Tarptautinė jungtinė Lietuvių terminologijos forumo (LTF) ir Lietuvių kalbos instituto konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“

Internationell gemensam konferens för Litauiska terminologiforumet (LTF) och Litauiska språkets institut Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin VITALIJA ŠPOKIENĖ Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning EGIDIJUS ZAIKAUSKAS Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning Den 4–5 juni hölls en internationell vetenskaplig terminologikonferens i konferenssalen i Seimas tredje byggnad (Gedimino pr. 53) i Vilnius: Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin. Konferensen organiserades av Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, samordningsgruppen för Litauiska terminologiforumet (LTF), den litauiska språkavdelningen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT), Litauens republikanska Seimas kansli, den statliga kommissionen för det litauiska språket, den litauiska språkavdelningen vid Europeiska unionens råds generalsekretariatets generaldirektorat för översättning samt ”Infoterm”. Den femte konferensen för Litauiska terminologiforumet (LTF) är en jubileumskonferens. För femte gången har specialister samlats i Litauens Seimas sal – människor som i sitt dagliga arbete möter terminologiska problem och löser dem. Vid de tidigare konferenserna ägnades störst uppmärksamhet åt att diskutera och behandla praktiska ämnen. I år väcktes emellertid idén att bredda ämneskretsen för den femte konferensen. Förslaget från Terminologicentret vid Litauiska språkets institut om att anordna en gemensam konferens för Litauiska terminologiforumet och Litauiska språkets institut på temat ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska aspekter av terminologin” verkade mycket intressant. Därför bestod årets konferens av två delar – den första dagen ägnades åt teoretiska och vetenskapliga terminologifrågor, medan den andra ägnades åt traditionella praktiska ämnen. Syftet med denna översikt är att behandla arbetet vid den gemensamma terminologikonferensen. 214 Vitalija Špokienė Egidijus Zaikauskas Internationell gemensam konferens för Litauiska terminologiforumet (LTF) och Litauiska språkets institut Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologin Under den första dagen hölls 15 föredrag. Föredragshållarna var inbjudna gäster och specialister från Litauen. Forskare från olika länder höll föredrag – förutom värdarna från Litauen talade gäster från Österrike, Lettland, Ungern, Spanien, Ryssland och Tyskland. Ämnena var mycket varierande, från analyser av teoretiska problem inom terminologi och språkvetenskap till behandling av praktiska frågor. Den vetenskapliga konferensen inleddes av Litauens utbildnings- och forskningsminister Audronė Pitrėnienė, som också framförde en hälsning. Hon påminde om att de årliga konferenserna om litauisk terminologi, där teoretiska och praktiska frågor diskuteras, är mycket viktiga för språkets utveckling och den dagliga språkbrukspraktiken. Det första föredraget hölls av konferensens inbjudna gäst Georgas Löckingeris från universitetet för tillämpad vetenskap i Oberösterreich. Professorens föredrag hade titeln ”Terminologiarbete – god praxis och vad som ligger bakom”. Intressant nog företräder talaren den österrikiska terminologiskolan – en mycket viktig skola vars forskare (Wienerskolan) betraktas som terminologins pionjärer. I sitt föredrag betonade professorn vikten av närmare band mellan terminologin och andra närliggande områden. I dag utförs terminologiarbetet av yrkesverksamma, arbetsstandarder har fastställts och teoretiska diskussioner förs. I framtiden blir det dock mycket viktigt att ytterligare främja samarbetet med företrädare för närliggande områden, till exempel utvecklare av programvara, eftersom sådana kontakter är nödvändiga för den fortsatta utvecklingen. Professorn gav ett konkret exempel: när han analyserade vilka verktyg och källor översättare använder i sitt arbete fann han att de oftast förlitar sig på översättningsminnen och termbaser, men saknar korpusar integrerade i översättningsprogrammen. Stora organisationer stöter naturligtvis mer sällan på denna brist, men frilansöversättare känner av behovet. Det vore till stor nytta om utvecklarna av översättningsprogram kände till detta behov. Därför är ett nära tvärvetenskapligt samarbete viktigt, och behovet av det kommer bara att öka i framtiden. Därefter talade gästen från Lettland Juris Baldunčikas (Ventspils högskola). Han tog upp tendenser i skapandet av lettiska termer, det vill säga primär och sekundär nominering. Professorn gav intressanta exempel ur historien om hur lettiska termer har skapats och konstaterade att tyska och ryska hade stort inflytande på termbildningsprocesserna. Jag tror att ett av exemplen som professorn gav stannade kvar i minnet hos de närvarande: motsvarigheterna på litauiska och lettiska till ordet hotdog. Den litauiska motsvarigheten är dešrainis, Terminologija | 2015 | 22 2 1 5 vilket enligt professorn är resultatet av en mer ingående analys av begreppet. Det visar sig att letterna inte har någon lika träffande term. När man skapar termer är det viktigt att noga undersöka möjligheterna, analysera begreppen grundligt och använda associativt tänkande. Asta Mitkevičienė från Litauiska språkets institut presenterade en analys av några teoretiska aspekter av terminologisk synonymi, ett mycket viktigt och intressant ämne. Föredraget behandlade typer av systemiska (icke-kontextuella) synonymer, indelade efter termernas struktur, språknivå och rot. Talaren betonade att man vid undersökningen av terminologisk synonymi stöter på svårigheter med att identifiera och välja ut synonymerna. Frågor om terminologisk synonymi visade sig vara mycket aktuella – senare under konferensen talade även doktor Rasuolė Vladarskienė från Vilnius Gediminas tekniska universitet om detta. Hon presenterade intressanta och aktuella resonemang om lånade och litauiska ekonomiska termer. Talaren redogjorde utförligt för problemets teoretiska aspekter och drog slutsatsen att synonyma termer ständigt konkurrerar hårt med varandra. Detta är ett bestående tillstånd inom terminologin, eftersom nya företeelser uppstår och man söker termer för att benämna dem. Inom den litauiska ekonomiska terminologin finns det många termvarianter; det saknas en mer omfattande originalordbok med definitioner av ekonomiska termer, och ordböcker över ekonomiska termer som sammanställdes för länge sedan bör uppdateras och kompletteras. Gästen från Lettlands universitet, Anita Butanė vid dess institut för lettiska språket, fortsatte konferensens lettiska tema under förmiddagssessionen. Hennes föredrag hade titeln ”Terminologins roll i utbildningsprocesserna: skapande och harmonisering av språkvetenskapliga termer i Lettland i början av 1900-talet”. Talaren höll sitt föredrag på litauiska. Det var intressant att få bekanta sig med den bredare historien bakom lettiska språkvetenskapliga termer och att lära sig om de mycket uppfinningsrika lettiska namnen på skiljetecken (punkt – graudiņš ”litet korn”, kommatecken – skabarga ”flisa”). Gästens föredrag från Lettland följdes av Regina Kvašytės från Šiauliai universitet, som talade om en jämförande studie av språkvetenskapliga termer i litauiska och lettiska, det vill säga inom samma område. Talaren jämförde språkvetenskapliga termer i de båda språken och försökte kartlägga tendenser i termanvändningen samt typiska drag och mönster. Vid slutet av konferensens första session fick man lyssna till ett föredrag av Robertas Stunžinas från Litauiska språkets institut om litauiska motsvarigheter till termen sustainability. Detta ämne är verkligen ytterst aktuellt för praktiskt verksamma översättare. Den engelska termen har nästan två dussin litauiska motsvarigheter. Enligt författaren kan detta stora antal bero på att begreppen är oklara, på sökandet efter mer precisa motsvarigheter samt på att den engelska termen och dess grundord är polysema— 216 Vitalija Špokienė Egidijus Zaikauskas Internationell gemensam konferens anordnad av Litauiska terminologiforumet (LTF) och Litauiska språkets institut Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer skoglighet. En sådan undersökning är mycket viktig för översättare, som mycket ofta stöter på denna term. Det är nyttigt att ta del av en ingående analys, få en bild av bredden på områdena och trenderna samt reda ut alla tänkbara betydelsenyanser. Eftermiddagens session vid den vetenskapliga konferensen inleddes av den inbjudne föredragshållaren Klaus-Dirk Schmitz från Kölns universitet för tillämpad vetenskap. Hans föredrag handlade om termer i texter och vilka problem de medför för terminologiarbetet. Med hjälp av intressanta exempel talade föredragshållaren livfullt och tydligt om terminologiarbete baserat på begreppsanalys, vikten av terminologisk autonomi och urval av termer ur texter. Efter lunch ägnades den största delen av konferensens föredrag åt konkreta undersökningar. Ett föredrag om verktyg för automatiserad terminografi presenterades (föredragets författare var Erika Rimkutė, Loïcas Boizou och Jolanta Kovalevskaitė från Vytautas Magnus-universitetet). Föredragshållaren L. Boizou talade litauiska; det var mycket intressant att höra om den pågående forskningen och att verktygen kommer att finnas tillgängliga på internet. Ágota Fóris från Károly Gaspar-universitetet höll ett föredrag om skapandet av en engelsk–ungersk databas inom laserfysik. Vi fick veta att en omfattande engelsk–ungersk ordbok i laserfysik har sammanställts, med omkring 5 000 termer. Föredragshållaren talade om arbetet med att sammanställa ordboken, samarbetet mellan lingvister och ämnesexperter samt framtidsplanerna. Ricardas Eito-Brunas från Universidad Carlos III de Madrid presenterade en mycket intressant undersökning baserad på bibliometrisk analys. Vetenskapliga texter från rymdorganisationen och frekvensen hos de termer som användes analyserades. Författaren förklarade ingående hur termerna samlades in och hur de användes som grund för att skapa visuella kartor över forskningen. Elena Logunova från Kaliningrads statliga tekniska universitet talade om terminologin inom ekonomisk datordiskurs och presenterade en analys av den. I föredraget ”Om förkortningar (och annat) i rättsakter” sammanfattade Daiva Nenartavičiūtė från finansministeriet de praktiska problem som uppstår vid användningen av förkortningar: införandet av förkortningar och deras giltighet i en viss rättsakt. Hon tog upp fall där det är bättre att använda termer eller övergripande ord i stället för förkortningar och gav rekommendationer om hur de problem som uppstår kan undvikas. Valerijonas Žalkauskas från Vilnius universitet talade om de stora polytekniska ordböckerna och arbetet med att sammanställa dem. Ordböckerna är ett mycket omfattande arbete där man måste lösa en mängd frågor som uppstår vid hanteringen av polysema termer och andra komplicerade terminografiska frågor. Terminologija | 2015 | 22 217 Utöver dessa praktiskt inriktade föredrag talade Egidijus Zaikauskas och Audra Ivanauskienė vid eftermiddagssessionen om systemet med en enda kontaktpunkt som ett verktyg för att samordna terminologin i komplicerade dokument från Europeiska unionen (den första förfrågan lämnades in i början av 2011; fram till mars 2015 hade 143 förfrågningar lämnats in). Föredragshållarna beskrev de problem och svårigheter som uppstått och gladdes samtidigt åt resultaten efter fem år. Sammanfattningsvis kan man säga att den första delen av den gemensamma konferensen blev en utmärkt inledning till mötet under konferensens andra dag. Vi fick lyssna till många intressanta och varierande föredrag, som gav alla deltagare möjlighet att få en bredare kontext, ta del av forskarnas studier och än en gång försäkra sig om att ömsesidig nytta bara kan uppnås genom fortlöpande och nära samarbete. På konferensens andra dag sammanfattade Vitalija Špokienė (Europeiska kommissionen) förmiddagen före lunch arbetet från konferensens första dag. Fyra föredrag lästes upp, och efter lunch hölls de traditionella diskussionsateljéerna. Arūnas Butkevičius, chef för den litauiska språkavdelningen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning och ordförande för Forum för litauisk terminologi, redogjorde för LTF:s verksamhetsresultat 2011–2015. Under denna period hölls fem LTF-konferenser, där över 700 deltagare lyssnade på föredrag och diskuterade aktuella terminologifrågor. Fyra terminologiseminarier anordnades för experter i Litauen (ett tillsammans med kollegor från Litauens centralbank), och föreläsningar om terminologiteori samt praktiska seminarier hölls vid litauiska universitet. LTF bidrar till att skapa närmare relationer mellan EU:s översättare och experter i Litauen: många experter som är medlemmar i LTF ger EU-översättare råd om terminologi, blir ansvariga för terminologiprojekt inom olika ämnesområden, håller föreläsningar inom sina respektive områden för översättare och lämnar förslag på terminologiska förfrågningar via systemet med en enda kontaktpunkt (VLS). LTF bidrar också till att stärka terminologins ställning som vetenskap och höja dess status som undervisningsämne vid litauiska universitet. Sedan den första konferensen hölls i juni 2011 har antalet LTF-medlemmar ökat från 70 till 120. Forumets verksamhet har uppmärksammats i litauisk press och presenterats i litauisk radio och tv. LTF:s webbplats har blivit ett viktigt verktyg för spridning av terminologisk information http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/index_lt.htm1. 1 På LTF:s webbplats publiceras också en översikt över den femte konferensen för Forum för litauisk terminologi, kompletterad med sammanfattningar av vissa föredrag, presentationer och annat terminologiskt material. 218 Vitalija Špokienė Egidijus Zaikauskas Den gemensamma internationella konferensen för Forum för litauisk terminologi (LTF) och Institutet för litauiska språket Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer Ett föredrag om terminologins ställning i Litauen, vetenskaplig terminologiforskning, terminologiskt arbete och undervisning i terminologi vid högre lärosäten hölls av dr Albina Auksoriūtė, chef för terminologicentrum vid Institutet för litauiska språket. Föredragshållaren talade om terminologiskt arbete i Litauen, om verksamheten vid Institutet för litauiska språkets terminologicentrum och VLKK:s terminologiska underkommitté, om utarbetandet av termordböcker samt presenterade de viktigaste litauiska termdatabaserna och behandlade den aktuella situationen för terminologiundervisningen i Litauen. Hon betonade terminologins status som metavetenskap och behovet av att studenter vid litauiska universitet lär sig använda de korrekta facktermerna inom sina områden och tillägnar sig terminologins grunder. Hon framhöll också hur viktigt det är att litauiska forskare publicerar sina idéer på litauiska. Ieva Panavaitė och Indrė Mockaitytė, juristlingvister vid EU:s råd, betonade via en tv-länk från Bryssel att rådets juristlingvister spelar en viktig roll när utkast till EU-rättsakter granskas. EU-institutionernas juristlingvister utgör det sista ledet i kvalitetssäkringen av EU-rättsakter och ansvarar också för att förebygga rättsliga följder av felaktig översättning. Föredragshållarna beskrev särdragen i sitt arbete och de problem de oftast måste lösa, samt förklarade vad juristlingvister ändrar och inte ändrar i utkast till EU-rättsakter. De påminde om att versionerna av EU-rättsakter på alla officiella EU-språk har samma rättsliga giltighet och att man därför strävar efter att termerna ska återge begreppen så enhetligt som möjligt. Det påpekades också att korrekt terminologi från tidigare EU-rättsakter prioriteras i nya EU-rättsakter och att terminologi från nationell rätt – i detta fall Republiken Litauens rätt – undviks. Föredraget av juristlingvisterna vid EU:s råd kompletterades av Laima Mašalaitė-Chouteau, juristlingvist vid Europaparlamentet, som kortfattat berättade om särdragen i Europaparlamentets juristlingvisters arbete. Dr Andrius Utka, chef för centret för datorlingvistik (KLC) vid VDU, gav en utförlig översikt över datorverktyg som lämpar sig för sökning, urval och analys av terminologiska data, däribland verktyg som utvecklats särskilt för detta ändamål. Enligt föredragshållaren finns den terminologiska information som behövs inte bara i termordböcker och databaser, vetenskapliga artiklar, rättsakter och tekniska beskrivningar, utan också i sociala nätverk och bloggar. Det tar dock lång tid att söka efter sådan information, och därför lämpar sig verktyg som utvecklats särskilt för terminologiarbete bättre Terminologija | 2015 | 22 2 1 9 verktyg, till exempel sådana terminhanteringssystem som ”AnyLexic”, ”MemoQ”, ”Multiterm TRADOS” med flera. Specialprogram används också för att extrahera termer ur texter. Föredragshållaren presenterade en undersökning om automatiserad insamling av utbildnings- och vetenskapsterminologi, genomförd av det centrum han leder och utförligt beskriven i den monografi som medarbetare vid KLC har sammanställt Lietuvių kalbos terminų automatinis atpažinimas ir apibrėžimas (2015). Efter lunch diskuterade konferensdeltagarna, indelade i grupper efter intresse, i de traditionella diskussionsgrupperna. I den grupp som leddes av dr A. Auksoriūtė (LKI) och A. Ivanauskienė (VLKK) diskuterades terminologins och utbildningens situation i Litauen: vetenskaplig terminologiforskning, undervisning i terminologi vid litauiska högskolor samt förhållandet mellan ämneskunskaper, allmänna lingvistiska kunskaper, kunskaper i modersmålet och särskilda terminologikunskaper vid utbildning av specialister. Ett kort föredrag om den akademiska litauiskans situation hölls av dr Daiya Vaišnienė (VLKK). Hon presenterade för gruppens deltagare en undersökning som VLKK genomfört om korrektheten i det litauiska språk som används inom högre utbildning; resultaten var långt ifrån glädjande. Diskussionens deltagare överlade om hur man skulle kunna uppmuntra litauiska forskare, universitetslärare och studenter att ägna större omsorg åt litauiskan och åt korrektheten i terminologin inom deras respektive ämnesområden. VLKK-kollegorna lade fram sina förslag. En grupp ägnades åt att diskutera likheter och skillnader i juridisk terminologi inom Europeiska unionens och Republiken Litauens institutioner. Diskussionen leddes av Ieva Mainardi (Europaparlamentet) och dr Aukšė Razanovaitė (justitieministeriet), och kollegor från EU-rådet och Europaparlamentet deltog också via videolänk. Först tillfrågades diskussionsdeltagarna om uttrycket teisės terminologija kunde användas. Man enades dock om att man på litauiska bör skilja mellan termerna terminija och terminologija; därför är det lämpligt att tala om teisės terminus, teisės terminiją, medan uttrycket teisės terminologija inte betecknar något begrepp. Därefter diskuterades behovet av konsekvent terminologi inte bara inom en enskild rättsakt utan också samordningen av terminologin vid EU:s och Litauens institutioner samt olika andra juridiska och lingvistisk-juridiska terminologiaspekter. I anslutning till ämnet för dr A. Utkas föredrag diskuterades i den tredje gruppen frågor om användningen av datorverktyg, deras nytta och möjligheter samt hindren för terminhantering. Diskussionens ledare, dr A. Utka (VDU) och E. Zaikauskas (Europeiska kommissionen), presenterade flera verktyg avsedda för hantering och analys av texter och terminologi: ett mycket enkelt makroverktyg i ”Microsoft Word” som funge- 220 Vitalija Špokienė Egidijus Zaikauskas Internationell gemensam konferens arrangerad av Litauiska terminologiforumet (LTF) och Litauiska språkinstitutet Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer rar med makron, ”Šluota”2, för hantering av korrekturtecken, och den avancerade och dyra modulen ”Multiterm” i ”SDL TRADOS”. Man talade om vilka olika möjligheter för insamling, lagring, hantering och analys av termer som vanliga datorprogram och system, installerade på många datorer, erbjuder, såsom ”Google”, ”MS Excel”, ”MS Access” med flera. Det visade sig att de flesta deltagarna i diskussionen använder standardprogram för terminologiarbetet och att bara några få använder specialiserade terminologiverktyg – och då endast när arbetsgivaren, vanligen en stor institution, tillhandahåller sådana verktyg. I gruppen som ägnades åt aktuella terminologifrågor inom jordbruk, fiske och skogsbruk (moderatorer: Zigmas Medingis (jordbruksministeriet) och Rita Dedonienė (Europeiska kommissionen)) undersökte konferensdeltagarna konkreta begrepp inom jordbruk, fiske och skogsbruk och vilka litauiska termer som borde användas för att benämna dem. Termer som miškų ūkis vs. miškininkystė, sužvejotas žuvų kiekis vs. laimikis, valstybės parama vs. valstybės pagalba, sandėliavimas vs. saugojimas diskuterades. Man dryftade uttrycken vaisių (daržovių, pieno) vartojimo skatinimo mokyklose programa och övervägde när det engelska ordet scheme ska översättas med schema, när med programa och när med sistema. Man överlade också om hierarkin mellan begrepp som betecknas med de litauiska termleden vietovė, teritorija, zona ir rajonas. Dessutom talade man om karaktären hos terminologiska fel i rättsakter och hur de kan rättas. Avslutningsorden framfördes och konferensens arbete sammanfattades av dr D. Vaišnienė. VLKK:s ordförande framhöll att Litauiska terminologiforumet är viktigt inte bara för litauisk terminologi utan också för hela det litauiska språket, och att forumet bidrar till att forma språkpolitiska attityder inte bara inom EU:s institutioner och Litauens myndigheter utan även vid Litauens forsknings- och utbildningsinstitutioner. Talaren beklagade att internationaliseringen och globaliseringen gradvis men mycket konsekvent minskar användningsområdet för litauiska som officiellt språk. Litauiska forskares benägenhet att publicera resultaten av sin forskning (artiklar, monografier, avhandlingar) på andra språk än litauiska påverkar den litauiska terminologin. Litauiskan trängs så småningom också undan från undervisningen, vilket ökar avståndet mellan specialister inom olika ämnesområden och samhället. VLKK:s ordförande påpekade att litauisk terminologi inte enbart bör vara språkvetarnas 2 Den kan laddas ner kostnadsfritt från LTF:s webbplats http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/index_lt.htm – länken till den komprimerade filen finns i översikten över LTF:s femte konferens. Terminologija | 2015 | 22 2 2 1 och VLKK:s angelägenhet, och Litauens terminologiforum är ett gott exempel på gemensamt engagemang för litauiska terminologifrågor. LTF är ett viktigt nätverk av likasinnade som bryr sig om litauisk terminologi och det litauiska språkets framtid och som sprider idéerna om en harmoniserad litauisk terminologi och ett starkt statsspråk bland specialister och den breda allmänheten. Mottaget 2015-07-22 Vitalija Špokienė Europos Komisija Bâtiment Jean Monnet C3/115, rue Alcide de Gasperi, L-2920 Luxembourg, Luxembourg E. paštas [email protected] Egidijus Zaikauskas Europos Komisija Bâtiment Jean Monnet C3/115, rue Alcide de Gasperi, L-2920 Luxembourg, Luxembourg E. paštas [email protected] 222 Vitalija Špokienė Egidijus Zaikauskas Den internationella gemensamma konferensen för Litauens terminologiforum (LTF) och Litauiska språkets institut Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer