...> BF II 13 Coulombs kraft FTŽ I 271 Coulombkraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292 magnetisk kraft: <...> att en elektrisk ström på så sätt har upphört, och <...> har förlorat sin magnetiska kraft K 1851 13 50 magnetisk kraft: Kanske har etern, som förmedlar ljusvågor genom sig, också förmågan att anta de variationer som vi benämner elektriska och magnetiska krafter V 1891 1 7 magnetkraft: Sådant järn kallas magnet, och den särskilda dragningskraften hos sådant järn kallas magnetkraft ŠF II 3 magnetisk kraft: Jordens magnetiska kraft verkar i olika riktningar på olika platser FP VII 8; FTŽ₁ 40; FTŽ I 271 magnetisk kraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292 magnetomotorisk kraft: Med tanke på den nämnda likheten mellan magnetiskt flöde och elektrisk ström talar man om magnetomotorisk kraft och magnetiskt motstånd <...> FP VII 259 magnetomotorisk kraft FTŽ₁ 40; Det magnetiserande fältets magnetomotoriska kraft Uₘ uttrycks på följande sätt <...> BF II 215; FTŽ I 271 magnetomotorisk kraft FTŽ₂ 124 magnetomotorisk spänning FTŽ₃ 416 molekylkrafter: I fasta dielektrika hålls de elementära laddningsbärarna (joner, atomer och molekyler) på bestämda jämviktslägen av atomära eller molekylkrafter BF II 42 molekylär kraft FTŽ₁ 40 molekylära krafter FTŽ I 271 molekylära krafter FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292 kohesionskraft: <...> gaser har endast en mycket svag kohesionskraft och virvlar hela tiden KF 110 vidhäftning, adhesivitet, och (vidhäftningskraft) TFR 1247 kohesionskraft FTŽ₁ 40; <...> mellan atomer och molekyler verkar en stark kohesionskraft <...> BF I 216 kohesionskraft FTŽ I 271 vidhäftningskraft, kohesionskraft FTŽ I 272 Terminologija | 2009 | 16 233 kohesionskraft, kohesionskraft FTŽ2 124 kohesionskraft se kohesionskraft FTŽ3 292 kohesionskraft FTŽ3 293 tryckkraft: <...> den storheten <...> beror verkligen bara på dessa ytors material, deras strävhet och tryckkraft <...> FP I 28–29 tryckkraft: Tryckkraften är proportionell mot väggytornas storlek ŠF I 38 tryckkraft FTŽ1 40; FTŽ I 272 tryckkraft FTŽ2 124; FTŽ3 293 tyngdkraft: Men vad är den tyngdkraft som inte tillhör någon och som, osynlig, drar alla föremål mot jordens mitt? PF 7 tyngdkraft: Tyngdkraftens riktning KF 26 tyngdkraft: Om så är fallet, förblir månen, när den rör sig runt jorden, på sin elliptiska bana under inverkan av samma kraft som tyngdkraften på jorden FP I 43 tyngdkraft: I varje ny position på cirkeln verkar samma tyngdkraft <...> FP I 94; Härav ser vi att när kroppen glider i vågrät riktning utför tyngdkraften inget arbete <...> ŠF III 86–87; FTŽ1 40 tyngdkraft: <...> delar vi upp tyngdkraften P genom att följa parallellogrammets diagonal i 2 krafter <...> FP I 28 svorio jėga žr. svoris FTŽ2 124 svoris FTŽ2 335; FTŽ3 789 tangentialkraft: För att balansera lasten måste man alltså anbringa en tangentialkraft vid skruvhuvudets periferi <...> PF I 82 tangentiell (=tangential) kraft FTŽ1 40 tangentiell kraft FTŽ I 273 tangentiell kraft, tangentiell kraft FTŽ2 124 tangentinė jėga žr. liestinė jėga FTŽ3 294 tangentiell kraft FTŽ3 292 dragande kraft: Nu <...> kan man se små två- eller trehjuliga vagnar, där en person sitter och genom att trampa på hjulet kan färdas oerhört snabbt på en jämn väg utan någon dragande kraft K 1869 26 103 dragkraft: Vi ser att vikten F, upphängd på axeln, är dubbelt så nära stödpunkten som änden på repet, till vilken dragkraft är applicerad. PF 14 dragande kraft: Den mest bekanta likformigt accelererade rörelsen är kroppars fall, eller nedfall, på grund av jordens dragningskraft <...> FP I 20 234 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida dragkraft: Sådan järn kallas magnet, och den särskilda attraktionskraften hos sådant järn attraktionskraft kallas magnetkraft ŠF II 3; I det sistnämnda fallet är tiden för kort för att vår dragkraft ska kunna övervinna kulans tröghet <...> FP I 22; FTŽ₁ 40 attraktionskraft: Så till exempel övergår den potentiella energin hos en sten på ett berg från attraktionskraft <...> FP I 58; Den repulsionskraft som verkar mellan likartade magnetiska poler betraktar vi som positiv, medan attraktionskraft mellan olikartade poler betraktas som negativ BF II 158; FTŽ I 273 attraktionskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294 friktionskraft: Men i dag vet vi väl att i alla dessa fall verkar friktionskrafter FP I 59 friktionskraft: Således förstör friktionskraft alltid rörelsemängden FP I 27 friktionskraft: Friktionskrafterna är riktade åt motsatt håll mot kraften P <...> ŠF III 89; Friktionskrafterna hos rullande kroppar friktionskrafter är mindre än hos glidande kroppar <...> BF I 103; FTŽ₁ 40; FTŽ I 273 friktionskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294 valenskraft: Detta förklaras av att de elektrostatiska krafter som verkar på jonerna i dessa elektrolyter är stora jämfört med valenskrafterna <...> BF II 117 valenskraft FTŽ I 273 valenskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294 drivkraft: Därav följer att den frigjorda vikten n under den första sekunden kommer att färdas över detta golv och lämna kvar en tillagd liten vikt på det, vilken i detta fall är drivkraft FP I 24 drivkraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294 verkande kraft: Utifrån dessa undersökningar säger vi att varje verkande kraft är proportionell mot massan och accelerationen <...> FP I 24–25 verkande kraft: När vi betecknar den verkande kraften med bokstaven f <...> kan vi skriva följande ekvation <...> FP I 27 verkande kraft FTŽ I 274 verkande kraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294 rörelse rörelse: Liksom varje rörelse kan även rösten utföra ett motsvarande arbete T 1898 7 33 rörelse eller förflyttning: Generellt sett kallar vi förmåga allt det som åstadkommer rörelse eller förflyttning av något föremål från en plats till en annan PF 7 förskjutning: På detta sätt kallar vi kroppens förskjutning dess ändrade läge i förhållande till läget hos några andra kroppar som inte rör sig KF 34 Terminologija | 2009 | 16 235 rörelse (rörlighet): Rörelsens (rörlighetens) företeelser är de mest utbredda i naturen <...> FP I 12 rörlig, -t TFR 252 rörelse: Vi ser rörelsen hos föremål som ett tåg, en fågel eller en kula, eftersom avståndet mellan oss och dessa föremål förändras <...> ŠF I 18; Vi vet att varje rörelse under vissa förhållanden upphör om den inte upprätthålls av en viss kraft <...> FP I 25; FTŽ₁ 41; Denna typ av rotation kallar vi gyroskopets rörelse BF I 173 rörelse: Ju mer upphettat föremålet är, desto större måste molekylernas rörelse vara ŠF I 109; TFR 879; FTŽ₁ 42 rörelse, rörelse FTŽ₁ I 277 rörelse, rörelse FTŽ₂ 126 rörelse FTŽ₃ 297 rörelse FTŽ₃ 301 cirkulär rörelse FTŽ₁ 41; Cirkulär rörelse är accelererad rörelse BF I 66 cirkulär rörelse, rörelse i en cirkel FTŽ I 277 cirkulär rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298 normalrörelse FTŽ₁ 42 normalrörelse, rörelse i normalen FTŽ I 280 normalrörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 299 absolut rörelse: <...> vi känner varken till absolut vila eller absoluta rörelser FP I 16 absolut rörelse: Eter och absolut rörelse FP VII 432 absolut rörelse FTŽ₁ 41 absolut rörelse, absolut rörelse FTŽ I 277 absolut rörelse FTŽ₂ 126 absolut rörelse FTŽ₃ 297 evig rörelse, eller perpetuum mobile: Således är evig rörelse, eller perpetuum mobile, en omöjlighet ŠF II 91 perpetuum mobile (evig rörelse): Således har man sedan urminnes tider försökt bygga sådana maskiner eller förverkliga idén om perpetuum mobile (evig rörelse) FP I 84 evighetsmaskin FTŽ₁ 68 evig rörelse, perpetuum mobile FTŽ I 277 perpetuum mobile FTŽ II 536; FTŽ₂ 219 236 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida evig rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 297 oordnad rörelse: <...> här betecknar v̄ elektronernas genomsnittliga hastighet vid termisk (oordnad) rörelse BF II 94 kaotisk rörelse, oregelbunden rörelse FTŽ I 277 oordnad rörelse, kaotisk rörelse FTŽ₂ 126 kaotisk rörelse, se oordnad rörelse FTŽ₃ 298 oordnad rörelse FTŽ₃ 298 brownsk rörelse FTŽ₁ 42 Browns rörelse: Den elementära elektriska laddningen kan bestämmas genom att följa en laddad partikels Brownska rörelse i gaser BF II 41 Brownsk (Brown) rörelse FTŽ I 277 Brownsk rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298 accelererad rörelse: Om de under samma tidsintervall tillryggalägger en allt längre sträcka, är rörelsen accelererad <...> ŠF I 19 accelererande rörelse: Den sistnämnda ekvationen uttrycker längden av den sträcka som en kropp tillryggalägger under tiden t med jämnt accelererande rörelse <...> BF I 23 accelererande rörelse FTŽ I 278 accelererande rörelse FTŽ₂ 126 accelererande rörelse FTŽ₃ 298 harmonisk rörelse: Av dessa är harmonisk periodisk rörelse den enklaste FP I 2 harmonisk rörelse FTŽ₁ 42 harmonisk rörelse FTŽ I 278 harmonisk rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298 variabel rörelse TFR 126 variabel rörelse TFR 879 variabel rörelse: Allmänt uttryckt skulle den momentana hastigheten vid en punkt i variabel rörelse vara den hastighet som punkten skulle ha om rörelsen från och med detta ögonblick upphörde att förändras med avseende på hastighet och riktning FP I 17 variabel rörelse FTŽ I 279 variabel rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 299 Terminologija | 2009 | 16 237 krökt rörelse TFR 126 krökt (med krökt bana) rörelse TFR 488 krökt rörelse FTŽ1 42; Accelerationen hos en krökt rörelse beskriver entydigt hur kroppens hastighet förändras BF I 25; FTŽ I 279 krökt rörelse FTŽ2 126; FTŽ3 299 retarderad rörelse: Om den motverkande kraften verkar från sidan behöver rörelsen inte nödvändigtvis vara accelererad eller retarderad ŠF I 26 retarderad rörelse, avtagande, inbromsande, likformigt avtagande rörelse TFR 345 retarderad rörelse FTŽ I 279 retarderad rörelse FTŽ2 126 retarderad rörelse FTŽ3 299 molekylrörelse KF 24 molekylär rörelse FTŽ1 42; FTŽ I 279 molekylär rörelse FTŽ2 126; FTŽ3 299 olikformig rörelse: Dessutom kan rörelsen vara likformig eller jämn, om föremålet under samma tidsintervall tillryggalägger en sträcka av samma längd, och olikformig rörelse ŠF I 19 olikformig rörelse FTŽ1 42; FTŽ I 280 olikformig rörelse FTŽ2 127 olikformig rörelse FTŽ3 299 relativ rörelse: <...> kan vi tala endast om relativ vila och om relativa rörelser FP I 16 reell rörelse: Reell rörelse är här materialpunkternas svängning, deras vibration eller oscillation <...> FP I 55 lyginamasis, matomasis, reliatyvusis judesys TFR 835 relativ rörelse FTŽ1 42 relativ rörelse, relativ rörelse FTŽ I 281 relativ rörelse, relativ rörelse FTŽ2 127 relativ rörelse FTŽ3 300 glidande rörelse: Kolvens fram- och återgående rörelse kan med vissa apparater omvandlas till en roterande <...> ŠF I 137 translatorisk (= glidande) rörelse FTŽ1 42 glidande (= translatorisk) rörelse FTŽ1 42; Dessutom delar vi in rörelser i glidande (translatoriska) och rotationsrörelser BF I 19 238 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida glidande rörelse, translationsrörelse, glidning FTŽ₁ 281 glidande rörelse, translationsrörelse FTŽ₂ 127 glidande rörelse FTŽ₃ 300 translationsrörelse se glidande rörelse FTŽ₃ 301 statisk (vertikal) rörelse: <...> det vill säga kommer hela dess statiska (vertikala) rörelse att vara <...> sekund FP I 35 upprätt rörelse, vertikal rörelse FTŽ₁ 281 upprätt rörelse, vertikal rörelse FTŽ₂ 127 upprätt rörelse FTŽ₃ 300 vertikal rörelse se upprätt rörelse FTŽ₃ 301 rotationsrörelse TFR 152 rotationsrörelse FTŽ₁ 42 rotationsrörelse: <...> då har vi kroppens rotationsrörelse BF I 19 rotationsrörelse: Dessutom delar vi in rörelser i glidande (translationella) och roterande rörelser BF I 19 roterande rörelse, rotation FTŽ₁ 282 rotationsrörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 300 termisk rörelse FTŽ₁ 42: Vid högre temperaturer ökar rörelsehastigheten, alltså ökar den termiska rörelsens energi BF I 273; FTŽ₁ 282 värmerörelse, eller termisk rörelse: Därför kallar vi de ingående partiklarnas rörelse i kroppar för värmerörelse, eller termisk rörelse BF I 273 värmerörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 301 rätlinjig rörelse: När vi talar om rätlinjiga rörelser kan vi ersätta hela kroppens rörelse med en punkts rörelse <...> FP I 14 rörelse i en rät linje: Först och främst avser vi här rörelse i en rät linje <...> FP I 13 rätlinjig rörelse FTŽ₁ 42; Utifrån formen på kroppens tillryggalagda väg, eller bana, delar vi in rörelser i rätlinjiga och kurvlinjiga BF I 19; FTŽ₁ 282 rätlinjig rörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 301 likformig rörelse: Om vi skjuter vikten n uppåt från höger sida, skulle vi här få likformig rörelse <...> FP I 22; FTŽ₁ 42; FTŽ₁ 282 Terminologija | 2009 | 16 239 likformig rörelse: Om den kinetiska energi som tillförs kroppen är orsaken till likformig rörelse <...>, förbrukas den kinetiska energin slutligen endast för att övervinna friktionsmomentet <...> FP I 69 likformig eller jämn rörelse: Dessutom rörelse kan också vara jämn eller likformig, om föremålet tillryggalägger en lika lång sträcka under samma tidsintervall <...> ŠF I 19 likformig (med konstant hastighet) rörelse: En sådan rörelse kallar vi likformig (med konstant hastighet) rörelse BF I 19 likformig rörelse FTŽ₁ 127 jämn rörelse FTŽ₃ 301 rörelse med konstant acceleration: Av de många olika föränderliga rörelserna är de enklaste accelererande med konstant hastighet eller retarderande med konstant hastighet <...> FP I 17 rörelse med jämn acceleration: Om längden på föremålets tillryggalagda sträcka ökar lika mycket under samma tidsintervall, är rörelsen likformigt accelererad <...> ŠF I 19 rörelse med jämn acceleration: <...> är alltså ett föremål som faller nedåt i rörelse med jämn acceleration ŠF I 20 likformigt accelererad rörelse FTŽ₁ 42; När accelerationen förblir konstant hela tiden kallar vi kroppens rörelse likformigt accelererad rörelse BF I 21 likformigt accelererad rörelse FTŽ I 278 likformigt accelererad rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 301 likformigt retarderad rörelse: Av de många olika varierande rörelserna är de enklaste likformigt accelererad eller likformigt retarderade rörelser <...> FP I 17 likformigt retarderad rörelse: Om ett föremåls tillryggalagda vägsträcka ökar lika mycket under samma tidsintervall är rörelsen likformigt accelererad, och om den minskar lika mycket är det en likformigt retarderad rörelse ŠF I 19 retarderad rörelse, avtagande rörelse, likformigt avtagande rörelse TFR 345 likformigt retarderad rörelse FTŽ₁ 42 likformigt retarderad rörelse FTŽ I 279 likformigt retarderad rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 301 svängningsrörelse KF 218 svängande rörelse, svängning FTŽ I 283 svängande rörelse, se svängning FTŽ₁ 127 svängning FTŽ₃ 925 laddning last, -en, laster TFR 625 240 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida blodet: För att undersöka de elektriska laddningarnas storlek vid olika punkter på ledaren använder vi en liten metallskiva med ett glasskaft SF II 17 elektricitet: <...> försökskulan är elektrifierad med samma elektricitet som kärlets yttre yta FP VII 41 laddning FTŽ₁ 50; Den negativa elektriska laddning som jorden har borde snabbt neutraliseras av positiva joner som tillförs genom luftens lednings- och konvektionsströmmar BF II 68; FTŽ I 358 laddning, ~ar FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 368 elektrisk laddning: Elektricitet från staven överförs till kulan, och ju fler gånger vi har vidrört den elektrifierade staven, desto större blir den elektriska laddningen i kulan SF II 13 elektrisk laddning FTŽ₁ 50; Mängden elektricitet som en kropp har kallas kroppens elektriska laddning BF II 9 elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369 elementarladdning FTŽ₁ 50 elementär elektrisk laddning: Den nämnda metoden för att mäta den elementära elektriska laddningen e bygger på Stokes lag BF II 41 elementär (elektrisk) laddning FTŽ I 359 elementär elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369 inducerad laddning FTŽ₁ 50 inducerad elektrisk laddning: Låt oss nu försöka undersöka vad storleken på ledarens inducerade elektriska laddning q1 beror på BF II 27; FTŽ I 359 inducerad elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369 negativ laddning FTŽ₁ 50 negativ laddning: I det elektrostatiska fält som skapas av elektriska laddningar börjar fältlinjerna vid den positiva laddningen (+ källan) och slutar vid den negativa laddningen (− källan) <...> BF II 14 negativ(a) laddning FTŽ I 360 negativ laddning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 369 specifik laddning FTŽ₁ 50; FTŽ I 360 specifik elektrisk laddning: Förhållandet mellan partikelns elektricitetsmängd q och dess massa m kallar vi dess specifika elektriska laddning BF II 89 specifik laddning, specifik laddning FTŽ₂ 155 specifik laddning FTŽ₃ 370 Terminologija | 2009 | 16 241 punktladdning FTŽ₁ 50; FTŽ I 361 punktformig elektrisk laddning: Vi kan föreställa oss att den elektriska laddningen är koncentrerad till en punkt. Då talar vi om en punktformig elektrisk laddning BF II 9 punktladdning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370 positiv laddning FTŽ₁ 50 positiv laddning: I det elektrostatiska fält som skapas av elektriska laddningar börjar kraftlinjerna i den positiva laddningen (+ källan) och slutar i den negativa laddningen (− källan) <...> BF II 14 positiv laddning FTŽ I 361 positiv laddning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370 volymladdning: <...> på grund av inhomogeniteten induceras ojämna elektriska laddningar, därför uppstår volymfördelade elektriska laddningar BF II 45 volymladdning FTŽ I 361 volymladdning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370 kropp föremål: Föremål som visserligen inte själva har elektricitet men så lätt tar emot elektricitet från ett annat föremål kallar vi mottagande K 1851 11 42; Varje föremål väger; när det inte hålls uppe faller det nedåt ŠF I 13 föremål: Vi ska undersöka hur värme överförs av fasta föremål, vätskor och gaser PF 65 kropp: En kropp alstrar ljud genom att med sina vibrationer ge stötar åt det omgivande rummet (till exempel luften) KF 220 kropp: Låt oss ha en kropp NM (fig. 22), som står framför en spegel längre bort än centrum ŠF III 17; TFR 1377; <...> varje kropp upptar en större eller mindre del av rymden <...> FP I 3; FTŽ₁ 50; Med hårdhet menar vi kroppens motstånd mot att en annan kropp tränger in i den BF I 108; FTŽ I 362 kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371 absolut elastisk kropp: Vi ska nu ta två elastiska kroppar (med detta menar vi absolut elastiska kroppar, sådana som inte finns i verkligheten <...>) <...> FP I 30 absolut elastisk kropp: Absolut elastiska kroppar skulle vara sådana som vid varje ögonblick då yttre krafter verkar skulle uppvisa ett motstånd lika stort som dessa krafter <...> FP I 30 styv eller elastisk kropp: <...> stöter styva eller elastiska kroppar samman, såsom bollar tillverkade av elfenben FP I 30 242 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida stelnande, stelnande, styvnande, elastiska kroppar TFR 1352 elastisk kropp: Elastiska kroppar kallas de som också deformeras under påverkan av yttre krafter <...> FP I 30 elastisk kropp FTŽ₁ 51 elastisk kropp, elastisk kropp FTŽ₁ 364 elastisk kropp, elastisk kropp FTŽ₂ 156 elastisk kropp FTŽ₃ 372 fysisk kropp KF 1 fysisk kropp: Några andra fördelar hos fysiska kroppar KF 7 fysik, fysisk kropp TFR 1377 fysisk kropp: Alla sådana ting som direkt påverkar våra sinnesorgan kallas alltså fysiska kroppar FP I 3; FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 362 fysikalisk kropp FTŽ₁ 362 fysisk kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371 fysikalisk kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371 homogen kropp: För kroppar med regelbunden form kan tröghetsmomentet beräknas <...> FP I 86 homogen kropp, likformig kropp FTŽ₁ 362 likformig kropp, homogen kropp, FTŽ₂ 156 homogen kropp FTŽ₃ 372 elektrifierbar kropp: Elektrifierbara och icke-elektrifierbara kroppar FP VII 34 elektrifierad kropp: Således elektrifierar varje elektrifierad kropp genom influens en annan närbelägen ledare <...> ŠF II 19; De olika delarna av en ledare som förs nära en elektrifierad kropp befinner sig i områden med olika potential BF II 27 den elektrifierade kroppen FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 372 fast föremål: Fasta föremål låter dessutom rösten spridas bättre än vätskor PF 78 fast föremål:Ett fast föremåls relativa vikt kan bestämmas på följande sätt ŠF I 16 absolut stel kropp: En statisk kraft, som vi kan säga trycker mot en absolut stel kropp, ger också kroppen ett verkligt moment <...> FP I 56 fast kropp: Molekylerna i en fast kropp är så starkt bundna till varandra att det krävs en viss kraft för att skilja dem åt <...> ŠF I 4; <...> friktionen mellan de glidande skikten i en vätska måste övervinnas, vilken är betydligt mindre än friktionen mellan partiklarna i fasta kroppar FP I 29 Terminologija | 2009 | 16 243 fast kropp: <...> den fasta kroppen behåller själv, utan hjälp, sin form och volym ŠF I 4 fast kropp: <...> Fasta kroppar kallas sådana kroppar vars enskilda delar är så fast sammanfogade med varandra att det krävs en ganska stor kraft för att ändra läget hos någon del av den fasta kroppen (ändra kroppens utseende) <...> KF 1 fast kropp: Sådana vågor uppstår i kroppar <...> som kännetecknas av så kallad formelasticitet, såsom fasta kroppar FP I 56; De fasta kropparnas bindningsenergi BF I 358 fast kropp FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 363 fast kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 372 plastisk kropp: När de kolliderar plattas de också till, liksom plastiska kroppar <...> FP I 31 plastisk kropp FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 363 plastisk kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372 transparent kropp: Strålar passerar genom vissa kroppar, men går inte igenom andra. De förstnämnda kallas transparenta kroppar, de sistnämnda ogenomskinliga ŠF III 3 vax, genomskinlig kropp TFR 666 transparent kropp FTŽ I 363 transparent kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372 roterande föremål: <...> ju tyngre det är, desto större blir det roterande föremålets centrifugalkraft ŠF I 29 roterande kropp: För att lära känna egenskaperna hos roterande kroppar och finna lagarna för dessa egenskaper <...> kan man använda en leksak som varit känd i flera tusen år, en skiva (eller snurra) FP I 91 roterande kropp FTŽ I 363 roterande kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372 magnetism magnetism: <...> det blir också nödvändigt att säga några ord om magnetism K 1851 12 46 magnasizskumas: Magnasizskumas räcker inte i sig för att förklara hypnotiska företeelser A 1885 10–11 324 magnetism A 1886 6 170 magnetism: Jordens magnetism ŠF II 9 magnetism, och TFR 534 magnetism: Jordens magnetism element FP VII 21; FTŽ₁ 56; Sådana kroppar kallades naturliga magneter, och deras märkliga egenskaper magnetism BF II 157; FTŽ II 419 244 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida magnetism FTŽ2 173; FTŽ3 415 remanent magnetism FTŽ1 56; Låt oss nu försöka upphäva det kvarvarande magnetismen <...> BF II 200 remanent magnetism, eller remanens: När det yttre magnetfältet avlägsnats kallar vi den återstående magnetiseringen Ir för kvarvarande magnetism, eller remanens BF II 200 kvarstående magnetism FTŽ II 419 kvarstående magnetism FTŽ2 173 remanent magnetism FTŽ3 415 permanent magnetism: Dessutom hjälper denna slinga till att <...> fastställa magnetismens rester, vilka utgör det vi kallar permanent järnets eller stålets magnetism FP VII 263 permanent magnetism, permanent magnetism FTŽ II 419 permanent magnetism se permanent magnetism FTŽ2 174 permanent magnetism FTŽ2 174; FTŽ3 415 terrestrisk magnetism: <...> finner man med tiden en ännu oförklarad inverkan av terrestrisk magnetism på människokroppen och dess psykiska tillstånd V 1891 2 27 jordmagnetism: <...> magneten intar en ställning längs jordmagnetismens horisontella komponent FP VII 9 Jordens magnetism FTŽ1 56; Gilbert <...> fastställde att den kraft som vrider magnetnålen är Jordens magnetism och att de magnetiska polerna inte kan skiljas åt BF II 5 Jordens magnetism, geomagnetism FTŽ II 419 geomagnetism, Jordens magnetism FTŽ I 202 Jordens magnetism, geomagnetism FTŽ2 174 geomagnetism se Jordens magnetism FTŽ2 99; FTŽ3 231 Jordens magnetism FTŽ3 416 ström K 1853 35 140; A 1886 6 177; ŠF II 50; TFR 544; JTK 89; FP VII 283; FTŽ1 86; BF II 229; FTŽ II 766; FTŽ2 318; FTŽ3 751 icke-induktiv ström: En sådan icke-induktiv ström får vi genom att koppla in en spole med större induktans i kretsen <...> BF II 302 icke-induktiv ström FTŽ1 86; BF II 301; FTŽ II 766 icke-induktiv ström se reaktiv ström FTŽ2 318; FTŽ3 751 Terminologija | 2009 | 16 245 reaktiv ström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 755 flerfasig eller polyfasig ström: <...> då får vi en generator för flerfasig eller polyfasig ström FP VII 334 flerfasig ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 766 flerfasig ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752 tvåfasig ström: Då får vi två strömmar som skiljer sig i fas, alltså får vi en generator för tvåfasig ström FP VII 334 tvåfasig elektrisk ström: I den elektriska strömkretsen kommer de att orsaka en tvåfasig elektrisk ström BF II 304 tvåfasig ström FTŽ II 766 tvåfasig ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752 effektiv ström: Denna storhet är lika med kvadratroten ur det aritmetiska medelvärdet av summan av strömmarnas kvadrater och kallas effektiv ström FP VII 331 effektiv ström FTŽ II 766 effektiv ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752 elektrisk ström: <...> om det någonstans i denna Elektrytės Apibėgije eller Take uppstår ett Colio Tarpas, så elektrisk ström fortgår oavbrutet K 1851 13 50 elektrisk ström: Om vi förbinder anoden med katoden med en tråd, får vi då elektrisk ström ŠF II 31; Elektronernas rörelse från tråden F till cylindern C är ekvivalent med en positiv elektrisk ström från cylindern C till tråden F genom vakuum FP VII 377; FTŽ₁ 86; Förflyttningen av elektriska laddningar i ledare kallar vi elektrisk ström BF II 70; FTŽ II 767 elektrisk ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752 Foucault-strömmar, eller virvelströmmar: Elektriska strömmar som induceras i en metallmassa kallas Foucault-strömmar, eller virvelströmmar FP VII 293 Foucault-strömmar: <...> Foucault-strömmar bildas tvärs över trådarna i plan som är vinkelräta mot solenoidens axel FP VII 294 extrastömmar (= Foucault-strömmar) FTŽ₁ 21 Foucault-strömmar: Om vi alltså bortser från andra faktorer som orsakar energiförluster, såsom Joule-värme, Foucault-strömmar osv., skulle vi kunna betrakta magnetiseringsprocessen som en reversibel process BF II 202 Foucault- eller extra strömmar: Dessa slags elektriska strömmar kallas vanligen Foucault- eller extra strömmar BF II 233 Foucault-ström (virvelström) FTŽ II 767 246 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida Foucaultström FTŽ₂ 319; FTŽ₃ 752 laddningsström: Laddnings- och urladdningsströmmarnas styrka beror på ackumulatorernas kapacitet <...> BF II 131 laddningsström FTŽ₁ II 768 laddningsström FTŽ₂ 319 laddningsström FTŽ₃ 752 induktionsström: Denna formel är en sammanfattning av alla sätt som Faraday angav för att skapa induktionsströmmar FP VII 314 induktionsström FTŽ₁ 86 inducerad (variant) ström FTŽ II 768 inducerad ström, alstrad ström FTŽ₂ 319 inducerad ström FTŽ₃ 753 alstrad ström FTŽ₃ 756 urladdningsström: Laddnings- och urladdningsströmmarnas styrka beror på ackumulatorernas kapacitet <...> BF II 131 urladdningsström FTŽ II 768 urladdningsström FTŽ₂ 319 urladdningsström FTŽ₃ 753 induktions- eller sekundärström: En sådan ström kallar vi induktions- eller sekundärström ŠF II 65 induktionsström: Induktionsström kan också erhållas på annat sätt ŠF II 65 sekundärström FTŽ₁ 86; FTŽ II 766 sekundärström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 751 konvektionsström:Maxwell visar att om man med den så kallade verkliga strömmen eller totalströmmen avser summan av ledningsströmmar, förskjutningsströmmar och konvektionsströmmar, så gäller divergenslagen fullt ut för en sådan verklig ström FP VII 356; jordens negativa elektriska laddning skulle snabbt neutraliseras av positiva joner som tillförs genom luftens lednings- och konvektionsströmmar BF II 68 konvektiv elektrisk ström: <...> den elektriska ström som alstras på detta sätt kommer vi att kalla konvektiv elektrisk ström BF II 171 konvektiv ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 769 konvektiv ström FTŽ₂ 319; FTŽ₃ 753 Terminologija | 2009 | 16 247 kvasistationär elektrisk ström: Sådana elektriska strömmar kallar vi kvasistationära elektriska strömmar BF II 287 kvasistationär ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 769 kvasistationär ström, kvasistationär ström FTŽ₂ 319 kvasistationär ström FTŽ₃ 753 icke-stationär elektrisk ström: Kvasistationära och icke-stationära elektriska strömmar BF II 286 icke-stationär ström FTŽ II 769 icke-stationär ström, icke-stationär ström FTŽ₂ 320 icke-stationär ström FTŽ₃ 754 konstant, likström, beständig ström ĮTK 85 likström: Den mängd elektricitet som från maskinen under en viss tid går genom ledaren kan inte vara stor, och därför kan inte heller likström vara stark ŠF II 29; FTŽ₁ 86; FTŽ II 769 elektrisk likström: Om positiva eller negativa elektriska laddningar hela tiden rör sig i samma riktning kallar vi en sådan elektrisk ström för elektrisk likström BF II 70 likström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 754 förskjutningsström:Följaktligen uppträder under sådana förhållanden endast en momentan ström i dielektrikumet. Denna ström kallar Maxwell för förskjutningsström <...> FP VII 344 förskjutningsström FTŽ II 771 förskjutningsström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 756 mättnadsström:När gas joniseras mellan två motsatt laddade elektroder ökar strömmen först proportionellt mot spänningen, men därefter förblir den oförändrad när spänningen höjs. Då har vi den så kallade mättnadsströmmen FP VII 386 mättnadsström FTŽ II 771 mättnadsström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 756 stationär ström FTŽ₁ 86; Sådana elektriska strömmar kallar vi stationära strömmar BF II 286; FTŽ II 771 stationär ström, stationär ström FTŽ₂ 320 stationär ström FTŽ₃ 754 trefasström:I varje grupp får vi då en ström med en viss fas, och en sådan generator är en generator för trefasström FP VII 334 248 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida trefasström FTŽ₁ 87; FTŽ II 772 trefas elektrisk ström: I elnätet orsakar de [elektromotoriska krafterna ε₁ ε₂ ε₃] trefasig elektrisk ström BF II 305 trefasström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 756 enfasig ström: Sådan ström kallas enfasig ström och generatorn för sådan ström, eller alternatorn, kallas enfasig FP VII 333 enfasström FTŽ II 772 enfasström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 757 jordström: Thomson förklarade också detta fenomen och kom på sätt att undanröja jordströmmarnas skadliga verkan FP VII 282 jordström (elektrisk ström) FTŽ II 772 Jordens elektriska ström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 757 resistans ŠF II 37; FP VII 293; ĮTK 94; FTŽ₁ 99; BF II 72; FTŽ II 922; FTŽ₂ 380; FTŽ₃ 897 induktiv resistans FTŽ₁ 99 induktiv resistans, eller induktans: När frekvensen ökar, ökar den induktiva resistansen, eller induktansen, Lω <...> BF II 293 induktans: Spolarnas induktans, Lω, är stor <...> BF II 293 induktiv resistans FTŽ II 924 induktiv resistans FTŽ₂ 380; FTŽ₃ 898 yttre resistans: Nu, utan att röra vid dessa ledare, det vill säga utan att ändra den yttre resistansen, stänger vi av det elementet <...> ŠF II 37 fältets (yttre) resistans: De resistanser som vi nu talade om kallas alltså fältets (yttre) resistanser ŠF II 37 fältresistans: Om vi betecknar fältresistansen med r, ser vi att ett sådant batteri ger elektrisk ström <...> ŠF II 41 yttre resistans FTŽ₁ 99; FTŽ II 924 yttre resistans FTŽ₂ 381; FTŽ₃ 898 resistivitet: Här betecknar r den så kallade resistiviteten FP VII 169 specifik resistans FTŽ₁ 100; Storheten, <...>, kallar vi ledarens specifika resistans BF II 73; FTŽ II 927 Terminologija | 2009 | 16 249 resistivitet, specifik resistans FTŽ₂ 381 resistivitet FTŽ₃ 900 reaktans FTŽ₁ 99; <...> impedansen Z består av två delar: den aktiva resistansen R, som också kallas ohmsk resistans, och den del, <...>, som kallas reaktans BF II 291; FTŽ II 927 reaktans, reaktiv resistans FTŽ₂ 381 reaktiv resistans FTŽ₃ 900 termistor, eller termistor: Halvledarnas elektriska ledningsförmåga och deras resistans uppvisar ett betydande temperaturberoende, vilket utnyttjas praktiskt i termistorer, eller termistorer BF II 107 termistor (= termisk resistans) FTŽ₁ 95 termisk resistans (= termistor) FTŽ₁ 91 termisk resistans FTŽ II 928 termistor FTŽ II 868 termiskt motstånd, värmemotstånd FTŽ₂ 382 termistor, termiskt motstånd FTŽ₂ 356 termiskt motstånd FTŽ₃ 901 termistor FTŽ₃ 842 kapacitivt motstånd FTŽ₁ 100 kapacitivt motstånd, eller konduktans: När frekvensen ökar, ökar den induktiva reaktansen, eller induktansen, Lω, medan det kapacitiva motståndet, eller konduktansen, 1/Cω, minskar BF II 293 kapacitivt motstånd: Om kretsen endast innehåller ett ohmskt <...> och ett kapacitivt <...>motstånd, är spänningsfallet över det kapacitiva motståndet <...> BF II 294 kapacitivt motstånd FTŽ II 928 kapacitivt motstånd FTŽ₂ 382; FTŽ₃ 901 inre motstånd: Elementets motstånd kallas inre motstånd ŠF II 37 inre motstånd, resistans, motstånd TFR 122 inre motstånd: Men däremot blir det inre motståndet hos ett sådant batteri n gånger större <...> FP VII 185 inre motstånd FTŽ₁ 100, FTŽ II 928 inre motstånd FTŽ₂ 382; FTŽ₃ 901 250 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida ŠALTINIAI A – Ausra, Laikraštis, išleidžiamas per Dra. Bassanavičių (1883–1886). BF – Brazdžiūnas P. Bendroji fizika. 1–4 d., Vilnius, 1960–1965. FP – Čepinskis V. Fizikos paskaitos. I–VII sk., Kaunas, 1923–1926. FTŽ I – Fizikos terminų žodynas. Projektas: I d., Vilnius, 1971. FTŽ II – Fizikos terminų žodynas. Projektas: II d., Vilnius, 1973. FTŽ₁ – Fizikos terminų žodynas. Red. P. Brazdžiūnas, Vilnius, 1958. FTŽ₂ – Fizikos terminų žodynas. Vyr. red. P. Brazdžiūnas, Vilnius, 1979. FTŽ₃ – Palenskis V., Valiukėnas V., Žalkauskas V., Žilinskas P. J. Fizikos terminų žodynas. Vilnius, 2007. ĮTK – Įvardai, arba terminai, priimti terminologijos komisijos, 1924. K – Keleivis iš Karaliaučiaus broliams lietuvininkams žinias parnešąs (1849–1880). KF – Končius Ig. Fizika: Fizikos vadovėlis gimnazijoms [Rankraštis] (VUBR. F1. F1039), 1919. PF – Neris P. Populiariškas rankvedis fyzikos, Šenandoras, 1899. ŠF – Šakėnis K. Fizika, 1–3 d., 1920. T – Tėvynė. Mėnesinis laikraštis. Organas susivienijimo lietuvių Amerikoje. Plymonth. Pa (1896–1899). TFR – Terminai fizikos reikalams. – Lietuva, 1923–1924. V – Varpas. Literatūros, politikos ir mokslo mėnesinis laikraštis, Tilžė–Ragainė (1889–1905). LITERATŪRA Kaulakienė A. 2009: Lietuvių fizikos terminijos raida, Vilnius. Gauta 2009-12-09 Angelė Kaulakienė Vilniaus Gedimino technikos universitetas Saulėtekio al. 11, LT-10223 Vilnius E. paštas: [email protected] Terminologija | 2009 | 16 251