Tarptautinė mokslinė konferencija „No vārda līdz vārdnīcai“

Internationell vetenskaplig konferens Från ord till ordbok ANITA BUTĀNE LU:s institut för lettiska språket AUŠRA RIMKUTĖ Institutet för litauiska språket Den 22–23 februari 2010 hölls i Riga den internationella vetenskapliga konferensen No vārda līdz vārdnīcai (Från ord till ordbok), tillägnad 137-årsdagen av lingvisten Janis Endzelīns födelse. Institutet för lettiska språket vid Latvijas universiteto agentūra Latvijas universiteto anordnar varje år en konferens tillägnad akademikern. Vid konferensen behandlades huvudsakligen frågor inom lexikografi och terminografi, och erfarenheter av ordboksarbete utbyttes. Föredragen hölls på lettiska, litauiska och ryska. En samling konferensabstract publicerades. Konferensen öppnades av Lettlands universitets rektor Marcis Auzinis (Mārcis Auziņš), som höll ett välkomsttal. Ilga Jansone (Ilga Jansone), chef för Institutet för lettiska språket, gav en översikt över de arbeten inom lettisk lingvistik som publicerats 2009 och presenterade de senaste ordböckerna. Sarma Kļaviņas (Sarma Kļaviņa, Riga) föredrag handlade om Karlis Mīlenbachs handskrivna Lettiska språkets ordbok, som redigerades och kompletterades av Janis Endzelīns. Ieva Zuicena (Riga) talade om de förtjänster som korresponderande ledamoten av Lettlands vetenskapsakademi, professor Laimdots Ceplītis (Laimdots Ceplītis, 1930–1992), gjort för lettisk lingvistik och berörde kortfattat hans viktigaste arbeten. Lingvisten ägnade den största delen av sina år som forskare – hela 28 år – åt lexikografi och den första stora ordboken över det lettiska språket. Fram till sin död var han ansvarig redaktör för Ordbok över standardlettiska (Latviešu literārās valodas vārdnīcas) (från första till åttonde bandet). Föredragshållaren gav också information om hur ordboken utarbetades, dess struktur och kvalitet. 178 A. Butāne, A. Rimkutė | Tarptautinė mokslinė konferencija No vārda līdz... Renatė Silinia-Pinikė (Renātė Siliņa-Piņķe, Ryga) behandlade namnen på bönder i Vidzeme under första hälften av 1600-talet. Gita Elksnytės (Gita Elksnīte, Liepoja) och Elga Skrūzmanės (Elga Skrūzmane, Ryga) föredrag handlade om skriftspråket på 1600-talet, så som det dokumenteras i G. Mancelos (G. Mancelis) ordbok ”Lettus” (1638) och predikosamlingen ”Postilla” (1654). Mirosław Jankowiak (Mirosław Jankowiak, Varšuva) undersökte lexikonet i polacken Jan Kunovskis verk Ekspedycyja inflantska 1621 roku. Lienė Markus-Narvila (Liene Markus-Narvila, Liepoja) behandlade vilka typer av dialektordböcker som har getts ut i Lettland. Hon beklagade att det inte finns många och att de inte är utförliga, och medgav att man borde ta itu med dem inom en nära framtid; man skulle exempelvis kunna sammanställa ordböcker över familjespråk, stadsspråk och liknande. Enligt föredragshållaren borde även sociolingvister intressera sig för detta. Brigita Bušmanė (Brigita Bušmane, Ryga) talade också om dialektfrågor. Ilze Štrausa (Ilze Štrausa, Ryga), Dacė Strelėvica-Uošinia (Dace Strelēvica-Ošiņa, Ryga), Vineta Ernstsonė (Vineta Ernstsone, Ryga), Maija Brėdė (Maija Brēde, Ryga) och Daiga Straupeniecė (Daiga Straupeniece, Liepoja) undersökte olika andra aspekter av lettiskan. Baiba Bankava och Ojārs Bušs (Ojārs Bušs, Ryga) höll ett föredrag om eponymer. I Ilgos Miglos (Ilga Migla, Ryga) föredrag undersöktes fraseologismer, liknelser och ordspråk med orden koks ”träd” och zars ”gren”, vilka förekommer i ordböcker från olika århundraden. Laimduota Uolderė (Laimdota Oldere, Ryga) behandlade adjektivet labs ”god”s semantik, och Arija Uozuola (Ārija Ozola, Ryga) analyserade adjektivet dižs ”stor”. Anitra Ruožė (Anitra Roze, Ryga) undersökte i sitt föredrag semantiken och bruket i lettiskan hos orden bēš, blonds, brunets, šatens, som betecknar en viss nyans av brunt. Vineta Puorinia (Vineta Poriņa, Ryga) tog upp tvåspråkighetens problem i Lettland under 2000-talets första decennium, medan Janis Sylis (Jānis Sīlis, Ventspilis), med betoning på vikten av kunskaper i engelska som lingua franca, behandlade svårigheterna med att sammanställa lettisk-engelska parlörer på 2000-talet. Föredragshållaren nämnde också det ökade inflytandet från engelskan på lettiskan, särskilt i början av 2000-talet. I Viesturs Šulcs (Viesturs Šulcs, Ryga) och Inese Ėdelmanės (Inese Ēdelmane, Ryga) gemensamma föredrag talades det om databasen för Lettlands nationella botaniska nomenklatur – dess struktur, beståndsdelar och omfattning. Enligt föredragshållarna underlättar en sådan databas för botanisk nomenklatur analysen av termer. Terminologija | 2010 | 17 179 Juris Baldunčikas (Juris Baldunčiks, Ventspilis) påpekade att livet blir alltmer otänkbart utan internet och att det därför behövs en elektronisk lexikografisk resurs med inte bara ordförklaringar utan även utförlig språklig information. En sådan databas för lettiska (Leksipēdija) kan enligt föredragshållaren skapas efter Vikipedijos förebild (genom att tillämpa principen om demokratiskt samarbete och garantera vetenskaplig kontroll). Eduardas Cauna (Eduards Cauna, Ryga) betonade i sitt föredrag att journalister, översättare, redaktörer och korrekturläsare ofta stöter på problemet att det saknas en enda elektronisk resurs att förlita sig på, där de kan hitta det ord de behöver, se hur det stavas, hitta synonymer och motsvarigheter på andra språk samt kommunicera med andra språkanvändare och specialister. En prototyp till en sådan ordbok är Leksikonas (www.leksikons.lv). Mario Baltinio (Māris Baltiņš, Ryga) föredrag handlade om den lettiska terminologins historia i början av 1900-talet. Föredragshållaren berättade att en stor del av det lettiska folket lämnade sitt hemland våren 1915 på grund av kriget – de intellektuella flyttade från Riga till Moskva och Sankt Petersburg. Många kulturarbetare publicerade sina verk i tidningen Dzimtenes Atbalss (Tēvynes aidas), som gavs ut i Moskva (1915–1918). I denna tidning, som var viktig för det lettiska folket, diskuterades behovet av en egen terminologi, särskilt inom utbildningsområdet, så att lettiska termer skulle användas. Dessa diskussioner förberedde idéhistoriskt allmänheten för att bilda en terminologikommission 1919. Akademikern Valentina Skujina (Valentīna Skujiņa, Ryga) behandlade uppfattningen om och bruket av nybildningar i artiklar från 2000-talet. Hon definierade vad en nybildning är och tog upp den synonymt använda termen neologizmas. Konferensen hade också ett stort antal språkvetare från Institutet för det litauiska språket bland deltagarna. Professor Grasil da Blažienė redogjorde för det preussiska namnmaterialet i den lettiske språkforskaren J. Endzelynas verk Senprūšu valoda. Ievads, gramatika un leksika (1943). Danutė Liutkevičienė höll ett föredrag om Bendrinės lietuvių kalbos žodyną, som sammanställs av lexikografiska centret vid Institutet för det litauiska språket. Ordboken kommer att vara en normerande publikation för allmänheten, vars främsta syfte är att återge ett korrekt bruk av orden i det moderna standardspråket. Ordboksredaktörerna strävar efter största möjliga systematik. Med utgångspunkt i traditionerna för sammanställning av ordböcker över modern litauiska strävar de efter att Bendrinės 180 A. Butāne, A. Rimkute | Tarptautinė mokslinė konferencija No vārda līdz... ordboken över det litauiska språket ska moderniseras stegvis och orienteras mot den moderna lexikografin för andra språk. Dessutom håller databasen för denna ordbok på att färdigställas. Vilija Sakalauskienė behandlade ordböcker över litauiska dialekter och principerna för deras sammanställning. Enligt forskaren är det huvudsakliga syftet med att sammanställa dialektordböcker att dokumentera den äldre generationens ordförråd, så att dialekternas lexik upp kan undersökas ingående, dess system beskrivas och dialektordens funktion kartläggas. Därför bör det huvudsakliga källmaterialet för en dialektordbok vara levande språk och dialektmaterial; i enskilda fall, när fakta om perifera dialekter på utdöende dokumenteras, kan tryckta texter användas. Skönlitterära verk bör inte vara källor till dialektordböcker. Rima Bacevičiūtė talade också om dialektordböcker. Hennes föredrag ägnades huvudsakligen åt principer och problem vid återgivningen av dialektordböckernas fonetiska särdrag (vokallängd, kvalitativa vokalvarianter, positionsvarianter av diftonger, konsonanternas mjukhet, koartikulationsprocesser och prosodiska element). Efter att ha gått igenom hur dessa särdrag återspeglas i ordböckerna drog lingvisten slutsatsen att författarna redovisar dem med varierande detaljrikedom, och att skillnaderna främst beror på faktorer som rör dialektens struktur, textens syfte och mottagare samt praktiska tryckmöjligheter. I sitt föredrag Den östlitauiska handskrivna ordboken (RtŽ) – en lexikalisk källa till den akademiska ”Litauiska språkets ordbok” tog Vidmantas Kuprevičius upp vissa frågor om betydelsen och ursprunget hos ord från den östlitauiska handskrivna ordboken som införlivats i Litauiska språkets ordbok. Aušra Rimkutė höll ett föredrag om de religiösa termerna i prästen Juozas Laukaitis Lilla katekes för barn. I katekesens tre utgåvor används inte bara litauiska religiösa termer, utan också lånord. De flesta religiösa termer i katekeserna används synonymt; vanligen ges den litauiska termen företräde. Regina Kvašytė (Šiauliai) förklarade med utgångspunkt i litauiska och lettiska vad ekvivalentlös lexik är, ofta helt enkelt kallad nationella realia. Enligt föredragshållaren är detta unika element i materiell och andlig kultur som är karakteristiska för ett visst folk, land eller en viss världsregion och som oftast saknar motsvarigheter (ekvivalenter) i andra kulturer och språk. Intressant nog är detta lexikala skikt särpräglat och inte lika välbekant ens för det egna språkets talare. Terminologija | 2010 | 17 181 Under den två dagar långa konferensen talade och diskuterade man framför allt problem inom litauisk och lettisk lexikografi, utbytte erfarenheter av att sammanställa ordböcker, särskilt dialektordböcker, och av datorstödd terminologihantering samt presenterade olika databaser. Man glömde inte heller bort språkets problem under 2000-talet. Nästa konferens, tillägnad akademikern Jānis Endzelīns, hålls år 2011. Mottaget 2010–09–14 Anita Butāne LMA Terminoloģijas komisija, LU Latvių kalbos institutas E. paštas [email protected] Aušra Rimkutė Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post [email protected] 182 A. Butāne, A. Rimkutė | Tarptautinė mokslinė konferencija No vārda līdz...