Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos liaudies terminai

Polysema och homonyma folkliga byggtermer ROBERTAS STUNŽINAS Lietuvių kalbos institutas Ett av terminologins viktigaste mål och krav är entydighet hos termer. I en perfekt ordnad terminologi bör varje begrepp ha en egen term, och varje term bör beteckna endast ett begrepp (Keinys 1980: 30). I terminologin inom många områden förekommer det dock fall där olika begrepp betecknas med en och samma term. Sådana avvikelser mellan begrepp och termer, som leder till polysemi och homonymi hos termer, är typiska för terminologier inom mindre välordnade vetenskapsområden. Polysemi och homonymi hos termer är särskilt typiska för folklig byggterminologi, som kännetecknas av låg grad av betydelsemässig precision och av metaforiskhet. Denna artikel ger en översikt över den polysema folkliga byggterminologin i Lietuvių kalbos žodyno (band I–XX) och Lietuvių kalbos atlaso (band I) (se förteckningen över källor i slutet av artikeln). De analyserade källorna – Lietuvių kalbos atlasas och Lietuvių kalbos žodynas – är några av de största källorna till folkliga termer. Lietuvių kalbos atlasas är ”det viktigaste verket inom areallingvistik, där variationen och utbredningen hos flera tusen litauiska språkfenomen – ord, benämningar och termer som används i landsbygdens vardagsliv – visas” (LKE 1999: 369). Lietuvių kalbos žodynas är ”det viktigaste verket inom 1900-talets litauiska lexikografi och litauisk filologi <...>, som omfattar det litauiska språkets lexikon från de första skriftliga källorna fram till dagens talade språk och skriftspråk” (LKE 1999: 374–376). Vid insamlingen av materialet lästes band I–XX av Lietuvių kalbos žodyno. För enkelhetens skull presenteras exemplen i artikeln med utgångspunkt i uppgifterna i den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodyno. Artikelns syfte är att fastställa vad som kännetecknar polysem och homonym folklig byggterminologi samt att undersöka vilka gemensamma och särskiljande drag vissa grupper av polysema och homonyma termer har. Sammantaget behandlas över 350 polysema och homonyma termrader, bestående av 789 olika termer. Inom lexikologisk teori är polysemi ett ords (eller någon annan 68 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... reikšminio kalbos vieneto) dviejų ar daugiau susijusių reikšmių turėjimas (LKE 1999: 460). Homonimija – reiškinys, kai tą pačią raišką turintys žodžiai turi visiškai skirtingas reikšmes (Jakaitienė 2009: 101). Terminologijos teorijoje daugiareikšmiškumas ir homonimija traktuojami nevienodai. Enligt S. Griniov betraktades det under en tid som polysemi när flera begrepp benämndes med samma lexikala enhet (Гринев 1990: 99). Senare talade man, enligt terminologen, endast om homonymi hos termer. Man utgick från att identiska lexikala enheter som betecknar flera begrepp bör betraktas som homonymer – vetenskapliga begrepp har tydliga och exakt fastställda gränser, och betydelserna hos termer som återger dessa begrepp bör också avgränsas och särskiljas exakt (Гринев 1990: 100). I själva verket kan man inom terminologin tala både om homonymi och om polysemi hos termer. I båda fallen betecknar samma lexikala enhet flera begrepp, men vid homonymi är sambanden mellan begreppen inte tydligt urskiljbara eller saknas helt (Гринев 1990: 101). I denna artikel följs den gängse synen inom lexikal semantik och terminologi, och termer med betydelser som är relaterade till varandra betraktas som polysema. Enligt N. Golovin kan polysemi inom terminologin uppstå när ord från allmänspråket överförs dit, genom att den grundläggande betydelsen förändras eller utvecklas (Головин 1987: 48). Enligt terminologen kan polysema termer uppstå genom överföring av en benämning utifrån vissa associativa samband mellan begrepp (Головин 1987: 51). Homonyma anses vara termer som råkar sammanfalla i sin ljudstruktur1. Homonymernas betydelser måste ligga så långt från varandra att de inte kan uppfattas som relaterade betydelser hos samma element (LKE 1999: 248). I artikeln avses med homonyma termer i första hand ord med olika betydelser som råkar likna varandra fonetiskt och som vanligen presenteras i separata ordboksartiklar. POLYSEMA TERmer I det undersökta materialet utgör polysema termer den absoluta majoriteten. 769 polysema termer utgör 97,5% av alla analyserade termer. Det rör sig om termer med närliggande betydelser som förekommer i samma artiklar. Här bör i första hand polysema termer som betecknar närliggande begrepp nämnas. De har samma betydelsekärna, men skiljer sig åt genom olika aspekter av betydelsens 1 Enligt V. Urbutis är skillnaden i betydelse mellan homonymer över huvud taget inte ett särskiljande kännetecken – alla tvåsidiga element skiljer sig åt i betydelse (LKE, 1999: 101). Terminologija | 2009 | 16 69 periferi. Med avseende på den lexikala betydelsens sammansättning är det termer som har gemensamma grundläggande semer2 men som skiljer sig åt genom vissa sekundära semer. Denna grupp består av 311 termer (40,4% av alla polysema termer). Utifrån de företeelser som betecknas är det termer som betecknar byggnader (29 termer), byggnadsdelar, rum och tillbyggnader (109), konstruktioner (67), staket och inhägnader (68), byggnaders inre anordningar och inredning (25), byggverktyg och hjälpmedel (9) samt hantverkare (4). Utifrån de allra mest allmänna och viktigaste3 särskiljande semerna4 kan dessa polysema termer delas in i mindre grupper. Byggnaderbetecknande polysema termer har oftast särskiljande semer för ändamål (8 rader), till exempel: namas ”bostadshus” LKA I 34, LKŽₑ –5 ”en fristående liten byggnad med spis, använd på sommaren” LKŽₑ; kaniūklė ”häststall” LKŽₑ – ”svinstall” LKŽₑ. En betydande andel av de polysema termerna är sinsemellan förbundna genom synonymiska relationer. Till exempel har termerna šieninė LKA I 57, daržinė LKA I 56, klaimas LKA I 57, klojimas LKA I 57, kluonas LKA I 57, skūnia LKA I 57 betydelserna ”byggnad där hö förvaras” och ”byggnad där spannmål förvaras”: daržinė ”byggnad där hö förvaras” LKA I 56 – ”byggnad där spannmål endast lagras” LKA I 53, LKŽₑ; klaimas ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”byggnad där spannmål lagras och torkas” LKA I 53; klojimas ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”byggnad där spannmål lagras och torkas” LKA I 53; kluonas ”stor byggnad där spannmål lagras” LKA I 53, LKŽₑ – ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”byggnad där spannmål lagras och torkas” LKA I 53; skūnia ”lada, kluonas” LKŽₑ – (skūnė)6 ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”byggnad med ett tröskgolv där spannmål lagras” LKA I 53 – (skūnė) ”byggnad där spannmål endast lagras” LKA I 53 (skūnė) – ”vagnslider” LKŽₑ; šieninė ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57, LKŽₑ – ”lada” LKŽₑ. 2 I artikeln används den vanligaste termen – sem. Semantiska element kallas också semantiska kännetecken, semantiska särskiljande kännetecken, semer, semantiska multiplikatorer och betydelsekännetecken (se Gudavičius 2007: 25). 3 De analyserade termerna har mer än ett särskiljande kännetecken. I varje enskilt fall går det dock att urskilja det viktigaste särskiljande kännetecknet (eller gruppen av kännetecken). 4 Inom lexikal semantik talar man om ett samband genom gemensam sem, det vill säga när flera betydelser är förbundna genom en eller flera semantiska komponenter (se Jakaitienė 2010: 96). Artikeln behandlar det motsatta fenomenet och använder den antonymiska termen särskiljande sem. 5 Efter tankstrecket anges de polysema termernas betydelser. 6 Variantformer av termer anges inom parentes (om variantformer av folkliga byggtermer, se Stunžinas 2008: 111–131). 70 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... Några polysema termer har särskiljande semer för kvalitet (3 rader), till exempel: abarės ”fähus” LKA I 50 – ”stora kostall” LKA I 50; riūmas ”stort, vackert, ståtligt bostadshus” LKA I 34 – ”gård” LKŽₑ; svirnas ”byggnad för förvaring av spannmål” LKA I 47, LKŽₑ – ”större visthus” LKŽₑ – ”stor herrgårdsbyggnad för förvaring av spannmål” LKA I 47. En rad består av termer med särskiljande semer för tillhörighet, till exempel: trisienis ”lada intill fähuset för förvaring av hö” LKA I 57 – ”liten lada vid änden av logen där hö läggs upp” LKA I 57. Polysema termer som betecknar delar av byggnader, rum och tillbyggnader har oftast särskiljande semer för tillhörighet (23 rader), till exempel: aukštas ”utrymme ovanför innertaket, vind” LKŽₑ – ”utrymme ovanför visthusets innertak, vind” LKA I 49; galas ”del av bostadshuset, ena sidan” LKŽₑ – ”plats i logen där säden läggs upp, ena sidan, främre delen” LKŽₑ – ”mittdelen av en byggnad där spannmål eller hö läggs upp” LKA I 55 – ”plats för uppläggning av spannmål eller hö i änden av en viss byggnad, med dörrar på sidan och loggolvet på längden” LKA I 55; kamara ”rum i en bondstuga eller ett visthus för förvaring av olika produkter och föremål, skafferi, förråd” LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58; pakura ”del av en linbastu eller bastu där ugnen eldas för att torka lin eller spannmål före tröskningen” LKŽₑ – ”rum för torkning av spannmål” LKA I 64; pirtis ”rum där lin torkas och bråkas” LKŽₑ – ”linbastu i logen för torkning av lin eller spannmål före bråkning eller tröskning, duba, pakura” LKA I 64, LKŽₑ; užpeludis ”lägre tillbyggnad till byggnad där spannmål förvaras” LKA I 54, LKŽₑ – ”tillbyggnad till logen för förvaring av agnar, agnbod” LKŽₑ; viršus ”utrymme ovanför innertaket, vind, övre våning” LKŽₑ – ”utrymme ovanför visthusets innertak, vind” LKA I 49; viškos ”utrymme ovanför ladans innertak” LKŽₑ – ”utrymme ovanför visthusets innertak” LKŽₑ – ”utrymme ovanför förvisthusets innertak” LKŽₑ – ”utrymme ovanför spannmålsbodens innertak” LKŽₑ – ”utrymme ovanför bostadshusets innertak, övre våning” LKŽₑ – ”utrymme ovanför farstuns innertak” LKŽₑ. I denna undergrupp förekommer främst polysema termer som betecknar tillbyggnader eller första rum i olika byggnader, eller mer exakt – termer med betydelserna ”farstu” och ”första rummet i en badstuga”, till exempel: butukas ”farstu” LKA I 39, LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58; gonkas (gonkos) ”förstuga, bostadshusets förstuga vid ytterdörren” LKA I 39 – (gonkos) ”förvisthus” LKA I 48; gonkelis ”fönsterlös, öppen förstuga” LKA I 39 – ”förvisthus” LKA I 48; kalidorius ”första rummet i en badstuga” LKA I 58 – ”farstu” LKA I 39; nameliokas ”första rummet i en badstuga” LKA I 58 – ”farstu” Terminologija | 2009 | 16 71 LKA I 39; namelis ”farstu” LKA I 39, LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58; prieangis ”bostadshusets förstuga vid ytterdörren” LKA I 39, LKŽₑ – ”del av en linbastu” LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58 – ”förvisthus” LKA I 48 – ”farstu” LKA I 38, LKŽₑ; prieangiukas ”farstu” LKA I 38 – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58; prieduris ”del av logen vid dörren” LKŽₑ – ”förstuga, förhus” LKŽₑ; priegonkis ”förstuga” LKA I 39, LKŽₑ – ”förvisthus” LKA I 48; priemenė ”del av bostadshuset vid ytterdörren” LKŽₑ – ”linbastuns dörrutrymme, förstuga” LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58, LKŽₑ; priesienis ”första rummet i en badstuga” LKA I 58, LKŽₑ – ”förstuga” LKA I 40 – ”farstu” LKA I 38, LKŽₑ; prieškambaris ”farstu” LKA I 39 – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58; sienis ”farstu” LKA I 39, LKŽₑ – ”första rummet i en badstuga” LKA I 58, LKŽₑ; varanda ”förstuga” LKA I 40 – ”förvisthus” LKA I 48. En betydande del av termerna har särskiljande semer för ändamål (17 rader), till exempel: grinčia ”den sämre änden av bostadshuset” LKŽₑ – ”änden av bostadshuset där potatis förvaras” LKA I 34; kamara ”rum i en bondstuga eller ett visthus för förvaring av olika produkter och föremål, skafferi, förråd” LKŽₑ – ”gästrum i en bystuga” LKŽₑ – ”rum” LKŽₑ – ”sovrum (vanligen intill visthuset)” LKŽₑ; katukas ”plats för förvaring av agnar” LKA I 54 – ”inhägnad, förråd i fähuset för foder eller seldon” LKŽₑ; menė ”salong, finrum” LKŽₑ – ”skafferi, litet förråd intill förstugan” LKŽₑ; pažastinė ”agnbod” LKŽₑ – ”sidoskjul” LKŽₑ; pirkaitė ”gästrum, finrum” LKŽₑ – ”rum i den andra änden av stugan för förvaring av livsmedel och potatis” LKŽₑ; pirtikė ”förstuga” LKŽₑ – ”rum för förvaring av olika livsmedel och föremål, skafferi, matförråd, mjölkvarnsrum” LKŽₑ; priešakinė ”väl inrett, prydligt rum i en bondgård” LKŽₑ – ”bondgårdens skafferi, litet förrådsrum” LKŽₑ; šiopa ”skjul, takskjul” LKŽₑ – ”skjul för förvaring av tröskverkets remskiva, remskivebod, maskinhus” LKŽₑ; šopa ”takskydd, skjul” LKŽₑ – ”skjul för uppläggning av halm, hö och lin, lada” LKŽₑ; užlaidas ”änden av logen, sidoutrymme” LKA I 55, LKŽₑ – ”agnbod” LKŽₑ; vazaunė ”rum för förvaring av vagnar, slädar, jordbruksredskap, seldon och dylikt, vagnbod” LKŽₑ – ”rum för förvaring av hö, lada” LKŽₑ. I denna undergrupp finns främst polysema termer med betydelserna ”plats där spannmål förvaras” och ”plats där hö förvaras”, till exempel: jaugalis ”änden av linbastun, änden av logen där spannmål läggs upp, främre delen” LKŽₑ – ”del av en byggnad där spannmål eller hö läggs upp” LKA I 55; pakrava ”plats i logen ovanför bjälkarna 72 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... där spannmål läggs upp” LKŽe – ”plats, rum för uppläggning av hö och halm” LKŽe; stulpas ”sidoutrymme för spannmål” LKŽe – ”sidoutrymme för hö” LKŽe; šaldė ”agnbod” LKŽe – ”plats för uppläggning av spannmål eller hö” LKA I 55, LKŽe – ”plats i logen där halm och hö läggs upp” LKŽe; užukartė ”agnbod” LKŽe – ”plats i logen där spannmål, halm och hö läggs upp” LKŽe. Några polysema termer har särskiljande semer för konstruktionsegenskaper (3 rader), till exempel: butukas ”förstuga” LKA I 39, LKŽe – ”enkel förstuga klädd med brädor” LKA I 39; gonkas ”förstuga, bostadshusets förstuga vid ytterdörren” LKA I 39 – ”enkel, fönsterlös förstuga” LKA I 39; gonkos ”förstuga, bostadshusets förstuga vid ytterdörren” LKA I 39 – ”fönsterlös, öppen förstuga” LKA I 40 – ”förstuga med inglasade väggar” LKA I 39 – ”finare förstuga” LKA I 40 – ”sluten förstuga med fönster” LKA I 39. Övriga termer har andra slags särskiljande semer. Termen stubelė ”finrum, salong” LKŽe – ”mindre rum” LKŽe har särskiljande semer för kvalitet. Termerna nampusė och prėslas, med betydelserna ”plats där spannmål och hö förvaras” och ”plats fylld med spannmål och hö”, har särskiljande semer för fyllnadsgrad, till exempel: nampusė ”sidoutrymme fyllt med spannmål eller hö” LKA I 55 – ”änden av logen eller ladan där spannmål, hö och annat läggs upp” LKŽe; prėslas ”sidoutrymme fyllt med spannmål eller hö” LKŽe – ”plats för uppläggning av spannmål eller hö” LKA I 55. Den största delen av termerna som betecknar byggnadskonstruktioner har särskiljande semer för tillhörighet (14 rader), till exempel: aslė ”jordgolv i bostadshus” LKA I 36 – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 53; grendymas ”loggolv” LKA I 37 – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 53; kluonas ”loggolv” LKA I 37 – ”lergolv i loge” LKŽe; laitas ”loggolv” LKA I 37, LKŽe – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 53; lubavonia ”bostadshusets innertak” LKA I 36 – ”visthusets innertak” LKA I 48; padas ”loggolv” LKA I 37 – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 53, LKŽe; pamastas ”golv” LKA I 38, LKŽe – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 54; plonas ”loggolv” LKA I 37 – ”plats i byggnad där spannmål förvaras och tröskas” LKA I 54; šlengė ”dörrkarm” LKŽe – ”fönsterkarm” LKŽe; užlelės ”visthusets innertak” LKA I 48 – ”innertak ovanför förvisthuset” LKA I 48; užlos ”bostadshusets farstus innertak” LKA I 36, LKŽe – ”innertak ovanför förvisthuset” LKA I 48 – ”stugans innertak” LKŽe – ”visthusets innertak” LKA I 48; verėja ”dörrstolpe i logen” LKŽe – ”sidostolpe i hässja” LKŽe; viškos ”ladans innertak” LKŽe – ”farstuns innertak” Terminologija | 2009 | 16 73 LKŽe; jordgolv ”tröskgolv” LKA I 37 – ”plats i en byggnad där spannmål förvaras, där säden tröskas” LKA I 54. En liten grupp termer har särskiljande semer för ändamål (9 rader), t.ex.: driblentė ”bräda som spikas fast vid änden av ett halmtak för att vinden inte ska riva upp halmen, vindbräda” LKŽe – ”bräda som spikas fast vid husväggen längs grunden, under fönstret eller under gaveln (çyto) för att leda bort vatten, droppbräda” LKŽe; juosta ”trädel som förstärker dörrar, bord o.d., tvärslå, fogstycke, tapp” LKŽe – ”tvärträ som förbinder brädorna i ett bord, en dörr o.d.” LKŽe – ”tvärslå som förbinder taksparrar” LKŽe; pedžia ”lodrätt stöd i en gammal logbyggnad som bär upp taket” LKŽe – ”hässjestör eller något slags stöd” LKŽe; permetis ”stång som löper längs nocken och som taksparrarna är fästa vid” LKŽe – ”tvärgående stång som förbinder takstolar” LKŽe; varža ”tvärslå som förstärker (ladans, torkhusets) väggar” LKŽe – ”liten stock, tvärslå, sträva som förbinder taksparrarna” LKŽe – ”list som håller halmen på plats vid taktäckning, täckribba” LKŽe; kanė ”urtag i änden av en stock för att sammanfoga knutarna” LKŽe – ”urtag i väggen för att fälla in en bjälke” LKŽe; grendymėlis ”plats i en byggnad där spannmål förvaras, där säden tröskas” LKA I 53 – ”längsgående golvbjälke mitt i en loge, som förbinder två tvärgående golvbjälkar” LKA I 53; čerpe ”lerplatta för taktäckning” LKŽe – ”platta för ugnsbygge, kakel” LKŽe; koklis ”lerplatta för taktäckning” LKŽe – ”tunn, glaserad tegelplatta som används för att beklä ugnar utvändigt, väggar och golv” LKŽe. Det finns något färre polysema termer med särskiljande semer för sammansättning (8 rader), t.ex.: asla ”stampat golv” LKA I 36 – ”trägolv” LKA I 36; dokas ”tak” LKŽe – ”tak täckt med plåt eller spån” LKA I 35 – ”halmtak” LKA I 35; grendymas ”tröskgolv” LKA I 37 – ”stampat loggolv, botten, golv” LKŽe; grinda ”trägolv av brädor, golv” LKŽe – ”stampat golv, golv” LKŽe; klojimas ”golv belagt med brädor” LKA I 54 – ”stampat eller gjutet golv (i logen), golv, botten” LKŽe; padamentas ”murad grund, stenar lagda under en vägg” LKA I 36 – ”grund, fundament” LKŽe; pamatai ”den nedre delen av huset, på vilken väggarna byggs” LKA I 35, LKŽe – ”den murade nedre delen av huset (av sten eller tegel)” LKA I 35; pamūra ”grund (gjuten av cement, murad)” LKŽe – ”grund” LKA I 35. Större delen av termerna som betecknar staket och inhägnad har särskiljande semer i sin sammansättning (11 rader), t.ex.: rikis ”staket av tunna ribbor” LKA I 62 – ”staket av störar, flätverk” LKŽe; stačiakuoliai ”staket av upprättstående störar nedslagna i marken, vilkas övre ändar fästs samman med vidjor” LKA I 63 – ”staket av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; stačiokai ”nedslagna i marken 74 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; statiniai ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60 – ”stängsel av granruskor som ställts lodrätt, flätverk, gärdsgård” LKA I 61, LKŽė – ”stängsel av kvistar” LKA I 64; statiniukai ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; strikolia ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; strikuoliai ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61, LKŽė – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60, LKŽė; tuinai ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 62 – ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63; žardis ”stängsel av störar som spikats ihop” LKA I 63 – ”stängsel av störar som bundits samman med vidjor eller spikats ihop” LKA I 62; žiogra ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”flätat stängsel” LKŽė; žiogrius ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”tätt flätat stängsel av trädgrenar instuckna mellan tvärslåar, flätverk” LKŽė. Ur dessa termers polysemi har också polysemi hos sammansatta termer uppstått, eftersom många enordiga termer för stängsel ingår i sammansatta termer (11 rader), t.ex.: rikinė tvora ”stängsel av tunna ribbor” LKA I 62 – ”stängsel av kvistar” LKA I 64; rikių tvora ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 62 – ”stängsel av tunna ribbor” LKA I 62; stačiakuolių tvora ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; stačiokė tvora ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60; statinė tvora ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60 – ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av lodräta brädor” LKŽė – ”stängsel av flätverk, flätat stängsel” LKŽė – ”stängsel av snett lagda grenar, ribbor” LKŽė – ”stängsel av kvistar” LKA I 64; statinių tvora ”stängsel av lodräta granruskor” LKA I 61 – ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av smala brädor nedslagna med jämna mellanrum” LKA I 60 – ”stängsel av kvistar” LKA I 64; statinykų tvora ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop med vidjor” LKA I 63 – ”stängsel av kvistar” LKA I 64; strikolinė tvora ”stängsel av lodräta störar nedslagna i marken, vars övre ändar binds ihop Terminologija | 2009 | 16 75 med vidjor, staket” LKA I 63 – ”staket av smala brädor som slagits ned med jämna mellanrum” LKA I 60; strikolių tvora (strikolių tvora) ”staket av upprättstående störar nedslagna i marken, vilkas övre ändar binds samman med vidjor” LKA I 63 – (strikolių tvora) ”staket av smala brädor som slagits ned med jämna mellanrum” LKA I 60; tuinų tvora ”staket av upprättstående störar nedslagna i marken, vilkas övre ändar binds samman med vidjor” LKA I 63 – ”upprättstående staket av granris” LKA I 62 – ”staket av kvistar” LKA I 64; žardinė tvora ”staket av störar hopspikade med spik” LKA I 63 – ”staket av störar bundna med vidjor eller hopspikade med spik” LKA I 62 – ”staket av kvistar” LKA I 64. Termer som betecknar inhägnader har främst särskiljande semer för plats (3 rader), t.ex.: bandodaržis7 ”inhägnad för boskap ute på fälten” LKA I 46 – ”inhägnad för boskap vid huset” LKA I 46 – ”inhägnad nära huset där boskap drivs in på sommaren, diendaržis” LKŽₑ; diendaržis ”fålla, inhägnad för boskap på en åker” LKŽₑ – ”inhägnad för boskap, vanligen täckt, vid eller mellan stall” LKA I 46; dienykas ”inhägnad för boskap vid stallet” LKA I 47 – ”plats för boskap mellan stallarna, under tak” LKA I 47. Några polysema termer har särskiljande semer för ändamål eller sammansättning (2 rader), t.ex.: pryt(u)urtis ”inhägnad vid stallet för grisar” LKA I 47 – ”fålla vid stallarna, fålla, diendaržis” LKŽₑ; laidinys ”staket som endast satts samman av fällda träd” LKŽₑ – ”staket av kvistar” LKA I 64. Polysema termer som betecknar anordningar och anordningsdelar har främst särskiljande semer för tillhörighet och ändamål (8 rader). De flesta sådana termer betecknar en kamin i ett bostadsrum samt en kamin i ett rum där lin torkas eller i en bastu, t.ex.: kakalys ”brödugn och ugn för uppvärmning av rummet” LKA I 42, LKŽₑ – ”ugn i ett nybygge” LKA I 65; krosnelė ”uppvärmd bastueldstad byggd av stenar” LKA I 59 – ”liten murad ugn för att värma stugan” LKŽₑ; krosnis ”brödugn och ugn för uppvärmning av rummet” LKA I 42 – ”uppvärmd bastueldstad byggd av stenar” LKA I 59, LKŽₑ – ”ugn i ett nybygge” LKA I 65, LKŽₑ; pečelis ”brödugn och ugn för uppvärmning av rummet” LKA I 42 – ”uppvärmd bastueldstad byggd av stenar” LKA I 59; pečiukas ”brödugn och ugn för uppvärmning av rummet” LKA I 42 – ”uppvärmd bastueldstad byggd av stenar” LKA I 59; pečius ”ugn för att värma rummet, koka och steka mat, brödugn” LKA I 42, LKŽₑ – ”ugn i ett nybygge” LKA I 65, LKŽₑ. Ett par polysema termer har endast särskiljande semer för ändamål, 7 Termer som betecknar inhägnader räknas också som byggtermer. I detta fall avses med byggnadsobjekt ett staket eller andra avskiljande anordningar. 76 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... t.ex.: mūrelis ”ugn för uppvärmning av ett bostadsrum” LKŽe – ”ugn för matlagning, spis” LKŽe. Några termer betecknar stängningsanordningar och har särskiljande semer för tillhörighet, t.ex.: šova ”skjutregel” LKA I 41, LKŽe – ”regel på stalldörr” LKA I 41; šovynė ”skjutregel” LKA I 41, LKŽe – ”regel på stalldörr” LKA I 41. Några termer som betecknar stängningsanordningar har särskiljande semer för funktionssätt (3 rader), t.ex.: spendykle ”vridregel” LKA I 41, LKŽe – ”skjutregel” LKA I 41, LKŽe; velkė ”skjutregel” LKA I 40, LKŽe – ”vridregel” LKA I 41, LKŽe; klingė ”skjutregel” LKA I 41, LKŽe – ”vridregel” LKA I 41, LKŽe. Termer som betecknar byggverktyg och redskap har främst särskiljande semer för ändamål (3 rader), t.ex.: bikis ”hammare” LKŽe – ”skavande yxa” LKA I 87, LKŽe; bindokas ”klyvyxa” LKA I 87 – ”snickaryxa för att bila stockar, skliutas” LKŽe – ”skavande yxa” LKA I 87, LKŽe; kalūnas ”en sådan slaga (för att slå)” LKŽe – ”klyvyxa” LKA I 88. En rad består av polysema termer med särskiljande semer för sammansättning, t.ex.: kukis ”slägga” LKŽe – ”träredskap för att slå och stampa, slaga” LKŽe. Termer som betecknar hantverkare har särskiljande semer för verksamhet (2 rader), t.ex.: dailidė ”möbelsnickare, snickare” LKŽe – ”husbyggare” LKŽe; langius ”den som tillverkar fönster” LKŽe – ”glasmästare” LKŽe. Sammanfattningsvis kan sägas att polysema termer som betecknar närliggande begrepp oftast har särskiljande semer för tillhörighet (46 rader), ändamål (40 rader) och sammansättning (31 rader). De 272 polysema termer som uppvisar dessa särskiljande kännetecken utgör 87,4% av alla polysema termer som betecknar närliggande begrepp. Mer än en tredjedel av polysemifallen utgörs av termer som är förbundna genom olika associativa samband. De 297 termer som är förbundna genom sådana samband utgör 38,6% av alla polysemifall. Betydelserna hos vissa termer i denna grupp motiveras av andra termers betydelser genom likhet eller logiskt samband. Denna grupp av polysema termer består av termer som är förbundna genom metaforiska eller metonymiska samband. Den största delen av gruppens polysema termer (243 termer) utgörs av termer som är förbundna genom metonymiska⁸, dvs. logiska samband mellan de benämnda företeelserna. 8 Metonymi – överföring av ett ords betydelse utifrån sambandet mellan de begrepp som betecknas och deras inre närhet (LKE 1999: 410). Grunden för metonymisk betydelseöverföring är det logiska sambandet mellan de benämnda företeelserna (Jakaitienė 2010: 90). Terminologija | 2009 | 16 77 I denna grupp bör först nämnas polysema termer med den gemensamma seman ändamål, vilka är förbundna genom relationer mellan helhet och del. De utgör nästan två tredjedelar av alla termer som är förbundna genom metonymiska relationer. Utifrån de objekt som betecknas kan dessa termer delas in i följande mindre grupper: a) termer som betecknar hela byggnaden och dess del – en tillbyggnad eller ett rum (27 rader), t.ex.: buta ”rum” LKŽₑ – ”byggnad, hus” LKŽₑ; duba ”utrymme för torkning av spannmål” LKA I 64, LKŽₑ – ”stuga, koja” LKŽₑ; grinyčia ”stuga, koja” LKŽₑ – ”förrum” LKŽₑ; gryčia ”ena änden av ett bostadshus” LKA I 34, LKŽₑ – ”hela bostadshuset” LKA I 34; jauja ”fristående stuga där lin torkas och bråkas” LKŽₑ – ”utrymme för torkning av spannmål” LKA I 64, LKŽₑ; jaujas ”eldad del av en lada där spannmål torkas” LKŽₑ – ”byggnad för tröskning och förvaring av spannmål” LKŽₑ; kaladnykas ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”ände av en lada, ett tröskhus” LKŽₑ; kamurka ”litet mörkt rum” LKŽₑ – ”dålig liten stuga” LKŽₑ; katukas ”del av ett stall där höns hålls” LKA I 52 – ”hönshus” LKŽₑ; kiauliatvartis ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 51 – ”svinstall” LKŽₑ; kiaulinčius ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 51 – ”svinhus” LKŽₑ; kiaulinyčia ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 51 – ”svinstall” LKŽₑ; kiaulinys ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 52 – ”svinstall” LKŽₑ; kiaultvartis ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 51 – ”svinstall” LKŽₑ; namas ”bostadshus” LKA I 34, LKŽₑ – ”stall under samma tak som bostadshuset” LKA I 49, LKŽₑ – ”förstuga” LKŽₑ; namelis ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 52 – ”liten byggnad för djurhållning” LKA I 49; padanginė ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57 – ”plats för förvaring av agnar” LKA I 54; pašarinė ”plats för förvaring av agnar” LKA I 54 – ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57; pirkia ”avskilt och inrett rum i ett hus för människor att bo i” LKA I 34, LKŽₑ – ”bostadshus, stuga, koja” LKA I 34, LKŽₑ – ”ena änden av ett bostadshus” LKA I 34; pirtis ”badhus” LKA I 58, LKŽₑ – ”utrymme där lin torkas och bråkas” LKŽₑ; priešinė ”hus, stuga” LKŽₑ – ”utrymme för förvaring, kammare” LKŽₑ – ”förstuga” LKŽₑ – ”farstu” LKŽₑ – ”tambur” LKŽₑ – ”änden av en stuga där äldre bor eller där ett särskilt rum har inretts” LKŽₑ – ”ett finare rum inrett i ena änden av stugan, sällskapsrum” LKŽₑ; reja ”byggnad där spannmål eller lin torkas” LKŽₑ – ”utrymme för torkning av spannmål” LKA I 64; stuba ”bostadshus med ett rum och kök” LKA I 78 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... 34 – ”ett rum i ett bostadshus” LKA I 34; trioba ”bostadshus, stuga” LKA I 34, LKŽₑ – ”rum” LKŽₑ – ”ett rum i ett bostadshus” LKA I 34, LKŽₑ; tvartas ”avskild del av ett stall, fålla” LKŽₑ – ”ekonomibyggnad eller en separat del av den för hållning av en viss typ av eller olika husdjur och fåglar” LKA I 49, LKŽₑ; vištinė ”del av ett stall där höns hålls” LKA I 52 – ”hönshus” LKŽₑ; vištinykas ”del av ett stall där höns hålls” LKA I 52 – ”hönshus” LKŽₑ; b) termer som betecknar en del av byggnaden och ett rum eller utrymme i den (5 rader), t.ex.: peludė ”lägre tillbyggnad till en byggnad där spannmål förvaras” LKA I 54 – ”plats för förvaring av agnar” LKA I 54; seklyčia ”gästrum, salong” LKŽₑ – ”den finare änden av en bondstuga” LKŽₑ; stancija ”den finare delen av bostadsstugan, sällskapsrum” LKŽₑ – ”rum” LKŽₑ; vazaunė ”liten lada vid änden av en trösklada för förvaring av hö” LKA I 57 – ”utrymme för förvaring av hö, lada” LKŽₑ; vidutė ”den mittersta boden” LKŽₑ – ”litet, smalt utrymme mellan bodarna” LKŽₑ; c) termer som betecknar en byggnad och en viss byggnadskonstruktion (3 rader), t.ex.: dangt is ”tak” LKA I 35, LKŽₑ – ”stall” LKA I 49, LKŽₑ; klojimas ”stampat eller gjutet golv (i en trösklada), stenläggning, golv, grund” LKŽₑ – ”byggnad för förvaring av spannmål, lada” LKŽₑ; rūmas ”stort, vackert och ståtligt bostadshus” LKA I 34 – ”bostadshus medan det ännu byggs, utan tak och inredning” LKA I 34. En betydande grupp polysema termer betecknar en byggnad och en del av byggnaden. Gruppen består främst av termer som betecknar staket, ugnar och delar av dessa (19 rader), t.ex.: kaladnykas ”upprättstående staket av grangrenar” LKA I 62, LKŽₑ – ”gren att använda till staket, stör” LKŽₑ; parkanas ”bräda till ett upprättstående staket, stående” LKŽₑ – ”staket av smala brädor som spikats fast med jämna mellanrum” LKA I 61; stačiauka ”stående gärdesgård” LKŽₑ – ”gärdesgård” LKŽₑ; statinis ”påle till staket” LKŽₑ – ”staket av upprättstående pålar som slagits ned i marken och vars övre ändar fästs samman med vidjor” LKA I 63, LKŽₑ; statinys ”bräda till staket” LKŽₑ – ”staket av smala brädor som spikats fast med jämna mellanrum” LKA I 60 LKŽₑ; statinys ”kvistad gren till ett upprättstående staket, gärdsel” LKŽₑ – ”upprättstående staket av kvistade grangrenar, flätverk, gärdsel” LKŽₑ; statinys ”staketstolpe, påle” LKŽₑ – ”staket av upprättstående träd, stolpar” LKŽₑ; statinys ”snedställd stör till staket” LKŽₑ – ”snedställt staket av grenar” LKŽₑ; stodainis ”bräda eller liten stolpe till ett upprättstående staket” LKŽₑ – ”staket av smala brädor som spikats fast med jämna mellanrum” LKA I 60; zomatas ”stång, käpp till staket” LKŽₑ – ”staket av stående eller liggande brädor, pålar” LKŽₑ; žėgliai ”stänger till staket” LKŽₑ – ”staket av stänger som bundits med vidjor eller spikats ihop” Terminologija | 2009 | 16 79 LKA I 63; krosnis, ”uppvärmd bastueldstad byggd av staplade stenar” LKA I 59, LKŽₑ – ”eldstadens övre del, byggd av staplade stenar” LKA I 60 – ”insidan av jaujas ’ugn’, murad av sten” LKŽₑ – ”jaujas ugn” LKA I 65, LKŽₑ; pakura ”ugn” LKŽₑ – ”insidan av ugnen där elden brinner” LKŽₑ; pečiukas ”brödugn och ugn för uppvärmning av rummet” LKA I 42 – ”nisch med lucka i ugnen för att hålla mat varm, värmeskåp, värmefack” LKŽₑ; pečius ”uppvärmd bastueldstad byggd av staplade stenar” LKA I 59 – ”eldstadens nedre del” LKA I 60; rikis ”staket av tunna stänger” LKA I 62 – ”staketstolpe” LKŽₑ; sienelė ”själva värmeugnen med uppvärmd vägg” LKŽₑ – ”uppvärmd vägg murad intill ugnen, liten mur” LKŽₑ; velvė ”öppning i en brödugn” LKŽₑ – ”brödugnens framsida” LKŽₑ; stakta ”övre delen av en dörrkarm” LKŽₑ – ”karm som sätts in i en vägg för dörr eller fönster” LKŽₑ. En särskiljbar liten grupp utgörs av termer med den gemensamma seman ändamål, vilka betecknar en konstruktion och en beståndsdel av den (15 rader), t.ex.: bamblys ”liten halmkärve som läggs på taknocken eller vid gaveln, zimbl ys” LKŽₑ – ”kanten, änden av ett halmtak” LKŽₑ – ”stång ombunden med små halmkärvar, placerad vid takkanten (vid gavlarna)” LKŽₑ; bemblys ”liten halmkärve bunden ovanpå taket” LKŽₑ – ”taknock” LKŽₑ – ”början, kanten av ett halmtak” LKŽₑ; demblys ”bräda fastspikad vid takgaveln för att skydda mot vinden, vindskiva” LKŽₑ – ”första raden på ett halmtak” LKŽₑ; grąžas ”hus utan tak” LKŽₑ – ”den översta stocken när man bygger ett hus” LKŽₑ; grebėstas ”stång som spikas vågrätt på taksparrarna” LKŽₑ – ”takkonstruktion” LKŽₑ; kaminas ”skorsten” LKŽₑ – ”skorstenens vidgade nedre del med öppning, avsedd för rökning och kokning av kött” LKŽₑ; labokas ”bräda i en lada som taksparrarna fästs vid” LKŽₑ – ”husets gavel under taket, vanligen täckt med brädor” LKŽₑ – ”den sluttande triangelformade takdelen vid byggnadens gavel” LKŽₑ; palėpė ”inre vindsutrymme i bostadshus eller annan byggnad” LKŽₑ – ”tak” LKŽₑ; pasterbly s ”liten halmkärve som binds fast vid den nedersta läkten (när taket täcks)” LKŽₑ – ”takets nedre del fram till mötet med byggnadens vägg” LKŽₑ; ragavikas ”takgavelns sluttande del” LKŽₑ – ”takets kant” LKŽₑ; riūmas ”stort, vackert och ståtligt bostadshus” LKA I 34 – ”husets väggar, hörnknut” LKŽₑ; sienojus ”väggstock” LKŽₑ – ”byggnadens stockstomme, vägg” LKŽₑ; striekas ”tak” LKŽₑ – ”takets nedåtgående kant, takskägg” LKŽₑ – ”den halmtäckta takdelen vid gavlarna” LKŽₑ – ”halmtak” LKA I 35; trepas ”stegbräda i en stege, trappsteg” LKŽₑ – ”en sådan stege av brädor som satts in i lodräta sidostycken av käppar eller brädor” LKŽₑ; 80 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... zimblys ”kanten, änden på ett halmtak” LKŽₑ – ”en liten bunt halm som fästs på taknocken eller vid takets ände” LKŽₑ. Några polysema termer betecknar både anordningar och det rum där anordningarna finns (2 rader), t.ex.: kuknia ”kök” LKŽₑ – ”köksugn, kokspis, spis” LKŽₑ; pakura (pakuras) ”del av en torklada eller bastu där en ugn eldas för att torka lin eller spannmål före tröskningen” LKA I 64, LKŽₑ – (pakuras) ”torkladans ugn” LKA I 65. En ganska stor grupp utgörs av polysema termer som betecknar en viss konstruktion, dess del och en plats eller ett utrymme på eller intill den betecknade konstruktionen (23 rader), t.ex.: aruodas ”spannmålsbinge i en bod” LKA I 47 – ”plats för agnar i en byggnad där spannmål lagras” LKA I 54; aukštinis ”litet fönster i taket på en rökstuga eller bastu där röken kan släppas ut” LKŽₑ – ”hål i bastuns tak med en brädskorsten genom taket” LKŽₑ – ”hål från stugan in i skorstenen, vanligen stängt med en liten metalldörr” LKŽₑ – ”plats ovanpå bodtaket, vindsutrymme” LKA I 49, LKŽₑ; čiubčius ”hörn på taknocken på ett halmtak med sluttande ände” LKŽₑ – ”sammanfogningen av hopsluttande längsgående halmknippen” LKŽₑ; dekeis ”tak” LKA I 36 – ”bodens övre våning” LKA I 49; grėdai ”brädor som lagts lite hur som helst på bjälkarna” LKA I 49 – ”bodens övre våning” LKA I 49 – ”tak av störar i ladugård eller loge” LKŽₑ; grindys ”tak” LKA I 36 – ”bodens övre våning” LKA I 49; kampas ”plats där två linjer, plan, väggar eller föremål möts, hörn” LKŽₑ – ”rum, vindskydd, plats att ta sin tillflykt till eller bo på” LKŽₑ; katukas ”del av ladugården där höns hålls” LKA I 52 – ”bås i ladugården för att skilja åt djur” LKŽₑ; kerčia ”sammanfogning av stockar i hörnen (vid byggande av trähus)” LKŽₑ – ”hörn” LKŽₑ; krautė ”plats i skorstenen eller under taket vid eldstaden där kött röks” LKŽₑ – ”våning i ett bostadshus, utrymmet mellan taket och yttertaket” LKŽₑ; lubos ”täckning av ett rum eller annan lokal” LKA I 36, LKŽₑ – ”plats ovanför taket, våning” LKŽₑ – ”bodtak” LKA I 48; pacesas ”tak” LKA I 36 – ”bodens övre våning” LKA I 49; palubys ”andra taket” LKŽₑ – ”plats vid taket” LKŽₑ; pašalys ”byggnad” LKŽₑ – ”plats längs byggnadens yttervägg” LKŽₑ – ”hörn, vrå” LKŽₑ; pečkalė ”utrymme bakom ugnen” LKŽₑ – ”plats ovanpå ugnen att ligga eller sitta på” LKŽₑ; sąspara ”plats där stockarna i byggnadens stockvarv sammanfogas” LKŽₑ – ”byggnadshörn där stockarna sammanfogas” LKŽₑ – ”hörn inne i en byggnad” LKŽₑ; staliauonė ”tak” LKA I 36 – ”bodens andra våning” LKA I 49; stul pas ”stängselpåle, stör” LKŽₑ – ”höskulle” LKŽₑ; šalinė ”plats där spannmål eller hö lagras” LKA I 55 – ”stockar, brädor i logen som avgränsar platsen där spannmål läggs från tröskgolvet” LKŽₑ; tarpsienis ”gång mellan två väggar, korridor” Terminologija | 2009 | 16 81 LKŽₑ – ”plats mellan två byggnader, skjul, vagnslider” LKŽₑ – ”innervägg i ett rum, skiljevägg, mellanvägg” LKŽₑ – ”mellanrum mellan stockar” LKŽₑ, užlos ”stugans tak” LKŽₑ – ”förstugans tak i bostadshuset” LKA I 36, LKŽₑ – ”bodtak” LKA I 48 – ”taket ovanför förstugekvisten” LKA I 48 – ”stugans övre våning” LKŽₑ – ”förstugans övre våning” LKŽₑ – ”bodens övre våning” LKA I 48 – ”plats ovanför bodens eller förstugekvistens tak, övre våning” LKŽₑ; viškos ”förstugans tak” LKŽₑ – ”ladugårdens tak” LKŽₑ – ”plats, rum ovanför förstugans tak” LKŽₑ – ”rum ovanför ladugårdens tak” LKŽₑ; zemba ”torkladans ugn” LKA I 65 – ”plats bakom ugnen där något torkas” LKŽₑ. En polysem term betecknar ett byggnadsmaterial och en blandning som består av detta material, t.ex.: vapna ”kalk” LKŽ꜀ – ”bruk av kalk, cement eller lera” LKŽₑ. En liten grupp termer som är besläktade genom metonymiska relationer utgörs av termer som står i material–produkt-förhållande. Här förekommer främst termer som betecknar ett material eller ett visst byggnadsredskap samt ett föremål tillverkat av detta material eller byggnadsredskap (5 rader), t.ex.: blėka ”plåt” LKŽₑ – ”spislock” LKA I 45, LKŽₑ; buomas ”stock” LKŽₑ – ”stång för att lyfta tunga föremål” LKŽₑ; kaladė ”grov stock, väggstock, trädstam” LKŽₑ – ”avlång, fyrkantig stock som lagts tvärs över en släde för att transportera väggstockar” LKŽₑ; molis LKŽₑ – ”jordgolv” LKA I 37 – ”sula” LKA I 43; šulas ”avverkat eller kvistat grovt träd, stock” LKŽₑ – ”stående stock, stolpe eller stöd i en byggnad, port, ett stängsel, en bro o.d.” LKŽₑ. Några polysema termer betecknar ett verktyg, en del av det och resultatet av en handling (4 rader), t.ex.: kaiša ”hyvel” LKŽₑ – ”spån från hyvling eller bändning” LKŽₑ; kukis ”hammare” LKŽₑ – ”krok inslagen i en dörrkarm” LKA I 56; pjūvenos ”egg” LKŽₑ – ”små partiklar som uppstår när ett material bearbetas med såg eller fil, sågspån” LKŽₑ; plūktas ”verktyg för att stampa jordgolv” LKŽₑ – ”sula, läst” LKŽₑ. Ett par polysema termer betecknar en viss anordning och det avstånd som mäts med den, t.ex.: buomas ”stång för takläggaren att stå på” LKŽₑ – ”den del av halmtakets täckta yta som motsvarar en stångs längd” LKŽₑ. En liten andel av de polysema termer som är relaterade genom association hänger samman genom metaforiska relationer. 54 termer utgör 18,2% av alla termer som är relaterade genom association. I detta fall motiveras den ena medlemmen i vissa polysema termpar i denna grupp av den andra medlemmens benämning utifrån någon likhet. Medlemmar i metaforiska polysema termpar kännetecknas av att benämningen överförs utifrån vissa likheter i yttre form, ändamål, sammansättning 82 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... och olika associativa likhetsdrag. Beroende på vilka identiska semer de besläktade paren av polysema termer har, kan följande grupper urskiljas: a) termer med identiska semer för yttre form (11 rader), t.ex.: čerpė ”platta för ugnsbygge, kakel” LKŽₑ – ”nisch i ugnsväggen, ugnsnisch” LKŽₑ; čiukuras ”takets översta del, nock” LKŽₑ – ”valvet i en bakugn” LKŽₑ; grinyčia ”stuga, hus” LKŽₑ – ”rökhus” LKŽₑ; kastuvas ”grävredskap” LKŽₑ – ”täljyxa” LKA I 87; koklis ”kakel” LKŽₑ – ”öppning i ugnen för utsläpp av rök” LKŽₑ; pirtis ”badhus” LKA I 58, LKŽₑ – ”dåligt, litet bostadshus, koja” LKŽₑ; prieangis ”förstukvist till ett bostadshus, byggd vid ytterdörren” LKA I 39 – ”liten mur vid spisöppningen” LKŽₑ; skliautas ”den avsmalnande gavelväggen på ett hus uppe på vinden” LKŽₑ – ”ugnens valv” LKA I 43, LKŽₑ; stulpas ”staketpåle, nedslagen” LKŽₑ – ”skorstenens vertikala del (från den vågräta delen till toppen)” LKŽₑ; šarpas ”ojämnhet på en yta, flisa” LKŽₑ – ”sågtändernas skärpa” LKŽₑ; vinĸelis ”vinkelhake” LKŽₑ – ”ugnens beslag” LKŽₑ – ”vinkelrätt tillbyggd del, byggnad placerad i rät vinkel” LKŽₑ – ”takets vinkelräta skärning” LKŽₑ; b) termer med identiska semer för ändamål (5 rader), t.ex.: durelės ”bakdörr till bostadshus, av enklare slag” LKŽₑ – ”ugnslucka” LKŽₑ; garvilkis ”rökutsläpp” LKŽₑ – ”liten skorsten av brädor för att ventilera grönsakskällaren” LKŽₑ; kaišena ”redskap för att kila in under barken på ett träd, bandkniv, ’strykjärn’” LKŽₑ – ”täljyxa” LKA I 87, LKŽₑ; koptai ”stege” LKŽₑ – ”byggnadsställning runt ett hus under uppförande” LKŽₑ; lopeta ”grävredskap, spade” LKŽₑ – ”räfflad bräda för att jämna till taket vid halmtäckning” LKŽₑ; c) termer med identiska semer för sammansättning (5 rader), t.ex.: grendymas ”jordgolv” LKA I 37 – ”ugnens botten” LKA I 43; grindė ”golv” LKA I 37 – ”ugnens botten” LKA I 43; kluonas ”jordgolv” LKA I 37 – ”ugnens botten” LKŽₑ; kudamentas ”byggnadens nedre del, som hela byggnaden vilar på, grund” LKŽₑ – ”gammaldags bordsliknande spis i rökstuga, byggd av lera eller tegel och försedd med träben” LKŽₑ; laitas ”jordgolv” LKA I 37, LKŽₑ – ”ugnens botten” LKA I 42, LKŽₑ; d) termer med identiska semer för emotionella associationer (5 rader), t.ex.: kariūklė ”häststall” LKŽₑ – ”dålig stuga” LKŽₑ; kutė ”stall” LKA I 49, LKŽₑ – ”gammal, dålig koja; liten stuga” LKŽₑ; pašiūrė ”byggnad för förvaring av hö” LKA I 57 – ”eländig koja” LKŽₑ; šopa ”skyddstak, takskjul” LKŽₑ – ”någon liten, enklare byggnad för olika ändamål” LKŽₑ; Terminologija | 2009 | 16 83 byggnad” LKŽₑ; užžaboris ”trångt, avskilt utrymme, bakom ugnen” LKŽₑ – ”avträde, utedass” LKŽₑ. En betydande del av det undersökta materialet utgörs av polysema termer med svårgripbara samband. 161 termer utgör 20,9% av alla fall av polysemi. Det rör sig oftast om termer med olika betydelsekärnor men gemensamma drag i betydelsernas periferi. Sett till den lexikala betydelsens sammansättning är detta termer med vissa sekundära semer. En grupp polysema termer har identiska semer för ändamål (33 rader), t.ex.: abarai ”stall” LKA I 50 – ”inhägnad för boskap intill eller mellan stall” LKA I 47; ažudarinys ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 52 – ”inhägnad plats för boskap, vid gården eller längre bort ute på fältet” LKA I 46; bėgūnas ”krok inslagen i dörrkarmen” LKA I 56 – ”dörrgångjärn av trä” LKŽₑ; čiukuras ”taköppning, rökutsläpp” LKŽₑ – ”skorstenens mynning där röken går ut” LKŽₑ – ”hål i husets gavel (i valvet), ventilationsöppning” LKŽₑ; diendaržis ”byggnad för boskap, stall” LKŽₑ – ”inhägnad för boskap utomhus, fålla” LKŽₑ; gardinys ”del av ett gemensamt stall där grisar hålls” LKA I 52 – ”inhägnad för boskap nära huset” LKA I 46; gegnė ”takbjälke” LKŽₑ – ”gångjärn av trä på logdörr” LKŽₑ; kašė ”gammaldags träfästen för att montera dörrar” LKŽₑ – ”gammaldags dörrstöd av trä” LKA I 56; koklis ”rökkanal” LKŽₑ – ”öppning framtill på ugnen för att släppa ut rök (efter bakning täpps den till med tegel)” LKŽₑ; lanksta ”stockände med ett utskuret spår, lagd på marken och använd som stöd för en stöttning när en sned vägg riktas upp” LKŽₑ – ”stöd för en sned vägg, sträva” LKŽₑ; liūdė ”vattenpass” LKŽₑ – ”snickarredskap: ett litet lod på ett snöre för att kontrollera att ett föremål står lodrätt” LKŽₑ; liūka ”litet fönster (vanligen för ventilation)” LKŽₑ – ”rökkanal genom ugnen” LKŽₑ; pabragys ”skjul” LKŽₑ – ”förvaringsplats för agnar” LKA I 54; padanga ”förvaringsplats för agnar” LKA I 54 – ”skjul intill en byggnad, takskjul” LKŽₑ; padanginė ”skjul intill en byggnad, takskjul” LKŽₑ – ”förvaringsplats för agnar” LKA I 54; pamatas ”den första (lagd på marken eller på stenar), grundstock” LKA I 35 – ”stenar lagda under syll eller vägg” LKA I 35; pašalys ”skjul” LKŽₑ – ”förvaringsplats för agnar” LKA I 54; permetis ”stång under nocken som takstolarna är fästa vid” LKŽₑ – ”bjälke” LKŽₑ; pirtis ”badhus” LKA I 58 – ”rum för torkning av säd” LKA I 65; priekłuonis ”förvaringsplats för agnar” LKA I 54 – ”tillbyggnad vid loge, logtillbyggnad” LKŽₑ – ”byggnad för förvaring av hö” LKA I 57; prieraišas ”list eller bräda som håller fast halmen på taket” LKŽₑ – ”vidja för att binda fast halm vid läkten” LKŽₑ; pūsteris ”ugnens”},{ 84 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... öppning i ugnsluckan för luftinsläpp” LKŽₑ – ”ugnsgaller som släpper igenom aska och ger luft åt elden” LKŽₑ – ”nisch i ugnen där askan faller ned” LKŽₑ; ragavikas ”krysstöd som håller fast taknocken” LKŽₑ – ”en av brädorna som spikas fast vid takgaveln, vanligen korslagda upptill, för att hålla halmen på plats” LKŽₑ; sparas ”takstol” LKŽₑ – ”stöd, stöttning” LKŽₑ; stoginė ”skjul för redskap eller ved” LKŽₑ – ”lada vid stallet (byggnad för förvaring av hö eller halm)” LKA I 57, LKŽₑ; stūma ”bräda som stänger taköppningen i en rökstuga eller bastu” LKŽₑ – ”skjutregel” LKA I 40, LKŽₑ; šalidė ”agnbod” LKŽₑ – ”skjul vid logen för förvaring av småsaker” LKŽₑ; šiaudinė ”byggnad för förvaring av säd” LKŽₑ – ”skjul för halm” LKŽₑ; šiopa ”skjul, takskjul” LKŽₑ – ”höskjul under stallets tak” LKA I 57; švelys ”stock i byggnadens nedersta väggvarv” LKŽₑ – ”byggnadsstolpe, påle, som brädor spikas fast på eller där ändarna på väggstockarna fälls in” LKŽₑ; teblius ”stor borr” LKŽₑ – ”träplugg för att sammanfoga och förstärka stockar” LKŽₑ; užušalė ”skjul” LKŽₑ – ”bod” LKŽₑ; vartai ”del av ett staket eller en fålla som kan öppnas och stängas, grind” LKŽₑ – ”stor pardörr” LKŽₑ – ”dörr” LKŽₑ. Det finns betydligt färre polysema termer med identiska semer för plats (9 rader), t.ex.: čerenas ”ugnens överdel” LKŽₑ – ”ugnens botten, härd” LKA I 42, LKŽₑ; gobtūras ”bakugnens framsida” LKŽₑ – ”låg mur ovanpå ugnens front” LKŽₑ – ”litet tak över härden” LKŽₑ; kop-tūris ”bakugnens framsida” LKŽₑ – ”hål ovanför spisen för att släppa ut ånga” LKŽₑ; pečiopa ”fördjupning, hål i ugnens sida eller front för att ställa undan eller torka småsaker och hålla mat varm” LKŽₑ – ”plats vid sidan av härden där aska och glöd sopas ut ur bakugnen” LKŽₑ; pečiūra ”fördjupning, hål i ugnens sida eller front för att ställa undan eller torka småsaker och hålla mat varm” LKŽₑ – ”eldstad i bakugn” LKA I 44; pečka ”liten nisch i ugnsväggen” LKŽₑ – ”eldstad i bakugn” LKA I 44; prie­t vartis ”skjul vid stallet” LKŽₑ – ”inhägnad för boskap intill stall” LKA I 47; užlangė ”hylla ovanför fönstret” LKŽₑ – ”fönsterbräda på utsidan” LKŽₑ; vidupadė ”mitten av ugnens botten” LKŽₑ – ”mitten av ugnens ovansida” LKŽₑ. Några termer har identiska semer för form (4 rader), t.ex.: binkis ”stock med ben i stället för arbetsbänk” LKŽₑ – ”bänk murad vid ugnen, där man kan sitta eller ligga, liggbänk” LKŽₑ; gėvelis ”takets lodräta gavel, valm” LKŽₑ – ”två hopspikade stänger som sätts över nocken för att vinden inte ska slita bort halmen, nockkors, nockstöd” LKŽₑ; kaparas ”anordning Terminologija | 2009 | 16 85 ”för att lyfta tunga föremål, en hävstång” LKŽₑ – ”ett yxliknande verktyg för att hugga och hacka trädrötter” LKŽₑ; lota ”en ribba för att hålla halmen på plats när man täcker ett tak, ett lager” LKŽₑ – ”en bräda” LKŽₑ. En rad består av polysema termer som har sammansättningsmässigt identiska semer, till exempel: kaminyčia ”ett murat hus” LKŽₑ – ”den del av skorstenen som skjuter upp ovanför taket” LKŽₑ. En tredjedel av de polysema termerna med oklara betydelserelationer utgörs av metaforiska termer (62 termer). Det är termer med gemensamma sekundära semer som betecknar: a) yttre likhet (8 rader), till exempel: kepurė ”den översta stockvarvet i en stuga” LKŽₑ – ”en liten mur eller huv ovanför kokhällen” LKŽₑ; kumelys ”ett omkring 2 m långt, tandat träredskap som används vid taktäckning för att fästa läkten hårdare vid taksparrarna” LKŽₑ – ”en tandad bräda för att jämna till ett halmtak” LKŽₑ; liemuo ”en trädstam” LKŽₑ – ”huvuddelen av ett verktyg eller redskap” LKŽₑ; ožiukai ”korsformade träpinnar som håller fast taknocken, små taknockar” LKŽₑ – ”en anordning för sågning av ved” LKŽₑ – ”en anordning för att lägga flisor på vid taktäckning” LKŽₑ – ”en snickarsåg (med ram)” LKŽₑ – ”en viss anordning som placeras på cyklar för att transportera stockar” LKŽₑ; ožys ”takspärr” LKŽₑ – ”stöd eller stämp för en takspärr eller bjälke” LKŽₑ – ”en träbänk där föremål som ska täljas kan sättas fast” LKŽₑ – ”en bår för att bära tegel” LKŽₑ – ”en hyvel med dubbla järn” LKŽₑ – ”ställningar där en stock läggs vid manuell sågning av brädor” LKŽₑ – ”en viss anordning som placeras på cyklar för att transportera stockar” LKŽₑ – ”ställningar där en stock läggs vid manuell sågning av brädor” LKŽₑ – ”ett stativ med ben där timmer läggs för bearbetning” LKŽₑ; ožka ”en bår för att bära tegel” LKŽₑ – ”stänger som läggs på kälkarnas medar när stockar transporteras med krupa” LKŽₑ – ”byggnadsställning” LKŽₑ – ”en släde för att transportera stockar” LKŽₑ; šarkiukai ”korsvis hopspikade stänger som förstärker nocken på ett halmtak” LKŽₑ – ”ihoprullade halmknippen som används när man börjar täcka ett tak” LKŽₑ; žiogas ”ett trästativ, en bock” LKŽₑ – ”en stolpe som stöttar ett skjul” LKŽₑ; b) likhet i upptagen plats (5 rader), till exempel: ažužandės ”eldstaden i en bakugn” LKA I 44 – ”sidorna vid ugnsöppningen, bakom ugnsbänken” LKA I 44; kakta ”den främre övre delen av en ugn” LKŽₑ – ”den övre delen av ugnsöppningen, ugnsöppningen” LKŽₑ; papažastis ”eldstaden i en bakugn” LKA I 44 – ”den del av ugnen där askan hälls ut” LKŽₑ; užužandė ”den inre kanten av en bakugn intill ugnsfronten” LKŽₑ – ”kanten eller sidan av en trösklada” LKŽₑ; žandas ”en yxas sidodel, sida” LKŽₑ – ”öppningen framför ugnen” LKŽₑ; 86 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... c) likhet i funktion (2 rader), till exempel: padas ”golv” LKA I 37 – ”ugnsbotten av stampad lera eller tegel” LKA I 42; pamatas ”den nedersta delen av en byggnad, som hela byggnaden vilar på” LKŽₑ – ”ugnens botten” LKA I 43; d) emotionell-associativ likhet (18 rader), till exempel: boba ”en grund till ugnsbotten, bestruken med lera” LKŽₑ – ”en lodrät stolpe i en byggnad med stolpar (ett skjul), som sticker upp genom taket och i vilken ändarna på sparrarna är instuckna” LKŽₑ – ”en sådan anordning med en trissa för att lyfta tunga föremål” LKŽₑ; dugnas ”tak” LKA I 43 – ”botten” LKA I 42; gūžta ”hus, stuga, bostad” LKŽₑ – ”en urtagning i en stock där den tappade taksparren vilar” LKŽₑ; kiaulė ”en horisontell rökkanal från ugnen till skorstenen” LKŽₑ – ”en träkonstruktion inuti en bakugn eller riaugn, som bildar en öppning” LKŽₑ; lapė ”en träbit med ett urtag där föremålet som ska bearbetas sätts fast” LKŽₑ – ”en roterande vändskiva” LKA I 41, LKŽₑ; meška ”ett stort redskap med en tung ända för att slå ner pålar och stampa lera” LKŽₑ – ”en pinne som slås in i en arbetsbänk (hyvelbänk) för att stötta föremålet som hyvlas” LKŽₑ – ”en anordning för att lyfta stockar upp på en vagn” LKŽₑ – ”en anordning för att dreva” LKŽₑ – ”en bunt ris som används för att stampa en ugn” LKŽₑ; paišūrė ”ett hus för förvaring av hö” LKA I 57 – ”en liten, enkel stuga” LKŽₑ; žirgas ”en stång för taktäckning” LKŽₑ – ”en stång för att stötta en hässja, resa stolpar och annat” LKŽₑ. När det gäller polysemi hos folkliga byggtermer bör det framhållas att vissa termer uppvisar mer än ett av de nämnda fallen av polysemi, till exempel: buomas ”en stång som takläggaren står på” LKŽₑ – ”den del av ett halmtaks täckta yta som sträcker sig över en stång” LKŽₑ – ”en stock” LKŽₑ – ”en stång för att lyfta tunga föremål” LKŽₑ; butukas ”ett hjälpmedel” LKA I 39, LKŽₑ – ”det första rummet i ett badhus” LKA I 58 – ”en enkel förstuga med brädbeklädnad” LKA I 39; čerpė ”en takpanna av lera” LKŽₑ – ”en kakelplatta för att bygga en ugn, en kakelugn” LKŽₑ – ”en nisch i ugnsväggen, i spisen” LKŽₑ; čiukuras ”en takglugg, en rököppning” LKŽₑ – ”skorstenens topp, där röken kommer ut” LKŽₑ – ”en öppning i husets gavel (i valvet), en rökgång” LKŽₑ – ”takets högsta del, takåsen” LKŽₑ – ”bakugnens valv” LKŽₑ; diendaržis ”ett djurhus, en lada” LKŽₑ – ”en inhägnad för djur utomhus, en fålla” LKŽₑ – ”en vanligen täckt djurfålla intill eller mellan ladugårdsbyggnader” LKA I 46; kluonas ”golv” LKA I 37 – ”ugnens botten” LKA I 43 – ”stampat golv i en trösklada, botten, golvyta” LKŽₑ; grinyčia ”bostad, stuga” LKŽₑ – ”rökeri” LKŽₑ – ”en liten stuga, ett litet rum” LKŽₑ; kamara ”ett rum i en bondstuga eller ett förrådshus där olika produkter och föremål förvaras, ett skåp, ett lager” LKŽₑ – ”det första rummet i ett badhus” LKA I 58 – ”gästrummet i en bystuga” LKŽₑ – ”ett rum” LKŽₑ – ”ett sovrum” Terminologija | 2009 | 16 87 (vanligen vid ladan)“ LKŽė; kaniūklėlė ”häststall, stall“ LKŽė – ”svinstall“ LKŽė – ”enkel stuga“ LKŽė; kuheis ”hammare“ LKŽė – ”krok inslagen i dörrposten“ LKA I 56 – ”träredskap för att slå, stampa, tröska“ LKŽė; namas ”bostadshus“ LKA I 34, LKŽė – ”fristående liten byggnad med spis för sommaren“ LKŽė – ”farstu“ LKŽė – ”stall under samma tak som bostadshuset“ LKA I 49, LKŽė; padanginė ”skjul, takskydd intill en byggnad“ LKŽė – ”plats för förvaring av agnar“ LKA I 54 – ”byggnad för höförvaring“ LKA I 57; padas ”jordgolv“ LKA I 37 – ”plats i en byggnad där säd förvaras och tröskas“ LKA I 53, LKŽė – ”ugnens nedre del, stampad av lera eller lagd med tegel“ LKA I 42; pamatas ”den nedre delen av en byggnad, som hela byggnaden vilar på“ LKŽė – ”ugnens botten“ LKA I 43 – ”den första, grundläggande stocken som läggs på marken eller på stenar“ LKA I 35 – ”stenar lagda under en takås eller vägg“ LKA I 35; pašalys ”takskägg“ LKŽė – ”plats för förvaring av agnar“ LKA I 54 – ”byggnad“ LKŽė – ”plats längs byggnadens yttervägg“ LKŽė – ”hörn, vrå“ LKŽė; pečiukas ”brödugn och värmeugn för rummet“ LKA I 42 – ”uppvärmd bastuugn byggd av stenar“ LKA I 59 – ”nisch med lucka i ugnen för att hålla mat varm, ugnsfack, förvaringsfack“ LKŽė; permetis ”stång längs nocken, i vilken taksparrarna är fästa“ LKŽė – ”tvärgående stång som förbinder bockarna“ LKŽė – ”bjälke“ LKŽė; ragavuikas ”den sluttande delen av takgaveln“ LKŽė – ”takets kant“ LKŽė – ”korsstycke som håller fast taknocken“ LKŽė – ”en av brädorna som spikas fast vid takgaveln, vanligen korslagda upptill för att hålla halmen på plats“ LKŽė; riūmas ”stort, vackert och ståndsmässigt bostadshus“ LKA I 34 – ”gård“ LKŽė – ”husets väggar, knut“ LKŽė – ”bostadshus medan det ännu byggs, utan tak och inredning“ LKA I 34; stulpas ”sädeslada“ LKŽė – ”höskulle“ LKŽė – ”staketstolpe, påle“ LKŽė – ”skorstenens lodräta del (från den vågräta delen till toppen)“ LKŽė – ”höskulle“ LKŽė; šalidė ”agnarum“ LKŽė – ”skjul vid trösklogen för förvaring av småsaker“ LKŽė – ”plats för att stapla säd eller hö“ LKA I 55, LKŽė – ”plats i trösklogen där halm och hö staplas“ LKŽė; šiopa ”skjul, takskydd“ LKŽė – ”tak över stallet för höförvaring“ LKA I 57 – ”skjul för förvaring av tröskverkets drivhjul, maskinhus“ LKŽė – ”någon mindre och enklare byggnad för olika ändamål“ LKŽė – ”takskydd för lagring av halm, hö och lin, lada“ LKŽė; užlos ”farstuns tak i bostadshuset“ LKA I 36, LKŽė – ”farstuns tak i bostadshuset“ LKA I 36, LKŽė – ”loftet i ladan“ LKA I 48 – ”ladans tak“ LKA I 48 – ”taket ovanför ladans förstuga“ LKA I 48 – ”loftet i stugan“ LKŽė – ”stugans tak“ LKŽė – ”farstuns loft“ 88 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... ” LKŽė – ”plats på taket i ladan eller framför ladan, loft“ LKŽė; vazaunė ”litet skjul vid ladans gavel för att lägga upp väggmaterial“ LKA I 57 – ”utrymme för höförvaring, lada“ LKŽė – ”utrymme för förvaring av vagnar, slädar, jordbruksredskap, seldon och dylikt, vagnslider“ LKŽė; viškos ”ladans loft“ LKŽė – ”utrymme ovanför ladans loft“ LKŽė – ”utrymme ovanför magasinets tak“ LKŽė – ”utrymme ovanför förstugan till magasinet“ LKŽė – ”utrymme ovanför farstuns tak“ LKŽė – ”utrymme ovanför förrådets tak“ LKŽė – ”utrymme ovanför stugans tak, loft“ LKŽė – ”farstuns tak“ LKŽė. H O M O N Y M A T E R M E R En liten grupp termer bör urskiljas, vilka uppvisar tillfälliga yttre likheter eller där sambanden mellan betydelserna är svåra att fastställa exakt. Sådana termer betraktas som homonyma. Homonyma termer utgör en liten del av alla de termer som behandlas – 2,5%. Först och främst bör semantiska homonymer urskiljas i denna grupp. Enligt E. Jakaitienė ”beror uppkomsten av semantiska homonymer på olika semantiska förändringar av ord, till följd av vilka sambandet mellan betydelserna hos ett polysemt ord helt bryts. Detta sker antingen när betydelseförändringar hos ett ord helt fjärmar tidigare närliggande betydelser från varandra, eller när en betydelse försvinner som utgjorde den förbindande länken i en kedja av flera betydelser hos ett polysemt ord” (Jakaitienė 2010: 108). I det undersökta materialet bör endast termer utan påtagliga betydelsesamband betraktas som semantiska homonymer, exempelvis klėtka ”fönsterglas“ LKŽė – klėtka ”måttenhet för takspån (10 buntar takspån)“ LKŽė. En annan grupp homonyma termer utgörs av ordbildningshomonymer. Det är ”ord vars uttryckssida blir likartad till följd av de ordbildningsprocesser som äger rum i språket” (Jakaitienė 2010: 106). Enligt Jakaitienė ”uppkommer ordbildningshomonymer genom tre möjliga ordbildningssätt: 1) när ord bildas med samma affix från helt icke-homonyma grundord, vars rötter råkar sammanfalla; 2) när ordbildningsprocessen kräver vissa fonetiska förändringar av roten; 3) när ord som tillhör helt olika ordbildningstyper bildas (Jakaitienė 2010: 106).” Främst bör termer med sammanfallande fonetiska rötter eller stammar nämnas (3 rader), exempelvis: lipinė (< lipti ”fastna, haka fast vid något“ LKŽė) ”liten stuga hopsatt av något“ LKŽė – lipinė (< lipti ”gå, klättra“ LKŽė) ”bräda eller liten trappa för att klättra över ett staket“ LKŽė; sąvarstė (< verti ”göra (öppna eller stänga)“ LKŽė) ”gammal träregel för dörr“ LKA I 56 – sąvarstė (< verti ”sticka, stöta“ LKŽė) ”en av de förstärkande ribborna som läggs på“ Terminologija | 2009 | 16 89 båda sidorna av trösklogens vägg“ LKŽₑ; varas (< verti ”sticka, stöta“ LKŽₑ) ”stång för att göra ett staket, stör, grindbom“ LKŽₑ – varas (< verti ”göra (öppna eller stänga)“ LKŽₑ) ”gammal träregel för dörr“ LKA I 56. Två homonymrader består av termer med sammanfallna rötter, t.ex.: kaistis (< kaisti 1. ”skala, skrapa”, 4. ”gräva” LKŽₑ) ”spade” LKŽₑ – kaistis (< keisti 1. ”stöta, stampa”, 7. ”sprida” LKŽₑ) ”skjutbar spridare” LKA I 41, LKŽₑ; laužas (< lūžti ”gå sönder i bitar av böjning eller tryck” LKŽₑ) ”ett gammalt, krokigt hus, en koja” LKŽₑ – laužas (< laužti ”dela i bitar genom att böja” LKŽₑ) ”bräckjärn, stång, hävstång” LKŽₑ. Som framgår förekommer vissa av dessa homonyma termer i samma uppslagsgrupper. Med hänsyn till de olika grundordens betydelser bör dessa termer dock betraktas som ordbildningshomonymer. Bland de homonymer som behandlas förekommer etymologiska, det vill säga homonymer med olika ursprung, homonymer. Termerna i denna grupp uppvisar yttre likheter också till följd av olika fonetiska förändringar (4 rader), exempelvis: ėvelis (< gėvelis) ”den lodräta takgaveln, valv“ LKŽₑ, ”två hoppspikade ribbor som fästs vid nocken så att vinden inte river loss den, takryttare, takryttare“ LKŽₑ – ėvelis (ty. Hebel) ”stång, hävstång“ LKŽₑ; lušokas ”dörrpost“ LKŽₑ – lušokas (< lušėkas) ”öppning för rökutsläpp“ LKŽₑ; pantas (< la. pants) ”höskulle, förlas, nampusė“ LKŽₑ – pantas (< pinti 1. ”göra ett föremål genom att fläta in något“) ”tvärbjälke som förbinder byggnadens sparrar, taksparrar“ LKŽₑ; skliautas ”himlen“ LKA I 43, LKŽₑ – skliautas (< skliutas) ”yxa med brett blad för att hugga eller forma mönster“ LKA I 88. SLUTSATSER 1. Den polysema folkliga byggterminologin består av termer som är förbundna genom olika slags relationer. Gruppen av polysema termer som betecknar närliggande begrepp utgörs huvudsakligen av termer med särskiljande semer för tillhörighet, ändamål och sammansättning. 2. En betydande del av de polysema termerna utgörs av termer som är förbundna genom associativa relationer. Medlemmarna i sådana par av polysema termer motiveras av benämningarna på de andra medlemmarna. Gruppen av metonymiska termer består främst av polysema termer som är förbundna genom helhets- och delrelationer. Minst vanliga är termer som är förbundna genom relationen mellan material och produkt eller genom relationen mellan verktyg och resultatet av en handling. 3. Gruppen av polysema termer som är förbundna genom metaforiska relationer består av vanliga termer som betecknar byggbegrepp, förbundna genom semer för yttre form, ändamål, sammansättning och associativ likhet, samt metaforiska termer. 90 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos... 4. En stor del av de polysema termerna utgörs av termer med oklara betydelserelationer. Polysema termer med olika betydelsekärnor har främst gemensamma drag i betydelsernas periferi, vilka betecknar ändamål, plats, form och sammansättning. Metaforiska polysema termer har gemensamma sekundära semer som betecknar yttre likhet, likhet i den plats som upptas, likhet i ändamål och associativ likhet. 5. I gruppen homonyma termer dominerar avledningshomonymer, vilka utgörs av termer med fonetiskt sammanfallande rot eller stam. Etimologiska homonymer förekommer betydligt mer sällan. KÄLLOR OCH LITTERATUR LKŽ: Lietuvių kalbos žodynas. Kaunas. 1947, T.1. Vilnius, 1969, T.2. Vilnius, 1956, T.3. Vilnius, 1957, T.4. Vilnius, 1959, T.5. Vilnius, 1962, T.6. Vilnius, 1966, T.7. Vilnius, 1970, T.8. Vilnius, 1973, T.9. Vilnius, 1976, T.10. Vilnius, 1978, T.11. Vilnius, 1981, T.12. Vilnius, 1984, T.13. Vilnius, 1986, T.14. Vilnius, 1991, T.15. Vilnius, 1995, T.16. Vilnius, 1996, T.17. Vilnius, 1997, T.18. Vilnius, 1999, T.19. Vilnius, 2002, T.20. LKŽ, 2005: Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002). Vilnius. Interneto prieiga: <http:// www.lkz.lt>. LKA I 1977: Lietuvių kalbos atlasas 1. Lek­sika, Vilnius. Gudavičius A. 2007: Gretinamoji semantika, Šiauliai. Jakaitienė E. 2010: Leksikologija. Vilnius. Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius. Keinys St. 1980: Terminologijos abėcėlė. Vilnius. LKE 1999: Lietuvių kalbos enciklopedija. Vilnius. Stunžinas R. 2008: Variantiniai statybos liaudies terminai Lietuvių kalbos žodyne – Terminologija 15, 111–131. Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija. Vilnius. Головин Н. 1987: Лингвистические основы учения о терминах, Москва. Гринев С. 1990: Введение в терминоведение, Москва. POLYSEMA OCH HOMONYMA FOLKLIGA BYGGBETECKNINGAR Denna artikel behandlar 350 fall av polysemi och homonymi inom folklig byggterminologi som presenteras i Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Lithuanian) (LKŽ) och Lietuvių kalbos atlasas (Atlas of the Lithuanian Language) (LKA). Termer med betydelser som hänger samman betraktas som polysema, medan termer med tillfällig fonetisk likhet betraktas som homonyma. Den överväldigande majoriteten av de undersökta termerna är polysema. Homonyma termer utgör mindre än 3 procent av de undersökta termerna. Den folkliga byggterminologins polysema termer består av termer som är förbundna genom olika slags relationer. Den största gruppen polysema termer som betecknar likartade begrepp utgörs av termer med särskiljande semer för ändamål (namas ’bostadshus’ LKA I 34, LKŽe – ’en separat liten byggnad med spis som används på sommaren’ LKŽe), kvalitet (abarės ’djurstall’ LKA I 50 – ’ett stort kostall’ LKA I 50), sammansättning (grinda ’trägolv’ LKŽe – ’lergolv’ LKŽe) och beroende (krosnis ’spis för uppvärmning av huset och bakning av bröd’ LKA I 42 – ’spis i en lada för torkning av spannmål’ LKA I 65). Termer med olika associativa relationer utgör en stor grupp polysema termer. Terminologija | 2009 | 16 91 Betydelserna hos termerna i denna grupp motiveras av andra termers betydelser utifrån likhet eller logiskt samband. Gruppen omfattar termer med metaforiska eller metonymiska relationer. Undergruppen metonymiska termer består främst av polysema termer med helhet–del-relationer (gryčia ”ena änden av ett boningshus” LKA I 34, LKŽe – ”ett helt boningshus” LKA I 34). Undergruppen polysema termer med metaforiska relationer består av vanliga termer och metaforiska byggtermer som har likheter i formen (čerpe ”kakel för byggande av en spis” LKŽe – ”nisch i spisens vägg” LKŽe), ändamålet (durelės ”bakdörren till ett boningshus” LKŽe – ”spislucka” LKŽe) eller sammansättningen (grendymas ”lergolv” LKA I 37 – ”spisgolv” LKA I 43). Polysema termer med oklara betydelserelationer utgör en annan stor grupp. Sådana termer har en annan betydelsekärna men likartade drag i den perifera betydelsen, vilka anger användningssätt (pamatas ”grundstock” LKA I 35 – ”stenar under en vägg” LKA I 35), plats (užlangė ”hylla ovanför ett fönster” LKŽe – ”fönsterbräda på utsidan” LKŽe) eller form (lota ”stång för att pressa halm vid taktäckning” LKŽe – ”bräda” LKŽe). Polysema metaforiska termer har gemensamma sekundära semer som betecknar yttre likhet (kepurė ”den översta stockvarvet på husets fyra väggar” LKŽe – ”huv ovanför spisen” LKŽe), lägeslikhet (žandas ”sidan på ett verktyg” LKŽe – ”öppning intill spisens kokplatta” LKŽe), likhet i användning (pamatas ”den nedersta delen av en byggnad” LKŽe – ”spisens botten” LKA I 43) eller associativ likhet (žirgas ”stång för taktäckning” LKŽe – ”stång för att stötta upp en torkställning” LKŽe). Avledda homonymer med fonetisk överensstämmelse mellan rötter eller stammar dominerar bland homonyma termer: lipinė (< lipti ”fastna vid något” LKŽe) ”en liten stuga hopsatt av olika delar” LKŽe – lipinė (< lipti ”kliva över, klättra” LKŽe) ”en planka eller trappsteg för att ta sig över stängslet” LKŽe. Etymologiska homonymer är betydligt ovanligare: pantas (< lettiska pants) ”höförvaring” LKŽe – pantas (< pinti 1. ”fläta, väva”) ”sparre som förbinder takbjälkar i en byggnad” LKŽe). Mottaget 2009-11-20 Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT–10308 Vilnius E. paštas: [email protected] 92 Robertas Stunžinas | Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos...