The role of cognitive modelling in general and that of frames in particular in terminology theory and practice

Den kognitiva modelleringens roll i allmänhet och ramars roll i synnerhet inom terminologiteori och terminologisk praktik WILLY MARTIN Forskargruppen för lexikologi/terminologi Vrije Universiteit Amsterdam 1. INLEDNING OCH ÖVERSIKT I denna artikel avses med kognitiv modellering den systematiska representationen av kunskap inom ett visst ämne eller kunskapsområde. Här används termen modell som en bakgrund mot vilken, eller ett system med vars hjälp, kunskap kan organiseras. En TD (terminologisk databas) betraktas bland annat som en beskrivning av ett kunskapsområde med hjälp av en terminologi. En terminologisk ordbok, till skillnad från en terminologisk databas, betraktas som sekundär i förhållande till den senare; med andra ord betraktas ordböcker som härledningar (gränssnitt) från underliggande databaser. Artikeln består av tre delar. För det första urskiljs och illustreras olika nivåer av kognitiv modellering. För det andra diskuteras ett rambaserat tillvägagångssätt för en av nivåerna, nämligen termernas/begreppens nivå. För det tredje och slutligen prövas det förespråkade tillvägagångssättet mot en uppsättning viktiga terminologiska frågeställningar, för att kunna placera in och utvärdera det. 2. NIVÅER AV KOGNITIV MODELLERING För att fungera väl (så att kunskap lätt kan förvärvas och användas på lämpligt sätt) behöver, vill jag hävda, en TD organiseras på minst tre nivåer, nämligen: • domännivån, • databasnivån och • term-/begreppsnivån. I det följande behandlar jag därför • domänmodellering (modellering på den högre nivån, den så kallade makrostrukturella nivån); Terminologija | 2010 | 17 21 • datamodellering (modellering på mellannivån, det vill säga entiteterna och relationerna i en databas, den så kallade mediostrukturella nivån); • term-/begreppsmodellering (modellering på den lägsta nivån, det vill säga termerna och begreppen, den så kallade mikrostrukturella nivån). För att klargöra vad som avses kommer jag i följande avsnitt att illustrera de respektive nivåerna en i taget. 2.1. Domänmodellering Om en terminologisk databas är avsedd att hantera kunskap och dess förvaltning, måste den tillhandahålla en modell som representerar hur ”(sub)världen”, det vill säga domänen, är organiserad/strukturerad. Så är exempelvis inom medicin ett grundläggande begrepp, nämligen sjukdom (nosologi i figur 1 nedan), det som strukturerar hela fältet. Det är den centrala organiserande principen inom denna ”värld”. Om man här talar om kroppsdelar beror det på att de påverkas eller kan påverkas; detsamma gäller organismer. Terapeutiska procedurer är meningsfulla endast när de hänför sig till sjukdomar, liksom symtom (fynd), orsaker (etiologi) osv. Allt inom den medicinska världen är direkt eller indirekt (via andra begrepp) knutet till det centrala begreppet sjukdom. Mängden och detaljnivån i informationen om andra begrepp bestäms av denna direkta eller indirekta relation. Domänmodellering är därför a conditio sine qua non, utan vilken det är omöjligt att konstruera en terminologisk databas. Figur 1 visar en förenklad schematisk framställning av sådan domänmodellering inom medicin [för fler detaljer, se Martin e.a. 1991]. Som man kan se är alla huvudkategorier centripetalt relaterade till sjukdom (nosologi): anatomi (MEMF) och organismer genom relationen ”påverkar”, etiologi genom relationen ”orsakas av”, fynd genom relationen ”symtom”, terapeutiska procedurer genom relationen ”behandlar” osv. Den medicinska domänen är alltså typiskt en väl avgränsad och centraliserad domän: en domän med en central/kärnkategori till vilken alla andra kategorier är relaterade. Det säger sig självt att om man tar samma objekt och placerar dem i en annan domän (”läkemedel” inom medicin jämfört med samma kategori inom farmaci) förändras fältets struktur samt mängden och karaktären hos den kunskap som bör uttryckas. Detta är bland annat ett av skälen till att domänmodellering är avgörande när man påbörjar konstruktionen av en TD och arbetar med kunskapsrepresentation. 22 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... Figur 1: Exempel på en ”avgränsad”, centraliserad domän (medicin) Alla domäner uppvisar dock inte samma slags struktur. I figur 2 ges exempelvis ett exempel på domänen utbildningssystem, som har en inbäddad struktur, likt en lök. Där kan man hävda att alla lager tillsammans bildar helheten (löken) och att man därför inte kan begränsa sig till exempelvis det innersta lagret, utan måste välja från alla lager (cirklar) om man vill greppa utbildningssystemens domän som helhet. Som de föregående exemplen visar är ämnesområden/domäner inte alltid ordnade hierarkiskt (enligt relationerna ”är en” eller ”är del av”), vilket man kanske skulle förvänta sig vid första anblicken på grund av biologiska modeller med sin strikta taxonomiska ordning. Dessutom är domäner ibland ganska otydliga. Medan den behandlade domänen medicin är tämligen väl avgränsad, är domänen affärsverksamhet mycket mindre tydligt avgränsad, vilket figur 3 illustrerar. Även om man kan se att domänen affärsverksamhet innebär samspel mellan ett företag och både dess externa partner och dess interna delar (P = produktionsavdelning, F = ekonomiavdelning, S = försäljningsavdelning, A = administrationsavdelning) och även om försäljning i båda samspelen Terminologija | 2010 | 17 2 3 Figur 2: Exempel på en lökliknande organiserad domän (utbildningssystem) Figur 3: Exempel på en diffus, centraliserad domän (affärsverksamhet) (affärsverksamhet) och (industriella) partner/delar kommer först, men domänen som sådan förblir diffus, även om den är centralt organiserad. Oavsett domän är god insikt i fältets super- eller makrostruktur en nödvändig förutsättning både för att bättre avgränsa själva ämnesområdet och för att organisera/representera kunskap inom det fältet med hjälp av en TD. 24 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... 2.2. Datamodellering Med datamodellering avser jag här modellering av data såsom i en databas, vilket innebär definitionen av entiteterna i modellen och deras relationer (t.ex. termer, begrepp, kollokationer och de relationer/länkar som finns mellan dem) och definitionen av datakategorierna för de olika entiteterna (både attributen och [deras värdedomäner]). I en datamodell måste man nämligen inte bara klargöra vad man vill representera ur innehållssynpunkt (se 2.1 ovan: den allmänna ramen eller makrostrukturen för den värld/domän som ska representeras), utan också hur man ska göra det: med hjälp av vilka formella objekt, entiteter och relationer. I ett projekt kallat DOT (förkortning för nederländska Databank OverheidsTerminologie: Databas för offentlig förvaltningsterminologi; se Maks e.a. 2000 och Maks e.a. 2001) behövde systemet följande entiteter: begrepp, termer, kollokationer och länkar, för att representera termer, användningen av termer i kollokationer, relationer mellan termer såsom (nära)synonymi, (nära)ekvivalens och liknande. Figur 4 kan ge en uppfattning om vad som avses. Som man kan se används olika grafiska former för att skilja mellan: begrepp (C), termer (T) och kollokationer (COLL). Dessutom görs en tydlig åtskillnad (se den horisontella streckade linjen) mellan termer och begrepp, vilket innebär att begreppsentiteter motsvarar semantiska enheter som uttrycks med ett eller flera termer på ett eller flera språk. Termentiteter representerar en term tillsammans med dess fullständiga språkliga beskrivning, inklusive dess användning. Kollokationsentiteter gör detsamma för kollokationer. Det finns också flera slags länkar: både explicita (de heldragna linjerna i schemat) och implicita länkar (de streckade linjerna). Ett exempel på en explicit länk (en som terminologen måste fylla i uttryckligen) är länken mellan ett begrepp och en term, eller mellan ett begrepp och ett begrepp (med värden såsom NEARSYN, HYPER, HYPO, REL(ATED)). Implicita länkar är länkar som systemet kan härleda automatiskt: eftersom termer är länkade till begrepp och pragmatiska värden anges för varje Terminologija | 2010 | 17 25 Figur 4: Entiteter, länkar och relationer i DOT (baserat på Maks e.a. 2000, se även Maks e.a. 2001 för mer information) Termen behöver relationerna mellan termer (både inom och mellan språk) inte nämnas uttryckligen, utan de kan ’beräknas’, vilket leder till fullständig synonymi, fullständig översättningsekvivalens, begränsad översättningsekvivalens och nästan fullständig översättningsekvivalens. Fördelen med att hålla den begreppsliga och den språkliga (terminologiska) nivån åtskilda är bland annat att beskrivningen av en term på ett språk inte påverkar beskrivningen av dess så kallade översättningsekvivalent på ett annat språk. Med andra ord kan man nu arbeta med enspråkiga poster, vilket innebär att termerna i ett språk kan beskrivas oberoende av termerna i ett annat och ändå länkas samman via den begreppsliga nivån. I figur 5 visas schematiskt skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga poster i en flerspråkig databas. 26 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... Figur 5: Flerspråkiga kontra enspråkiga poster Enspråkiga poster (poster inom ett språk) kan länkas till andra enspråkiga poster (poster från ett eller flera språk) utan att det ena språket påverkar beskrivningen av det andra. I flerspråkiga poster innehåller en post all information för alla språk. Problemet är då att skillnader på den begreppsliga nivån suddas ut om termer från olika språk behandlas som översättningsekvivalenter utan att vara helt likvärdiga. Det ovanstående klargör inte bara att man inte kan konstruera en datamodell utan någon uppfattning om den domän man arbetar med (och de termer som förekommer där), utan också att man inte bör abstrahera bort från de uppgifter man vill utföra med databanken (som i DOT:s fall: att jämföra rättssystem och översätta ’statliga’ texter). Datamodellering omfattar inte bara definitionen av entiteter, utan även definitionen av de data-/informationskategorier som ’dekorerar’ dessa entiteter. I nästa avsnitt behandlar jag en av dessa entiteter, nämligen begrepp. 2.3 Begreppsmodellering I föregående avsnitt har jag redan pekat på några av fördelarna med ett begreppsligt angreppssätt. Ett av problemen här är hur begrepp ska representeras (betraktade som mentala byggstenar för att organisera kunskap). Om man godtar att ett terms (begreppsliga) betydelse som regel representeras av dess definition, kan man representera den betydelse/definition/det begrepp som termen uttrycker med hjälp av ett semantiskt nätverk. Terminologija | 2010 | 17 27 as a model (see, for instance, Fraas 1998: 433 ss.). In Martin 1998 semantic networks are represented in the form of frames and, among others, used as definition models. In the next part I will further elaborate upon the role of frames and on that of a frame-based approach to terminology. 3. ETT RAMBASERAT ANGREPPSSÄTT PÅ BEGREPPSMODELLERING Här förstås ramar i ordets AI-betydelse, i enlighet med Minsky-traditionen (se till exempel Minsky 1975). I denna betydelse är de strukturer som representerar bakgrundskunskap, implicit och stereotyp kunskap som behövs för att förstå begrepp och betydelse. AI-ramar à la Minsky har formatet slot-värde. Ur detta perspektiv är en ram en uppsättning allmänna begreppskategorier eller relationer (slotar) följda av specifikationer (värden). För att klargöra vad som avses övergår jag till ett konkret exempel. Semantiska ramar är typbundna, vilket innebär att de är knutna till vissa begreppstyper. Begreppstyper måste ha fastställts i domänmodelleringsfasen (se avsnitt 2.1 ovan). Till exempel förekommer en typ som bidrag inom domänen för offentlig förvaltningsterminologi. Den rambaserade representationen av bidrag ser ut så här (se även Martin and Heid 2001: 58): Tabell 1: Ram för typen bidrag bidrag SLOT BESKRIVNING AV SLOT syfte vad bidraget är avsett för källa vem som betalar a. mottagare vem som får a. skäl varför a. betalas belopp vilket belopp a. uppgår till tidpunkt när a. betalas periodicitet hur många gånger a. betalas form på vilket sätt a. ges villkor under vilka villkor a. ges I världen av sociala tjänster betraktas således begreppet pension som ett konkret exempel av typen bidrag. 28 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... Den underliggande ramen för denna typ består av följande slotar/element: • förmånstagare vem får bidraget? • källa vem ger bidraget? • syfte vad ges bidraget för? • anledning/grund på vilka grunder ges bidraget? • storlek hur stort är bidraget? • periodicitet hur ofta ges bidraget? • tid när ges bidraget? • sätt i vilken form (t.ex. pengar eller andra värden) ges bidraget? • villkor vilka är villkoren för att bidraget ska ges? En definition som härleds ur denna ram skulle kunna lyda: En pension är en penningsumma som fastställts genom lag eller (försäkrings)avtal och som betalas ut till någon (en pensionsberättigad eller dennes änka eller föräldralösa barn) av någon annan (en [tidigare] arbetsgivare, en utbetalande organisation), med jämna mellanrum (t.ex. varje månad) för att täcka levnadskostnaderna efter att personen gått i pension, antingen på grund av att den fastställda pensionsåldern uppnåtts eller på grund av invaliditet, förutsatt att avgifter har betalats under anställningstiden. Naturligtvis beror både definitionens konkreta form och dess innehåll i hög grad på vilken användare den är avsedd för. Om man emellertid utgår från att ett terms begreppsliga betydelse som regel återges genom dess definition, kan kognitiva modeller som ramar utan tvekan vara till stor hjälp vid systematiseringen av definitioner. I nästa avsnitt ska jag försöka klargöra att kognitiv modellering i allmänhet och ett rambaserat angreppssätt i synnerhet sträcker sig längre än så och påverkar inte bara definitionernas och begreppens område, utan även terminologiteori och terminologisk praxis i stort. 4. DISKUSSION: KOGNITIV MODELLERINGS INVERKAN PÅ TERMINOLOGINS TEORI OCH PRAKTIK Det grundläggande påstående som framförs i denna artikel har varit följande: Om terminologi handlar om • förvärv, • representation och • tillämpning Terminologija | 2010 | 17 29 av kunskap inom ett specifikt kunskapsområde, helst, men inte uteslutande, av experter inom området, bör större uppmärksamhet ägnas åt kognitiv modellering för att uppnå goda/bättre resultat i teorin (utformning) och praktiken (produktion och användning av TD). Detta innebär domänmodellering, datamodellering och begreppsmodellering. Med andra ord hävdas att kognitiv modellering i allmänhet och ett rambaserat tillvägagångssätt i synnerhet har en positiv inverkan på terminologiarbetets tre viktiga aspekter. Figur 6 nedan schematiserar dessa tre aspekter, nämligen förvärv, representation och tillämpning. Figur 6: Terminologiarbetets tre aspekter Elsewhere (Martin 1998) I have tried to make clear that a cognitive and, more in particular, a frame-based approach shows certain advantages over other approaches with regard to the three aspects mentioned. So, for instance, will a frame-based approach not only lead to a better access to knowledge, but also to a production/prediction of knowledge: on the basis of definitions, combinations can (in abstractor) be predicted. In the case of pension, for instance, one can, on the basis of the frame, expect combinations with get (beneficiary), give/pay (source), high/low (size) etc. This also could give rise to socio-linguistic investigations: depending on the context/communicative situations/social roles different fillers/values could be used for the same slots/attributes. 30 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... För att göra den kognitiva modelleringens inverkan mer påtaglig ska jag nu se närmare på de svar som vårt tillvägagångssätt ger på frågor och problemställningar av det slag som togs upp i R. Kocoureks föredrag vid terminologiverkstaden under den 17th internationella lingvistkongressen (Prag, juli 2003, R. Kocourek ”Terminologins teori och fackspråk: kriterier och val”). Jag har valt ut ett dussin frågor som kan betraktas som ”heta” frågor inom terminologins teori och praktik och gett korta svar på dem, utifrån ett kognitivt modelleringsperspektiv. Det följande kan alltså läsas som en kort fråge- och svarsdialog. • Fråga: Bör vi också studera icke-termer som förekommer i facktexter? Svar: En terminolog bör studera det som är relevant ur ett kognitivt perspektiv, det som är intressant för den kunskapsdomän som beskrivs; i detta avseende bör även icke-termer vara föremål för studier. • F: Bör vi försöka undersöka terminologin på ett språk, på två språk, i grupper om fler än två språk eller på alla språk? S: Som vi har klargjort i avsnitt 2.2 bör enspråkiga poster föredras framför flerspråkiga poster. Det betyder inte att terminologin inte bör vara flerspråkig, utan endast att terminologier inte bör länkas på ett sätt som gör dem partiska till förmån för ett språk. Med andra ord bör en terminologi på ett språk inte vara partisk, utan kunna länkas till terminologier på andra språk. • F: Bör terminologin omfatta egennamn [...] i texter? S: Egennamn kan vara viktiga data inom kunskapsområden. De bör därför inte uteslutas. Se också det förnyade intresset inom NLP-området för namngivna entiteter och NER (igenkänning av namngivna entiteter). • F: Om denotativ betydelse (saker) och terminologins pragmatiska aspekter (användare) ska beaktas, vilka metoder bör då användas? S: Det är faktiskt så att terminologin styrs både av konceptuella och pragmatiska överväganden. Därför är det av största vikt att en TD inte bara tar hänsyn till domän-/data- eller begreppsmodellering. Det är lika viktigt att tillhandahålla så kallade användarprofiler som anger sökvägar och informations Terminologija | 2010 | 17 31 paket anpassade till specifika användargrupper. I figur 6 i detta avsnitt antyder de högra rektanglarna mellan databasen och applikationerna sådana användarprofiler. • F: Även om vi inte kan tänka oss att konstruera ett pseudosymboliskt formellt språk, bör vi införa ett system med akronymer, [...] tecken och symboler eller liknande hjälpmedel? Hur skulle vi kunna konstruera ett sådant system? S: Ramar är typiskt ett representationsspråk som befinner sig halvvägs mot formalisering. Med viss ansträngning kan platserna eller relationerna för en (del)värld fastställas och standardiseras. När det gäller fyllnadsvärdena skulle formaliseringen komma närmare om man kunde begränsa dem (både formellt och semantiskt). Ett första steg skulle kunna vara att begränsa fyllnadsvärdena till termer. Om så vore fallet skulle ett verkligt termnet kunna etableras. • F: Hur får vi fram de primärdata som behövs för att beskriva och analysera termer: från korpusar med facktexter, från ämnesdisciplinernas begreppssystem eller från båda? S: Det bör finnas ett samspel mellan dessa två, vilket figur 6 i detta avsnitt antyder. Insamlingssidan (korpusar, informanter) påverkar representationssystemet och vice versa. Med andra ord definierar termer i texter (delvis) representationsmodellens utformning (insamling → representation), medan representationsmodellen styr urvalet av termer och informationen om dem (representation → insamling). • F: Hur skiljer vi termer från icke-termer i facktexter? S: Eftersom en term fungerar på tre nivåer – den konceptuella, den språkliga och den sociolingvistiska – bör den uppfylla de kriterier som fastställts för var och en av dem. Med andra ord bör termer uttrycka begrepp som fungerar/är etablerade inom en viss (del)värld och accepteras av det språkliga systemet och den sociolingvistiska gemenskapen. • F: Hur skiljer vi flerords-termer från kombinationer av termer och komplexa nominalfraser? S: Se föregående fråga och svar. Kognitiv modellering visar faktiskt vad som är konceptuellt möjligt/beräkningsbart/kombinerbart inom den (del)värld som beskrivs; språkliga och sociolingvistiska faktorer avgör om det som är konceptuellt möjligt också används och accepteras. 32 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames... • F: Hur studerar vi terminologiska kollokationer och fraseologi? S: I ett rambaserat tillvägagångssätt fungerar platserna inte bara för att definiera begreppet, utan eftersom de utgör relationer visar de också vilka slags kombinationer (med andra begrepp) som kan förekomma. Se till exempel fallet pension, som (på nederländska) kan ha sådana ifyllnader som: • hoog; laag, klein: kopplade till platsen storlek, • betalen, uitkeren, toekennen, uitbetalen: kopplade till platsen source, • ontvangen, genieten, krijgen: kopplade till platsen beneficiary. Med andra ord kan abstrakta kollokationsmönster härledas från semantiska ramar och rambaserade definitioner, vilket öppnar intressanta perspektiv för att studera kombinationer (se Martin 2003 i detta avseende). • F: Vilka metoder kommer att användas för den semantiska analysen av termer (definition, synonymi, tvetydighet, hyperonymi, hyponymi, antonymi, metonymi och andra relationer etc.)? S: I ett rambaserat tillvägagångssätt spelar ”andra relationer” utan tvekan en framträdande roll. De övervägande strukturalistiska relationerna (synonymer etc.) anses varken vara tillräckliga eller tillräckligt uttrycksfulla. • F: Kommer tillvägagångssättet att vara semasiologiskt eller onomasiologiskt? S: Ett rambaserat tillvägagångssätt för definition utgår från begreppstyper och är i denna mening onomasiologiskt. • F: Vilka språkvetenskapliga forskningsmetoder använder vi: strukturalistiska, generativistiska, poststrukturalistiska eller andra metoder? S: Se frågan om den semantiska analysen av termer. Jag anser särskilt att det strukturalistiska tillvägagångssättet är alltför begränsande och har därför ersatt det med ett kognitivt. 5. AVSLUTANDE ANMÄRKNING I denna artikel har jag försökt klargöra att kognitiv modellering är en conditio sine qua non för terminologin, i den meningen att den skapar den nödvändiga övergripande ramen, utan vilken det varken är möjligt att arbeta konsekvent eller att skilja mellan vad som är relevant och vad som inte är det. Terminologija | 2010 | 17 33 BIBLIOGRAPHY Fraas C. 1998: Lexikalisch-semantische Eigenschaften von Fachsprachen. – Fachsprachen – Languages for Special Purposes; L. Hoffmann, H. Kalverkämper & H. E. Wiegand (Eds.), Berlin/New York: de Gruyter, Vol. 1, 228–238. Maks I., Martin W. & Groesz I. 2000: The DOT Project: Data and Datastructures for a Bank of Governmental Terminology. – Proceedings of the Ninth EurAlex International Congress – Euralex 2000; U. Heid, S. Evert, E. Lehmann & C. Rohrer (Eds.), Stuttgart: IMS, 297–303. Maks I., Martin W. & Groesz I. 2001: DOT Final Report (part 1). Amsterdam: Vrije Universiteit (Free University). Martin W. 1998: Frames as Definition Models for Terms. – Proceedings of the International Conference on Professional Communication and Knowledge Transfer; A. Munteanu (Ed.), Vol. 2, Vienna: Termnet, 189–221. Martin W. 2003: Definitions and Collocations in Dictionaries: the GWDS Compared to the Van Dale Groot Woordenboek der Nederlandse Taal. – Lexicographica, Series Maior, Vol. 113, Tübingen: Niemeyer, 3–23. Martin W., Cremers C. & Vliet H. van der 1991: Over Atlex, Relset, Conceptor e.a. Amsterdam: Vrije Universiteit (Free University). Martin W. & Heid U. 2001: Frame-based Definitions and the Selection of Multiword Term Candidates in DOT. – TIA 2001: actes des quatrièmes rencontres terminologie et intelligence artificielle, Vandoeuvre: INIST-CNRS, 55–65. Martin W. & Vliet H. van der 2003: Design and Production of Terminological Dictionaries. – A Practical Guide to Lexicography; P. van Sterkenburg (Ed.), Amsterdam/Philadelphia: Benjamins, 333–349. Minsky M. 1975: A Framework for Representing Knowledge. – The Psychology of Computer Vision; P. H. Winston (Ed.), New York: McGraw-Hill, 211–277. KOGNITYVINIO MODELIAVIMO APSKRITAI IR FREIMŲ KONKREČIAI VAIDMUO TERMINOLOGIJOS TEORIJOJE IR PRAKTIKOJE Šiame straipsnyje išskirti, apibrėžti ir pavaizduoti skirtingi kognityvinio modeliavimo lygmenys – srities modeliavimas (makrostruktūrinis lygmuo), duomenų modeliavimas (mediostruktūrinis lygmuo) ir termino ir (arba) sąvokos modeliavimas (mikrostruktūrinis lygmuo). Kalbant apie pastarąjį lygmenį pristatomas freimais besiremiantis sąvokų modeliavimo būdas. Pagrindinis šiame straipsnyje iškeltas principas – kognityvinis modeliavimas apskritai ir freimais besiremiantis požiūris konkrečiai turi teigiamos įtakos tam tikros srities žinių gavimui, pateikimui ir taikymui. Akivaizdžiai parodoma, kad kognityvinis modeliavimas yra terminologijos būtinybė, nes jis suteikia reikalingą struktūrą, be kurios neįmanoma nei nuosekliai dirbti, nei atskirti tai, kas svarbu, ir kas ne. Gauta 2010-08-09 Willy Martin Faculteit der Letteren, Vrije Universiteit De Boelelaan 1105, NL-1081 HV Amsterdam, Nederland E-mail [email protected] 34 W. Martin | The role of cognitive modelling in general and that of frames...