„Terminas“ kontekste (žodžių junginio lygmuo)
Full text
Term i kontext (på frasnivå)
ASTA MITKEVIČIENĖ
Institutet för litauiska språket
NYCKELORD: term, kontext, fras, korpus, vetenskapligt språk, semantiska relationer
INLEDANDE ANMÄRKNINGAR
Term är inte bara terminologins centrala term, utan också en metalingvistisk enhet. Om vi betraktar termen som en språkvetenskaplig term, kan dess användning i andra vetenskapers språk förstås som en metalingvistisk kommentar1. Vad utmärker ytterligare användningen av termen term?
Syftet med denna artikel är att undersöka termen term inom terminologin. Kontext kan förstås på olika sätt, snävare eller vidare. Till exempel kan ett ords (i detta fall termens) kontext vara en ordkombination och en mening (Vaskelienė 2007: 89). Artikeln undersöker användningen av termen på ordkombinationsnivå, det vill säga analyserar termens syntagmatiska relationer. Semantiken hos ordkombinationer med termen term analyseras. De semantiska typerna hos kombinationer som innefattar denna term fastställs, liksom de huvudsakliga användningsmönstren. På så sätt undersöks vilka kännetecken och egenskaper hos begreppet ”term” som är explicita i kontexten. Detta är artikelns syfte.
Huvudkälla
Materialet för undersökningen hämtades från korpusen för litauiskt vetenskapligt språk2 (Corpus Academicum Lithuanicum – CorALit, tillgänglig via internet http://coralit.lt), som sammanställts vid Vilnius universitet. Det är en specialiserad synkron korpus med skriftligt litauiskt vetenskapligt språk. Korpusen omfattar texter från alla områden – humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, biomedicin och teknikvetenskap
1 Metalingvistiska enheter har analyserats ingående i Kazimieras Župerkas monografi (2012). K. Župerka hänför språkvetenskapliga termer till metalingvistiska lexikala enheter.
2 Från den offentligt tillgängliga internetversionen.
Terminologija | 2016 | 23
7 3
(indelningen har gjorts av redaktörerna i enlighet med klassificeringen av vetenskapsområden, godkänd genom beslut nr ISAK-2418 av Republiken Litauens utbildnings- och vetenskapsminister den 18 december 2007). Enligt korpusredaktörerna består den nu av omkring 9 miljoner ord. På korpusens webbplats anges följande typer av texter som samlas in: monografi, lärobok, läromedel, metodiskt hjälpmedel; artikel; översikt; recension; konferenssammanfattning; krönika; förord (till tidskrift/samlingsverk); fackinformation; vetenskaplig rapport; sammanfattning av doktorsavhandling (en något mer omfattande förteckning finns i Usonienė et al. 2008: 106). Därför kan man anta att vetenskapsspråket representeras i korpusen av texter av olika slag (om Litauiska vetenskapsspråkskorpusen, se vidare http://coralit.lt; Usonienė et al. 2008).
En vetenskapsspråkskorpus valdes för undersökningen eftersom den faktiska användningen av termer bör studeras just i vetenskapliga texter (annat är fallet om undersökningsobjektet skulle vara terminers determinologisering)3. I denna artikel beskrivs användningen av termen inom terminologin terminas i vetenskapliga texter. Korpusen återspeglar dagens litauiska vetenskapsspråk – den består av texter publicerade 1999–2009.
Urval av material och undersökningens förlopp
Först söktes alla förekomster av ordet terminas i korpusen. Därefter fastställdes ordet terminas betydelser genom att kontexten granskades, och de konkordansrader där terminas används i andra betydelser – som saknar relevans för denna undersökning – uteslöts4. Det bör sägas att terminas i den aktuella betydelsen är det vanligaste ordet i den undersökta vetenskapsspråkskorpusen (447 lemmaförekomster; 87 procent av samtliga fall). Det används i denna betydelse i texter inom alla de fem nämnda vetenskapsområdena.
De konkordansrader som var relevanta för undersökningen i fråga om betydelse grupperades efter vilka slags fraser (subjektiva, objektiva, attributiva, adverbiella, predikativa) terminas ingår i. De semantiska frastyperna urskiljs med utgångspunkt i den klassificering av fraser som presenteras i Vitas Labutis Lietuvių kalbos sintaksėje (1998)5. Terminas tillhör ofta i samma rad inte
3 K. Župerka har undersökt användningen av lingvistiska termer, inklusive termen terminas, i publicistisk text (se Župerka 2000). Han konstaterade att terminas i publicistisk text används ”i sin exakta terminologiska betydelse” (Župerka 2000: 177).
4 Till exempel: ”Avtalsparten behövde inte fullgöra avtalet efter den fastställda tidsfristen, om det på grund av det försenade fullgörandet inte längre gick att uppnå det syfte för vilket avtalet hade ingåtts.”; ”Till beviskontexten kan man hänföra scenarier, ramar, scheman, formulering av uppgifter i positiva och negativa termer och så vidare.”.
5 Sujungiamuoju ryšiu susietos žodžių formos, remiantis V. Labučiu (1998), junginiais nelaikomos.
74 Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
en och samma fras, till exempel genom att samtidigt ingå inte bara i objektiva utan också i attributiva fraser6. Det finns meningar där terminas förekommer mer än en gång. Därför återfinns samma meningar på flera ställen i klassificeringen (en mening hämtas från varje konkordansrad, även om den största möjliga konkordansraden – 300 trycktecken – valdes vid datainsamlingen). Ett kalkylblad i MS Excel hjälpte till att hantera materialet. Endast en kvalitativ, inte en kvantitativ, undersökning av användningen av termen terminas genomfördes.
Redan från början kan man framhålla att det är svårt att undvika subjektivitet i semantiska undersökningar. Fraser med termen terminas kan också klassificeras på olika sätt utifrån betydelsen. Vissa saker behandlas och indelas här något annorlunda än vad som är vanligt i grammatiska undersökningar. I terminologiskt sammanhang hamnar till exempel sådana grammatiskt olika fraser som angliškas terminas (en beskrivande fras) och anglų kalbos terminas (en possessiv fras) i samma grupp utifrån betydelsen. Transformations- och substitutionsmetoder hjälper till att fastställa betydelsen.
Innan användningen av ordet terminas i korpusen behandlas, är det lämpligt att kort ta upp exempel på användningen av detta ord i lexikografin.
Exempel på användningen av ordet term i enspråkig lexikografi
Ordet term har enligt Litauisk ordbok (LKŽe) tre betydelser: ”1. ett ord eller en ordkombination som exakt betecknar ett begrepp inom någon vetenskap, teknik eller konst; 2. ett element i en syllogisms premiss; 3. en fastställd tid.” Ordbok över nutida litauiska (DŽ6) markerar den första betydelsen med lingv. och beskriver den något bredare: ”ett ord eller en ordkombination som exakt betecknar ett begrepp inom någon vetenskap, teknik, konst, religion eller annat område”7. Meningar som illustrerar de betydelser som anges i ordböckerna betraktas som mikrokontext (se Vaskelienė 2007: 81). Av användningen av term i LKŽe (här och i fortsättningen avses endast dess första betydelse, dvs. term inom terminologin)
6 Sammansatta ordkombinationer och kedjor av ordkombinationer (deras begrepp lämnas här åt sidan inom språkvetenskapen) delas, där det semantiskt är möjligt, upp i enkla kombinationer. Utvidgade postpositionella attribut betraktas, med stöd av attributfrasforskaren Laimutė Bučienės (Bunevičiūtės) arbeten, inte som en del av en ordkombination – ett av de viktigaste kännetecknen för en ordkombination är dess enhetlighet som syntagmatiskt enhet, medan intonationen i fråga om utvidgade postpositionella attribut bryter denna enhetlighet (Bučienė 1998: 31).
7 Definitionen av den språkvetenskapliga termen term i ordböcker och i språkvetenskaplig och terminologisk litteratur har gåtts igenom av Regina Kvašytė (se Kvašytė 2013).
Terminologija | 2016 | 23
75
Av exemplen och kortregistret med tillägg till LKŽe (se LKIIS, även raštija.lt) framgår att term hör till:
1) attributiva kombinationer;
2) objektiva kombinationer;
3) subjektiva kombinationer.
1) I attributiva kombinationer är term antingen huvudled (a) eller bestämningsled (b). I det första fallet anger attributet ett ämnesområde eller tema – teknisk term, språkvetenskapliga termer, släktskapstermer; kristendomstermer, familjetermer, termens namn anges – etikterm; baltisk term, humanismterm, en egenskap förknippad med handlingen (tillsammans med en hänvisning till upphovsperson, värdering eller plats) – de termer [inom språkvetenskapen] som han skapade, termer lånade från andra språk, termer som skapats på ett särpräglat sätt, tid – nya termer, plats – internationella termer (se 1.1.10), en egenskap förknippad med betydelsen – term för denna betydelse [av humanism]. Detta kan sammanfattningsvis illustreras så här:
(a) OMRÅDE / TEMA term, NAMN term8, HANDLING (+ UPPHOVSPERSON, VÄRDERING, PLATS) term, TID term, PLATS term, BETYDELSE term.
(b) I kombinationer som termordbok, termen Belarusien m.fl. är term bestämningsled. En ordbok kan uppfattas som en behållare (se 1.2.4).
Bland exemplen i kortregistret med tillägg till LKŽ utmärker sig kombinationerna termen Belarusien, termen Vilniusområdet (källa – Zigmas Zinkevičius monografi från 1993 Östra Litauen förr och nu), av vilka det framgår att även ortnamn betraktas som termer. Sammanfattningsvis kan denna användning illustreras som term ORTNAMN. Frågan uppstår om term här används i en determinologiserad eller utvidgad betydelse. En term är en benämning på ett begrepp, medan man traditionellt inom litauisk språkvetenskap anser att ortnamn inte betecknar begrepp (se artikeln om termen toponimai i LKE). Som Kazimieras Gaivenis träffande uttrycker det: ”determinologisering – termernas förvandling till vanliga ord – kännetecknas av att den determinologiserade termen inte försvinner, utan bara skjuter ett nytt skott (ett vanligt ord) inom ett annat användningsområde” (Gaivenis 2014: 242). K. Gaivenis nämner där även två typer av determinologisering
8 Uttrycken för kombinationerna NAMN term och OMRÅDE / TEMA term kan sammanfalla; sådana kombinationer kännetecknas av tvetydighet, jfr etikterm – *termen är etik, *termen hör till etiken.
76
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
villkor: 1) termen ska vara vitt spridd och känd inte bara bland specialister; 2) vissa semer hos termen och det determinologiserade ordet ska sammanfalla. Båda villkoren uppfylls av terminologins term terminas och terminas som ortnamn. I båda användningsfallen passar den generella beteckningen terminas NAMN. En annan fråga uppstår dock: är terminas i en kombination med ett ortnamn verkligen ett vanligt ord, eller förblir det trots allt en term (med en annan betydelse)? För övrigt betraktas egennamn i ISO:s terminologistandarder som föremål för terminologiarbete, som en av typerna av beteckningar. De definieras som språkliga beteckningar för unika begrepp, åtskilda från termer som benämningar på allmänna begrepp (se ISO 1087-1:2000)9.
2) I objektiva fraser är terminas ett objekt: använde en term, många termer, de flesta termer; vi finner termer, termen populariserades (2 exempel). Termer kan alltså användas, hittas och populariseras, och de utgör också en viss kvantitet.
3) I subjektiva fraser är terminas subjekt: termerna varierar och är av senare ursprung; termerna gör honom ytterst svår att nå för författarna, termerna utgör det äldsta lagret av slaviska lånord i litauiskan.
TERMINAS L I E T U V I Ų M O K S L O K A L B O S T E K S T Y N E
1. Termen i attributiva fraser
Termen bildar i undersökningsmaterialet ofta attributiva fraser med specifika termer, och i dessa fraser är den antingen huvudled (a) eller bestämningsled (b), t.ex.: a) separationstermen, ”evakueringstermen”, termen för urmateria, termen för urinvägsinfektion (generellt – X terminas); b) termkollektion, termen för påtryckningsgrupper, termen ”tertiär isomeli”, termen ”fishery” (generellt – terminas X) osv. I exemplen i den första gruppen (a) beskrivs termen utifrån namnet (X), medan termen i exemplen i den andra gruppen är en sekundär benämning på en specifik term (X). I båda fallen är X en specifik term, generellt – ett namn (a) NAMN terminas, b) terminas NAM-N. Bestämningsleden i fraserna i den första gruppen uttrycks med namn i genitiv, t.ex.:
9 Man kan också erinra sig att Jonas Klimavičius har skrivit att ”på litauiska förekommer termen i betydelsen ’ord’ endast som ett översättningsfel” (Klimavičius 2002: 132).
Terminologija | 2016 | 23
77
(1) ”Termen ’integration’ uttrycker en möjlig trefaldig förståelse av denna process: integration som förberedelse, som en omedelbar enandeprocess där hinder övervinns och mål eftersträvas, och integration som ett visst uppnått tillstånd (Taljūnaitė 2005).”
(2) ”Inom matematisk statistik används ofta termen generalpopulation i stället för termen population¹⁰, och populationens medlemmar kallas ibland objekt eller element.”
(3) ”Senare användes logistiktermen inom olika verksamhetsområden, men oftast inom krigföring och transport.”
(4) ”I de senare fallen används begreppet essäistik i strid med genrekonventionerna. Därför används i denna artikel, som endast behandlar uttryck för essäistiskt tänkande, termerna essäisering och essäism.”
Fraserna i den andra gruppen (b) är så kallade attributiva fraser med en sekundär benämning (se vidare Bunevičiūtė-Bučienė 2001). Termen är i dem en apposition (på satsnivå en apposition), och den semantiska relationen i sådana fraser är beskrivning utifrån sakens klass¹¹. I sådana fall sägs det att en specifik språklig enhet är en term, dvs. tillhör termklassen. Termen kan ersätta hela frasen. Som L. Bučienė påpekar: ”appositionen dubblerar den bestämda ledens syntaktiska funktion, men är med avseende på lexikal betydelse underordnad den bestämda leden, eftersom den lyfter fram en viss egenskap hos den” (Bunevičiūtė-Bučienė 2001: 10).
Ur ett pragmatiskt perspektiv läggs attributet terminas till för att det då blir lättare att föra in det specifika begreppets benämning i texten, t.ex.:
(5) ”I denna artikel används termen informationsrättens identitet vid analys, ur informationsvetenskaplig synvinkel, av definitionerna av de rättsområden som systematiserar den rättsliga regleringen av samhälleliga informationsrelationer.”
(6) ”Termen ’image’ används alltså i den vetenskapliga litteraturen i en mängd olika betydelser.”
(7) ”Eftersom vi undersöker den historiska förståelsen och systemet för bevis, används termerna ’bevis’, ’beviskategorier’, ’bevissystem’ och ’bevisningens hierarki’ med avseende just på bevisformer (källor, bevismedel).”
10I korpusen finns ingen kursiv stil. I artikeln återges exemplen också utan kursiv, eftersom det inte går att säga med säkerhet om termerna var kursiverade i originaltexten. Upptäckta korrekturfel rättas. I övrigt återges texten som i korpusen.
11 I litauisk syntax tolkas liknande konstruktioner inte alltid på samma sätt. I äldre arbeten – LKG III och läroboken av Vytautas Sirtautas och Česys Grenda – betraktas egennamn och konventionella, symboliska beteckningar i konstruktioner med ett substantiv som anger deras klass som appositioner (LKG III 430; Sirtautas, Grenda 1988: 103). DLKG, V. Labutis och L. Bučienė behandlar sådana namn eller beteckningar i konstruktioner inte som attribut utan som huvudled, eftersom de anses vara primära och väsentliga (Labutis 1998: 332–333; Bunevičiūtė-Bučienė 2001: 13–14, se även Mikulskas 2009: 109).
78
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
Ett sådant uttryckssätt används särskilt när man i texten behöver ange en viss term från ett annat språk än litauiska, till exempel:
(8) ”I internationella sjöfarts- och fiskeriorganisationer, där det officiella arbetsspråket är engelska, används, när man talar om fiske i vid bemärkelse, t e r-m e n e t ”f i s h e r y”.“
(9) ”TS beskrevs första gången år 1862 av Von Reklinghausen (Von Recklinghausen), medan t e r m e n s c l e r o s e t u b e r o s e första gången användes av den franske forskaren Burneville (Bourneville) [1-3].“
(10) ”Vissa författare betraktar dem, liksom t e r m e n e t ”s e l f”, som synonymer (Byrne, 1996; Hattie and Marsh, 1996), medan andra hävdar att självkänsla är en värderande komponent i självbilden (Saigal et al., 2002) <...>.“
Det är ovanligt att en term från ett annat språk än litauiska (eller en term som inte alls har anpassats till litauiskan) används före termen. I undersökningsmaterialet förekom endast ett sådant fall:
(11) ”De mest ålderdomliga spelkuberna är de så kallade babkė (även t a l i (latin), k n u c k l e b o n e s (engelska) eller?12 (ryska) t e r m e r används).“
I undersökningsmaterialet talar man vanligtvis inte om termer i allmänhet som sådana (för icke-lingvister (eller icke-terminologer) är själva begreppet ”term” i regel ointressant), utan om en eller flera konkreta termer. Därför motsvarar attributiva konstruktioner med en underordnad beteckning (termen rajonas) sannolikt, sett till sin funktion i texten, attributiva konstruktioner med ett egennamn i genitiv (”rajonas terminas). En apposition kan ersätta det bestämda ordet, och därför betraktas i denna artikel, i de fall då termen fungerar som apposition till den konkreta termen X, just termen som representant för konstruktionen med en underordnad beteckning. Vid undersökningen av den vidare kontexten för en sådan konstruktion talar man om konstruktioner med termen, inte om konstruktioner med X (termen tillsammans med X betraktas som en enda led). Exempelvis hävdas här, med stöd av exempel 6, att termen används (inte att bilden används). Detta val motiverades också av artikelns ämne.
Att en språklig enhet (ett konkret exempel) alls beskrivs som term visar redan att enheten hänförs till kategorin termer (jfr termen įvaizdis och ordet įvaizdis). Term är i ett sådant sammanhang en metalingvistisk kommentar.
Bland konstruktionerna i denna grupp utmärker sig konstruktionerna termen Lietuva / Mažoji Lietuva / Vidurio Lietuva, som används i humanistiska texter, till exempel:
12 På vissa ställen i korpusen finns oidentifierade symboler.
Terminologija | 2016 | 23
79
(12) ”Rėzos använda t e r m i n a s L i e t u v a motsvarar i den moderna litauiska historiografins kontext t e r m i n ą M a ž o j i L i e t u v a, men vid den tiden användes det inte.”
Således bekräftas den användning av terminas (terminas VIETOVARDIS) som registrerats i tilläggskartoteket till LKŽ också av den undersökta vetenskapliga textkorpusen.
1.1. Terminas – den attributiva konstruktionens huvudled.
1.1.1. En annan grupp av konstruktioner med terminu, som ligger nära de tidigare diskuterade, är sådana attributiva konstruktioner med demonstrativ beskrivning13 som denna / denna / sådan terminas (sammanfattande REFERENS terminas). I dem har den konkreta termen ersatts med ett substitut14, jfr. denna / den / sådan terminas ← X → X terminas, terminas X.
Substituten för termer i sådana konstruktioner är demonstrativa (definierande) pronomen, medan de konkreta termerna anges tidigare i texten eller nämns i samma mening (det första fallet är vanligare), till exempel:
(13) ”Det är en självklar sanning att straffrättsligt ansvar och själva straffrätten inte kan vara verkningsfulla utan att sanktioner tillämpas för begångna brott; här används denna t e r m i n ą i vid bemärkelse, vars materiella uttryck är ett straff.”
(14) ”Theodore R. Weeks ägnade särskilt stor uppmärksamhet åt ämbetsmännens retorik och noterade att det var vanligt att tala om ’landets russifiering’, och t a s t e r m i n a s användes inte när man talade om konkreta folkgrupper.”
(15) ”Till och med Litauens storfurste Gediminas var, som vi kan anta när vi läser hans brev, en skicklig specialist på internationella PR-frågor, trots att en sådan t o k s t e r m i n a s uppstod i Litauen först flera århundraden senare.”
Andra attributiva konstruktioner med demonstrativ beskrivning bildas av terminas tillsammans med indefinita pronomen: en annan term, vissa termer, till exempel:
(16) ”Dessutom, i de fall då man talade om nationell politik gentemot en konkret icke-dominerande etnisk grupp, fann jag varken termen ’russifiering’ användas eller a n d r a t e r m e r – ’närmande’, ’sammansmältning’, ’assimilation’.”
I det undersökta materialet är de vanligtvis inte de enda attributen till det bestämda ordet – terminas.
13 Attributiva konstruktioner med demonstrativ beskrivning – konstruktioner genom vilka en omnämnd egenskap hos ett föremål anges allmänt och ospecifikt (Bučienė 2012: 26).
14 Substitut, ersättning – ett språkligt element som ersätter ett annat motsvarande element utan att innehållet påverkas. Till substitut räknas till exempel pronomen som i en text kan ersätta substantiv eller adjektiv” (KTŽ).
80 Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
1.1.2. Inom terminologin talar man om att det inte finns termer i allmänhet, utan termer inom specifika ämnesområden. Därför anges naturligtvis i texten, i anslutning till termer, ett specifikt användningsområde för termen, en vetenskapsgren, en teori, en konception, ett tema, en användningsmiljö eller liknande. Ett kännetecken för termer är att de hör till ett ämnesområde, vilket explicit uttrycks i korpusen genom attributiva genitivfraser med termen. Som bestämning står genitiv av ett substantiv som också har bestämningar (a), eller ett adjektiv (b), till exempel:
a)
(17) ”Talaren själv kanske inte är medveten om vilka konceptuella metaforer som påverkar hans tankeprocess, men en analys av talarens metaforiska yttranden i texterna kan blottlägga talarens världsbild (eller, med kognitiv lingvistiks terminologi, talarens konceptualisering av världen).”
(18) ”Man kan förmoda att juridiska termer blir mer precisa med tiden, i takt med att rättsdoktrinen utvecklas och den fortsatta systematiseringen och kodifieringen av rättsnormerna fortskrider” (Meškauskaitė, 2004, p. 21).”
b)
(19) ”Vid användningen av statistiska termer har man följt den terminologi som presenteras i läroboken ’Tillämpad statistik’ av V. Čekanavičius och G. Murauskas.”
(20) ”Även om samma juridiska term används kan den tillämpas på olika grupper av personer i olika stater.”
När man betraktar hur sådana fraser uttrycks ur ett normeringsperspektiv kan man erinra om att Stasys Keinys redan 1977 skrev att den allmänna litauiskans interna regelbundenheter och tendenser innebär att ”terminologiska områden, själva termerna inom dessa områden och termordböcker bör benämnas med genitivfraser av substantiv” (Keinys 2005: 362). Av exemplen som just har anförts framgår att en sådan språklig systematik inte alltid iakttas.
De aktuella attributiva fraserna som uttrycker tillhörighet kan transformeras15: ÄMNESOMRÅDETS term – termen hör till ÄMNESOMRÅDET eller ÄMNESOMRÅDET har en term, till exempel kognitiv lingvistiks term – *termen hör till den kognitiva lingvistiken eller *den kognitiva lingvistiken har en term. Denna possessor16 (ÄMNESOMRÅDE) är abstrakt; man kan också urskilja en lokal betydelse: transformen termen finns inom ÄMNESOMRÅDET (*termen finns inom den kognitiva lingvistiken)17. Följaktligen,
15 Attributiva fraser som uttrycker tillhörighet betraktas som härledda; konstruktioner som inte direkt härletts ur varandra transformeras (Antanas företag → Antanas har ett företag → företaget tillhör Antanas) (Bučienė 2004: 13).
16 Apie posesyvumo sąvoką ir tipus, posesoriaus nustatymą žr. Vaičiulytė-Semėnienė 2006.
17 Jfr ett annat exempel ur korpusen: ”termerna inom detta område är inte etablerade”. Området uttrycks med ett lokalt adverbial.
Terminologija | 2016 | 23
81
Ett ämnesområde, en vetenskapsgren, en teori, en konception och liknande kan uppfattas som ett rum för termbruk: RUM (X) term (X). Följande atypiska uttryck orienterar särskilt mot rumslighet: termen i dokumentförvaltarnas och arkivariernas yrkesmiljö, där ordet miljö bär semet ’rum’.
Ord eller ordkombinationer som betecknar termens område eller liknande företeelser knyts till termen (X) inte bara direkt, utan också via ett annat ord, med vilket termen bildar handlingsbeskrivande konstruktioner (se 1.1.6), t.ex.:
(21) ”Flätningstekniken ’fiskbensmönster’ nämns ofta även av andra arkeologer och förknippas vanligtvis med termen ’brutet band’, som används inom materialvetenskaplig terminologi.”
Sammanfattningsvis kan detta exempel återges så här: RUM använd term X.
Inom terminologin talar man om transterminologisering. Detta fenomen återspeglas också i de undersökta kontexterna. Det går inte att urskilja enbart utifrån attributiva konstruktioner, men ett vidare – meningsbaserat – sammanhang är mer upplysande i detta avseende, t.ex.:
(22) ”I poesin ersätts språkvetenskapstermen ’mopfas’ med en annan, intuitivt mer begriplig term – ’stavelse’, som inte bara är den poetiska textens viktigaste beståndsdel utan också den grundläggande uttalsenheten.”
1.1.3. En annan särskiljande grupp av attributiva konstruktioner utgörs av konstruktioner med ägandebetydelse, vars led förenas av upphovsmannaskap. Schematisk skulle ett sådant bruk se ut så här: UPPHOVSMAN (X) term (X). Upphovsmannen (possessorn) anges med personnamn i genitiv. Konkreta exempel:
(23) ”Med Samuel Huntingtons termer kan man säga att Ukraina är ett typiskt civilisatoriskt splittrat land.”
(24) ”Hela denna alternativa formprocessualitet formade också en ny uppfattning om orgelmusikens ’stödt toner’ (J. Juzeliūnos term) – den symboliska helheten av cykler och ’klockslag’.”
(25) ”Då återintroducerade och populariserade amerikanen T. R. Schellenberg H. Jenkinsons term ’bevisvärde’ (eng. evidentiality).”
Mellan termen term och personnamnet finns inte nödvändigtvis ett direkt syntaktiskt samband – termen karakteriseras med avseende på upphovsmannaskap genom en handling som uttrycks med ett particip (handlingsbeskrivande attributiva konstruktioner bildas), t.ex.:
(26) ”Den term offentlickeit (öppenhet, offentlighet) som J. Habermas föreslog utvecklades senare till begreppet offentlig sfär (public sphere).”
82
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
I undersökningsmaterialet förekommer en atypisk användningsmodell för termino, där ett yrke anges vars företrädare använder en viss term (YRKESBENÄMNING term), till exempel:
(27) ”Så tar sig den ’litauiska spänningen’ (teaterfolkets term) uttryck i nya slags musikformer.”
I sådana uttryck kan man också urskilja ett upphovsförhållande. I dessa fall är upphovsmannaskapet kollektivt. Yrkesbeteckningen i uttrycket kan fritt ersättas med motsvarande områdesbeteckning: teatralų terminas → *teatro terminas (detta kan förklara modellens låga frekvens i undersökningsmaterialet). Således ligger uttryck av denna modell semantiskt nära uttryck som betecknar användningssfär. Uttryck med betydelsen upphovsmannaskap kan, som metalingvistiska kommentarer, hänföras till hänvisningar till uttryckskällor (se Župerka 2012: 311–319).
1.1.4. SPRÅK / FOLK (X) terminas (X).
En term karakteriseras utifrån det språk där den används eller det folk som använder den (det är inte ändamålsenligt att dra en gräns mellan dessa, jfr. lotyniškas terminas – en term i det latinska språket, inte en term för ett folk, även om lotyniškas betyder ’som har samband med latinerna’). Det underordnade ledet är ett adjektiv med suffixet –iškas (a) eller en substantivgenitiv (ensam eller tillsammans med en annan attributiv genitiv – kalbos) (b), till exempel:
a) (28) ”Den latinska termen ’favor contractus’ började användas av M. J. Bonell i sitt berömda verk från 1987, ’Commentary on the International Sales Law’, en kommentar till Förenta nationernas Wienkonvention från 1980 om avtal om internationella köp av varor (nedan kallad Wienkonventionen från 1980).”
(29) ”För detta ändamål behövs ett särskilt program vars huvudsakliga funktion skulle vara att undanröja tvetydigheter (engelsk term – ambiguity resolution) (Zinkevičius, 2000, s. 245; Marcinkevičienė, 2000, s. 22).”
b) (30) ”Journalistiken uttrycks med det franska ordet journaliste, det engelska journalism, det tyska journalistik, det polska dziennikarstwo och det ryska žurnalistika.”
(31) ”De besläktade engelska termerna resistance betyder: ’1) motstånd, opposition; 2) (en organisms) motståndskraft; 3) tekn. motstånd, resistans’, och invulnerability betyder ’oskadlighet’ (Engelsk–litauisk ordbok, 1978, kursivering i ordboken).”
De sistnämnda uttrycken (undergrupp b) med terminu är grammatiskt possessiva attributiva uttryck (jfr. terminai priklauso prancūzams, terminai priklauso anglų kalbai). När man ser närmare på saken uttrycker leden i det första uttrycket kollektivt upphovsmannaskap, medan det andra anger användningssfär.
Terminologija | 2016 | 23
83
En term beskrivs inte bara utifrån det språk där den används, utan också utifrån det språk den härstammar från, det vill säga termens ursprung (källa) anges, till exempel:
(32) ”Senare spreds den franska termen courtage (courtage). – A. M.] även till andra språk, till exempel tyska och engelska, och används tillsammans med andra [termer] (provision och liknande) i stor utsträckning än i dag när man talar om ersättning till oberoende försäkringsförmedlare.”
1.1.5. I korpusen förekommer fraser med betydelsen tillhörighet där termens possessor är det som betecknas med termen, till exempel:
(33) ”Den semantiska funktionen som handlande, vilken bestäms av verb med handlingsbetydelse, kallas med semantiska rolltermer agent.”
Term kan i sådana fraser ersättas av dess korrelat benämning, jfr *benämningar på semantiska roller. I den sistnämnda frasens djupstruktur finns en objektbetydelse (transformen benämna semantiska roller). Man kan säga att termen tillhör det benämnda objektet: OBJEKT term. Enligt K. Gaivenis är termbenämningar efter objekt (jordmåns-, vattenledningsrelaterade termer) inofficiella och förekommer oftast endast i specialisternas talspråk (Gaivenis 2002: 25). J. Klimavičius instämmer inte i denna uppfattning (Klimavičius 2002: 134). Med utgångspunkt i principerna om systematik och precision är det svårt att hitta argument för varför de nämnda fraserna endast skulle betraktas som belägg för specialisters talspråkliga bruk.
Av kontexten (attributiva fraser) framgår alltså att termer hör till ett visst rum, en författare (specifik eller mer allmän – kollektiv), ett språk (eller en nation) eller ett objekt.
1.1.6. HANDLING (X) term (X). Term utgör huvudled i attributiva fraser med handlingsbeskrivning18. Den beroende leden i sådana fraser är ett particip eller ett verbalt adjektiv. I det undersökta materialet har den oftast själv beroende led (nödvändiga eller inte). På grund av participets eller det verbala adjektivets verbala natur tillkommer, utöver frasens attributiva betydelse, ytterligare nyanser – objektiva (a) eller subjektiva (b), till exempel:
18 Med fraser med handlingsbeskrivning avses sådana attributiva fraser där det uttryckta kännetecknet i den beroende leden motiveras av förhållandet mellan en inre (aktiv eller passiv) handling och dess aktör (föremål) (Bučienė 2007: 20).
84 Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
a)
(34) ”En ordbok över biokemiska termer håller på att utarbetas, därför har de termer som används i läroboken samordnats med de termer som föreslås i ordboken.”
(35) ”Ibland ersätts denna term av litauiska språkvetare med något litauiskt ord som tyvärr nästan aldrig till sin betydelse motsvarar de termer som för närvarande har godtagits i internationellt språkbruk.”
(36) ”Ekologer, hydrologer och företrädare för ingenjörsgeografi kommer här kanske att stöta på termer som är ovana även för dem: hydrologiskt omvandlingssystem, organisatoriskt system, ackumulationszon, relaxationstid m.fl.”
b)
(37) ”Senare började en ny term som betecknade detta begrepp, žiniasklaida, spridas mycket snabbt i pressen, radion, televisionen och vardagsspråket; den har nu nästan trängt undan alla andra termer med denna betydelse.”
(38) ”Den term för etnicitet som etablerades inom samhällsvetenskaperna under 1970-talet och den fortsatta utvecklingen av etnicitetskoncept förknippas med en föränderlig postkolonial värld och etniska minoriteters politiska aktivitet.”
(39) ”Men det är bara de historiskt etablerade termerna högre matematik, matematisk analys, differential- och integralräkning som är ovanliga.”
Utifrån det undersökta materialet kan man hävda att termen, som passiv bärare av en egenskap (objekt), är (NÄR, VAR, FÖR VEM) (inte) använd / användes, nyttjas, tillämpas; (NÄR, VAR, VEMS) accepterad, föreslagen / förslagen, diskuterad, utbytt; (VAR) omnämnd19 / inte omnämnd, presenterad; (börjad) användas; utvald; (FÖR VEM) (o)vanlig; okomprometterad; sammansatt osv. Termen som aktiv bärare av en egenskap (subjekt) kan beteckna VAD , beskriva; (NÄR, VAR) etablerad, vedertagen, icke-existerande; (HUR) formad; (FRÅN VAR) spridd, utbredd; förknippad; VAD påminnande om, väckt osv. Bland verbalt beskrivande fraser är de vanligaste i korpusen fraser med termen som huvudord och ett particip som bestämning använd och dess former. Particip och verbala adjektiv uttrycker egenskaper hos termer som rör deras användning i allmänhet eller i en enskild text (omnämnda termer), termernas tillkomst (föreslagna termer), termernas plats inom något ämnesområde – användningsfältet (en etablerad term), deras uttrycksform (en sammansatt term), värdering (okomprometterade termer) osv.
Participets tempusform är betydelsefull eftersom den visar när den egenskap som härrör från handlingen uppstod (se Bučienė 2007: 23), jfr använd term och använd term (i förfluten tid). Termen är alltså handlingens objekt eller subjekt och kännetecknas av att vara tidsberoende.
19 Funktionsmässigt skulle frasen omnämnd term kunna betraktas som en hänvisande beskrivande fras.
Terminologija | 2016 | 23
85
Som redan nämnts och framgår av exemplen har ett attributivt particip eller ett attributivt verbalt adjektiv ofta själv underordnade led – sammansatta ordgrupper eller kedjor av ordgrupper bildas (till exempel i exempel 34 – termer som används i läroboken, termer som föreslås i ordboken). Dessa underordnade led anger handlingens tid, plats, sätt, objekt, subjekt, ändamål med mera.
1.1.7. TID term (X). I undersökningsmaterialet karakteriseras termen också utifrån tid. Som underordnade led i attributiva ordgrupper förekommer adjektiv med seman ”tid”, till exempel: ny, äldre, arkaisk, traditionell, modern, aktuell. Ett vidare sammanhang:
(40) ”Bland andra internationella organisationers dokument om kulturmiljövård intar ICOMOS stadga om historiska trädgårdar, antagen 1981, en särställning; där förekommer en n y t e r m: h i s t o r i s k a t r ä d g å r d a r.”
(41) ”Det är uppenbart att åklagarmyndigheten, som saknade utbildning, erfarenhet och kvalifikationer, även om den företrädde andra personer eller försvarade deras rättigheter, inte kan likställas med och kallas med den m o d e r n a t e r m e n ’a d v o k a t’, men utan tvekan <...>.”
(42) ”Begreppet korporatism (Corporatism – engelska) har ett ursprung som liknar det ä l d r e b e g r e p p e t k o r p o r a t i v i s m (Corporativism – engelska).”
Som redan nämnts framgår tidpunkten för termens användning också av tempusformen hos de particip som bildar attributiva ordgrupper med handlingsbeskrivande term. Dessutom har participen i sådana ordgrupper underordnade led, med vilka de bildar tidsadverbial, till exempel:
(43) ”För att framhäva melodikens generativa faktor i flerstämmig musik utvidgades de t i d i g a r e a n v ä n d a t e r m e r n a ’l i n j ä r k o n t r a p u n k t’, ’l i n j ä r p o l y f o n i’, vilket betonade den linjära principen för utformningen av den polyfona musikens rum.”
På grundval av undersökningsmaterialet kan man hävda att termer kan placeras på en tänkt tidsaxel. Termers förändring över tid är en explicit egenskap.
1.1.8. BETYDELSE term (X). En termattribut anger också en egenskap hos termen som är relaterad till betydelsen. Termen karakteriseras utifrån betydelsens omfång, till exempel: allmän / mer allmän term, adekvat term, termer med denna betydelse, utifrån betydelsernas närhet, till exempel: närliggande [i betydelse] termer, olika termer20, och utifrån betydelsenyans, till exempel: neutral / mer neutral
20 Man kan också urskilja [sådana] i handlingsbeskrivande ordgrupper.
86
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
term, enligt motivation, t.ex. metaforiskt term etc. Några användningsexempel:
(44) ”De sjukdomsframkallande proteinerna i olika spannmål beskrivs vanligtvis med den gemensamma termen – ”gluten”.”
(45) ”I den postmoderna epoken, som kännetecknas av intensiv migration av befolkningen, likheter mellan olika folks levnadssätt och utbyte av kulturella företeelser, vilka i etnologisk litteratur ibland till och med benämns med den metaforiska termen sedernas kreolisering, observeras parallellt ett helt motsatt, paradoxalt fenomen: lokala och regionala identiteter återuppstår överallt.”
(46) ”Även om det finns andra termer som är likvärdiga med eller betydelsemässigt närbesläktade med den (t.ex. orientalisk despotism), har just denna term valts trots all kritik, eftersom den är den mest använda och förståeliga.”
Vissa fraser i denna grupp ligger nära fraser som uttrycker en bedömning av termen.
1.1.9. BEDÖMNING term. Som nämnts uttrycker attributiva fraser också en bedömning av termen. Den värderande egenskap som uttrycks av det underordnade ledet är antingen ren (egentlig term) eller relaterad till något annat (jargongterm). Attributen till termen term i undersökningsmaterialet är adjektiven enkel och specifik; egentlig och jargongmässig; grundläggande, viktigare/viktigast och central, mer sällsynt; kameleontartad, mer kontroversiell etc.21 Några kontextexempel:
(47) ”I beskrivningen av den historiska utvecklingen av Kopgalis hydrotekniska anläggningar och fortet förekommer många specifika termer samt namn på forntida måttenheter, institutioner och annat (pakverkas, blockhaus, faschina, spö, fot, glacis, kaponjär, last, kammare, regemente osv.).”
(48) ”Organisationens image är i själva verket bara en jargongterm inom kommersiell reklam och PR.”
(49) ”Det etablerade språkbruket, även om det är mycket obestämt (därför kallar Connor etnicitet för en kameleontartad term), tar hänsyn till subjektivitet, identitet och social konstruktion (Connor 1994).”
I de aktuella fraserna bedöms termen inte bara som en medlem av ett visst terminologiskt system (jargongterm), utan också som en enhet i en specifik text. I det senare fallet är den värderande egenskapen relevant endast i den texten, t.ex.:
21 Denna grupp är inte betydelsemässigt homogen; man kan till exempel urskilja fraser med betydelsen likhet (kameleontartad term).
Terminologija | 2016 | 23
87
(50) ”Varje kapitel eller underkapitel i publikationen inleds med en kort teoretisk introduktion, där de grundläggande ekvationerna för att lösa uppgifterna anges, några viktiga aspekter förklaras, viktigare termer samt metoder för att lösa uppgifterna.”
En värderande egenskap kan endast delvis skönjas i uttrycket nomenklatūrinis terminas ”term som har samband med nomenklatur”.
1.1.10. PLATS terminas (X). Attributiva fraser har påträffats där termen karakteriseras utifrån plats. Platsen kan vara både abstrakt, till exempel: vietinis / tarptautinis terminas, och mer konkret – knuten till en text, såsom analizės terminas, till exempel:
(51) ”Alltför ofta tar sig litauiska författare som skriver om äldre textilier till folkligt spridda, oftast endast lokala termer, med andra ord lokal jargong.”
(52) ”Den centrala termen i framställningen är nationell identitet.”
Som nämnts har particip som fungerar som bestämningar i vissa attributiva fraser med handlingsbeskrivande innebörd också en platsadverbialbestämning – termen karakteriseras utifrån plats, till exempel: žodyne siūlomi terminai, vadovėlyje / darbe vartojami terminai med flera.
Av sådana attributiva fraser som uttrycker tillhörighet, till exempel analizės terminas, framgår det att termen hör till en viss plats. Denna plats är mer konkret jämfört med det område där termen används – det fält eller språk där den brukas.
1.1.11. KVANTITET terminas. Attributiva fraser med kvantitativ bestämning22 anger termens egenskap i förhållande till ett antal. Den beroende leden i sådana fraser är ett räkneord som fungerar som adjektiv. Till denna grupp av fraser räknas här i överförd bemärkelse även sådana fraser vars beroende led utgörs av adjektiv med sememet ”kvantitet” (till exempel vienintelis). Några exempel:
(53) ”Enligt konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv och de operativa riktlinjerna för tillämpningen av konventionen används sedan 1972 två termer inom kulturarvsteori och -praktik på internationell och nationell nivå: kulturarv och naturarv.”
(54) ”Eftersom den process som undersöks omfattade personer ur olika kategorier (krigsflyktingar, ekonomiska emigranter, polska kolonister, lokalbefolkning, blandade familjer med flera), är det svårt att beskriva det fenomen som analyseras med en enda term.”
22 Apie kiekybinio apibūdinimo atributinius junginius plačiau žr. Bučienė 2012.
88
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)
När ordningstal fungerar som attribut har fraserna en utpekande funktion, till exempel:
(55) ”Termen ”eductive” härstammar från det latinska ”educere” och skulle betyda ”förmågan att finna mening i förvirring”, medan d e n a n d r a t e r m e n är avsedd att beskriva förmågan att återkalla inhämtad information (Raven, 2000).”
Frasen fungerar i sådana fall som en ersättning för en specifik term.
1.2. Termen – det underordnade ledet i attributiva fraser.
1.2.1. Fraser med objektbetydelse23. Som underordnat led används termen tillsammans med substantiven användning och bruk, omnämnande, behandling, tolkning, förståelse och begreppsuppfattning, (för)klaring, översättning, förvirring24, diskreditering, expertutlåtande, inställning (till), företräde (framför) etc. I dessa fraser betecknar termen objektet för den handling eller det tillstånd som uttrycks av frasens huvudled (om termen som objekt, se avsnitt 2), till exempel:
(56) ”För närvarande talas det mycket om b r u k e t a v v e t e n s k a p l i g a t e r m e r.”
(57) ”Även om begreppet ”kontext” tolkas på olika sätt är grunden för b e g r e p p s u p p f a t t n i n g e n a v d e n n a t e r m inom psykologin oftast tydlig; vanligtvis innebär den också att omgivningen urskiljs (Davies, 1988; Lochart, 1988; Thomson, 1988).”
(58) ”Inom historiografin förekommer det ganska ofta att en eller annan latinsk eller annan ö v e r s ä t t n i n g a v e n t e r m leder till olika tolkningar.”
Ju konkretare betydelsen hos frasens huvudled är (jfr begreppsuppfattning, översättning), desto tydligare är beroendeförhållandena (jfr *en term har en begreppsuppfattning, en översättning).
1.2.2. Attributiva fraser som uttrycker tillhörighet. Av sådana fraser framgår det i korpusmaterialet att en term har definitioner, synonymer, motsvarigheter (ekvivalenter) och delvis även aspekter. En term är också en helhet med beståndsdelar. Dessa delar är innehåll, betydelse, innebörd och semantik. Några exempel:
(59) ”För att belysa i n n e h å l l e t i t e r m e n ” i m a g e ” och dess huvudsakliga a s p e k t e r ger forskarna följande d e f i n i t i o n e r a v t e r m e n: ”Image är den allmänna uppfattning som många människor har om något” (Pranulis, 1998, s. 114).”
23 En översikt över tolkningar av verbalsubstantivfraser inom litauisk språkvetenskap, se Pakerys 2006.
24 I frasen ”terminförvirring” kan man också urskilja en subjektbetydelse (*termerna förväxlas).
Terminologija | 2016 | 23
89
(60) ”I en begreppsordlista är begreppen förbundna med relationer, utifrån vilka man kan hitta motsvarigheter till termer på ett annat språk, synonymer och överordnade begrepp.”
(61) ”Det är förståeligt att det i praktiken knappast är möjligt att i alla fall hitta en lämplig litauisk motsvarighet eller exakt beskriva termens betydelse (desto mer som betydelsen hos många av dem – särskilt olika måttenheter – har förändrats eller över huvud taget inte har varit enhetlig).”
1.2.3. Sammansättningar med subjektiv prägel. I korpusen hittades termi-nens / termernas (X) sammansättningar med substantiven uppkomst, bildande, ursprung, förändring, instrumentalitet, skillnader, mångfald gör det möjligt att betrakta termen som ett subjekt (för en utförligare diskussion om termen som subjekt, se kapitel 3), till exempel:
(62) ”Processen för terrorismtermens uppkomst och bildande är fortfarande oklar.”
(63) ”L. Meškauskaitė, som undersöker rätten till samhällsinformation i Litauen, konstaterar att ’i takt med att nya rättsområden och delområden växer fram är en mångfald av termer oundviklig’.”
Oväntad var sammansättningen (denna terms instrumentalitet), som betraktar termen som ett medel:
(64) ”Eftersom författaren till denna artikel betraktar det diskuterade begreppet som en mer generaliserande, approximativ modell (snarare en mellanliggande hypotes), skulle han åtminstone i denna text inte vilja ge sig in i en diskussion om denna terms instrumentalitet när civilisationernas utveckling betraktas i hela mänsklighetens skala <...>.”
1.2.4. Attributiva sammansättningar som ligger nära sammansättningar med betydelsen material (OMRÅDE) terminordbok / ordlista och terminsystem. Termer är beståndsdelar (jfr transformen *termerna bildar en ordlista, ett system). En ordlista kan uppfattas som en behållare (jfr *lägga in i en ordlista), medan ett system bara är en abstraktion som består av termer. Några exempel ur kontexten:
(65) ”I finansordboken definieras bubbelteorin som tron att värdepapperspriser då och då stiger långt över sitt fundamentala värde, tills bubblan vid en viss punkt spricker och priset snabbt faller.”
(66) ”För att bevara systemet av litauiska toponymiska termer används i denna artikel, vid sidan av den internationella termen oronymer, den litauiska motsvarigheten bergsnamn.”
Materialbetydelsen kan skönjas i den metaforiska sammansättningen (OMRÅDE) termjungel (jfr *termerna bildar en djungel). Metaforen avses sannolikt uttrycka att det finns många termer och att de är svåröverskådliga.
90
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)
1.2.5. Sammansättningar med adverbiell nyans. Av korpusmaterialet framgår att termen är föremål för diskussion:
(67) ”D i s k u s s i o n e n o m d e n l ä m p l i g a s t e t e r m e n skulle kunna fortsätta, men för närvarande kommer vi att kalla resilience för motståndskraft: denna term är den mest etablerade, om än något inexakt.”
Sammanfattningsvis bör det betonas att vissa attributiva sammansättningar som behandlas i artikeln är sammansatta terminologiska termer, till exempel, sammansatt term, sammansatt term, internationell term; termens innehåll, termordbok med flera. Dessa sammansatta termer ingår i R. Kvašytės Lärande terminologiordlista (för en närmare diskussion om mikrosystemet av termer med stammen termin-, se Kvašytė 2013).
2. Term i objektssammansättningar
2.1. Termen – ett objekt för användning. En av de vanligaste grupperna av objektssammansättningar är använda / nyttja / tillämpa en term. Det har blivit brukligt att termer, liksom andra språkliga enheter, används. Detta bekräftas också av undersökningsmaterialet – termen kopplas oftast till verbet använda och dess former, t.ex.:
(68) ”På grund av en otillräckligt utvecklad terminologi använder forskare i Litauen (liksom i andra nordliga länder) t e r m e n ” s e n p a l e o l i t i k u m ” för att beteckna både perioden för 45–35–10 tusen år sedan och fynd från finalpaleolitikum som påträffats i Litauen.”
(69) ”Denna artikel behandlar inte frågan om att beröva en hopplöst sjuk person livet, utan t e r m e n a n v ä n d s f ö r h j ä l p t i l l s j ä l v m o r d.”
(70) ”Ibland kan man till och med säga att dessa t e r m e r a n v ä n d s synonymt.”
Enligt korpusmaterialet används och tillämpas termer också, t.ex.:
(71) ”Vid sidan av den sistnämnda används även den internationella t e r m e n ” f l u i d ” (från lat. ”fluidus” – flytande).”
(72) ”I den moderna uppfattningen tillämpas termen etnicitet på såväl majoritets- som minoritets- och migrant-/icke-migrantgrupper och gemenskaper, det vill säga olika befolkningsgrupper.”
Även om att termer inte används talas det i korpusmaterialet, men mer sällan, jfr:
(73) ”Denna t e r m a n v ä n d s i n t e heller i vårt statliga system för registrering av kulturarvsvärden.”
Terminologija | 2016 | 23
91
2.2 En typisk modell för användningen av term i objektiva fraser är termen som medel (instrument) i vid bemärkelse25 – med termen benämns, kallas, beskrivs, karakteriseras något, och med termer kan man säga, yttra, tala. I sådana fall är termen ett medel för benämning och tal, t.ex.:
(74) ”En formellt liknande självanalys, som benämns med termen självreflexion, blir särskilt aktuell även inom den postmoderna teatern, när teatern koncentrerar sig på sig själv och medvetet reflekterar över sina funktionsmekanismer.”
(75) ”Med Aristoteles term ’poetik’ avses i dag en gren av litteraturvetenskapen som undersöker den poetiska skapandets former och stilistiska medel.”
(76) ”I utländska forskares arbeten beskrivs detta med termen ’overstaging’ – en ökning av stadiet.”
(77) ”I litteraturen betecknar termen värderingar ofta människans motivationsdispositioner (intressen, strävanden).”
Utöver de nämnda verben används termen i korpusen tillsammans med former av verben (ut)trycka, formulera, beskriva. Dessa betecknar handlingar knutna till uttryck, vilket innebär att termen uppfattas som ett uttrycksmedel, t.ex.:
(78) ”Natriums och kaliums förmåga att neutralisera hydroxylgrupper (OH−), och klors förmåga att neutralisera vätejoner (H+), uttrycks med termen ’millekvivalenter’ (mEq), vilken omfattar grundämnets atomvikt eller molekylens molekylvikt tillsammans med motsvarande valens eller laddning.”
(79) ”Den verkliga världen kan endast beskrivas i termer av en modell som beskriver de begrepp och procedurer som krävs för att återge den verkliga världen i geodata som systemet behöver.”
Fraser med verbet beteckna riktar uppmärksamheten mot termen som tecken, t.ex.:
(80) ”Man bör också komma ihåg att samma termer i källorna ofta betecknar tämligen olika företeelser.”
Korpusmaterialet visar att man med en term kan generalisera och tolka, och att något definieras och till och med legitimeras med den. Detta är inte ett vanligt bruk av termen, t.ex.:
(81) ”I Karolis Klimkas artikel analyseras tesen att politiska spänningar kan knytas till ett visst energiöverskott, som kan minskas på den ’privata’ begärsplanet; därför bör politiska företeelser tolkas i termer av energiekonomi.”
25 Här identifieras medlet (instrumentet) inte med instrumentets semantiska funktion (semantiska roll). I denna artikel har man avstått från tanken att klassificera ordfraser efter semantiska funktioner (semantiska roller), eftersom det, enligt V. Labutis, ”inte finns tydligt formulerade kriterier för att fastställa och avgränsa semantiska roller och de motsvarande semantiska grupperna av ordfraser” (Labutis 1998: 79).
92
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)
(82) ”Enligt A. D. Smith är nationstanken till sin essens kulturell och social, oavsett om nationen har formats på territoriell eller etnisk grund: den definierar och legitimerar politiken i kulturella termer, eftersom nationen är en politisk gemenskap endast i den mån den förkroppsligar en gemensam kultur och en gemensam samhällsvilja (Smith 1999: 232).”
2.3. Termen är ett objekt som man söker efter, hittar, tar och ger, som förs in i ett visst rum och förs ut ur det, och i själva rummet görs något med den eller något händer.
Först och främst söker man efter termen, t.ex.:
(83) ”När kritiken sökte efter termer och ord för att beskriva detta scenkonstfenomen, talade den om en ny teaterestetik, inspirerad inte av det i sig dramatiska materialet om prästen och poeten Antanas Strazdas liv, utan av det sätt på vilket dramatikern och regissören presenterar materialet.”
Av objektkonstruktioner med verben upptäcka, (finna) framgår det att en term kan hittas, t.ex.:
(84) ”I Litauen kan termen marginalklass återfinnas i R. Grigos verk <...>.”
Om termen finns kan den tas. Det framgår av konstruktioner med verben ta, överta, t.ex.:
(85) ”Denna term hämtar vi från karnevalen som historiskt fenomen.”
När en term hämtas från ett annat område möter man ett fenomen som transterminologisering.
Termen är också föremål för givande. Om givande kan man tala utifrån konstruktioner med verben (föreslå), presentera, tilldela, lägga fram, ägna. Sådana konstruktioner, särskilt de med verben inkludera, införa, är riktningsrelaterade – de pekar mot ett försök att ”stoppa in” termen i något slags rum, t.ex.:
(86) ”Den skotske kemisten och fysikern J. Black, som kan betraktas som kalorimetrins grundare, konstruerade (1759) den första iskalorimetern (denna term föreslogs senare av de framstående franska forskarna A. Lavoisier och P. Laplace, som förbättrade apparaten).”
(87) ”Gordons verk är klassiskt genom att det tillförde den akademiska diskursen termer för assimileringens komponenter, vilka fortfarande används, men det är ingen egentlig teori.”
(88) ”Han införde termen genomsnittlig (statistisk) människa (eng. average man), men termen biometri nämndes för första gången först 1889 av Charles Darwins kusin Francis Galton (1822–1911) <...>.”
Terminologija | 2016 | 23
93
Den motsatta polen skulle återspeglas av kombinationer med verben avstå från, fördriva, tränga undan, ersätta, vilka visar att en term kan avlägsnas från ett rum av någon. Några exempel:
(89) ”Även om de nämnda tumörerna i halsen och huvudet historiskt har kallats ”glomustumörer”, ”chemodectom”, föreslås att man avstår från dessa termer och, enligt WHO:s rekommendationer från 2005, kallar dem paragangliom med angivande av tumörens anatomiska läge (”vagal paragangliom”, ”paragangliom i karotiskroppen” osv.) [5, 6].”
(90) ”Åtminstone i Europa har termen foresighting på senare tid i huvudsak ersatt de länge använda termerna framtidsstudier eller futurologi.”
Termens position i rummet är alltså inte statisk; den kan både komma in i det (men inte på egen hand) och avlägsnas från det. Även i själva rummet görs något med den eller något sker. Av de undersökta objektliga kombinationerna framgår att en term kan främjas, populariseras, legitimeras, sammanblandas, att man vänjer sig vid den eller att den helt enkelt lämnas kvar eller till och med ignoreras, och att man också bedriver verksamhet med den eller stöder sig på den, t.ex.:
(91) ”Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, som antogs vid UNESCO:s generalkonferens 1972, gav för första gången begreppen och termerna kulturarv och naturarv internationell rättslig status.”
(92) ”Medeltidens medicin gjorde inga större framsteg; dess enda förtjänst var att den bevarade de antika läkarnas anvisningar och lämnade kvar vissa termer.”
(93) ”Oavsett vilka termer som används i staterna bör ILO-konvention nr 87 enligt kommitténs uppfattning tillämpas på alla personer som arbetar inom den offentliga sektorn och i statlig tjänst.”
En term kan förändras i rummet – detta framgår av kombinationer med verben precisera, justera, utvidga, anpassa m.fl. Sammanfattningsvis kan man säga att termer hanteras – termen är föremål för terminologisk bearbetning, t.ex.:
(94) ”För att framhäva melodikens generativa faktor i flerstämmig musik utvidgades de tidigare använda termerna ”linearinis kontra-punktas” och ”linearinė polifonija”, vilket underströk den linjära principen för formandet av den polyfona musikens rum.”
(95) ”Dessutom justerades under denna period, i samband med forskning om litauisk journalistik och utarbetandet av den litauiska journalistikencyklopedin, vissa journalistiska termer, begrepp och definitioner; historiska uppgifter preciserades och nya fakta lyftes fram.”
För övrigt är det inte alltid klart om det faktiskt talas om termer eller om de begrepp som benämns med dem, eftersom termer och begrepp ibland används som kontextuella synonymer, jfr:
(96) ”Den term offentlichekeit (öppenhet, offentlighet) som J. Habermas föreslog utvecklades senare till begreppet offentlig sfär (public sphere).”
94
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)
2.4. Termen är, som framgår av de föregående exemplen, ett objekt för intellektuell (mental) verksamhet. Objektivt visar kombinationer med verben definiera, (inte) förklara att termen också är ett objekt för språklig verksamhet. Av sådana kombinationer framgår att fokus ligger på termens betydelse, som man strävar efter att visa (bristen består i att den inte visas), t.ex.:
(97) ”Låt oss kort definiera de termer som används i arbetet.”
(98) ”Termen ’flygfotografi’ förklaras inte i den förklarande termordboken (Vainauskas 2000), men förekommer i betydelsen kartläggning i den litauisk-ryska geodesitermordboken (Kazakevičius 1993).”
Även kombinationer av termen med verben tala (om), diskutera, kommentera, nämna har samband med språklig verksamhet, t.ex.:
(99) ”När det gäller termer är det värt att notera att termerna och föreställningen om pilgrimsfärd och pilgrim är mycket äldre än förståelsen av turism och turist.”
(100) ”Även om man vid omnämnandet av termen ’informationsteknik’ (IT) oftast avser teknik som på ett eller annat sätt bygger på datorutrustning, har olika tekniker för informationsbehandling funnits ända sedan det primitiva samhällets tid.”
Man kan diskutera och kommentera inte bara termens betydelse utan även dess form, användning och liknande.
En ovanlig kombination visade sig vara termen med verbet formulera:
(101) ”I rapporten från projektet ’ENIRDGnet’ inom det femte ramprogrammet [3] formuleras tre olika termer för att beskriva distribuerad elproduktion: distribuerad produktion, distribuerad kapacitet och distribuerade energiresurser.”
En sådan användning av termen verkar inte precis – termen betraktas då som något formlöst, jfr DŽ6 formulera ”uttrycka kortfattat och exakt” (till exempel en tanke eller slutsatser). Det kan hända att termen i denna kombination har funktionen av resultatet av en handling.
Man talar inte bara om termen; den hörs också, t.ex.:
(102) ”På senare tid hör man allt oftare termen ergonomi, och produkter som uppfyller hygien- och komfortkraven kallas ofta ergonomiska.”
En nedskriven term kan naturligtvis ses, men kombinationer med verbet se och dess synonymer påträffades inte i den undersökta korpusen. De tidigare diskuterade objektiva kombinationerna av termen med verben finna, upptäcka förknippas i viss mån med seende.
Terminologija | 2016 | 23
95
2.5. Termen – ett objekt för förståelse. Att termen är ett objekt för förståelse framgår av fraser med verben förstå, begripa, liksom även tolka, behandla. Tolkning och behandling är sannolikt också oskiljaktiga från språklig verksamhet. Till denna grupp ansluter sig även fraser med verbet förknippa. Några exempel:
(103) ”I världen förstås termen bokkultur ganska brett.”
(104) ”Termen infrastruktur tolkas oftast som den nödvändiga materiella grund, utrustning och service som krävs för att ett land, en gemenskap eller en organisation ska fungera och växa.”
(105) ”Enligt honom förknippar samhället oftast termen ’mord’ med våldshandlingar som syftar till att orsaka döden, både när dessa handlingar är avsiktliga och när de är oaktsamma.”
2.6. Termen – mottagare. Av fraser med verben ge och (till)dela, där termen används i dativform, framgår det att termen som objekt kan vara en mottagare. Den får sådana olika abstrakta ting som betydelse, innebörd och uppmärksamhet, till exempel:
(106) ”Även om termen europeisering tilldelas olika betydelser, används den enligt C. Hilson oftast inom rätts- och statsvetenskap för att beskriva europeisk rätts och politiks inverkan på nationella system.”
(107) ”I denna lärobok ägnas stor uppmärksamhet åt litauiska biokemiska termer.”
2.7. Termen – resultat. Fraser med verbet skapa visar att termen är resultatet av en skapandeprocess – ett verk, till exempel:
(108) ”Dellas Hymes skapade termen kommunikativ kompetens (citerad i Mesthrie, Swann, Deumert, Leap 2003, 5), som beskriver människors förmåga att använda olika språk under olika omständigheter.”
Här kan man erinra sig några av de nämnda attributiva fraserna, till exempel sammansatt term, sammansatt term, där attributet beskriver termen utifrån de handlingar vars resultat termen utgör. Dessa verb och verbala adjektiv anger termens ursprung (termen skapas, sätts samman, fogas samman).
Ett exempel från korpusen visar att termen betraktas som resultatet av en benämning:
(109) ”Ur lingvistisk synvinkel benämns de nämnda termerna på samma sätt – terror.”
96
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)
Å andra sidan kan termen i frasen benämna termer tolkas som ett objekt för språklig verksamhet, men detta vore inte brukligt – det är begrepp som benämns, inte termer (termen är, som nämnts, ett medel för benämning i vid bemärkelse).
2.8. Termen – jämförelsegrund26. Termen är också ett objekt som något jämförs med. Fraser med verb används (inte)-motsvara, samordna (med), associeras (med), identifiera [med], adjektivet lik (med), t.ex.:
(110) ”Flätningstekniken ’fiskbensmönster’ nämns ofta även av andra arkeologer och associeras vanligen med termen ’brutet band’, som används inom materialvetenskapens terminologi.”
(111) ”En ordbok över biokemiska termer håller på att sammanställas; därför har termerna som används i läroboken samordnats med de termer som föreslås i ordboken.”
Det har observerats (se exempel 110) att det inte bara är andra termer eller ord som jämförs med en term, utan även icke-språkliga företeelser:
(112) ”Begreppet korporatism (Corporatism – engelska) liknar till sitt ursprung den äldre termen korporativism (Corporativism – engelska).”
2.9. Termen – kvantitetsinnehåll. Termen fyller funktionen av kvantitetsinnehåll i fraser med kvantitetsangivande ord dussintals, några, en del, rikligt med, t.ex.:
(113) ”För att tidningarna inte skulle förvanska ortnamn och beteckningar på arkeologiska fynd (en del av termerna var nya och ovanliga) och för att de skulle ange kronologin korrekt, brukade J. Puzinas förbereda ett antal eller ett dussintal maskinskrivna exemplar av sitt meddelande och dela ut dem till ’pressrepresentanterna’.”
(114) ”Det är oklart om alla nybildningar kommer att slå igenom, men några grundläggande termer verkar livskraftiga, uttrycksfulla och lämpliga ur språknormernas synvinkel.”
2.10. Termen – en del av helheten. Detta visas av fraser med pronomenet en, t.ex.:
(115) ”En sådan term är också ’för-ryska’, ryska obrycenie, bildad från verbet ’för-ryska’ (obrusit’).”
Fraser av de sistnämnda typerna (2.9–2.10) är informativa för denna undersökning endast såtillvida att de visar att termer är räkningsbara företeelser och bildar en helhet. En bredare kontext (se exemplen 113–114) ger mer intressant information om termer (termer kan vara nya, ovanliga, livskraftiga, uttrycksfulla osv.).
26 Tai atitiktų semantinę komparatyvo funkciją (Sližienė 1994: 23), dar vadinamą aspekto funkcija (Jakaitienė 1988: 63).
Terminologija | 2016 | 23
97
3. Term i subjektposition
3.1. Term – subjekt.
3.1.1. En term existerar eller inte. Term används med verb som anger tillstånd (att inte) vara, existerane)būti, egzistuoti, liksom förekommapasitaikyti, till exempel:
(116) ”Även om det finns andra termer som är likvärdiga med eller betydelsemässigt närbesläktade med den (t.ex. orientalisk despotism), har just denna term valts trots all kritik, eftersom den är den mest använda och mest lättbegripliga.”
(117) ”Det finns till och med en term, ’tjänstemannarykten’.”
(118) ”Denna term förekommer dock inte i den nämnda konventionen eller i dess tillämpningsriktlinjer för operativ verksamhet.”
3.1.2. En term betyder och betecknar. Detta framgår av exempel som:
(119) ”Här analyseras LDK:s rätt inte ur ett sociologiskt perspektiv, och därför avser termen ’rättssystem’ som används i detta arbete ett system av rättsnormer eller ett system av positiv rätt.”
(120) ”En betydligt radikalare förändring betecknas av termen metamorfoser (gr. meta – efter, bortom, morphē – form), som Žukauskaitė inte använder aktivt i den nämnda boken<...>. ”
3.1.3. En term är aktör i processer som förknippas med språklig verksamhet. Term används med verben definiera, beskriva, karakterisera, endast ange, uttryckaapibrėžti, nusakyti, apibūdinti, tenurodyti, išreikšti, till exempel:
(121) ”I denna artikel definierar termen ’kompetens’ lagstiftarens rätt att avgöra (reglera genom lag) en viss fråga, medan termen ’diskretion’ avser lagstiftarens rätt att avgöra en fråga som faller inom dess kompetens på vilket sätt den än önskar.”
(122) ”Begränsningen av medborgerliga rättigheter för vissa grupper i samhället och den ofrivilliga distanseringen från samhälleliga och ekonomiska värden beskrivs med termen socialt utanförskap [9: 17–23].”
(123) ”Denna term beskrev resor till attraktiva platser för nöjes- eller bildningsändamål.”
I de nämnda fraserna (119–123) kan en instrumentfunktion urskiljas27.
3.1.4. En term rör sig. Termen som subjekt är förknippad med riktad rörelse. Detta framträder i fraser med verben uppstå, tillkomma, framträda, anlända, spridaskilti, atsirasti, pasirodyti, atkeliauti, (pa)plisti, liksom förändraskeistis, ’variera’, till exempel:
27 Av grammatikstudier framgår att instrumentet också kan realiseras i nominativ (se Slиз̌ienė 1994: 23; Valeckienė 1998: 37).
98
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
(124) ”Denna term härstammar från ett grekiskt ord och betyder ’ägna åt livet’ [1, 4, 10].”
(125) ”År 1997 kom denna term även till Litauen – först hördes den på radio, och därefter dök den upp i tidningarna.”
(126) ”I läkarspråket är termen urinvägsinfektion mer spridd, men den är tvetydig eftersom det är oklart om pyelonefrit ska räknas till urinvägsinfektioner eller inte.”
3.1.5. Termen intar en viss position i rummet. Detta framgår av termens kollokationer med verben få fäste, etablera sig, stabiliseras, dominera, ersätta ”inta någons plats”, t.ex.:
(127) ”I Litauen började termen journalistroman få fäste efter den välkände franske romanförfattaren Frédéric Beigbeders besök på bokmässan i Vilnius 2004 och några översättningar av hans roman till litauiska.”
(128) ”I slaviska språks toponymiska terminologisystem dominerar den internationella termen oronymer, oronym <...>”.
(129) ”Termen VKV är numera utan förbehåll etablerad både i vetenskapliga och akademiska kretsar och i näringslivet, och har ersatt en rad olika termer som för ett årtionde sedan skapade förvirring, såsom total kvalitetsstyrning, total kvalitetsförbättring och strategisk kvalitetsledning <...>.”
3.1.6. Termen har eller saknar något. Termen som innehavare framträder i kollokationer med verben (inte) ha och få. Även konstruktionerna är flertydig (jfr *har många betydelser), är mångsidig är inriktade på innehav. En term har betydelse, mening, sidor, syfte, samband med mera, t.ex.:
(130) ”I EU:s tillkomstprocess har termen ’åsikt’ också flera betydelser och syften: åsikt som en rättsakt utfärdad av Europeiska gemenskapens (EG) institutioner, åsikt som folkomröstning (med lagstiftande kraft i vissa länder) och åsikt som ett uttryck för den allmänna opinionen.”
(131) ”Det bör noteras att termen europeisering ännu inte har någon tydligt fastställd betydelse.”
(132) ”Enligt Aleksej Millers uppfattning är Begriffsgeschichte-metoden visserligen användbar, men även utan någon mer omfattande undersökning står det klart att såväl termen ’russifiering’ som andra termer som använts i detta sammanhang var flertydiga.”
3.1.7. Termen omfattar något. Kollokationer med verbet omfatta visar att termen har gränser, t.ex.:
(133) ”I dag omfattar denna term laparoskopisk nefrektomi, njurresektion, högfrekvent termisk ablation (ADTA, eng. RFA – radiofrequency ablation) samt kryoterapi och högfokuserat ultraljud (HIFU – high frequency focused ultrasound).”
Terminologija | 2016 | 23
99
3.1.8. Termen passar. I korpuset hittades fraser med tillståndsverbet tikti, till exempel:
(134) ”Om man betraktar LDK:s rätt som ett samhällsfenomen som inte är isolerat från samhället och som har både normativ och praktisk betydelse, skulle termen ’rättssystem’ passa bättre, medan lagstiftning, jurisdiktion och rättsvetenskap kan betraktas som dess huvudsakliga funktionella delsystem [3, s. 35–36].”
3.1.9. Termen genomgår olika andra tillstånd. Enligt den undersökta korpusen överensstämmer termen, skiljer sig, förbinds, bildar och så vidare, det vill säga den står i relation till andra företeelser. Sådan användning av termino i korpusen är endast sporadisk, till exempel:
(135) ”Dessa termer är förbundna med tillämpningen av systemanalytiska metoder vid forskning som har direkt samband med fysik och tekniska vetenskaper.”
I korpusen förekommer oväntade och terminologiskt inexakta fall av subjektiv användning av termino. Av den bredare kontexten framgår exempelvis att termen betraktas som en kraft som kan påverka ett begrepp, jfr:
(136) ”Termen ’påtryckningsgrupper’ (Pressure Groups – engelska) kompletterar det tidigare nämnda begreppet lobbying, när lobbyorganisationer med hjälp av vissa påtryckningsmedel intensifierar sin påverkan på beslutsfattande aktörer (parlamentet, politiska partier, den allmänna opinionen).”
3.1.10. Termen är något och någon. Termen är (eller kommer att vara) bärare av en egenskap. Egenskapen beskriver termen utifrån tid (naujas, senesnis), utbredning (dažnas, populiarus) eller någon annan värderande egenskap (tikslesnis, netikslus, konkretesnis, kurioziškas), till exempel:
(137) ”Tyskland (det mest avancerade och mest europeiska landet) beundrades mest i Europa, och därefter kom Sverige (fram till 1990 var termen ’svensk socialism’ ganska populär).”
(138) ”Uppenbarligen kommer rättstermerna med tiden att bli mer precisa i takt med att rättsdoktrinen utvecklas och rättsnormerna systematiseras och kodifieras ytterligare” (Meškauskaitė, 2004, s. 21).”
Med subjektiva fraser uttrycks vad en viss term är (det är just den specifika termen som beskrivs), till exempel:
(139) ”Termen ’människohandel’ (eng. trafficking in human beings) och brottsbeteckningen är ett tydligt exempel på internationell rätts påverkan på den nationella straffrätten.”
3.2. Term – predikativ.
Term som predikativ i subjektiva fraser beskriver subjektet. Detta subjekt är en konkret term eller dess substitut. Term,
100
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
fungerar som predikativ och har oftast ett attribut. Det innebär att en konkret term hänförs inte till en grupp av termer i allmänhet, utan till en viss grupp av termer (inte X är en term, utan X är en sådan / någons term), t.ex.:
(140) ”Den centrala termen i den analys som presenteras är nationell identitet.”
(141) ”Tuberös skleroskomplex är en term som ofta används för att beskriva sjukdomens mångfacetterade uttryck.”
(142) ”Det är en enkel sammansatt term, bildad av två litauiska ord – žinia och skleidimas (betydelsen är spridning).”
4. Term som predikativ och adverbial
4.1. Term – predikativ (i predikativa fraser28).
De aktuella predikativa fraserna är endast enstaka. Term som predikativ står tillsammans med sitt attribut: blir en mer eller mindre neutral term, kallas en kameleontisk term. Ett vidare sammanhang:
(143) ”Men det händer också att ett ord, efter att ha varit smutsigt, med tiden ’tvättas rent’ – både dess positiva och negativa värdeladdning bleknar, och det blir en mer eller mindre neutral term, för att sedan åter långsamt börja ackumulera en positiv värdeladdning.”
4.2. Term – adverbial (i adverbiala fraser).
Termen term (främst i en konstruktion – prepositionsfras eller jämförelse) anger platsen för en handling eller ett tillstånd (använda bredvid termen X / i stället för X-termen, urskilja i termerna), sättet (använda som term) eller orsaken (ovanlig på grund av termerna X), t.ex.:
(144) ”Rasa Bertašiūtė hävdar i artikeln ’Särdrag i höglandarnas byarkitektur’ att den etniska arkitekturens drag ’återspeglar mångskiktade byggnadstraditioner, som lätt kan urskiljas i byggnadernas planer, former, konstruktioner, detaljer och termer’ (s. 102).”
(145) ”I artikeln använder vi begreppet karneval som en term som betecknar en specifik filosofisk ståndpunkt och även en viss existentiell hållning.”
(146) ”Men det är bara på grund av de historiskt etablerade termerna högre matematik, matematisk analys, differential- och integralkalkyl som det är ovanligt.”
Analysen av syntagmatiska relationer gör det således möjligt att betrakta termen term och det begrepp som den betecknar på ett något annat sätt än vanligt. Utan tvekan finns det intressanta uppgifter
28 Predikativa fraser urskiljs inte i alla grammatiska arbeten (jfr DLKG). Här utgår man, som nämnts, från V. Labutis syntaxverk (1998).
Terminologija | 2016 | 23
101
(till exempel om förhållandet mellan term och begrepp, som berörts något) bör en undersökning av en vidare kontext än frasen ge, liksom en analys av paradigmatiska relationer hos termen terminas.
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
1. I korpusen för det litauiska vetenskapsspråket används terminas oftast i sin första ordboksbetydelse – som en term inom terminologin (lingvistiken). Att en konkret språkenhet i vetenskapliga texter kallas för termen terminas visar att den hänförs till kategorin termer. Å andra sidan kan terminą, eftersom det används i texter inom olika vetenskaper, betraktas inte bara som en metalingvistisk enhet utan också som en allmän vetenskaplig term.
I texter inom humaniora används terminas dessutom i en determinerad eller utvidgad betydelse – som en sekundär ortnamnsbeteckning.
2. Termen terminas har attribut i vetenskapsspråket och är själv också ett attribut; den är ett objekt, ett subjekt och mer sällan ett predikativ eller ett adverbial.
3. Terminas i attributiva fraser med specifika termer är antingen en namnbärare eller en sekundär beteckning. Av attributen till termen terminas framgår att termen tillhör ett visst användningsområde (ett fält och liknande), ett objekt, ett språk (eller en nation), en författare (individuell eller kollektiv) och så vidare. Som attribut beskrivs termen också utifrån det språk den härstammar från, den handling vars objekt eller subjekt den är, samt tid och plats. Attributet uttrycker också en bedömning av termen och anger en egenskap hos termen som är knuten till dess betydelse, med mera.
Till termen som possessor hör definitioner, synonymer, motsvarigheter och annat, medan dess beståndsdelar är innehåll, betydelse, innebörd och semantik. Termerna själva är också beståndsdelar (i en ordbok, ett system och så vidare). Termen som attribut är på djupet både objekt eller subjekt för en handling eller ett tillstånd och orsak till diskussioner.
4. Analysen av objektfraser visar att termen är föremål och medel för användning (benämning, tal, uttryck, märkning och så vidare). Man söker efter den, den återfinns, tas, ges, förs in i ett visst område och avlägsnas därifrån, och i själva området görs eller sker något med den. Termen är både föremål för språklig verksamhet och föremål för perception; den kan vara mottagare, resultat, grund för jämförelse, kvantitetsinnehåll och del av en helhet.
5. Termen som subjekt existerar (eller inte), betyder och betecknar, och utför också handlingar som förknippas med språklig verksamhet; den rör sig i en viss riktning och intar en viss position i rummet. Den har (eller har inte) något, omfattar något, passar och genomgår också olika andra tillstånd; den är något eller någon.
102
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmeniu)
HUVUDKÄLLA
CorALit – Litauiska vetenskapsspråkets textkorpus (Corpus Academicum Lithuanicum) – http://coralit.lt (hämtad 2016-03-01).
LITTERATUR OCH ÖVRIGA KÄLLOR
Bučienė L. 1998: Atributinių junginių samprata, aprašymo galimybės ir kai kurie požymiai. – Kalbotyra 47(1), 29–41.
Bučienė L. 2004: Priklausymo atributiniai junginiai. – Kalbotyra 53(1), 13–23.
Bučienė L. 2007: Veiksminio apibūdinimo atributiniai junginiai. – Žmogus ir žodis 9(1), 19–23.
Bučienė L. 2012: Kokybinio ir nurodomojo apibūdinimo žodžių junginiai. – Žmogus ir žodis 14(1), 24–29.
Bunevičiūtė-Bučienė L. 2001: Antraeilio pavadinimo atributiniai junginiai. – Žmogus ir žodis 3(1), 10–15.
DLKG – Grammatik över det nutida litauiska språket, Vilnius: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning, 2006.
DŽ₆ – Ordbok över det nutida litauiska språket. 6:e upplagan (3:e elektroniska upplagan), Vilnius: Litauiska språkets institut, 2011.
Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Gaivenis K. 2014: Rinktiniai raštai. Sud. J. Gaivenytė-Butler, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
ISO 1087-1:2000 Terminologiarbete – Ordförråd. – Del 1. Teori och tillämpning.
Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas.
Keinys St. 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Klimavičius J. 2002: [Rec.:] Kazimieras Gaivenis. Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys. – Terminologija 9, 129–147.
KTŽ – Gaivenis K., Keinys St. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa, 1990.
Kvašytė R. 2005: Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.
Kvašytė R. 2013: Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema. – Terminologija 20, 123–139.
Labutis V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
LKE – Litauiska språkets encyklopedi. Red. K. Morkūnas, Vilnius: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning, 2008.
LKG III – Litauisk grammatik 3. Syntax. Huvudred. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1976.
LKIS – Litauiska språkets resursinformationssystem. – http://www.lkiis.lki.lt
LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt
Mikulskas R. 2009: Daiktavardinės apozicijos vaidmuo antrinės predikacijos raiškoje. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška. Red. A. Holvoet, R. Mikulskas, Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“, 99–124.
Pakerys J. 2006: Veiksmo pavadinimo konstrukcija lietuvių kalbos gramatikoje. – Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4. Daiktavardinio junginio tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 125–145.
raštija.lt – Informationssystem för integrerade resurser inom det litauiska språket och den litauiska skriftkulturen. – www.raštija.lt (hämtad 2016-04-22).
Sirtautas V., Grenda Č. 1988: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Mokslas.
Sližienė N. 1994: Veiksmažodžių junglumas valentingumo teorijos požiūriu. – Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1. A–M, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Usonienė et al. 2008: Usonienė A., Grigaliūnienė J., Rivitytė B., Būtenas L., Jasionytė E. Lietuvių mokslo kalbos tekstynas. – Baltistica 43(1), 101–114.
Vaičiulytė-Semėnienė L. 2006: Morfosintaksinis posesyvumo žymėjimas: vidinė ir išorinė posesyvumo raiška. – Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4. Daiktavardinio junginio tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 151–178.
Valeckienė A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Vaskelienė J. 2007: Trumpas teksto lingvistikos žinynas, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla.
Župerka K. 2000: Kalbotyros terminai publicistikoje. – Darbai ir dienos 24, 175–182.
Župerka K. 2012: Metalingvistika. Nekalbininkų kalbotyra, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla.
Terminologija | 2016 | 23
103
TERMINAS IN CONTEXT (THE LEVEL OF WORD PHRASES)
Artikeln analyserar användningen av terminologins huvudterm terminas ’term’ i akademisk litauiska. Materialet för undersökningen har hämtats från Corpus of Academic Lithuanian (tillgänglig på http://coralit.lt/). Artikeln behandlar användningen av termen terminas på frasnivå; de syntagmatiska relationerna hos terminas undersöks. Semantiska typer av fraser med terminas och de huvudsakliga användningsmönstren för terminas identifieras. Syftet är att klargöra vilka egenskaper och kännetecken hos begreppet ’term’ som är explicita i kontexten.
I Corpus of Academic Lithuanian används terminas oftast i sin första lexikografiska betydelse – som en term inom terminologin (och lingvistiken). När termen terminas används med hänvisning till en specifik term, uttrycker den bedömningen att den aktuella enheten tillhör kategorin termer. Med hänsyn till användningen av terminas i akademiska texter inom olika vetenskaper kan term betraktas både som en metalingsvistisk enhet och som en allmän vetenskaplig term.
I humanistiska texter används terminas i en determinologiserad eller utvidgad betydelse – som sekundär benämning på toponymer (terminas Lietuva ’termen Litauen’).
I akademisk litauiska har termen terminas attribut, fungerar själv som attribut och används som objekt, subjekt och mer sällan som predikativ eller adverbialbestämning.
Terminas i attributiva fraser med specifika termer är antingen en ägarbenämning eller en sekundär benämning. Attributen till terminas visar att termen hör till ett visst område (domän osv.), objekt, språk (eller nation), författare (både enskild och kollektiv) osv. I attributiva fraser modifieras termen av ett språk som den härrör från, en handling där den är objekt eller subjekt samt tid och plats. Termens attribut uttrycker också dess värdering, egenskaper med avseende på betydelse osv.
Som ägarbenämning har termen definitioner, synonymer, ekvivalenter osv., och dess beståndsdelar är innehåll, betydelse, mening och semantik. Termer är själva beståndsdelar (i en ordbok, ett system). I djupstrukturen är termen som attribut både objekt och subjekt för en handling eller ett tillstånd, liksom en orsak till diskussioner.
Analysen av objektfraser visar att termen är föremål för användning och ett instrument (för benämning, tal, uttryck, markering osv.); man söker efter den, finner den, tar den, ger den, för in den i ett rum och avlägsnar den därifrån, och i rummet görs något med den eller något händer med den.
Termen är föremål för språkliga aktiviteter och varseblivning, liksom mottagare, resultat, jämförelsegrund, innehåll i en kvantitet och del av en helhet.
Som subjekt existerar termen eller inte, betyder och betecknar, utför också processer som hör samman med språkliga aktiviteter, rör sig i en viss riktning och intar en viss plats i rummet. Den har något (eller inte), omfattar, passar in och genomgår även olika andra tillstånd; den är något eller av ett visst slag.
Mottagen 2016-08-31
Asta Mitkevičienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]
104
Asta Mitkevičienė | Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo)