The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process

doi.org/10.35321/term27-03 Metaforcykeln i en termbildningsprocess LARISA ALEKSEEVA Perm State University, Russia SVETLANA MISHLANOVA Perm State University, Russia HERIBERT PICHT Copenhagen Business School S A M M A N F A T T N I N G Under årens lopp har många modeller för termbildnings- och termtillägnandeprocesser publicerats, vilka återger dem ur olika perspektiv. Denna artikel beskriver en undersökning av den metaforiska termbildningsprocessen (MTFP), med utgångspunkt i en analys av modellering av specialiserad kunskap. Vi redogör för vårt teoretiska ramverk och föreslår ett förfarande i fyra steg, utformat för att integrera olika perspektiv på begreppsbildning och termproduktion i en sammanhållen modell med tre nivåer. Den första nivån är kopplad till den konceptualiseringscykel som utvecklats av Lev Vygotsky, som menar att varje steg i kunskapsutvecklingen motsvarar en viss mental struktur. Den andra nivån anknyter till Ikujirō Nonakas spiralmodell för kunskapsutveckling. Den tredje nivån bygger på resultaten från två experiment med terminologistuderande. Den teoretiska diskussionen åtföljs av en diskussion om särdragen i förståelsen och användningen av metaforiska termer. Det visas hur professionell kunskap kommer in i medvetandet och hur den utvecklas. NYCKELORD: termbildningsprocess, metaforiska termer, metaforcykelmodellen, konceptualisering, kunskapsöverföring S A M M A N F A T T N I N G Under många år har många modeller för termbildning och processer för terminologisk igenkänning publicerats, vilka betraktar dem ur olika perspektiv. I denna artikel behandlas den metaforiska termbildningsprocessen, med utgångspunkt i specialkunskapsmodellering 58 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process modellering ceptualization’ (Godin 2015). The term ‘model’ started to be used only in the 1970s (Rogers et al. 1977). Det är numera allmänt känt att modeller hjälper människor att förstå, förutsäga och underlätta lösningen av vetenskapliga problem. För det andra är utvecklingen av modeller för metaforiska termer, jämfört med många andra terminologiska processer, särskilt utmanande. Forskare har skapat ett stort antal modeller för att förstå och förbättra termbildningsprocessen med hänsyn till dess särskilda egenskaper. (Alekseeva, Mishlanova 2019; Gibbs & M. Tendahl 2006; Lakoff 1993; Mishlanova 2002; Steen 2007; Temmerman 2002). Detta uppstod ur behovet av att underlätta överföringen av specialiserad kunskap. En modern syn på metaforen är att forskare behöver metaforen som en bro mellan gammal och ny kunskap, och därigenom får metaforen en hypotetisk karaktär. Den vetenskapliga världsbilden skapas genom att världen ”ses” som en viss bild. På så sätt utgör metaforen grunden för vetenskapliga teorier och begrepp. För det tredje kan idén om ”kunskapskonvertering” spåras i L. Vygotskys forskning (Vygotsky 1934; Vygotsky 1980), som betraktas som de första systematiska försöken att studera utvecklingen av vetenskapliga begrepp. Han studerade individens kunskap som bildandet av personens kognitiva struktur. Från L. Vygotskys teori har vi hämtat två antaganden: 1) idén att språket utgör den främsta förmedlaren av mänsklig kognition, och 2) teorin om psykologiska processer, grundad på antagandet att ”komplexa psykologiska processer” är förknippade med ”inre tal” och dess vidare externalisering. För det fjärde har det samhälle vi lever i, enligt den konceptuella synen på kunskapsskapande processer som beskrivs i A Dynamic Theory of Knowledge Creation (Nonaka 1994), omvandlats till ett ”kunskapssamhälle”. Relativt liten uppmärksamhet har emellertid ägnats åt hur kunskap skapas och hur kunskapsskapandeprocessen kan hanteras (Nonaka 1994: 16). Med detta i åtanke skapade I. Nonaka den ”spiralmodell” som beskriver processen för kunskapskonvertering. Med konvertering menar han att befintlig kunskap kan ”konverteras” till ny kunskap. Vi anser att denna idé är mycket fruktbar för modellering av mentala processer, med särskild tonvikt på en dynamisk växelverkan mellan olika former av kunskapskonvertering. Slutligen besvaras frågan om metaforcykelmodellen genom en jämförelse med de preskriptiva termmodellerna. Med detta i åtanke– 60 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process Genom att beakta terminologiseringens dynamiska karaktär och kunskapscykelns koncept avslöjar vi ett motsvarande system av steg i MTFP. Metaforcykelmodellen har skapats för att hantera många olika frågor inom MTFP. Forskningen tyder på att de flesta fall av MTFP kan beskrivas med hjälp av denna modell. Den utarbetade modellen ger insikt i olika nivåer av tänkande och konceptualisering. Det nya bidraget i denna artikel är tillämpningen av MTFP-modellen på terminologiprojekt. Våra framsteg inom kognitiv terminologisk teori tyder på att den i hög grad bestäms av kunskapsskapande på olika nivåer. I vår forskning stöder vi den idé som föreslagits av en grupp terminologer, nämligen att ”en sammanhängande terminologiteori inte växte fram under terminologirörelsens första årtionden; den terminologiska verksamheten var pragmatiskt inriktad och präglades antingen av en stark språkvetenskaplig inriktning (särskilt inom språkplanering) eller av ett huvudsakligen professionellt, icke-språkvetenskapligt angreppssätt” (Antia et al. 2005). Experimentella data om semantiken i termförvärvsprocessen har huvudsakligen förekommit i analyser av icke-metaforiska termer. I det följande presenterar vi nya resultat från studiet av denna process genom nya experiment om terminologisk inferens och beskriver förändringar i de begreppsstrukturer som tillägnas under samtliga stadier av den professionella personlighetens verksamhet, det vill säga processen för metaforisk terminologisering. För detta ändamål har vi utformat och genomfört två viktiga experiment med läkarstudenter som tillägnar sig ny yrkeskunskap. Vi motiverades av och ville undersöka vissa kännetecken hos förvärvandet av yrkeskunskap, med särskilt fokus på termbildningskompetens. Avsnitt 4 beskriver hur den cykliska modellen för termbildning kan belysa de bestämda stadierna i begreppsutvecklingen. Vi hävdar att kunskapsutvecklingen korrelerar med begreppsutvecklingen. Därför undersöker vi överföringen av yrkeskunskap, som stöds av begreppsutvecklingsprocessen. Genom att modellera processen för metaforisk termbildning som en cykel får vi grundläggande insikter i utmaningarna med att närma oss mänsklig mental aktivitet. Om man beaktar förslaget att begrepp utvecklas, går det att dra slutsatsen att kärnan i deras utveckling främst ligger i övergången från en generaliseringsstruktur till en annan. Terminologija | 2020 | 27 61 Vår forsknings huvudsakliga tes är att termer, som specialiserade kognitiva enheter verbaliserade i språket, är anpassade till processen att tillägna sig kunskap och vidare bearbeta den vid kunskapsöverföring. Denna syn på termer möjliggör förmedling av deras förståelse i kunskapskommunikationen. Forskningsfrågorna är följande: (1) Hur samverkar termer med kognitiva förmågor och kapaciteter när man uttrycker sina tankar (begrepp)? (2) Hur återspeglar metaforcykeln processen för termproduktion? I vår studie (1) jämför vi tidigare försök att förklara termbildningsprocessen för en metaforisk term, (2) bygger på belägg från teoretiska och empiriska studier och (3) beskriver fyra stadier i ”metaforcykeln” för en metaforisk termbildningsprocess. 2. NÅGRA TEORETISKA ANGREPPSSÄTT PÅ MODELLERING Det är känt att de första cykliska modellerna användes inom filosofi och sociologi. Den välkände franske filosofen Edgar Morin, grundaren av systemteorin, utvecklade ett projekt för komplex sociologi, vars kärna utgörs av principerna om osäkerhet, självorganisering och dialog. Han förde fram idén att kognitiva rörelser, betraktade inom komplexitetens ramar, alltid är cirkulära och icke-linjära (Morin 1977). Utgångspunkten för modellering är antagandet att en människas förståelse och förklaring av verkligheten sker med hjälp av språkliga uttryck. All förståelse bygger på användningen av vissa begrepp som förklarar det som observeras i världen. Därför framstår kunskapsutveckling för oss som begreppsutveckling. Vi noterar att flera cykliska modeller förekommer inom lingvistikens metodologi i början av XXI-talet. P. Carlile betraktar kunskapsutveckling som en cyklisk modell, eller en cykel för kunskapstransformation (Carlile 2003). Denna modell bygger på tre begrepp – transformation, lagring och återvinning. Cykeln för kunskapstransformation börjar med ackumuleringssektorn. Enligt vår uppfattning överensstämmer denna modell med det allmänna begreppet kunskapsutveckling och kräver viss ansträngning och precisering när den tillämpas på specifika processer. 62 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process De grunder som vårt angreppssätt bygger på är följande: (1) I. Nonakas modell för kunskapsutveckling, (2) L. Vygotskys teori om begreppsutveckling, (3) resultaten av våra egna experiment. Dessa grunder är utmanande av flera skäl: (1) de berör språkets roll i högre psykologiska processer (dvs. språket som den huvudsakliga förmedlaren av mänsklig kognition), (2) studiet av språkliga representationer av begreppsbildningsprocessen bidrar till forskning om mental modellering och systemtänkande, (3) genom att beakta dessa grunder är det möjligt att närma sig det inre talet genom att studera dess komplexa karaktär. Vår modell för metaforisk termbildning bygger på tre skikt. Det undre skiktet i den konstruerade modellen är den så kallade spiralmodellen av I. Nonaka, som diskuteras i I. Nonakas ”A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation” (1994) (se: Fig.1). Fig. 1. I. Nonakas spiralmodell Terminologija | 2020 | 27 63 Som vi ser illustrerar Fig. 1 skapandet av ny kunskap som en kontinuerlig dialog mellan tyst och explicit kunskap (Nonaka 1994: 15). I. Nonaka beskriver tyst kunskap som högst personlig, svår att formalisera och svår att kommunicera. Den är djupt förankrad i handling och i individens engagemang i ett specifikt sammanhang. Tyst kunskap (se: Polanyi 1966) består delvis av tekniska färdigheter och kunnande som utvecklats under många års praktik. Den kognitiva dimensionen av tyst kunskap ligger i dess sammansättning av mentala modeller, föreställningar och perspektiv, som är svåra att förklara eftersom kunskapsbärarna tar dem för givna. I. Nonakas antagande om kunskapsskapande gör det möjligt för honom att urskilja fyra ”former” av kunskapsomvandling: (1) från tyst kunskap till tyst kunskap, (2) från explicit kunskap till explicit kunskap, (3) från tyst kunskap till explicit kunskap och (4) från explicit kunskap till tyst kunskap. Det mellersta lagret förknippas med L. Vygotskijs teori om begreppsutveckling (se: Fig. 2). Redan under första hälften av 1900th-talet introducerade L. Vygotskij idéer om sinnets former. Han studerade kunskapsutvecklingens process. Huvudtemat i L. Vygotskijs teoretiska ramverk är att social interaktion spelar en grundläggande roll i kognitionens utveckling. L. Vygotskij menar att allt lärs in på två nivåer: ”Varje funktion i barnets kulturella utveckling framträder två gånger: först på den sociala nivån och senare på den individuella nivån; först mellan människor (interpsykologiskt) och därefter inom barnet (intrapsykologiskt). Detta gäller lika mycket den viljestyrda uppmärksamheten, det logiska minnet och begreppsbildningen. Alla högre funktioner uppstår som faktiska relationer mellan individer” (Vygotsky 1987: 57). Därför studerade han kunskapsutvecklingen utifrån begreppsutvecklingen. Enligt honom är ett begrepp inte en enkel summering av associativa relationer, utan en komplex tankeprocess under vilken ens tanke, genom sin inre utveckling, når en högre nivå och skapar förutsättningar för att ett begrepp ska uppstå i medvetandet. En inneboende faktor i den systemiska organiseringen av komplexa psykologiska processer är att vissa begreppsformer tas i bruk (synkret, komplex, förbegrepp och begrepp). Enligt hans huvudsakliga antaganden, 64 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process är dessa begreppsformers roll att förmedla kunskap, vilket är universellt för alla typer av kunskap (Vygotsky 1934: 239). Som L. Vygotskij uttrycker det är begrepp på alla utvecklingsnivåer, ur ett psykologiskt perspektiv, genereringsakter. Om man beaktar antagandet att begrepp utvecklas, kan man dra slutsatsen att kärnan i deras utveckling framför allt ligger i övergången från en generaliseringsstruktur till en annan (Vygotsky 1934: 164–165). Enligt L. Vygotskij börjar det vetenskapliga begreppets uppkomst inte med ett omedelbart möte med ting, utan med en förmedlad relation till objektet (Vygotsky 1934: 218). Det första steget i begreppsutvecklingen kännetecknas av att synkretiska bilder konstrueras, eller synkreter, vilka är de första tankeformerna som återspeglar människans mest allmänna och osammanhängande möte med nya objekt. De är förknippade med konkreta objekt som uppstår i minnet som resultat av tidigare perception eller information om livet. Det andra steget är ett framskridet stadium i begreppsutvecklingen och kännetecknas av att mer komplexa mentala enheter, kallade komplex, konstrueras. Komplexstadiet innebär att en person samlar eller förenar de synkretiska bilder som konstruerades i föregående stadium till en grupp utifrån deras gemensamma egenskaper och kännetecken. Ett komplex är den första strukturerade mentala bilden som grundar sig på empiriska likheter mellan enskilda objekt. Objektens egenskaper generaliseras och återges i en enhetlig bild. Således är komplex mer abstrakta och allmänna än synkreter. Förbegrepp och begrepp bygger på olika slags logiska kopplingar eller relationer mellan objekt. Begreppet bygger på enhetliga kopplingar. I begreppet ingår varje objekt i generaliseringen på samma grund som alla andra objekt. Varje element är kopplat till helheten och genom denna helhet till vart och ett av de andra elementen. Övergången från förbegrepp till begrepp sker genom allt mer generella abstraktionstyper jämfört med de föregående stadierna i begreppsutvecklingen. Därmed blir det tydligt att kunskapsutvecklingen samvarierar med begreppsutvecklingen. Som vi kan se i denna modell är begreppsutvecklingens cykler förknippade med den mentala aktivitetens stadier – synkret, komplex, förbegrepp och begrepp – vilka representerar abstraktionsprocessen. Terminologija | 2020 | 27 65 Fig. 2. L. Vygotskijs modell för begreppsutveckling Denna process, som betraktades som konceptualiseringens cykel, kallades av L. Vygotsky ”levande kunskap” och resulterar i att ett begrepp lokaliseras inom ett visst relationssystem (Vygotsky 1934: 166). Genom att föra fram denna term menar författaren att begrepp inte uppstår av sig själva, utan skapas som ett resultat av en stor anspänning och aktivitet i människans tänkande. På så sätt hävdar han att ”tänkandet rör sig genom de vetenskapliga begreppens portar” (Vygotsky 1934: 193–194). Denna rörelse kan tolkas som ett slags kunskapsöverföring. Av fig. 2 framgår att de två första stadierna är förknippade med inre utveckling vid uppkomsten av vetenskapliga begrepp. L. Vygotsky skilde mellan ”inre tal” (internaliserat socialt tal), däribland ”egocentriskt (privat) tal” (eller tal till oss själva), och ”yttre (socialt) tal” (eller tal som används i sociala interaktioner). Det är viktigt att notera att det sker en ”internaliseringsprocess” där det första (yttre eller sociala talet) omvandlas till det andra (egocentriska eller privata talet) och slutligen till det tredje (inre talet). 66 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process Privat tal utgör i själva verket ett slags mellanstation mellan ”yttre” och ”inre” tal, men har mycket särpräglade egenskaper. Därför utgör L. Vygotskys egocentriska (privata) tal länken mellan socialt (yttre) tal och organiserat inre tal. Socialt tal är dessutom ett öppet, yttre tal riktat till andra (ord, meningar) i syfte att samspela och kommunicera socialt, medan inre tal är ett subvokaliserat tal riktat till och anpassat efter en själv. Vi ser alltså att idén om inre och yttre överföring inte är ny, men det är först under de senaste åren som den har fått stor betydelse. Den viktigaste grunden för modelleringen är vår egen erfarenhet. Med utgångspunkt i experimentresultaten skulle vi visa hur kunskapsöverföring i verkliga livet fungerar. Vi presenterar nya experiment om terminologisk inferens. Vi beskriver förändringar i de konceptuella strukturerna under personlighetens samtliga stadier av yrkesverksamhet, det vill säga terminologiseringsprocessen. Vi har visat att kunskapsutvecklingen korrelerar med begreppsutvecklingen (se fig. 3). Fig. 3. Trelagersmodell för kunskapsförmedling Terminologija | 2020 | 27 67 Modellens övre skikt är förbundet med fyra sektorer som motsvarar fyra begrepp: identitet, pseudoidentitet, metaforisk termbildning och definition. Identitetsstadiet identity är i hög grad individuellt. Varje kunskapsarbetare genomgår det på sitt eget sätt. I detta skede hämtar kunskapsarbetaren information från olika källor och reflekterar främst över och imiterar dem. Pseudoidentitetsstadiet pseudo-identity kännetecknas genom ett fritt associationsexperiment. Syftet med experimentet är att få kontakt med den djupa nivån av den individuella kunskapens konceptualisering. I detta experiment undersöker vi strukturerna hos de associativa fälten för termen IMMUNITY i olika typer av medicinsk diskurs (naiv, praktisk, professionell och vetenskaplig). Vi definierar det associativa fältet som en ordnad mängd reaktioner på stimulus. Stimulus var termen IMMUNITY. Som vi kan se korrelerar begreppshierarkin i den kognitiva strukturen med dynamiken i begreppsbildningen genom immunologins historia. Stadiet metaforisk termbildning är kopplat till processen att externalisera tyst kunskap. I detta skede skapas explicit kunskap genom att tyst kunskap artikuleras. Det är en övergång från det maximalt komprimerade inre talet (tal för en själv) till ett utvecklat verbaliserat tal. Denna process följs med hjälp av ett riktat experiment. I experimentet bad vi respondenterna att använda termen IMMUNITY i egna meningar. Definitionsstadiet definition gäller den andra delen av det riktade experimentet, då respondenterna ombads att ge definitioner av termen IMMUNITY. Vi genomförde en begreppsanalys av deras definitioner. För att ge en tydlig bild av hur vår modell fungerar illustrerar vi den med ett schema (se: Fig. 4). Vi är medvetna om att de beskrivna grunderna inte är de enda. Vi noterar också flera andra namn, såsom Peter Kastberg och hans arbete ”Knowledge Communication Formative Ideas and Research Impetus” från 2009, där han skiljer mellan tre perspektiv – kunskapskonstruktion, kunskapsrepresentation och kunskapskommunikation – och framför idén att de tycks kunna omfatta en sorts prototypisk kunskapens livscykel. Därutöver nämner vi Rita Temmerman, som menar att människor inte bara uppfattar den objektiva världen utan också har förmågan att skapa kategorier i sinnet (Temmerman 2000). 68 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process Fig. 4. Illustrerat schema över den metaforiska termbildningscykeln 3. METODIK FÖR MENTAL MODELLERING Syftet med denna del är att ge en metodologisk grund för mental modellering. Här ska vi beskriva terminologiseringsstadierna genom vilka terminologin får identitet i kunskapsförmedlingen och bygger upp sin kunskapsbas. Terminologiskt arbete omfattar termbildning, delning, förståelse och tillämpning. Terminologisering består av grundläggande mentala enheter, som vi ska kalla begrepp. Därför har vi utarbetat en modell som å ena sidan återger terminologiseringsprocessen och å andra sidan processen för utveckling av professionell kunskap. För att få en tydlig bild av dessa processer behöver vi rekonstruera deras insikter på ett välgrundat sätt. Det är dock inte så enkelt att fastställa ett begrepps livscykel, eftersom den bestäms av samhällsförändringar och inte nödvändigtvis av vetenskaplig kunskapsbildning och forskning. Vi bör besvara frågorna om när livscykeln börjar och när den slutar (Picht 2013: 37–47). Terminologija | 2020 | 27 69 I vår forskning försöker vi modellera utvecklingen av professionell kunskap, det vill säga få belägg för hur den förvärvas, används och representeras. Å andra sidan är syftet med modelleringen att belysa termbildningsprocessen. Vi vill betona ett viktigt påpekande. Termen livscykel syftar inte på termens existensperiod eller på en tidsperiod under vilken en term anses vara giltig och korrekt, utan snarare på dess bildningsmodell. Därför är livscykel benämningen på en modell för termbildning. Den uttrycker förmedlingsrelationerna mellan termutvecklingens fyra faser. För att tydliggöra begreppet livscykel har vi gjort åtskillnad mellan linjära och cykliska modeller (se: tabell 1). Tabell 1. Skillnader mellan linjära och cykliska modeller Den stigberoende (linjära) karaktären hos termbildningTermbildning som en cykelBeroende av språkBeroende av tänkandeFastställer kunskapsgränser mellan domänerGränser fria domänerMängden och/eller typen av specialisering eller skillnad mellan kunskapskällorAlla typer av kunskap (naiv, praktisk, professionell och vetenskaplig) beaktas”Upptäcktsdriven” modell”Efterfråge- (behovs-)driven” modellTermbildningsmodellModell för kunskapsskapande Vi föreslår och utvärderar ett kunskapsförmedlingsförfarande i fyra faser, utformat för att integrera olika perspektiv på begreppsbildning och termproduktion i en gemensam modell. 4. F O R S K N I N G E N S F A S E R O C H R E S U L T A T Analysens komplexitet och polyparadigmatiska metodologiska princip medför många förberedande uppgifter. Vi började med att välja en lämplig metaforisk term för vidare undersökning och valde IMMUNITY, immunologins grundläggande term, inom en vetenskap i snabb utveckling. Analysen av den omfattande litteraturen och ordböckerna (Drössler 1988; DRW 1856; DST 1953; NLU 1948; Wasserman 1910; WM 1956) gjorde det möjligt för oss att studera kännetecken på bildningen och utvecklingen av en av immunologins nyckeltermer. När denna term bildades hade den redan 70 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process genomgått ett antal förändringar som enligt vår mening gav termbildningen dess särprägel. Det tog oss lång tid att studera immunologins utvecklingshistoria. Som ett resultat sammanställdes och underbyggdes en periodisering av vetenskapen, och begrepp som hade formats under vissa perioder av immunologins historia identifierades. Vi kunde konstatera att de första förvetenskapliga idéerna om immunitet hänförde sig till föreställningen om hälsa/livsskydd under epidemier i det antika Grekland på 400- och 300-talen f.Kr. Den första vetenskapliga fasen i immunologins utveckling inleddes med utvecklingen av den första vetenskapligt grundade immunitetsteorin, enligt vilken immunitet definierades som okänslighet för infektionssjukdomar. Grundaren av denna teori var den franske forskaren L. Pasteur (1881). Inför experimenten utgick vi från den kognitiva strukturen hos begreppet IMMUNITY. Som vi konstaterade härrör begreppets ursprungliga etymologiska betydelse från det latinska avledda ordet «IM-MUNIS», från kollokationen “in + munia”, där “IM” är en negation och “MUNIA” betyder “plikter, offentliga angelägenheter, sysslor”: “IMMUNITY (from Lat. immunis, not subject to a munus or public service), a general term for exemption from liability, principally used in the legal sense discussed below, but also in recent times in pathology (for which see Bacteriology” (EB 339). Således betydde “IM-MŪNIS” “fri från plikter och sysslor, ett privilegium” (ChED 458; se även: DRW 428). Termen IMMUNITY utvecklades vidare under feodalismen, då den fick betydelsen “fri från statliga skatter, feodal immunitet”. Nästa steg i utvecklingen av termen IMMUNITY berodde på att naturvetenskaplig kunskap ackumulerades. Denna process gav upphov till ordets biologiska betydelse, som för första gången registrerades i den franska encyklopediska ordboken: “IMMUNITE n.f. (1866) Biol. Etat d’un organisme qui resiste, sans manifestations pathologiques, a une infection a laquelle un autre organisme, reagit par une evolution morbide” (DLFr1 936). Nästa viktiga händelse var den brittiske läkaren Edward Jenners upptäckt av ett sätt att skydda mot smittkoppor år 1896. En ytterligare terminologisering av begreppet IMMUNITY hängde samman med att dess betydelser specialiserades efter publiceringen av en berömd artikel av Louis Pasteur i The British Medical Journal år 1881. I denna artikel fick termen IMMUNITY betydelsen resistant to infectious diseases. Denna betydelse gav upphov till en ny term: “IMMUNITE. 1. Droit fixe accordé à tout un corps, à tout Terminologija | 2020 | 27 71 en stad, och som befriar dem från skatter, pålagor, skyldigheter osv. <...> 2. <...> Feodalt uttryck. Ett privilegium enligt vilket ingen kunglig domare fick beträda de kyrkliga domänerna för att där utöva någon form av myndighet. 3. Medicinsk term. Skydd, befrielse från sjukdom. Vaccination ger i de flesta fall immunitet mot smittkoppor” (DLFr² 24). Som ett resultat byggde vi upp en begreppshierarki som återspeglar historien om hur termen IMMUNITY utvecklats. Immunologins historia omfattar tre perioder och tre grundläggande metaforer: 1) IMMUNOLOGY uppfattades som en kropps okänslighet för infektionssjukdomar, och metaforen var “Krig mot mikroberna” (Louis Pasteur), 2) makroorganismernas aktiva deltagande i skapandet av immunitet (Ilja Mechnikov); IMMUNITY betraktades som ett sätt att skydda kroppen mot allt genetiskt främmande, och det handlade inte bara om krig mot mikrober utan också om igenkänning och förstörelse av “förrädarceller”, det vill säga celler där en mutation i minst en gen har inträffat, 3) IMMUNITY uppfattades som reglering av samspelet mellan “vänner” och “främlingar”, det vill säga makromolekyler eller antigener; följaktligen var metaforen ett välfungerande kollektiv, samarbete. Med utgångspunkt i den identifierade hierarkin hos den kognitiva begreppsstrukturen har vi fastställt huvuddragen hos begreppet IMMUNITY: – Hälsa, – Sjukdom, – Vaccination, – En organisms egenskap, – Immunitetsfaktorer, – Skydd, – Samspel. Vi bör påpeka att de begrepp som förknippades med IMMUNITY formades med olika betydelser under immunologins skilda utvecklingsperioder. De tre första begreppen hör till immunologins förvetenskapliga period. De fyra sista begreppen formades under utvecklingen av immunologin som vetenskap. Denna artikel redogör för en empirisk studie av studenters tillägnande av kompetens i termbildning. Särskilt undersöker den hur studenter uppfattar denna kompetens. Syftet är att identifiera de problem som de kan möta som terminologianvändare under inlärningsprocessen. 72 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process Huvuduppgiften för vårt experiment är att undersöka processen för metaforisk terminologisering genom att följa stegen i den terminologiska kompetensens utveckling inom alla diskurstyper, med hjälp av analys av svar på stimulusordet IMMUNITY. De observerade stegen i en metaforisk termbildningscykel framträder tydligt under ett psykolingvistiskt experiment (ett fritt associationsexperiment) (se: Table 2). För detta ändamål bildade vi flera grupper av informanter vars yrkeskompetens motsvarade de vetenskapliga, professionella, praktiska och naiva (kontrollgruppens) typerna av medicinsk kunskap. Den första gruppen bestod av studenter på det VI:e studieåret vid Perm Medical Academy (50 studenter), studenter på det V:e studieåret (39 studenter), studenter på det III–IV:e studieåret (39 studenter), studenter på det II:a studieåret (43 studenter) och studenter på det I:a studieåret (52 studenter). Den andra gruppen bestod av läkare (23 personer) och sjuksköterskor (53 personer). Den tredje gruppen bestod av skollärare och patienter vid medicinska kliniker (130 personer). Den sista gruppen bestod av studenter på det I–II:a studieåret vid Perm Polytechnic University (44 studenter). Det totala antalet deltagare i det fria associationsexperimentet var således 534 personer. Experimentet genomfördes med metoden att analysera associationfälten (AF) för termen IMMUNITY på olika kunskapsnivåer – vetenskaplig, professionellt praktisk och naiv. Table 2. Experimentdata KUNSKAPSTYPER RESPONDENTER FAE DE Vetenskaplig Läkarstudenter VI:e studieåret V:e studieåret III–IV:e studieåret II:a studieåret I:a studieåret 50 39 36 43 52 Professionell Läkare Sjuksköterskor 23 53 Praktisk Patienter 194 Naiv Studenter vid Polytechnic University 44 Totalt 534 344 Terminologija | 2020 | 27 73 De ombads lämna sina svar på immunologins huvudterm – IMMUNITY (fritt associativt experiment, FAE). Vi definierar det associativa fältet som en ordnad mängd reaktioner på stimuluset. Stimuluset var termen IMMUNITY. Detta var uppgiften förknippad med pseudo-identitetsstadiet. Experimentets syfte är att komma i kontakt med den djupa konceptualiseringsnivån i individens kunskap. Som resultat av FAE utarbetades en viss matris. I detta experiment undersökte vi strukturerna hos de associativa fälten för termen IMMUNITY i olika typer av medicinsk diskurs (naiv, praktisk, professionell och vetenskaplig). Resultaten av FAE visar den största förekomsten av begreppen från immunologins vetenskapliga utvecklingsperiod i den vetenskapliga diskursen: skydd, immunitetsfaktorer och organism. Och den största förekomsten av begreppen från immunologins förvetenskapliga utvecklingsperiod i den naiva diskursen: hälsa och sjukdom. Det andra experimentet (riktat experiment, DE) var förknippat med det tredje steget i vår modell – processen för metaforisk termformation. I det andra experimentet bad vi respondenterna att använda termen IMMUNITY i egna meningar. Vi studerade dynamiken i de konceptuella strukturerna. Detta experiment behandlade externalisering (artikulation) av tyst kunskap. Det är processen där man övergår från det maximalt komprimerade inre talet (tal för sig själv) till det utvecklade verbaliserade talet. Som vi har konstaterat aktiveras endast 5 begrepp (av 7) – interaktion från den vetenskapliga perioden och vaccination från den förvetenskapliga perioden utelämnas. Tre begrepp från den vetenskapliga perioden representeras (skydd, immunitetsfaktorer och organism), och endast 2 begrepp från den förvetenskapliga perioden aktiveras (sjukdom och hälsa). De flesta reaktionerna är kopplade till begreppet organism (55%). Begreppet organisms dominans kan förklaras av respondentens benägenhet att koppla sin kunskap till sina personliga erfarenheter och av att fokus ligger på honom eller henne själv. Vi ser alltså att majoriteten av reaktionerna är kopplade till begreppen från den vetenskapliga perioden. Vi kan dra slutsatsen att studenternas terminologiska kompetens är väl utvecklad och bedöms ligga på en god nivå. Studenternas uppgift i det fjärde steget var kopplad till den andra delen av det riktade experimentet, då respondenterna ombads ge definitioner av termen IMMUNITY (se: Table 3). Vi genomförde konceptuella analyser av deras definitioner. Vi utgår från antagandet att en definition 74 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process består av tre komponenter: en integrerande generisk komponent, en differentierande specifik komponent och ett fakultativt konkretiserande element. Betrakta: ”Immunitet är en organisms förmåga att försvara sig / mot främmande agenter / genom att producera antikroppar”. Det är tydligt att den integrerande komponenten uttrycker begreppet DEFENSE. Den högsta nivån i modellen för terminologisk kompetens är inriktad på reflexiv verksamhet och visar kunskap om de viktigaste lagarna för professionell och transprofessionell verksamhet samt förmågan att arbeta medvetet och självständigt. Vi har konstaterat att respondenterna i huvudsak förstår den konceptuella strukturen hos termen IMMUNITY inom den vetenskapliga kunskapssfären. De uppfattar termen IMMUNITY som skydd (40,3%), som behovet av vaccination (36%) och som organismens funktion (21,3%). Denna förståelse av termen IMMUNITY motsvarar de rent vetenskapliga tolkningarna av detta begrepp utifrån dess historiska utvecklingslogik. Tabell 3. Utformning av definitioner (DE) KUNSKAPSTYP | SKYDD | IMMUNITETSFAKTORER | ORGANISM | VACCINATION | SJUKDOM | HÄLSA | Vetenskaplig | 40.3 | 17.2 | 21.3 | 36 | 9.1 | 8.1 | VI årskursen | 44 | 20 | 18 | 0 | 8 | 10 | V årskursen | 41.0 | 20.5 | 20.5 | 10.2 | 5.5 | 2.6 | III–IV årskurserna | 41.7 | 22.2 | 25.0 | 0 | 8.3 | 2.8 | II årskursen | 44.2 | 18.6 | 14.0 | 4.7 | 7.0 | 11.62 | I årskursen | 32.1 | 9.4 | 28.3 | 3.8 | 13.2 | 11.3 | Professionell | 26.7 | 12.0 | 37.3 | 3 | 10.7 | 12.0 | Läkare | 30.4 | 21.7 | 30.4 | 4.3 | 8.6 | 4.3 | Sjuksköterskor | 25.0 | 7.7 | 40.4 | 0 | 11.5 | 154 | Praktisk | 16.0 | 1.6 | 36.6 | 3.2 | 6.4 | 12.9 | Lärare | 28.1 | 1.6 | 42.2 | 3.2 | 6.4 | 14.1 | Patienter | 10.0 | 1.5 | 33.8 | 3.1 | 13.8 | 12.3 | Naiv | 15.9 | 2.3 | 18.2 | 11.4 | 18.2 | 25.6 | PSPU-studenter | 15.9 | 2.3 | 18.2 | 11.4 | 18.2 | 25.6 Terminologija | 2020 | 27 75 Det är känt att begreppet Protection är det senaste ur perspektivet av IMMUNITY-termens utvecklingshistoria. Vi har konstaterat att svar som representerar detta begrepp är vanligast och utgör 27,5%. Begreppet representeras i alla diskurstyper. Det största antalet svar kopplade till detta begrepp förekommer i den vetenskapliga diskursen och det minsta i den naiva diskursen (40,3% respektive 15,9%). De vanligaste svaren kopplade till begreppet Protection är följande: protection, organism protection, protective system of the body. Begreppet Organism är också ett av de vanligaste i alla diskurstyper (28,8%). Dess förekomst kan förklaras av att det direkt återger betydelsen av termen IMMUNITY i nästan alla lexikografiska källor. På motsvarande sätt förklarar detta förekomsten av begreppet Organism i praktisk (36,6%) och professionell (37,3%) diskurs, liksom dess lägsta aktivitetsgrad i den naiva diskursen (18,2%). De mest typiska svaren som representerar detta begrepp är följande: organism, non-perceptiveness, specific, powerful, weak. Vi har konstaterat att endast tre begrepp används i studenternas definitioner. Alla härrör från immunologins immunology vetenskapliga utvecklingsperiod. De flesta reaktionerna är knutna till begreppet Protection (73%). Resultaten från denna del av experimentet gör det möjligt att observera karaktären hos mer eller mindre stereotypa situationer. Förutom att den grundläggande moderna litteraturen om immunologi huvudsakligen ägnas åt immunitetsfaktorer, är detta begrepp inte fullständigt representerat i ordböcker, särskilt inte i synonymordböcker. Innehållet i de svar som representerar begreppet utgör dock 13,9%. Det är det tredje begreppet sett till sin förekomst. Begreppet Organism är mest representerat i den vetenskapliga diskursen (17,2%). Det är också relativt vanligt i professionell diskurs (12%). Begreppet Factors of immunity är minst representerat i den praktiska (1,6%) och naiva (2,3%) diskursen. De mest typiska svaren kopplade till detta begrepp är följande: cell, lymphocytes, macrophage, immunoglobulin, antibodies, and blood. När vi karakteriserar begreppen från det förvetenskapliga utvecklingsstadiet konstaterar vi att dessa tre förvetenskapliga begrepp är som mest aktiva i den naiva diskursen. Det mest aktiva bland dem är det uråldriga begreppet Health (25,6%), följt av begreppet Disease (18,2%) och Vaccination 76 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process (11,4%). Bland alla förvetenskapliga begrepp dominerar begreppen Health och Disease (10,9% respektive 10,2%), medan begreppet Vaccination är minst aktivt (4,2%). Vi har observerat att begreppet Disease är mer aktivt i vetenskaplig diskurs, och att begreppet Health är mer aktivt i professionell och naiv diskurs. De mest typiska svaren som representerar begreppet Health är följande: health, healthy and recovery. De mest typiska svaren som representerar begreppet Disease är följande: disease, AIDS, flu, weakness and deficit. Den största variationen av representativa varianter för detta begrepp märks i den praktiska diskursen. Där ser vi, utöver de redan nämnda svaren, följande: disease, pain, infection, from a tick bite, allergy and allergy to antibiotics, medicine and pills. Vi har också konstaterat att svaret AIDS. förekommer i alla diskurstyper som aktualiserar begreppet Disease, utom den professionella. Den naiva diskursen innehåller olika varianter av detta patologiska tillstånd: AIDS, HIV and acquired immunodeficiency. Begreppet Vaccination förekommer i alla diskurstyper. Bland läkarstudenter på årskurs III–IV och VI samt bland sjuksköterskor finns det dock inga svar på stimuluset kopplat till termen IMMUNITY. 5. S L U T S A T S Genom att modellera den terminologiska livscykeln har vi fokuserat på kognitiva processer för att undersöka hur professionell kunskap når medvetandet och hur den utvecklas. Vårt mål var att studera konceptualiseringens yttre representationer, vilka ger inblick i inre konstruktioner och processer. Den experimentella analysen visar att yttre representationer kan ge användbar information om hur studenter konceptualiserar termen IMMUNITY. Vi hoppas att vi har visat att L. Vygotskijs teori är effektiv att tillämpa vid studier av termproduktionsprocessen. Genom att tillämpa denna teori är det möjligt att beskriva varje fas i modellen för ”levande kunskap” och klarlägga särdragen i människans konceptualisering. Det är också viktigt att studera kunskapsövergångarna inom denna terminologiseringscykel. Vi redovisar nya experiment om terminologisk inferens, däribland ett styrt experiment. Vi beskriver förändringar i de konceptuella strukturerna i samtliga stadier av en individs yrkesverksamhet, det vill säga terminologiseringsprocessen. Vi har visat att kunskapsutvecklingen korrelerar med begreppsutvecklingen. Terminologija | 2020 | 27 77 REFERENCES Alekseeva Larisa, Mishlanova Svetlana 2014: Knowledge Transfer in the Process of translation of Special texts. – Proceedings of SGEM Conference on Anthropology, Archeology, History, Philosophy, 1–10 September 2014, Albena, Bolgaria, 115–122. Alekseeva Larisa, Mishlanova Svetlana 2019: Metaphor from the Derivational Perspective. – Fachsprache Special Issue 41(S1): Metaphor as Means of Knowledge Communication, 3–21. Antia Bassey, Budin Gerhard, Picht Heribert, Rogers Margaret, Schmitz Klaus-Dirk, Wright Sue Ellen 2005: Shaping Translation: A View from Terminology Research. – Meta, 50(4). Available at: https://doi.org/10.7202/019907ar [accessed 2019-09-20]. Björk Bo-Christier 2007: A model of scientific communication as a global distributed information system. – Information Research 12(2). Available at: http://InformationR.net/ir/12-2/paper307.html [accessed 2020-07-20]. Cabré María Teresa 2003: Theories of terminology. – Terminology 9/2, 163–199. Campo Ángela, Cormier Monique C. 2005: The Role of the Communicative Approach in the Development of Terminology. – Meta 50(4). Available at: https://doi.org/10.7202/019913 [accessed 2020-01-07]. Carlile Paul R., Rebentisch Eric S. 2003: Into the black box: The knowledge transformation cycle. – Management Science 49, 1180–1195. Douglas Kathy, Fiel Rachael 2006: Looking for Answers to Mediation’s Neutrality Dilemma in Therapeutic Jurisprudence. – eLaw Journal 13(2), 177– 201. Faber Pamela 2003: Terminological competence and enhanced knowledge acquisition. – Research in Language 1, 95–117. Faber Pamela 2009: The cognitive shift in terminology and specialized translation. Available at: https://www.researchgate.net/publication/43174550 [accessed 2020-05-02]. Gibbs Raymond W., Tendahl Markus 2006: Cognitive effort and effects in metaphor comprehension: Relevance Theory and psycholinguistics. – Mind & Language 21(3), 379–403. Godin Benoît 2006: The Linear Model of Innovation: The Historical Construction of an Analytical Framework. – Science, Technology and Human Values 31(6), 639–67. Godin Benoît 2015: Models of innovation: Why models of innovation are models, or what work is being done in calling them models? – Social Studies of Science 45(4), 570–596. Jeong Allan, Johnson Tristan E., Seel N orbert M., Shute Valerie J., Spector Michael J. 2009: Model-Based Methods for Assessment, Learning, and Instruction: Innovative Educational Technology at Florida State University. – Educational Media and Technology Yearbook, ed. by Michael Orey, Greenwood Publishing Group, 61–79. Kastberg Peter 2010: Knowledge Communication - Formative Ideas and Research Impetus. – Programmatic Perspectives 2(1), 59–71. Kolb David A. 2015: Experimental learning. Experience as the source of learning and development, 2nd edition, Pearson Education, Inc. Lakoff George 1993: The contemporary theory of metaphor. – Metaphor and thought, ed. A. Ortony, Cambridge, UK: Cambridge University Press, 202–251. Liyanage Champika, Elhag Taha, Ballal Tabarak 2009: Effective knowledge transfer in construction – the need for a ‘KNOWLEDGE MEDIATOR’. – 13th Pacific Association of Quantity Surveyors Congress (PAQS 2009): Conference Paper, August 2009. Available at: https://www.researchgate.net/publication/325099453 [accessed 2020-05-02]. Mishlanova Svetlana 2002: Metaphor in medicine, Perm: Perm State University Press. MA – Modern approaches to terminological theories and applications, ed. H. Picht, New York: Peter Lang, 2006. Morin Edgar 1977: La Méthode, Paris, Le Seuil. Myking Johan 2001: Against prescriptivism? The ‘socio-critical’ challenge of terminology. – Terminology Science & Research 12(1–2), 49–64. Nonaka Ikujirō 1994: A Dynamic Theory of Knowledge Creation. – Organization Science 5(1), 14–37. Nonaka Ikujirō, Takeuchi Hirotaka 1995: The knowledge-creating company: How Japanese companies create the dynamics of innovation, New York, NY: Oxford University Press. Picht Heribert 2006: Modern Approaches to Terminological Theories and Applications, ed. H. Picht, Bern: Peter Lang. 78 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process Picht Heribert 2008: The Object is a Unit of Knowledge. – Simonnaes Ingrid. SYNAPS 21, Festskrift for Magnar Brekke, Bergen: NHH, 91–97. Picht Heribert 2009: The seven pillars of terminology. –Terminologija 16, 8–22. Picht Heribert 2013: Legal concepts – a transdisciplinary mirror of society. – SYNAPS 29, 37–47. Polanyi Michael 1958: Personal Knowledge. Towards a Post Critical Philosophy, London: Routledge. Polanyi Michael 1966: The Tacit Dimension, London: Routledge. Rapp David N. 2005: Mental Models: Theoretical issues for Visualization in Science Education. – MMTV1, 43–60. Rogers Everetti M., Eveland J. D., Klepper Constance A. 1977: The innovation process in public organizations: Some elements of a preliminary model. – Report to the US National Science Foundation, Ann Arbor, MI: Department of Journalism, University of Michigan. Steen Gerard 2007: Finding metaphor in grammar and usage, Amsterdam: John Benjamins BV. Temmerman Rita 1997: Questioning the univocity ideal. The difference between socio-cognitive Terminology and traditional Terminology. – Hermes, Journal of Linguistics 18, 5–90. Temmerman Rita 2000: Towards New Ways of Terminology Description: The Sociocognitive Approach, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing. Temmerman Rita 2002: Metaphorical Models and the Translation of Scientific Texts. – Linguistica Antverpiensia 1, 211–226. Toft Birthe 2011: Language Efficiency, Term Quality, and the Basic Level of Categorization. – The 18th European Symposium on Languages for Special Purposes (LSP). Special Language and Innovation in Multilingual World: Proceedings, Perma State National Research University, 262–272. Vygotsky Lev S. 1934: Thinking and speech. Available at: https://www.marxists.org/archive/vygotsky/ works/words/ch05.htm [accessed 2020-05-02]. Vygotsky Lev S. 1980: Mind in society: The development of higher psychological processes, Harvard university press. Vygotsky Lev S. 1987: Thinking and speech. – The collected works of L. S. Vygotsky. Problems of general psychology1, New York, London: Plenum Press, 37–285. DICTIONARIES ChED – Chambers’s English Dictionary, London, 1898. DST – Dictionary of scientific terms, New York, 1953. Drössler Karl. Immunologie (Wörterbuch der Biologie), Jena, 1988. DLFr1 – Larousse Pierre. Dictionnaire de la langue Française, Paris, 1992. DLFr2 – Littré Émile. Dictionnaire de la langue Française 3, Paris, 1875. NLU – Nouveau Larousse universel. Dictionnaire encyclopédique en deux volumes 1, Paris, 1948. EB – The Encyclopedia Britannica: A Dictionary of arts, sciences, literature and general information XIV, Cambridge, 1910. DRW – Vollständiges Deutsch–Russisches Wörterbuch, 2 Bde, Riga, 1856. Wasserman August. Hämolysine, Zitotoxine und Präzipitine, Leipzig, 1910. WM – Wörterbuch der Medizin, Berlin, 1956. METAFOROS CIKLAS TERMINŲ DARYBOS PROCESE S a n t r a u k a Per daugelį metų buvo paskelbta daug terminų darybos modelių ir terminų atpažinimo procesų, nagrinėjančių juos iš skirtingų perspektyvų. Atsižvelgiant į pastarųjų metų kognityvinės terminologijos pažangą, galima sukurti metaforinio terminų darybos proceso modelį. Šio straipsnio tikslas – ištirti, kaip būtų galima sukurti šį modelį. Atsižvelgiant į teiginį, kad sąvokos yra kuriamos, svarbu konstatuoti, kad jų kūrimo proceso esmę pirmiausiai sudaro perėjimas iš vienos apibendrinimo struktūros į kitą. Terminologija | 2020 | 27 79 Pirmame straipsnio skyriuje suformuluojami pagrindiniai tyrimo klausimai: (1) kaip terminai sąveikauja su kognityviniais pajėgumais ir gebėjimais išreiškiant savo mintis (sąvokas)?; (2) kaip metaforos ciklas atspindi terminų kūrimo procesą? Antrame skyriuje siūlomos modeliui sukurti reikalingos teorijos: (1) Ikūjiro Nonakos žinių kūrimo modelis; (2) Levo Vygotskio sąvokų kūrimo teorija; (3) mūsų eksperimentų rezultatai. Trečiame skyriuje pristatomas keturių etapų procesas, sujungiantis skirtingas sąvokų kūrimo ir terminų darybos perspektyvas į vieną integruotą trijų lygmenų modelį. Taigi, viena vertus, mūsų modelis atskleidžia terminologizacijos procesą ir, kita vertus, profesinių žinių kūrimo procesą. Pirmasis mūsų modelio lygmuo siejamas su L. Vygotskio pasiūlytu konceptualizacijos ciklu, pagal kurį kiekvienas žinių kūrimo žingsnis koreliuoja su tam tikra mentaline struktūra. Antrasis lygmuo atitinka I. Nonakos spiralinį žinių kūrimo modelį. Trečiasis lygmuo sukurtas dviejų eksperimentų su besimokančiaisiais terminologijos rezultatų pagrindu. Teorinę diskusiją papildo metaforinių terminų suvokimo ir vartojimo ypatybių aptarimas. Parodoma, kaip profesinės žinios patenka į protą ir kaip jos yra kuriamos. Ketvirtas skyrius yra skirtas mūsų eksperimentų etapams ir rezultatams aprašyti. Darome išvadą, kad modeliuodami terminologinio proceso ciklą, daugiausiai dėmesio skyrėme kognityviniams procesams, siekdami paaiškinti, kaip profesinės žinios patenka į protą ir kaip jos yra kuriamos. Straipsnyje teigiame, kad terminai, kaip specialieji kalboje verbalizuojami kognityviniai vienetai, yra pritaikomi žinių gavimo procesui. Gauta 2020-10-05 Larisa Alekseeva [email protected] Svetlana Mishlanova [email protected] Heribert Picht [email protected] 80 Larisa Alekseeva Svetlana Mishlanova Heribert Picht The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process