„Sąvoka“ lietuvių mokslo kalboje

Begreppet i det litauiska vetenskapsspråket ASTA MITKEVIČIENĖ Litauiska språkinstitutet NYCKELORD: term, begrepp, korpus, vetenskapsspråk, syntagmatiska relationer, semantiska relationer, konjunktiv användning, kontextuella synonymer I definitioner av termen term är det oftast svårt att undvara termen begrepp, eftersom en term vanligen definieras som en benämning på ett begrepp. Man kan med fog hävda att begreppet, liksom termen, är ett grundläggande terminologiskt begrepp (och naturligtvis en term). I den traditionella (även kallad allmänna) terminologiteorin motsvarar förhållandet mellan term och begrepp formellt förhållandet mellan ord och betydelse (Kageura 2002: 22)1. Terminologiarbetets huvudsakliga inriktningar är den onomasiologiska (från begrepp till termer) och den semasiologiska (från termer till begrepp). I terminologiska studier med onomasiologisk inriktning intar begreppet en central plats (vilket också påverkar forskningsresultaten)2. Dessutom är begreppet en av de mest omdiskuterade kategorierna inom terminologin, särskilt bland företrädare för den så kallade Wienskolan inom terminologin. Trots den uppmärksamhet som ägnas begreppet ”begrepp” i terminologiska arbeten är dess väsen fortfarande inte helt klarlagt (Tatarinovas 2006: 143–144). Texter betraktas som mycket viktiga indirekta källor, från vilka information om begrepp kan hämtas. I diskursen kan man nå begreppet via dess designat, via termen (Santos et al. 2015: 155, 156, 157). Nya terminologiteorier (kommunikativ terminologiteori, sociokognitiv terminologi, ramterminologi) prioriterar just analys av texter (Faber Benítez 2009: 120). Det har konstaterats att litauisk 1 Inom litauisk språkvetenskap har Evalda Jakaitienė (2010: 46–49), Aloyzas Gudavičius (2012) m.fl. skrivit om förhållandet mellan ordets betydelse och begreppet. 2 Den onomasiologiska inriktningens ytterlighet är att betrakta termer enbart som etiketter för begrepp (Faber Benítez 2009: 111; Kageura 2015: 47 m.fl.). 94 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje I vetenskaplig diskurs undviker man inte termen sąvoka3, därför är det sannolikt att man utifrån vetenskapliga texter kan få mer eller mindre kunskap om själva begreppet ”begrepp”. Denna artikel beskriver användningen av termen sąvoka i vetenskapligt språk: syftet med undersökningen var att fastställa termens semantiska (kontextuella) partner och dess semantiska (tematiska) omgivning samt att utifrån särdragen i termens användning skissera konturerna av begreppet ”begrepp”. Det är en korpusbaserad undersökning (eng. corpus-based), vars huvudsakliga källa är Lietuvių mokslo kalbos tekstynas CorALit (offentligt tillgänglig version: http://coralit.lt). Korpusen består av olika typer av texter från humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, biomedicin och teknikvetenskap, publicerade 1999–2009, och omfattar 9 miljoner ord (om korpusen, se Usonienė et. al. 2008). Även om denna korpus är liten och inte har uppdaterats på flera år, och sökfunktionen är tämligen begränsad, är den ändå en relativt praktisk resurs för studier av dagens skrivna litauiska vetenskapsspråk och terminologi. I den litauiska vetenskapsspråkskorpusen CorALit förekommer lemman sąvoka 779 gånger (i texter från samtliga nämnda vetenskapsområden). Denna term är alltså mer än en och en halv gång så vanlig i samma korpus som terminologitermen terminas, som förekommer 447 gånger (förhållandet visas i figur 1). Det har också noterats att termen sąvoka i en av de humanistiska texter som ingår i den undersökta korpusen betecknar ett ord, inte ett begrepp uttryckt med en term, det vill säga inget vetenskapligt begrepp eller fackbegrepp. Oavsett detta kan termen sąvoka sannolikt betraktas som en allmän vetenskaplig term, liksom metodą eller teoriją4. En annan fråga är om sąvoka är en metalingvistisk enhet, liksom terminas. Enligt A. Gudavičius är svaret troligen nej, jfr: ”Det förefaller som om termen begrepp, som betecknar ett logiskt ordnat resultat av världskunskapen i medvetandet, är helt onödig inom lingvistiken. <...> Termerna sąvoka och konceptas återger kunskapsresultat: den första i en logisk, koncentrerad form, den andra i en mer individualiserad, holistisk gestalt; dessa termer hör hemma inom logik och epistemologi” (Gudavičius 2012: 112, 117). 3 I Dažniniame rašytinės lietuvių kalbos žodyne (2009), sammanställt av Andrius Utka på grundval av en morfologiskt annoterad korpus med 1 miljon ord, kommer ordet sąvoka på 572:a plats (frekvens: 244). Som jämförelse kommer den polysema termen terminas på 916:e plats i samma ordbok (156 förekomster). 4 Jfr begrepp – ”filos., log. kategori som betecknar en enhet av tankeinnehåll, vilken beskriver ting och fenomen och uttrycker deras väsentliga egenskaper. <...> Inom matematisk logik förstås Δ som en logisk klass; när den analyseras med avseende på sitt innehåll förklaras de väsentliga och allmänna kännetecknen hos de objekt som bildar klassen” (VLE). Terminologija | 2017 | 24 95 Figur 1. Frekvensförhållandet i texten mellan termerna sąvoka och terminas Efter att de utvalda konkordansraderna med termen sąvoka hade bearbetats med programmet Antconc 3.4.4w5 kunde de vanligaste kontextuella partnerna till undersökningstermen identifieras automatiskt: de som står omedelbart efter termen (se figur 2) eller omedelbart före den (se figur 3). Figurerna visar att vissa kontextuella partner, exempelvis galios och termofikacija, sannolikt härrör från samma text i korpusen. Det går inte heller att utesluta att fel uppstått vid databearbetningen. Litauiskans fria ordföljd i satsen innebär att man vid konkordansanalys måste ta hänsyn till alla satsled; det räcker inte att koncentrera sig på ett fåtal positioner för kontextuella partner i förhållande till undersökningsordet (Marcinkevičienė 2010: 49). Därför sökte man vid undersökningen av användningen av termen sąvoka först efter början och slutet på den mening som innehöll den aktuella termen i varje konkordansrad på 300 trycktecken. De intilliggande meningarna i konkordansraderna granskades också för att hitta kontextuella synonymer till undersökningstermen. Den valda undersökningsmetoden var semantisk analys av ordkombinationer. Metoden prövades genom att användningen av termen terminas analyserades (se Mitkevičienė 2016), och den motsvarade förväntningarna. Först identifierades ordkombinationer som innehåller termen sąvoka, och därefter undersöktes vilken funktion termen har (subjekt, objekt, attribut, adverbial eller predi- 5 Se http://www.laurenceanthony.net/software/antconc/. 96 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje Fig. 2. De vanligaste orden som direkt följer efter termen begrepp i texten katyvas)6. Vidare undersöks användningen av termen begrepp, och ordkombinationer med termen begrepp grupperas utifrån lexikal, semantisk och tematisk likhet7. Artikeln behandlar också konjunktiv användning och kontextuell synonymi för termen begrepp, vilka återspeglar termens paradigmatiska relationer. Frekvensen hos termens begrepp kontextuella partner tillmäts här ingen större betydelse – även en enstaka partner till den undersökta termen kan vara betydelsefull, om det undersökta materialet innehåller andra partner som är semantiskt eller tematiskt närliggande och som därmed skulle ingå i samma grupp av ordkombinationer. 6 Termen begrepp ingår ofta i mer än en ordkombination i en mening, och därför kan samma mening i korpusen illustrera mer än ett användningsmönster för den undersökta termen. 7 Remiamasi Vito Labučio semantinių žodžių junginių skirstymu (Labutis 1998), duomenys taip pat tikrinami DLKG. Klasifikuojant atributinius junginius daugiausia vadovaujamasi Laimutės Bunevičiūtės straipsniu (1998). Terminologija | 2017 | 24 97 Fig. 3. De vanligaste orden i korpusen som direkt föregår termen begrepp 1. BEGREPP I TERMINOGRAFIN8 1.1. Begreppet är ett objekt för filosofi, logik, psykologi och andra vetenskaper och tas följaktligen upp i ordböcker inom dessa områden9. I filosofiska ordböcker på litauiska kan man hitta följande definitioner eller förklaringar av termen begrepp10: 8 Här förstås terminografi i vid bemärkelse – den omfattar inte bara ordböcker, utan även andra systematiska termdatabaser (terminologiska databaser, banker och standarder). 9 Vi har inga litauiska logikordböcker. I läroböcker i logik står det: ”Begreppet är en tankeform som uttrycker objektens väsentliga och allmänna kännetecken.” (Plečkaitis 2009: 159); ”när vi beskriver begreppet nöjer vi oss med att hänvisa till att begrepp betecknar ett tankeled där individer ges tillsammans med sina kännetecken” (Bubelis et al. 2012: 99). 10 Filosofer är oense om förhållandet mellan begrepp och betydelser (om begrepp är betydelser), och även om huruvida begrepp är beroende av språket (se CREPh 2000: 159; EPh 2006: 415, 416). 98 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje ”en av formerna för återspegling av världen i tänkandet A. M., genom vilken fenomenens och processernas väsen blir känt och deras väsentliga kännetecken och aspekter sammanfattas <...>” (FŽ 1975); ”att framställa något som något allmänt på ett sådant sätt att det samtidigt föreställs som något som är gemensamt för många <...>” (FŽ 2002)11. I Litauens republiks termbank finns tre definitioner av termen begrepp, hämtade (eller anpassade) från standarder för information och dokumentation samt terminologi och från en pedagogisk ordbok: ”En kunskapsenhet som består av en unik kombination av kännetecken.” (LST ISO 5127:2008 Information och dokumentation. Förklarande ordbok (identisk med ISO 5127:2001), se Litauens republiks termbank); ”Inom terminologin – en kunskapsenhet som består av en särskiljande kombination av kännetecken.” (1. Anpassad från ISO 1087-1:2000; 2. NATO:s förklarande ordbok över standardiseringstermer AAP-42B, 2011, se Litauens republiks termbank); ”En tankens form som återspeglar objektets väsentliga kännetecken i medvetandet. Den är förbunden med föreställningen, ordet och andra begrepp. Begreppet är en följd av klassificering, dvs. begreppet skiljer sig från andra föreställningar, begrepp och ord genom sin exakta avgränsning vid jämförelse och gruppering. Föreställningen och ordet utgör dess konkreta, materialiserade grund. <...> I undervisnings- och uppfostringsprocessen kompletteras vardagsbegreppen med vetenskaplig kunskap och blir vetenskapliga (luft, vatten, människa, djur, sol, godhet, trofasthet osv.). Särskilda benämningar på vetenskapliga begrepp är termer. Några av dem används i vardagligt tal. <...>” (Encyklopedisk pedagogisk ordbok. Red. Leonas Jovaiša, 2007, se Litauens republiks termbank). Av det integrerade informationssystemet för litauiska språk- och skriftresurser raštija.lt framgår att termen begrepp ingår i terminologiska ordböcker för polyteknik, matematik och datavetenskap, och definieras i ordböcker över informations- och psykologitermer: ”En tanke, en idé som uttrycker de allmänna och väsentliga kännetecknen hos ett föremål eller fenomen.” (Trečiokaitė A. Informationsordbok, 1993, se raštija.lt); ”En av formerna för logiskt tänkande – en generalisering på högsta nivå. Ett begrepp kan vara konkret eller abstrakt. De mest abstrakta begreppen kallas kategorier. <...> Man skiljer mellan vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp samt mellan spontan och reglerad begreppsutveckling <...>.” (Psykologisk terminologiordbok, 1993, se raštija.lt). I den offentligt tillgängliga termdatabasen hos Litauens standardiseringsdepartement finns också den redan citerade definitionen från LST ISO 5127:2008; där 11 I tilläggskartoteket till LKŽE (se LKIIŠ) finns en definition av begrepp från filosofen Stasys Šalkauskis skrifter: ”Begreppet är en produkt av förnuftet och talar om för oss vad ett föremål är och vad som utgör dess väsen.” Detta är sannolikt en av de första definitionerna av termen. Terminologija | 2017 | 24 99 Dessutom har en artikel om termen begrepp ur LST ISO 1087-1:2005 Terminologiarbete. En förklarande ordbok. Del 1. Teori och tillämpning (identisk med ISO 1087-1:2000) tagits med: ”En kunskapsenhet som består av en unik kombination av kännetecken.” I Reginos Kvašytės Liten terminologisk ordlista (2005) definieras begrepp som terminologisk term på följande sätt: ”Varje tankeenhet som återspeglar objektets väsentliga kännetecken i medvetandet och har ett innehåll (helheten av inre och yttre kännetecken) och en omfattning (helheten av alla objekt som har kännetecknen hos detta begrepp), uttryckt med en term, en bokstav eller en annan symbol.” Även om grundorden i de uppräknade definitionerna skiljer sig åt12, är det uppenbart att begreppet hör till områdena tänkande eller kunskap13. I de citerade översatta standarderna definieras begreppet som en enhet av kunskap eller vetande (på engelska unit of knowledge) – i dessa källor betraktas begreppet som ett objekt för det praktiska terminologiarbetet. I den internationella terminologistandarden ISO 704 betonas att begreppet inom terminologin inte bara bör ses som en tankeenhet, utan också som en kunskapsenhet (unit of knowledge) (ISO 704:2009: 3). Detta synsätt grundar sig på insikten att termer hör till specifika kunskapsområden. Flera terminologer föreslår att begreppet inom terminologin ska betraktas som en kunskaps- eller vetandeenhet. Ingrid Simonnæs framhåller till exempel att tänkande är subjektivt och att det därför är bättre att definiera begreppet som en kunskapsenhet än som en tankeenhet. Denna förståelse gör det möjligt att se begreppet som dynamiskt – nya upptäckter leder till förändringar i begreppen (Simonnæs 2007: 121). 1.2. I terminologistandarden LST ISO 1087-1:2005 (se LSDterm) definieras de artrelaterade termerna allmänbegrepp och individbegrepp, delbegrepp och helhetsbegrepp, överordnat begrepp, underordnat begrepp och sidoordnat begrepp, överordnat begrepp och underordnat begrepp, vars motiverande kännetecken speglar indelningen av begrepp efter innehåll, omfattning och inbördes förhållande. Vissa av dessa termer har via andra resurser också kommit in i Republiken Litauens termbank. 12 Här kan vi erinra oss att de mest innehållsrika kategoribegreppen oftast uppfattas och förklaras på olika sätt (Gaivenis 2002: 38, se även Keinys 2013: 52). 13 Jfr definitionen av den citerade termen begrepp och förklaringen av ordet begrepp i Litauiska språkets nutida ordbok och Litauiska språkets ordbok: ”ett element i tankeinnehållet, uttryckt med ett eller flera ord” (DŽ₆), ”en form för människans tänkande som återspeglar objektens väsentliga och allmänna kännetecken; resultatet av en uppfattning; en logisk tanke om något föremål eller fenomen” (LKŽe). 100 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje I R. Kvašytės tidigare nämnda terminologiska ordlista förklaras de redan nämnda arttermerna gimininė sąvoka och rūšinė sąvoka samt ytterligare två termer – apibrėžiamoji sąvoka och apibrėžiančioji sąvoka, med vilka begrepp benämns utifrån deras förhållande till definitionen. I Lingvodidaktikos terminų žodyno (2012), som införts i Republiken Litauens termbank, utmärker sig sammansatta termer, eller närmare bestämt deras definitioner: abstrakčiosios sąvokos – ”[a]llmänna betydelser och koncept (t.ex. tid, rum, kvantitet, egenskap) samt deras språkliga uttryck, som eleven behöver behärska för att kunna kommunicera framgångsrikt”; konkrečiosios sąvokos – ”[r]ealisering av allmänna begrepp i en konkret situation, konkret lexik (t.ex. ämnena ’Personidentifiering’, ’Handel’, ’Natur, region’, ’Fritid’)”. Dessa nära besläktade termer, som benämns med antonymer (ekvonimer), definieras inte bara osystematiskt, utan i dem förs också begreppet över från tänkandets sfär till den språkliga. I de resurser som ingår i informationssystemet raštija.lt finns också arttermer och andra sammansatta termer med termen sąvoka, vilka i dessa resurser står som uppslagsord (inklusive hänvisningstermer), till exempel: apibrėžiamoji sąvoka ir neapibrėžiamoji sąvoka (matematik, informatik), loginė sąvoka, matematinė sąvoka, pagrindinė sąvoka, pirminė sąvoka samt antrinė sąvoka, sąvoka plačiąja prasme ir sąvoka siaurąja prasme (matematik). Dessa termer är motiverade utifrån begreppets område, omfattning, inbördes förhållande eller någon annan väsentlig egenskap (termerna definieras inte, vilket gör det svårt att fastställa det motiverande kännetecknet exakt). I andra sammansättningar är sąvoka bara en sekundär benämning – en beteckning för en klass av föremål, till exempel: sąvoka „daugiau“, sąvoka „mažiau“, sąvoka „tarp“, sąvoka „lygu“, sąvoka „eina po“, sąvoka „eina prieš“, sąvoka „paskesnis už“, sąvoka „pirmesnis už“ (matematik). 2. SĄVOKA – ATTRIBUTBÄRARE OCH ATTRIBUT 2.1. Termen sąvoka, Lietuvių mokslo kalbos tekstyno har enligt korpusdata i de flesta fall ett attribut eller är själv ett attribut. Detta beror på att man i vetenskapligt språk talar om konkreta begrepp, inte om begreppet som sådant i allmänhet. Ofta används termen sąvoka tillsammans med konkrečiu sąvokos įvardijimu, med vilket den bildar attributiva sammansättningar. I dessa sammansättningar beskrivs sąvoka utifrån sitt namn (namnsammansättningar), eller så är sąvoka en sekundär benämning på ett visst begrepp, som beskriver det begreppet Terminologija | 2017 | 24 101 efter klass (sammansättningar med sekundär benämning)14. Schematisk kan detta åskådliggöras så här: NAMN + begreppbegrepp (= KLASS) + NAMN Några exempel: NAMN + begrepp ”Då koncentrerade hon sig främst på kärnsäkerhetsproblem, medan avskräckningsbegreppet oftast behandlades i kontexten av den kärnvapenmässiga jämvikten mellan Sovjetunionen och USA.”15; ”Om vi alltså talar om den mikro- och makrosociala miljön som grundläggande förutsättningar för människans utveckling, är det uppenbart att begreppet socialt nätverk är ett av de mest lyckade teoretiska begreppen, som öppnar möjligheten att modellera dessa förutsättningar på djupet och i grunden.”; ”Begreppet djupförvar omfattar ett system (en helhet) av naturliga barriärer: bergarterna som omger gravplatsen, vars egenskaper inte har förändrats till följd av att gravplatsen anlagts, samt de geologiska formationer som omger bergarterna runt gravplatsen.” begrepp (= KLASS) + NAMN ”Begreppet ’kraftvärme’ avser samtidig produktion, där värmeenergi samt elektrisk och/eller mekanisk energi produceras i samma process [3], medan begreppet ’fjärrvärme’ avser centraliserad leverans av värme (enbart värme!) från ett kraftverk som producerar el och värme [5].”; ”Till begreppen landsbygd eller landsbygdsområde knyts många olika koncept och föreställningar, till exempel ett glest (utspritt) befolkningsunderlag, avlägsna eller obefintliga städer, beroende av jordbruk och andra primära näringsgrenar, traditionella kulturer och så vidare.”; Som författaren till monografin ”Romantiken och konsten”, William Vaughan, påpekar: ”begreppet ’romantisk’ kan tillämpas på allt som är ovanligt i den moderna världen”, och han framhåller att man under varje epok ”kan urskilja romantiska synsätt”.” Det bör noteras att den första typen av användning är vanligare i korpusen, särskilt i de fall då begreppet inte har något annat attribut. Eftersom det analyseras 14 Även om begreppet som sekundär benämning (apposition) är en underordnad beståndsdel i sammansättningen, avses här, när sammansättningen begrepp + NAMN har en bestämning, sammansättningar med begrepp – just denna term betraktas som representant för sammansättningar med sekundär benämning (mer utförligt Mitkevičienė 2016: 79). 15 Exemplen från korpusen har inte korrigerats, förutom uppmärksammade korrekturfel. Termer kursiveras inte, liksom i korpusen, även om de troligen var kursiverade i originaltexten. 102 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje I korpusmaterial där kursiv saknas är det svårt att säga om en viss term över huvud taget på något sätt har markerats i texten när den inte står inom citationstecken. Om en viss term inte markeras i texten verkar den andra typen av fraser vara tydligare. Det är just den andra typen av fraser som används i det undersökta materialet när en viss term benämns med icke-litauiska ord, till exempel: ”Med utgångspunkt i M. Foucault skiljer hon begreppet n a k e n t l i v från bios, som betyder ’livets form och sätt’.” Benämningar på konkreta begrepp ersätts naturligtvis också i texten med substitut. Detta framgår även av det undersökta materialet16. 2.2. Termen begrepp används också tillsammans med ord eller ordkombinationer som benämner det område där begreppet används (OMRÅDE + begrepp), det vill säga ett vetenskapligt eller praktiskt verksamhetsområde, en teori, en konception, ett tema och liknande, till exempel: ”Materia är ett b e g r e p p i n o m n a t u r f i l o s o f i n, som används för att beskriva allt som existerar i naturen.”; ”Nya företeelser och s o c i o e k o n o m i s k a b e g r e p p får fotfäste inom den litauiska litteraturens fält: produktivitet, makt, strategier, intressen, efterfrågan, utbud, vinst, effektivitet (för det sägs att en författare vart tredje år måste komma ut med en ny roman så att läsaren inte glömmer författarens efternamn).”; ”Moderns lyhördhet för barnets signaler är ett av anknytningsteorins centrala b e g r e p p, och barnets trygga anknytning förknippas framför allt med detta.” Teori och praktik inom ett visst område utgör två separata begreppsområden (jfr de attributiva fraserna teoretiskt begrepp och praktiskt begrepp), till exempel: ”Processform är ett av straffprocessrättens centrala t e o r e t i s k a b e g r e p p.” Begreppets användningsområde anges inte bara med attributet till termen begrepp, utan också med ett underordnat led till något begrepps attribut (då står benämningen på området ett eller flera ord från termen begrepp, vilket är viktigt när termer analyseras i en konkordans), till exempel: ”För att beskriva numeriska värden för de ytor som de tektoniska rörelserna i jordskorpan har orsakat kan man tillämpa b e g r e p p s o m a n v ä n d s i d i f f e r e n t i a l g e o m e t r i n för att bedöma ytors geometriska egenskaper [1, 2].” 16 Attributiva fraser med pronomen (liksom räkneord) behandlas inte här, eftersom de inte ens verkar relevanta i artikelns problematik. Terminologija | 2017 | 24 103 2.3. HANDLING + begrepp. Begreppstermens begrepp attribut i korpusen är ett particip eller ett verbalt adjektiv. Begreppet beskrivs genom dem utifrån en viss handling, till exempel: ”Det råder inget tvivel om att både begreppet ’bevisningens helhet’ och begreppet ’bevisningens tillräcklighet’ är v ä r d e r a n d e b e g r e p p, som olika aktörer kan bedöma på olika sätt.”; ”Kunskapens resultat förknippas i metafysisk epistemologi med b e g r e p p s o m å t e r g e r fenomenens väsen, påståenden som kännetecknas av universalitet, historisk beständighet, objektivitet och sanningshalt.”; ”Uppfattningen om det optimala landskapet, liksom om processen att sträva efter det – optimering – kan knytas till ett flertal grundläggande och h ä r l e d d a b e g r e p p, vilka bildar ett vitt förgrenat och invecklat filosofiskt system.” Efter en genomgång av de olika participen och verbala adjektiven som fungerar som attribut till termen begrepp kan man hävda att begreppet oftare är en passiv bärare av en egenskap (objekt) än en aktiv sådan (subjekt). Begreppet beskrivs utifrån: ➢ användning (använt, börjat användas, används, nyttjas), ➢ uppkomst (uppkommet, föreslaget, föreslås, skapat, [”uppifrån”] påtvingat, övertaget, funnet, rekommenderat, inlärt), ➢ den plats det intar i systemet eller användningsområdet (utbrett, populärt, (o)acceptabelt, användbart, självständigt, konkurrerande, förnekande, härlett; framlagt, inkluderat, omnämnt, påträffat, (inte) nämnt, infogat, undflyende), ➢ människans intellektuella verksamhet (förstått, definierat, tolkat, undersökt), ➢ funktion (värderande, generaliserande, sammanfattande, definierande, förklarande, artikulerande, typologiserande, representerande, förbindande, återgivande av KA, förmedlande), ➢ bedömning (klangfullt, lyckat, utvecklat, konceptualiserat, påminnande om KA), ➢ annan väsentlig eller tillfällig egenskap (KUO varande, KUO blivit, KĄ innehållande; KĄ dominerande, motsvarande). I en av korpuskällorna används termerna begrepp och term felaktigt; därför blev attributen till den förstnämnda termen de verbala adjektiven utvidgad och sammansatt, jfr: ”Eftersom denna term förekommer mycket ofta i läroboken ersätts den på vissa ställen med s a m m a n s a t t a b e g r e p p, medel för offentlig information eller informationsmedel.” 104 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje 2.4. INNEHÅLL + begrepp. I korpusen med texter på litauiskt vetenskapsspråk anges begreppets innehåll med attribut. Begreppet beskrivs med attribut som tydligt, fast, vagt, abstrakt, mer abstrakt. Begreppens omfattning anges med attributen allmänt (–), fullständigt, uttömmande, heltäckande; snävaste, brett, för brett, bredare, och deras inbördes relation med analogt, olika, motsatt, antinomiskt. Några exempel ur korpusen: ”Korruptionsfenomenen är så komplicerade och deras former så varierande i olika länder i världen att man nu ifrågasätter om det över huvud taget är möjligt att formulera ett allmänt, heltäckande korruptionsbegrepp.”; ”Det är sant att den gällande lydelsen av lagen har frångått en direkt hänvisning till det abstrakta begreppet statliga behov och i stället övergått till att räkna upp konkreta fall av inlösen av kvarvarande fast egendom.”; ”Urinvägsinfektion (UVI) är ett brett begrepp som omfattar såväl de vanligast förekommande mikrobiella sjukdomarna i njurarna och urinvägarna (akut och kronisk pyelonefrit, cystit, uretrit osv.) som tillstånd med kliniskt signifikant bakteriuri (>105/ml), men utan tecken på infektiös sjukdom i njurarna eller urinvägarna <...>. ” Term kan ha mer än en betydelse. Men begreppet? På litauiskt vetenskapsspråk beskrivs begreppet också med adjektiven entydigt, mångtydigt, vilket innebär att avsändarna betraktar det som något som kan ha mer än en betydelse eller innebörd. Det betyder att betydelse eller innebörd uppfattas inte bara som en kategori hos termen, utan även som en kategori hos begreppet: ”Men även om man väljer en av dem uppstår en hel del problem: det finns inga entydiga begrepp, dess plats bland andra psykiska fenomen är oklar osv.” A. Gudavičius hävdar att ”[m]ed begrepp benämner vi den kognitiva aspekten hos världens element, medan betydelse betecknar den kommunikativa. Inom vissa sfärer kan innehållet i dessa aspekter sammanfalla, till exempel inom vetenskaplig terminologi, medan de inom andra endast delvis sammanfaller” (Gudavičius 2012: 112). Följaktligen, om begrepp och betydelse kan sammanfalla i vetenskaplig terminologi, existerar inte mångtydiga begrepp, liksom inte heller mångtydiga betydelser. 2.5. VÄRDERING + begrepp. Med ett attribut för den undersökta termen uttrycks också en annan slags värdering av begreppet än den som diskuterats ovan. Ofta beskrivs helt enkelt begreppets värde och plats bland andra begrepp (både inom ett visst område och i en specifik studie eller text). Detta framgår av attribut som central, hörnsten, grundläggande, väsentlig, läroboksmässig, fundamental, viktig, viktigast, mer betydelsefull, aktuell, populär, ”trendig”, specifik osv., till exempel: Terminologija | 2017 | 24 105 ”De grundläggande begreppen presenteras med minimal användning av matematiska uttryck; huvudsaklig vikt läggs vid att klarlägga den fysikaliska naturen hos de fenomen som behandlas och hos de modeller som används för att förklara dem.”; ”Paradoxen består i att detta är ett läroboksbegrepp inom den globala nationalekonomin, men att den ”genomsnittlige” litauern inte har hört talas om det.”; ”I Litauen gäller ett stort antal lagar och andra rättsakter som inte bara riktar sig till en viss social grupp, utan ofta också i stort sett bara förstås korrekt av denna grupp, på grund av de olika specialbegrepp som används i sådana lagar och eftersom endast en grupp personer med särskilda kunskaper förstår varför en lag över huvud taget ändras eller upphävs och vad syftet med detta är.” Begreppet beskrivs också efter komplexitet (elementärt, oproblematiskt, anspråkslöst, ”pompöst”; mångtydigt, komplext (jfr sammansatt), multidimensionellt; syntetiskt), efter läge i rummet (statiskt, dynamiskt), lämplighet ([analytiskt) inexakt, [politiskt) felaktigt), olika andra egenskaper (symboliskt, kritiskt osv.), till exempel: ”Därför använder jurister i stället för det oändligt ”pompösa” begreppet ”globalisering” (ibland talar man rentav om ”universalisering” i samma betydelse) mycket oftare mer anspråkslösa begrepp och talar om rättens ”internationalisering”.”; ”Som observationsenhet, vilken är den direkta kodningsenheten, valdes ett symboliskt begrepp (betydelse), vars ”fysiska” uttryck är ett ord (dess lexikala form) eller en ordkombination (deras lexikala former).” 2.6. TID + begrepp. Begreppet beskrivs i det litauiska vetenskapliga språket utifrån tid. Detta framgår av kombinationer av termen begrepp med adjektiven nytt, gammalt, antikt, modernt och sammansatta uttryck, till exempel: ”Kanske har världen förändrats så mycket under de senaste femtio åren att vi bara av gammal vana fortsätter att använda gamla begrepp för att beskriva en verklighet som de inte alls passar in på.”; ”Statens informationsrum är ett modernt begrepp, vars uppkomst bör kopplas till informationsrevolutionens och globaliseringens processer.”; ”I forna tider var lagarna mycket grymma mot barn – dödande av nyfödda och övergivande av barn tolererades; enligt dåtidens samhällsbegrepp var ett barns liv värdelöst.” 2.7. PLATS + begrepp. En konkret (eller mer konkret än begreppets rum) plats i undersökningsmaterialet uttrycks med sammansatta uttryck – genom den verkningsbeskrivande attributfunktionen hos termen begrepp. Denna begreppsplats är en konkret text eller texttyp, till exempel: 106 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje ”I direktivet används begreppet byggprodukt – det vill säga varje produkt som tillverkas och är avsedd att permanent införlivas i byggnadsverk.”; ”De begrepp som ofta förekommer i förkrigstidens litauiska periodiska press – folkets anda, nationell rörelse, medborgerligt engagemang, nationell enighet med flera – visar hur allmänt utbredd den världsbild var som förknippas med det unga nationella samhället.” Det enda enkla attributiva uttryck som hittats i korpusen och där man kan urskilja begreppets plats är intellektuellt begrepp, jfr det vidare sammanhanget: ”Å andra sidan betecknar ord ting inte i deras absoluta gestalt, utan sådana ting som de redan har uppfattats av intellektet och har intellektuella begrepp som representerar dem.” Här talar man redan om begreppets primära – abstrakta – plats, medan dess förekomst i texten är den sekundära, konkreta platsen. 2.8. FÖRFATTARE + begrepp. Begreppet karakteriseras med hänvisning till författaren ganska sällan. Förutom uttryckstendenser kan detta också bero på att begreppets upphovsperson ofta är okänd eller inte är viktig i den vetenskapliga diskursen. Begreppet karakteriseras med hänvisning både till en enskild (oftare) och till en kollektiv författare, till exempel: ”Med hjälp av R. Barthes begrepp kan vi säga att duvan är det punctum som sticker till P. Süskinds hjälte och rubbar det projekt för ett stillsamt liv som han har skapat.”; ”Begreppet ’brottslingens personlighet’ används inte i någon större utsträckning av forskare i Västeuropa och USA.”; ”Experimentatorns begrepp, det vill säga innehållet i undersökningarnas kategorisystem, begränsade eller hämmade inte barnets aktivitet.” Av det sistnämnda exemplet framgår att författaren inte bara är begreppets skapare utan också dess användare. Begreppet karakteriseras med hänvisning till upphovspersonen inte bara i enkla utan även i sammansatta ordkombinationer eller kedjor av ordkombinationer, till exempel: ”Början på att konceptualisera Europas roll i internationell politik utifrån värderingskriterier anses vara den medborgarmaktsidé som François Duchêne (1972) använde för 30 år sedan.”; ”Det är ändamålsenligt att diskutera retoriska diskurser om skapandets frihet i det offentliga rummet med hjälp av Pierre Bourdieu’s utvecklade begrepp fält (champ).” Av ordkombinationerna i korpusen framgår att ett begrepp kan vara skapat, använt, utvecklat, föreslaget, framlagt, tolkat med mera av någon. Terminologija | 2017 | 24 107 2.9. SPRÅK + begrepp. Endast några få attribut hos begreppet beskriver det i förhållande till språket. Och detta är naturligt, eftersom vetenskapliga begrepp, som enheter för kunskap eller vetande, vanligen inte förknippas med något specifikt språk. I den internationella terminologistandard som har övertagits av Litauen sägs emellertid att ”[d]e påverkas ändå av den sociala och kulturella bakgrunden, som ofta avgör hur verkligheten delas upp i begrepp” (LST ISO 1087-1:2005). Det är inte förvånande att de funna exemplen på denna användning kommer från texter inom samhällsvetenskap och humaniora: ”I vissa fall motsvarar etnicitet faktiskt begreppet ’nationalitet’ på litauiska, ryska och många andra östeuropeiska språk.”; ”Ur vetenskaplig synvinkel anses dock bildbegreppet härstamma från det latinska begreppet ’imago’, som har två betydelser – ’imitarī’ (imitera) och ’aemulor’ (sträva efter något) (Rebel, 1998).” Det finns anledning att misstänka att termen begrepp i det senare exemplet har förväxlats med termen term eller ord. 2.10. OBJEKT + begrepp. Begreppet beskrivs också, om än sällan, utifrån objekt, till exempel som ideologiskt, territoriellt, rumsligt, en särskild kategori, föremål. Ett bredare sammanhang: ”Vid undersökningen av mellankrigstidens periodiska press riktades uppmärksamheten först mot hur historien om Lilla Litauen i Preussen behandlades i dåtidens press och vilka territoriella begrepp som användes för att beskriva den.”; ”Försöken att basera undersökningen av juridiska texter uteslutande på en analys av de grammatiska påståenden som de bestod av var inte framgångsrika. Därför använder rättsforskare sedan 1900-talet begreppet rättsregel – en särskild kategori – för att beteckna den minsta självständiga beståndsdelen i rätten.” 2.11. Begrepp (= POSSESSOR) + DET SOM ÄGS. Begreppet som possessor har (eller saknar) olika saker – både inre och yttre. Enligt det undersökta materialet är dessa ägda saker följande: ➢ begreppens egna element eller delar: innehåll, betydelse, innebörd, nyanser, ramar, gränser, del, i viss mån mångtydighet (jfr *har många betydelser) och tvetydighet, ➢ uttryckselement: benämning, namn, tecken, formulering, definition17 (definiens), 17 Ibland framträder ägandeförhållanden tydligare, ibland objektförhållanden, i samma uttryckskombination – varje gång måste sammanhanget beaktas. Ändå upplevs inte alltid någon tydlig skillnad. 108 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje ➤ personer: författare, skapare, anhängare (jfr kombinationer av modellen AUTORIUS + begrepp), ➤ rum: plats, kontext, betydelsefält, fält av betydelser, tematiskt område, ➤ sådant som förknippas med mental verksamhet: kommentarer, frågor, forskningsstrategier, behandling, ➤ sådant som rör bruk och historia: brukstradition, genes, historiskt minne, ➤ diverse andra företeelser: avledning, motsvarighet, återspegling, aspekt, prisma, förhållande, inbördes samband, fördel m.m. Några exempel på kontexter: ”Ändå gör den uppfattning om dessa personlighetstyper som Carl G. Jung (1936), upphovsmannen till begreppen introversion och extraversion, presenterar hypotesen lika övertygande att introverta drag är förknippade med större känslighet hos modern.”; ”En sådan definition ger ingen tydlig formulering av begreppet träda, utifrån vilken de faktiska trädesarealerna skulle kunna fastställas.”; ”Detta bör emellertid behandlas i kontexten av andra begrepp som är oupplösligt förbundna med det sistnämnda, dvs. geosystemens motståndskraft (Armand, 1983; Kyprijanova, 1983; Sviržev, 1983).”; ””Kriminogen personlighet” är en avledning av begreppet ”brottslingens personlighet” och återspeglar karakteristiken hos ett subjekt som kan begå ett brott, även upprepade brott [6, p. 68].” 2.12. Begrepp (= OBJEKT) + HANDLING / TILLSTÅND eller HANDLING / TILLSTÅND + i / från begreppet. Begreppet är på djupet av attributiva fraser objekt för en handling eller ett tillstånd18. Den aktuella termen används i attributiva fraser med verbalsubstantiv användning (bruk), tillämpning; förståelse, uppfattning, tolkning, behandling; redogörelse, analys, synsätt (på); definition, karakterisering, (för)klaring, klarläggande; införlivande, åtskillnad, sammanblandning, ersättning, särskiljande (från), utvidgning, omstrukturering, likställande, konceptualisering; skapande, utformning; innehav m.m. (om begreppet som objekt, se kapitel 3), t.ex.: ”Mer precist avstod antropologin genom detta begreppsbyte från ett etnocentriskt synsätt, eftersom användningen av begrepp som stam visar på en tydlig åtskillnad mellan en själv och de människor som studeras; i vidaste bemärkelse visar detta alltså att det fanns en klyfta mellan det moderna samhället och det så kallade primitiva samhället.”; 18 Fraser vars huvudled utgörs av verbalsubstantiv tolkas på olika sätt inom litauisk lingvistik (se vidare Pakerys 2006). Här hänförs de till attributiva fraser. Terminologija | 2017 | 24 109 ”Eftersom tidskriftens reglerade artikelomfång inte medger att hela analysen av undersökningen presenteras, begränsar vi oss i detta arbete till begreppet familj, formernas mångfald samt den territoriella spridningen av familjernas antal, storlek och sammansättning 1989–2001.”; ”Den oprecisa definitionen av begreppet har orsakat en hel del förvirring både bland forskare och bland dem som diskuterar frågan.”; ”En annan, sannolikt inte mindre betydelsefull aspekt är, menar vi, att skilja begreppet etnisk grupp från begreppen ras och stam (tribe), vilka användes före andra världskriget.” 2.13. Begrepp (= SUBJEKT) + HANDLING / TILLSTÅND. Begreppet är också subjekt för en handling eller ett tillstånd i attributiva frasers inre struktur. Som huvudled i sådana fraser förekommer abstrakta substantiv definition, omfattning, kapacitet, bredd; uppkomst, utveckling, förändring; identitet, skillnader; mångfald, förvirring, komplexitet osv. (begreppet som subjekt behandlas mer ingående i kapitel 4). Kontexten för de aktuella fraserna: ”I sådana fall måste definitionen av begreppet ”grundläggande innehållsintressen” klargöras.”; ”Uppkomsten till begreppet socialt nätverk skedde omkring 1930 och kan knytas till Morenos, Lewins och Heiders arbeten, då man började undersöka, symbolisera och grafiskt återge relationerna mellan människor.”; ”Orsaken är begreppet kvalitets komplexitet och bredd, vilka bestäms av den stora mångfalden av kvalitetsobjekt och överflödet av kvalitetsfaktorer och de problem som dessa orsakar.” 2.14. Begrepp (= BESTÅNDSDEL) + PRODUKT. Attributiva fraser av denna modell, som oftast förekommer endast en gång, visar att begrepp bildar konkreta produkter (en innehållsförteckning, en ordlista, en handbok – med andra ord har begreppen ett uttryck) och abstrakta produkter (ett system, en kombination), till exempel: ”Avslutningsvis ges en förteckning över den litteratur som använts och vars bearbetade utdrag utgör denna lilla bok; en begreppsordlista och ett register.”; ”När jag skrev denna bok utgick jag från det system av begrepp och symboler som rekommenderas av IUPC och IUPAC, använde SI-måttenheter för olika beräkningar och försökte använda den litauiska terminologi som godkänts i de senaste vetenskapliga ordböckerna.” Det finns bara några få attributiva fraser av andra modeller, och därför behandlas de inte här. Man kan möjligen bara nämna att begrepp, liksom termer, är föremål för diskussion. Termen begrepp (lemman) återges schematiskt i attributiva fraser i figur 4. Pilarna i schemat pekar mot frasens huvudled. 110 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje Fig. 4. Termen begrepp i attributiva sammansättningar 3. BEGREPP – OBJEKT 3.1. Begreppet är, liksom termen, ett användningsobjekt. Termen begrepp används i det litauiska vetenskapliga språket tillsammans med verbformerna (fortsätta) använda, inte (längre) använda, använda en gång, (an)passa, använda (sig), dra (sig) nytta av, till exempel: ”För att beskriva alla dessa processer har begreppet ”harmonisering” (eng. harmonization, approximation) sedan länge använts på många håll, liksom det nya begreppet ”främjande av kompatibilitet” (eng. compatibilization).”; ”Begreppet tomte används om dem i den allra mest allmänna betydelsen, det vill säga en liten sagogubbe.”; ”Estetiken kan, liksom andra vetenskaper, enligt R. Ingarden använda begrepp först när deras intuitiva givna innehåll redan har erhållits.” Enligt korpusen används begrepp oftare än de brukas eller tillämpas (använd* är ungefär 6 gånger vanligare än tillämp* och 10 gånger vanligare än bruk*). 3.2. I den undersökta korpusen är begreppet ett objekt för tänkande, kunskap eller varseblivning. Dessutom används begreppet i korpusen som ett forskningsobjekt, vilket inte är kännetecknande för termen term. Detta framgår av objektkonstruktioner med verben begrunda, förstå, inte förstå, se ”uppfatta”, betrakta, behandla, identifiera, skilja åt, inte differentiera, associera, (samman)koppla, tolka, konceptualisera, fördjupa sig i, samt undersöka, utforska, utreda, analysera, blottlägga, härleda. Några exempel i ett bredare sammanhang: Terminologija | 2017 | 24 111 ”Jag anser att den direkta bekantskapen med idéerna från de nämnda olika skolorna (liksom med olika läroböcker i kemisk termodynamik och fysikalisk kemi) gjorde det möjligt för mig att mer mångsidigt reflektera över och bättre förstå termodynamikens grundläggande begrepp och principer.”; ”Arbeten av denna typ liknade varandra genom att de behandlade begreppen polskhet och litauiskhet mycket brett och liberalt.”; ”Jordbrukarnas kooperation har ingenting gemensamt med ”kollektivisering”, även om vissa likställer dessa begrepp.”; ”Då koncentrerade hon sig främst på kärnsäkerhetsproblem, medan begreppet avskräckning oftast behandlades i kontexten av den nukleära jämvikten mellan Sovjetunionen och USA.” Ett begrepp är ett objekt som man stödjer sig på, låter sig vägledas av och tar i bruk (kollokationer med verben ta i bruk, stödja sig på, låta sig vägledas av). 3.3. Begreppet är, liksom termen, ett objekt som man söker efter och som hittas eller erhålls. Detta framgår av de objektliga kollokationerna för termen begrepp med former av verben upptäcka, finna, (inte) hitta, välja, få, återuppliva och andra, till exempel: ”I skrivna texter lär vi knappast finna själva identitetsbegreppet, men tematiskt analyserar forskningen i själva verket enskilda aspekter av detta fenomen.”; ”Moderniseringsidén och dess utveckling i analysen av de mellanmänskliga relationernas utveckling återupplivar intimitetsbegreppet genom att ställa det mot social normativitet.” Kollokationer av termen begrepp med verben föreslå, (inte) lägga fram, introducera för, presentera och andra visar att begreppet är ett objekt som ges. Begreppet är också ett objekt som förs in i ett visst område – vetenskapen, ett fält, en teori och liknande (begreppet används med verben införa, inkludera, hänföra, överta, godta). Man kan också vägra att släppa in begreppet i detta område eller kasta ut det därifrån: inte godta, undvika, avstå från, driva ut, avlägsna, till exempel: ”I Republiken Litauens lag om korruptionsförebyggande anges inte begreppet korruption, men där räknas korruptionsbrotten upp.”; ”Då infördes begreppet röntgen som en enhet för joniserande strålning.”; ”Efter att Republiken Litauens lag om statlig tjänst antogs 1999 [4] avskaffades begreppet tjänsteman, men lydelsen i artikel 8.4 i lagen om kollektivavtal och överenskommelser ändrades inte.” Inom detta område institutionaliseras begreppet. Detta framgår av objektliga kollokationer med former av verben erkänna, legalisera, befästa, optimera, motivera. 112 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje Antalet begrepp i rummet är begränsat, men bara delvis, jfr. kollokationerna till termen begrepp klara sig, reda sig. Exempel ur ett bredare sammanhang: ”Publikationer från Östeuropa accepteras ofta inte av västerländska tidskrifter, inte bara på grund av analysmetoder som är okända för ’västerlänningar’, utan också på grund av terminologiska skillnader: begreppet humus används i stor utsträckning i östländerna, medan västerlänningar i högre grad erkänner begreppen markorganiskt kol (DOA) och organiskt material i marken (DOM).”; ”I huvudsak är ett begrepp som är analogt med ekonomisk verksamhet också inskrivet i artikel 2, punkt 7, i lagen om inkomstskatt för invånare, nämligen begreppet enskild verksamhet, som enligt författarna är en form av ekonomisk verksamhet som bedrivs av en fysisk person enligt lagen om inkomstskatt för invånare.” Begrepp förändras också på ett eller annat sätt – i vetenskapsspråkets korpus förekommer kombinationer med verben (ut)vidga, utveckla, komplettera, justera, (precisera). Av kombinationernas semantik framgår att begreppens omfång (extension) eller innehåll (intension) kan förändras19: ”Nedan visar vi att begreppet företagsverksamhet, ur ett kunskapsbaserat verksamhetsperspektiv, utvidgas med nya dimensioner och omfattar alla verksamhetsområden.”; ”Senare preciserades detta begrepp: det innebär att man från 160 cm (apparatens höjd) kan se den intilliggande stolpen minst 56 cm från dess topp (fig. 1).” Termen begrepp används i objektiva kombinationer med verben urskilja, skilja åt, inte frigöra [från], ställa i motsats till, kontrastera, jämföra, samt (grupp)indela, systematisera. Begreppen relateras alltså till varandra, klassificeras eller på annat sätt urskiljs från andra begrepp, till exempel: ”Social anpassning, eller adaptation, kan förklaras på två sätt i förhållande till biologisk anpassning, genom att skilja mellan begreppen passiv och aktiv anpassning (fig. 2).”; ”Att försöka skilja åt och ställa begreppen litauisk och Litauen (dvs. det historiska Litauen, storfurstendömet Litauen) mot varandra, så att moderna litauer kan framställas som främmande för det ’egentliga’ Litauen <...>. ” Termen begrepp bildar objektiva kombinationer med former av det mångtydiga verbet ersätta. Av det bredare sammanhanget framgår att ett begrepp ersätts med en term, ett annat begrepp eller något fenomen. Att ett begrepp ersätts med en term eller något fenomen, det vill säga något på en annan nivå, verkar inte logiskt – denna användning av termen begrepp är inte precis, till exempel: 19 Inom logiken skiljer man mellan begreppets omfång och begreppets innehåll (se Bubelis et al. 2012: 99), medan man inom terminologin talar om begreppets extension och begreppets intension (se Gaivenis 2002: 28; Kvašytė 2005; jfr. Šalkauskis 1991: 25). Terminologija | 2017 | 24 113 ”Enligt honom ersätter industrisamhället det tidigare slutna feodala ståndet med begreppet öppen klass.” I en av de humanvetenskapliga källorna i korpusen visar kontexten att ordet används i stället för begreppet. Denna användning återspeglar både den lingvistiska och den filosofiska uppfattningen av begreppet: ”Genom att direkt beteckna föremål ersätter orden alltså föreställningarna om dessa föremål som lika direkt betecknande tecken för dem.” 3.4. I det litauiska vetenskapliga språket uppfattas begreppet som ett instrument. Kombinationer med former av sådana verb som beskriva, karakterisera, (ut)trycka, benämna visar att begreppet (liksom termen) betraktas som ett uttrycksmedel, t.ex.: ”Musikaliska rummets strukturer kan beskrivas med hjälp av begrepp som används inom geometrin.”; ”Begreppet deagrarisering uttrycks oftast genom en tendens till minskning av antalet sysselsatta inom jordbruket <...>.”; ”Därför vore det mest korrekt att benämna denna position med det syntetiska begreppet ’allvarligt-roligt’.” I alla dessa fall kan termen begrepp ersättas med termen term. Begreppet uppfattas också som ett instrument för en eller annan intellektuell verksamhet. Termen begrepp, använd i instrumentalform, bildar kombinationer med verben definiera, operera, konceptualisera, motivera, beteckna, representera, känna m.fl. Exempel i ett vidare sammanhang: ”De senaste kyrkliga dokumenten (Vatikankongregationen för gudstjänst och sakramentens ”Direktorium om folklig fromhet och liturgi” samt de kapitel ur dokumentet som publicerades i ”Kyrkans nyheter” under juni–augusti 2003) definierar med begreppet fromhetsövning privata eller offentliga uttryck för kristen fromhet, vilka, trots att de inte är en del av liturgin, står i harmoni med den, det vill säga överensstämmer med dess anda, normer och rytm.”; ”Även om det låter ganska vagt, försöker man i praktiken med detta begrepp på nytt konceptualisera problemet med idéernas makt över internationell politik, som redan tidigare formulerats inom studier av internationella relationer och fortfarande behandlas ganska ingående.”; ”Med andra ord betecknar orden entiteter som redan har betecknats och representerats genom begrepp.” Som instrument används begreppet i den undersökta korpusen tillsammans med ganska många olika verb, men sådana objektkonstruktioner är relativt få. 114 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje 3.5. Liksom termen är begreppet ett föremål för språklig verksamhet. Termens begrepp kontextuella partner visar att den språkliga verksamhetens mål är att klargöra begreppets innehåll ((ut)reda, förklara, (inte) definiera, beskriva, diskutera, ange) eller dess benämning (benämna), t.ex.: ”Begreppet dokument är ibland inte utrett ens när strafflagarna, till exempel Konungariket Spaniens strafflag och Förbundsrepubliken Tysklands strafflag, innehåller särskilda kapitel som ägnas åt att klargöra de grundläggande begrepp som används i strafflagarna.”; ”Här beskrivs begreppet kidnappning oskiljaktigt från begreppet förskingring.”; ”I syfte att främja en korrekt litauisk språkanvändning bland ingenjörer gav författarna litauiskan företräde när de benämnde begreppen.” Begreppet är inte bara ett föremål för språklig verksamhet, utan också i allmänhet ett föremål för uttryck. Detta kan underbyggas av begreppets kombinationer med verbformerna (inte) formulera, inte uttrycka, explicera, beteckna.20 ”J. Black formulerade också det mycket viktiga begreppet värmekapacitet och var den förste att mäta vissa ämnens värmekapacitet samt deras ångbildnings- och smältvärme.”; ”Å andra sidan betecknar orden, genom dessa senares förmedling, även begrepp.” En atypisk användning i korpusen av termens objektbegrepp begrepp med verbet översätta. Två exempel på sådan användning hittades: ”Det bör påpekas att begreppet ”cogeneration” i den officiella litauiska översättningen av detta direktiv [4], vid översättning från engelska, felaktigt återges med begreppet ”termofikacija” i stället för ”kogeneracija”.”; ”När Johann Georg Sulzer och Heinrich Christoph Koch hade översatt dessa begrepp från latin till tyska och anpassat dem till den klingande konstens verklighet – praktiken att komponera och analysera musik – blev resultatet följande tyska motsvarigheter: Anlage (”plan”) – Ausführung (”utförande”) – Ausarbeitung (”fulländning”).” En sådan användning visar att begreppet uppfattas som ett översättningsobjekt, vilket strider mot själva uppfattningen om begreppet som en enhet för tänkande eller kunskap, snarare än som en språklig enhet. Av det vidare sammanhanget framgår att begrepp här används i stället för termen term eller ord. 20 Bassey Edem Antia framhåller (och pekar ut som ett av begreppskriterierna) att ett begrepp kan existera även utan symboler (såväl språkliga som icke-språkliga), men att symbolerna är nödvändiga för kommunikation (Antia 2000: 82). Terminologija | 2017 | 24 115 3.6. Begrepp – resultat. Termen begrepp används i objektkonstruktioner med verben skapa, ”prägla”, uppfinna, även om en sådan användning är enstaka. Det är ändå betydelsefullt att begreppet uppfattas som ett verk (ett alster), till exempel: ”Vi har själva uppfunnit begreppet ’mål’: i verkligheten finns det inget mål...” I korpusen hittades även fler fall av objektiv användning av termen begrepp, men här diskuteras endast de mest typiska, vanligaste och mest relevanta för denna undersökning. Begreppet som objekt visas i fig. 5. Fig. 5. Termen begrepp* i objektkonstruktioner 4. BEGREPPET – SUBJEKT 4.1. För det första omfattar begreppet som subjekt något omfattar (konstruktioner med verbet omfatta, en gång vardera med inte omfatta och inte inbegripa, se fig. 2). I en kontext som är vidare än ordkombinationen beskrivs begreppets omfång (extension). En sådan beskrivning bidrar till att säkerställa en framgångsrik vetenskaplig kommunikation. Några användningsexempel: ”Sorptionsbegreppet omfattar många olika retentionsprocesser och -mekanismer, genom vilka radionuklider binds till bergytan eller ytan på andra material, till exempel lermineraler som kan finnas på sprickornas yta.”; ”Begreppet närområde omfattar förpackningen för radioaktivt avfall, slutförvaret tillsammans med de tekniska barriärer som omger avfallskontainrarna och slutförvarets av- 116 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje med tätningselement, samt omfattar en del av de bergarter som omger gravfältet (störd zon).”; ”Dessutom omfattar det andra korruptionsbegreppet inte korruption i den privata sektorn.” 4.2. Termen begrepp används i subjektiva konstruktioner med verb (formerna inte ha, få och förlora – begreppet är ägare och mottagare21). Av det bredare sammanhanget framgår att ett begrepp har en mening och betydelser (jfr även är polysemt), en plats, en aspekt, en tradition, element etc.; det har eller får mening, saknar plats eller mening och förlorar popularitet, till exempel: ”Begreppet ’Litauens säkerhet’ saknar per se mening utan konkreta subjekt, med vilka det skapas eller mot vilka det riktas.”; ”Begreppet träda har specifika betydelser inom olika områden.”; ”Instinktbegreppet förlorade sin popularitet och upphörde, med få undantag (t.ex. Gnepp, 1977), att tillämpas på människan av många skäl (se Viliūnas, 2005).” Oväntat var att begreppet tillskrivs en konnotation, som vanligtvis betraktas som ett element i en språklig enhet. Av det bredare sammanhanget får man intrycket att detta är en följd av överdriven utsmyckning: ”Dessutom har detta begrepp temporala konnotationer: det är ett ögonblick, en stund.” 4.3. Begreppet ändrar eller intar helt enkelt en viss position i rummet – termen begrepp används med former av intransitiva verb: uppstå, uppkomma, hamna, infogas, slinka ut, sammanflätas, inte försvinna, befästa sig, vinna insteg, dominera, överlagras m.fl., till exempel: ”Detta begrepp lade grunden för att begreppet ’kriminogen personlighet’ skulle uppstå.”; ”I centrum för hans teori hamnade det från Lukács övertagna begreppet Weltanschauung eller vision du monde (’världsåskådning’).”; ”Begreppet ’medborgerlig makt’ har inte heller försvunnit ur dagens studier av EU-integrationen.” För övrigt ändrar begreppet inte bara position, utan förändras också självt: ”Begreppet digital kartläggning förändras snabbt i takt med att tekniken utvecklas och användningsområdet för digitala kartografiska data utvidgas.” 4.4. Begreppet utför vissa funktioner eller tillfälliga handlingar. Detta framgår av en grupp subjektiva konstruktioner med transitiva verb (ange, fastställa (gränser) (jfr inte begränsa, inte inskränka), orientera, illustrera, 21 Det påträffades också objektiva konstruktioner med verben (tillskriva, tilldela), där begreppet är mottagare. Terminologija | 2017 | 24 117 uttrycka, beteckna, bidra till (förklara), förmedla, tillhandahålla (information); utgöra (en grund), uppmuntra (till uppkomst), producera, skapa (svårigheter), intressera med mera, även om det i korpusen oftast bara hittades ett enda kollokationsexempel per verb, till exempel: ”Begreppet främling betecknar en person som befinner sig nära (i fysisk bemärkelse), men inte tillhör omgivningen eller gruppen av andra personer som finns där.”; ”Begreppet ’lära sig’ betyder här inte tvångsmässig undervisning, utan att tillägna sig färdigheter i en direkt kreativ process, som fortsätter även efter avslutade studier och när arbetskarriären har inletts.”; ”Detta begrepp betecknar vikten av levande mikrobiella celler, som är en nödvändig beståndsdel i ett effektivt probiotikum.” Att termen sąvoka används med verben išreikšti och apibūdinti (jämför även definitionen av sąvokos i informationsordboken och i Romano Plečkaitis lärobok i logik, vilka presenterades i kapitel 1) bekräftar återigen påståendet att begreppet ibland uppfattas som en fråga om uttryck: ”Detta begrepp uttrycker Europas förmåga att med fredliga medel sprida sina grundläggande värderingar utanför EU.” 4.5. Begreppet patiria olika būsenas, som har samband med relationen mellan begrepp eller begreppets relation till andra element: skiljer sig, är förknippat med, sammanfaller, associeras med med mera, till exempel: ”Det är inte de empiriska fakta som skiljer sig åt, utan modellerna för hur de förstås, begreppen och föreställningarna.”; ”Begreppet proceduriell rättvisa är förknippat inte med beslutens utfall, utan med särdragen i beslutsprocessen.”; ”Begreppen informationssystemarkitektur och informationssystemstruktur sammanfaller ofta, men arkitekturen riktar i högre grad uppmärksamheten mot de informationsmässiga och kommunikativa relationerna mellan systemets komponenter och hur dessa relationer organiseras (den så kallade arkitekturstilen).” Samma korpus visar att terminas används i kollokationer med tillståndsverbet tinka. I undersökningsmaterialet diskuteras vanligtvis inte huruvida ett begrepp passar eller inte – endast en kollokation, sąvokos netinka, hittades, och även den kollokationens vidare kontext visar att begreppet tillskrivs termens egenskaper: ”Det bör noteras att begreppen ”cogeneration technologies” (i den engelska texten) och ”termofikacinės technologijos” (i den litauiska texten), som används i titeln till bilaga I till direktivet, inte lämpar sig för att beteckna den varierande tekniska utrustning som nämns i denna bilaga.” 118 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje 4.6. Ett begrepp är något – det har (har haft eller kan ha) en kvalitativ egenskap²². Detta framgår av modellkombinationer som begreppet + [är] / är inte / blir / förblir EGENSKAP. Denna egenskap karakteriserar begreppet utifrån en innehållslig aspekt (vid, tydligare, tomt, relativt, ofullständigt²³, liknande), tid (nytt) eller någon annan värderande egenskap (aktuellt, ett av de viktigaste, ovanligt, populärt, lyckat), t.ex.: ”Bruksbegreppet är mycket brett; inom vår språkvetenskap har dess innebörd och roll i normeringsprocessen förändrats över tid.”; ”Begreppet socialt utanförskap är kanske tydligare ur sociala strukturers perspektiv, där vissa system kan urskiljas <...>.”; ”Som Alderson m.fl. hävdar är validitetsbegreppet relativt och ofullständigt – ju fler olika typer av validitet som fastställs, desto mer giltigt är testet (Alderson 1995, 171).” 4.7. Ett konkret (just konkret) begrepp eller konkreta begrepp är något (Y): modellen – X begrepp + [är] / är inte / blir Y. Detta något (Y) är helt enkelt ett element, en del, en början eller något liknande mycket abstrakt, eller något mer konkret – ett verk, en kombination, en abstraktion, en metafor osv. Ändå förekommer identiska kombinationer i korpusen bara en gång var. Några exempel: ”De tre sista begreppen är skapelser av geopolitisk fantasi.”; ”Sådana kroppar finns faktiskt inte i naturen, detta begrepp är bara en abstraktion.”; ”Den andra gruppens begrepp är konstlade avledningar av den första gruppens fundamentala filosofiska kategorier, ännu inte allmänt erkända men möjliga att ge betydelse eller en konkret tolkning inom ett snävt vetenskapsområde.” 4.8. Subjektiva kombinationer som skulle beteckna existensen av ett visst begrepp eller vissa begrepp (jfr motsvarande subjektiva kombinationer med termen term (Mitkevičienė 2016: 98)²⁴) förekommer nästan inte alls: ”Men även om man väljer en uppstår en hel del problem: det finns inga entydiga begrepp, dess plats bland andra psykiska fenomen är oklar osv.” 22 I subjektiva och predikativa kombinationer knyts ett föremåls egenskap till föremålet vid talakten, medan den i attributiva kombinationer inte är orienterad i förhållande till talakten (Bunevičiūtė 1998: 32). 23 Man kan skönja en objektiv prägel. 24 Ett begrepp behöver inte ha en term, men inte tvärtom. Begreppets natur är extralingvistisk (Roche 2015: 129). Att benämna ett begrepp är det första steget mot att begreppet etableras som en socialt nyttig eller användbar enhet (Sager 1990: 22). Terminologija | 2017 | 24 119 Begreppet används i den undersökta korpusen också som predikativ (modell: X + [är] / betraktas som ett begrepp) eller adverbial (plats (placera bredvid begrepp), sätt (förklara genom begrepp), orsak (tydligt utifrån begrepp) – nästan alltid i en prepositions- eller jämförelsekonstruktion). I denna artikel behandlas sådan användning av begreppet inte närmare. Subjektiv användning av termens begrepp visas i fig. 6. Fig. 6. Termen begrepp i subjektiva sammansättningar 5. KONJUNKTIV ANVÄNDNING Med hjälp av programmet Antconc 3.4.4w fastställdes att den vanligaste kontextuella partnern till begrepp* (bland vilka inga andra ord förekommer) i den undersökta textkorpusen är ordet och (51 förekomster, varav 40 gånger efter begrepp)25. Även om ordet och inte i alla fall fyller en konjunktionsfunktion, bidrar det ändå till att automatiskt identifiera vissa användningsfall av den konjunktiva termbegreppet. I denna studie begränsades analysen till följande mönster: begrepp* och, och begrepp*, liksom begrepp* samt, samt begrepp*. I den undersökta textkorpusen är termen begrepp genom samordnande relation förbunden med ord eller ordkombinationer som bildar sådana lösa grupper som: 25 Det är tydligt att resultaten av en lemmatiserad konkordans sannolikt skulle vara annorlunda. Det bör tilläggas att ordet och också är den vanligaste kollokaten till term* i samma textkorpus. 1 2 0 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje ➤ term, symbol, definition, formulering – benämningar på uttrycksenheter; ➤ metod, teori, regel, princip, problem, modell, variabel, norm med mera – allmänna vetenskapliga termer eller andra substantiv med mycket abstrakt betydelse; ➤ föreställning26, bild, idé, myt med mera – benämningar på olika mentala konstruktioner; ➤ dess dimensioner, egenskaper med mera – benämningar på begreppets delar eller aspekter. Några exempel: ”Den konvention om skydd av världens kultur- och naturarv som antogs vid UNESCO:s generalkonferens 1972 erkände för första gången begreppen och termerna kulturarv och naturarv på internationell nivå.”; ”Familjepolitikens problem och begrepp kännetecknas av obestämdhet.”; ”Det är knappast möjligt att entydigt bedöma resultaten av förändringarna i Ukrainas postsovjetiska politiska regim med hjälp av de begrepp och föreställningar som kännetecknar ’transitologins’ paradigm, det vill säga som en framgångsrik eller misslyckad demokratisering.”27 6. K O N T E K S T U E L L S Y N O N Y M I Den tydligaste kontextuella synonymen till termen begrepp i det undersökta materialet är term. Detta framgår särskilt tydligt när dessa termer förekommer i samma eller närliggande meningar, till exempel: ”Även om begreppet ”kontext” tolkas på olika sätt, bygger förståelsen av denna term inom psykologin oftast på en tydlig åtskillnad mellan stimulus och omgivning (Davies, 1988; Lochart, 1988; Thomson, 1988).”; ”Termen etnicitet lämnar däremot utrymme för (och förpliktigar till och med) att själva fenomenet tolkas med sina nyanser. Därför har begreppet etnicitet enligt författaren vissa fördelar i analytiska studier.”; ”I inledningen förklarar författaren de viktigaste termer som används i arbetet, exempelvis begreppet diskurs, som avser analys av talat språk eller ett flertal teman eller yttranden med samma innehåll, vilka tillsammans formar den kommunikativa gemenskapens intertextuella ”samtal”.”; ”Termen ”termodynamik” föreslogs och började först användas av W. Thomson – Lord Kelvin (W. Thomson – Lord Kelvin), i stället för begreppet mekanisk värmeteori som R. Clausius (R. Clausius) dittills hade använt.” 26 Nespecialiojoje vartosenoje žodis samprata laikomas sąvokos sinonimu (žr. SinŽ 2002). 27 Ordformer som är förbundna genom samordning betraktas av vissa lingvister som samordnade konstruktioner, men inte av andra (se vidare Holvoet et al. 2003: 177; Bielinskienė 2010: 16–19). Terminologija | 2017 | 24 1 2 1 Även om orsaken till sådan synonymi sannolikt är estetisk (att undvika monotoni och upprepning), bortser textförfattarna från att kravet på att undvika monotonitet i text inte gäller termer (se Župerka 1983: 39). I användningen av termen term i stället för termen begrepp kan man urskilja metonymi (teckenmetonymi (tecknet i stället för det betecknade) eller sakmetonymi (ett konkret namn i stället för ett abstrakt)28). Men hur ska det motsatta fenomenet förklaras – när begrepp används i termens ställe? Detta skulle, bortsett från den estetiska orsaken, troligen bäst förklaras med sådana extralingvistiska faktorer som sammanblandning eller åtskillnad mellan termer, bristande precision och ouppmärksamhet på uttryckssättet (för övrigt kan samma orsaker också förklara att termen används i stället för begreppet). Följande exempel stöder tydligt tanken att termen begrepp används i en icke-terminologisk betydelse – i kontexten tillskrivs den egenskaper som tillhör termen term (eller ord), till exempel: ”Några begrepp inom kulturarvets traditionella terminologi diskuteras.”; ”Att finna en medelväg mellan de termer som sprids i en strid ström från engelskspråkig litteratur och de begrepp som föreslås av litauiska lingvister är en svår uppgift.”; ”I allmänhet är behovet av specialisering och specialister (dessa begrepp används här i allmänspråklig betydelse, inte i den betydelse som definieras i lagar och förordningar) ett ständigt inslag i dagens liv.”; ”Ur lexikalisk synvinkel är bildningen av detta begrepp mindre knuten till markens användning; i exempelvis Ordbok över nutida litauiska anges dirvonas så här: ”dirvonas – övergiven, obrukad, igenvuxen jord”.” Synonymi betraktas traditionellt som en kategori inom språkvetenskapen, ett fenomen hos språkliga enheter. Enligt det undersökta textkorpusets data kännetecknas begrepp av synonymi, jfr: ”I mellankrigstidens litauiska press används begreppen ”nationalitet”, ”nationell anda” och ”folklynne” synonymt.” Även här tillskrivs begreppet alltså en termegenskap. Å andra sidan skulle en sådan användning kunna motiveras med synonymins uppfattning inom logiken – ”ett förhållande av likvärdighet mellan två eller fler uttryck” (Plečkaitis 2009: 278), men då skulle begrepp behöva betraktas som uttryck. 28 Apie šias metonimijų grupes plačiau žr. Koženiauskienė 1999: 223–224. Juozas Pikčilingis (1975: 255–258) skyrė „tai, kas apibrėžčiau, vietoj to, kas ne taip apibrėžta“ ir „simbolis vietoj simbolizuojamojo“. 122 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje Även om termer alltså bör användas exakt i vetenskaplig diskurs förvränger ouppmärksamhet på uttryckssättet och tillkrånglade formuleringar termanvändningen och kan kanske till och med leda till determinologisering. SLUTSATSER 1. Den allmänna vetenskapliga termen sąvoka, som traditionellt betraktas som en term inom logik och filosofi, används i texter inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, biomedicin och teknikvetenskap och införs i termordböcker inom olika områden. 2. Termen sąvoka har attribut och fungerar själv som attribut i det litauiska vetenskapsspråket; den används också som objekt och subjekt, och mer sällan som predikativ eller adverbial. 3. Som attribut beskrivs termen sąvoka utifrån namn, rum, handling, innehållsegenskap, annan värderande egenskap, tid, plats, författare, språk, objekt med mera. Termen sąvoka fungerar som attribut som en sekundär benämning, även som possessor och beståndsdel, och på en djupare nivå som objekt eller subjekt för en handling eller ett tillstånd med mera. 4. De objektiva förbindelserna visar att begreppet är objekt för användning, tänkande, kunskap och uppfattning, liksom för undersökning, språklig verksamhet och uttryck. Man söker efter det, det hittas, erhålls, ges, införs eller avlägsnas, legitimeras, ändras eller något annat görs med det. Dessutom är begreppet också ett resultat och ett instrument – inte bara för intellektuell verksamhet utan, enligt uppgifterna i den undersökta textkorpusen, även för uttryck. Därmed tillskrivs begreppet termens kännetecken. 5. Som subjekt omfattar begreppet något, har eller får något, förändras eller intar en position i rummet, utför funktioner eller tillfälliga handlingar, genomgår olika tillstånd, är något eller någon, och existerar mer sällan helt enkelt. 6. Den konjunktiva användningen av termen sąvoka visar att denna terms korrelat är benämningar på uttrycksenheter (däribland termen terminas), allmänna vetenskapliga termer och andra substantiv med abstrakt betydelse, benämningar på mentala bildningar samt benämningar på begreppets delar eller aspekter. 7. Termerna sąvoka och terminas används i vetenskapsspråket inte bara konjunktivt utan också som kontextuella synonymer. Att termen terminas används i stället för sąvoka kan förklaras som metonymi. Kontextuell synonymi mellan termer kan godtas endast när precisionen och tydligheten inte försämras. 8. Felaktig användning av termer i texter förvränger forskningsresultaten. Därför går det inte att enbart utifrån hur termer används i texter dra slutsatser om termernas faktiska betydelser och de begrepp som de betecknar. Terminologija | 2017 | 24 123 HUVUDKÄLLA CorALit – Korpus över litauiskt vetenskapsspråk (Corpus Academicum Lithuanicum) – http://coralit.lt (hämtad 2017-07-10). LITTERATUR OCH YTTERLIGARE KÄLLOR Antia B. E. 2000: Terminology and Language Planning: An alternative framework of practice and discourse, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Bielinskienė A. 2010: Sujungiamojo ryšio semantika, pragmatika ir vartosenos ypatumai. Daktaro disertacija, Kaunas. Prieiga per internetą: https://vb.vdu.lt/object/elaba:1735947/1735947.pdf. Bubelis R. et al. 2012: Bubelis R., Jakimenko V., Valatka V. Logika 2. Silogistika, klasių logika, daugiareikšmė, modalinė, normų logika, nededukciniai samprotavimai, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas. Bunevičiūtė L. 1998: Attributinių junginių samprata, aprašymo galimybės ir kai kurie požymiai. – Kalbotyra 47(1), 29–41. CREPh 2000: Concise Routledge Encyclopedia of Philosophy, London: Routledge, 159–160. DLKG – Grammatik för modern litauiska, Vilnius: Institutet för vetenskap och encyklopedisk publicering, 2006. DŽ₆ – Ordbok över modern litauiska. Sjätte (tredje elektroniska) reviderade och kompletterade upplagan. Huvudred. St. Keinys, Vilnius: Litauiska språkets institut (elektronisk utgåva), 2006. EPh 2006: Encyclopedia of Philosophy 2, Detroit: Thomson Gale, 414–420. Faber Benítez P. 2009: The cognitive shift in terminology and specialized translation. – MonTI: monografías de Traducción e Interpretación 1, 107–134. Prieiga per internetą: http://www.redalyc.org/pdf/2651/265119728010.pdf. FŽ 1975: Filosofijos žodynas, Vilnius: Mintis. FŽ 2002: Halder A. Filosofijos žodynas, Vilnius: Alma littera. Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Gudavičius A. 2012: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res humanitariae 10, 108–119. Holvoet A. et al. 2003: Holvoet A., Judžentis A. Sujungiamojo ryšio aprašymo pagrindai. – Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1. Sintaksinių ryšių tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 173–198. ISO 704: 2009 Terminologiarbete – principer och metoder. ISO 1087-1:2000 Terminologiarbete – vokabulär. – Del 1. Teori och tillämpning. Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kageura K. 2002: The Dynamics of Terminology: A descriptive theory of term formation and terminological growth, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Kageura K. 2015: Terminology and lexicography. – Handbook of Terminology 1, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 45–59. Keinys St. 2013: Dėl mokslo terminų vienareikšmiškumo supratimo. – Terminologija 20, 47–55. Koženiauskienė R. 1999: Retorika. Iškalbos stilistika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Kvašytė R. 2005: Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Labutis V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LKIIS – Informationssystem för litauiska språkresurser. – http://www.lkiis.lki.lt. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt. Litauens termbank. – http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (hämtad 2017-07-22). LSDterm – Litauens standardiseringsdepartements termdatabas. – http://www.lsd.lt/index.php?-452282422 (hämtad 2017-07-17). Marcinkevičienė R. 2010: Lietuvių kalbos kolokacijos, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Mitkevičienė A. 2016: Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo). – Terminologija 23, 73–104. Pakerys J. 2006: Veiksmo pavadinimo konstrukcija lietuvių kalbos gramatikoje. – Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4. Daiktavardinio junginio tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 125–145. Pikčilingis J. 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2, Vilnius: Mokslas. Plečkaitis R. 2009: Logikos pagrindai, Vilnius: Tyto alba. raštija.lt – Informationssystem för integrerade resurser inom litauiska språket och skriftkulturen. – www.raštija.lt (hämtad 2017-07-22). 1 2 4 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje Roche 2015: Ontological definition. – Handbook of Terminology 1, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamin Publishing Company, 128–152. Sager J. C. 1990: A Practical Course in Terminology Processing, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Santos C. et al. 2015: Santos C., Costa R. Domain specificity. – Handbook of Terminology 1, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 153–179. Simonnaes I. 2007: Vague legal concepts: A contradictio in adjecto? – Indeterminacy in Terminology and LSP: Studies in honour of Heribert Picht, ed. B. E. Antia, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 119–134. Sinž 2002: Lyberis A. Sinonimų žodynas, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Šalkauskis S. 1991: Raštai 2. Filosofijos ir pedagogikos terminija. Parengė A. Sverdiolas, Vilnius: Mintis. Tatarinovas V. 2006: Татаринов В. А. Общее терминоведение. Энциклопедический словарь, Москва: Московский лицей. Usonienė A. et al. 2008: Usonienė A., Grigaliūnienė J., Rivitytė B., Būtenas L., Jasionytė E. Lietuvių mokslo kalbos tekstynas. – Baltistica 43(1), 101–114. Utka A. 2009: Dažninis rašytinės lietuvių kalbos žodynas: 1 milijono žodžių morfologiškai anotuoto tekstyno pagrindu, Kaunas: VDU leidykla. VLE – Allmän litauisk encyklopedi 21, Vilnius: Institutet för vetenskap och encyklopedisk publicering, 2012. Župerka K. 1983: Lietuvių kalbos stilistika, Vilnius: Mokslas. BEGREPP I LITAUISK AKADEMISK PROSA Artikeln behandlar användningen av terminologins grundläggande term begrepp i akademisk litauiska. Syftet med undersökningen är att fastställa denna terms semantiska (kontextuella) partner och tematiska fält samt att ge en översikt över begreppet ”begrepp” utifrån användningen av termen som betecknar det. Detta är en korpusbaserad undersökning, vars källa är Lietuvių mokslo kalbos tekstynas CorALit (Corpus of Academic Lithuanian CorALit) (offentligt tillgänglig på http://coralit.lt).). Den huvudsakliga forskningsmetoden är semantisk analys av fraser med begrepp. Även termens begrepp konjunktiva användning och kontextuella synonymi, som återspeglar termens paradigmatiska relationer, analyserades. Lemmat sąvoka förekom 779 gånger i korpusen för litauisk akademisk prosa CorALit. Det förekommer i texter inom alla fem ämnesområden: humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, biomedicinsk vetenskap och teknisk vetenskap. I denna korpus är termen sąvoka en och en halv gång vanligare än den terminologiska termen terminas ’term’. I litauisk akademisk prosa har termen sąvoka attribut och fungerar själv som attribut; den används också som objekt eller subjekt och endast ibland som predikativ eller adverbial bestämning. Attribut beskriver termen sąvoka utifrån namn, rum, handling, innehållsegenskap, annan värderande egenskap, tid, plats, upphovsperson, språk, objekt med mera. Som attribut är termen sąvoka ett sekundärt namn, även en ägare eller beståndsdel och på en djupare nivå – objekt eller subjekt för en handling eller ett tillstånd med mera. Av objektfraserna kan man dra slutsatsen att ett begrepp är föremål för användning, tänkande, kognition och perception samt forskning, språklig verksamhet och uttryck. Man söker efter, finner, får, ger, inför eller eliminerar det, legitimerar eller förändrar det, eller utför andra handlingar i förhållande till det. Dessutom är ett begrepp både ett resultat och ett instrument – inte bara för intellektuell verksamhet utan också, enligt uppgifterna från den undersökta korpusen, ett uttrycksinstrument. Därmed tillskrivs ett begrepp termens egenskaper. Terminologija | 2017 | 24 125 Som subjekt omfattar, har eller får ett begrepp något; det förändrar något eller genomgår en förändring, befinner sig i ett rum, fyller en funktion eller utför slumpmässiga handlingar, befinner sig i olika tillstånd, har någon egenskap eller är något, och existerar mer sällan helt enkelt. Av den konjunktiva användningen av sąvoka kan man se att dess korrelat är uttrycksenheter (däribland termen terminas), allmänna vetenskapliga termer och andra abstrakta substantiv, benämningar på mentala formationer samt delar eller aspekter av ett begrepp. Termerna sąvoka och terminas används i litauisk akademisk prosa inte bara tillsammans utan också som kontextuella synonymer. Användningen av terminas i stället för sąvoka kan betraktas som metonymi. Kontextuell synonymi mellan termer kan motiveras endast om den inte påverkar precision och tydlighet. Felaktig användning av termer i texter förvränger forskningsresultaten; därför kan slutsatser om den verkliga betydelsen hos termer och begrepp som benämns med dessa termer inte dras enbart utifrån hur termerna används i texter. Mottagen 2017-10-16 Asta Mitkevičienė Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected] 126 Asta Mitkevičienė | Sąvoka lietuvių mokslo kalboje