The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms

doi.org/10.35321/term28-04 Utvecklingen av biblioteksterminologin i Lettland samt problem och lösningar vid översättning av standardtermer i RDA1 MAIRA KREISLERE Lettlands nationalbibliotek ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-0191-0255 INTA VIRBULE Lettlands nationalbibliotek ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-5891-5591 SAMMANFATTNING Lettlands nationalbibliotek (NLL) är den metodologiska centralpunkten för Lettlands bibliotek i fråga om dataskapande och säkerställande av utvecklingen av datastandarder, samt det metodologiska centrum som samordnar terminologiarbetet inom biblioteksområdet och närliggande branscher. Den historiska överblicken visar hur terminologiarbetet har utvecklats och gör det möjligt att följa utvecklingen och problemen inom området. Termerna antas och godkänns av underkommittén till Lettlands vetenskapsakademis (LAS) terminologikommission. Artikeln belyser NLL:s roll i införandet och översättningen av standarden Resource Descriptions and Access (RDA) i Lettland. Det är en standard för beskrivande katalogisering, avsedd att användas av bibliotek och andra kulturorganisationer, såsom museer och arkiv. RDA-standarden omfattar en uppsättning dataelement, riktlinjer och instruktioner som kan anpassas för andra informationsgemenskaper runt om i världen, såsom museer och arkiv. Problemen med att översätta RDA:s ordlista beskrivs, liksom principer och lösningar för korrekt återgivning av RDA-termer och deras förklaringar på lettiska. En översikt ges över hur korrekt och lämplig terminologi användes i översättningsprocessen, så att den valda termen i den avsedda betydelsen kunde användas genomgående i översättningen och tillhörande dokument. 1 Resource Description & Access. 80 Maira Kreislere | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms Avslutningsvis beskrivs också RDA-termers inverkan på den gemensamma datamodellen för Lettlands minnesinstitutioner, som syftar till att möjliggöra gemensam sökning efter digitala kulturarvsresurser. NYCKELORD: terminologi, termer och databaser; översättning/anpassning av termer; implementering av RDA; RDA Glossary. A B S T R A K T Lettlands nationalbibliotek (LNB) är metodcentrum för Lettlands bibliotek när det gäller att skapa data och säkerställa utvecklingen av datastandarder. Det är också ett metodcentrum som samordnar terminologiarbetet inom biblioteksområdet och närliggande områden. Historiska inblickar visar hur terminologiarbetet har utvecklats och gör det möjligt att följa arbetets förlopp och problem. Termerna godkänns av underkommittén till Lettiska vetenskapsakademiens (LVA) terminologikommission. Artikeln betonar Lettlands nationalbiblioteks roll i implementeringen och översättningen av standarden Resource Description and Access (Resource Description and Access, RDA) i Lettland. Det är en standard för deskriptiv katalogisering, avsedd för bibliotek och andra kulturorganisationer, såsom museer och arkiv. Standarden omfattar en uppsättning dataelement, riktlinjer och instruktioner som kan anpassas för andra informationsgemenskaper runt om i världen, såsom museer och arkiv. Artikeln beskriver problemen med att översätta RDA-standardens ordlista samt principer och lösningar för att återge termerna och deras förklaringar korrekt på lettiska. Den ger en översikt över hur korrekt och lämplig terminologi valdes under översättningsarbetet, så att den valda termen med rätt betydelse kunde användas genomgående i översättningen och i relaterade dokument. Avslutningsvis framhålls RDA-standardens termers inverkan på den gemensamma datamodellen för Lettlands minnesinstitutioner, som är avsedd för gemensam sökning efter digitala kulturarvsresurser. NYCKELORD: terminologi, termer och databaser, översättning/anpassning av termer, implementering av RDA-standarden, RDA-standardens ordlista. EN KORT ÖVERSIKT ÖVER UTVECKLINGEN AV TERMINOLOGIN INOM BIBLIOTEKSSEKTORN I LETTLAND I takt med förändrade sociala, politiska och ekonomiska förhållanden och den snabba tekniska utvecklingen har biblioteks- och informationssektorn, inklusive terminologin, genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Webbensteknikens utveckling har lett till att nya begrepp och termer har uppstått och skapat ett behov av att anpassa och implementera internationella standarder och regelverk som bygger på en ny filosofi om öppenhet, interoperabilitet och återanvändbarhet för data. Terminoloģija | 2021 | 28 81 Den nationella terminologins betydelse för utvecklingen av biblioteks- och informationssektorn har ökat, men nya utmaningar har också uppstått när det gäller att hitta lämpliga termer eller skapa nya som ger semantiskt korrekta definitioner av nya företeelser och begrepp. Terminologiarbetet har inte alltid lyckats identifiera termer eller ta fram nybildningar. Ofta har nya termer varken antagits eller använts i praktiken. De första som utvecklade lettiska bibliotekstermer var lettiska bibliotekspraktiker och teoretiker. Under utvecklingen av biblioteksterminologin före andra världskriget var tidskriften Librarian (Bibliotekārs, 1937–1940) intressant genom att den för att beskriva bibliotekens arbetsprocesser använde viktiga biblioteksvetenskapliga begrepp, såsom: norādes (”hänvisningar”), sējums (”volym”), izdevums (”häfte; upplaga”), saturs (”innehåll”), katalogs (”katalog”), inventāra grāmata (”inventariebok”), oriģināls (”original”), eksemplārs (”exemplar”), grāmatu patapināšana (”bokutlåning”). Vissa av dessa har behållit sin relevans även under den tekniska utvecklingens era. En viktig händelse i utvecklingen av den nationella terminologin var inrättandet av Lettlands vetenskapsakademis (LAS) terminologikommission 1946. Kommissionens verksamhetsområde var mycket omfattande och omfattade utveckling av nationell terminologi inom många vetenskapliga områden. Från och med 1948 publicerades de termer som godkänts av kommissionen regelbundet, först som utkast i terminologinyhetsbrev och därefter i ordböcker, och de var obligatoriska vid officiell användning. Inrättandet av LAS terminologikommission inledde också utvecklingen av terminologin inom bibliotekssektorn. År 1957 publicerades den första ordboken över biblioteksterminologi på ryska och lettiska. Ordboken omfattade omkring 1 300 termer inom bibliotek och bibliografi samt allmänna termer från förlagsverksamhet och bokvetenskap. För att utveckla terminologin inom biblioteksvetenskapen genom att skapa, anta, publicera och införa exakta biblioteksvetenskapliga termer i praktiken började forskningsavdelningen vid Lettiska SSR:s Vilis Lācis statsbibliotek (i dag NLL) arbeta aktivt med terminologi under 1960- och 1970-talen. År 1969 inrättade biblioteksspecialister en underkommitté för biblioteks- och bibliografisk terminologi. Under den period då underkommittén var verksam, 1976–1994, gav den ut en fortsättningsutgåva Bibliotekārie un bibliogrāfiskie termini (”Biblioteks- och bibliografiska termer”). Varje termlista innehöll nya eller redigerade termer med anknytning till olika biblioteksverksamheter – katalogisering, index- 82 Maira Kreislere | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms ering, organisering av biblioteksarbete och tillhandahållande av bibliotekstjänster; listorna innehöll också de första översättningarna av datavetenskapliga begrepp. Från grundandet fram till 1990 gav terminologikommissionen ut 58 terminologinyhetsbrev och 15 ordböcker. Med utgångspunkt i detta omfattande utbud av publicerade termer utarbetades och publicerades i början av 1990-talet mer än 40 samlingar av bibliotekstermer på lettiska och ryska. Senare under 1990-talet skapades fler ordböcker, nu på fyra språk: ytterligare översättningar av termer med definitioner på engelska och tyska tillkom. Ett viktigt bidrag till utvecklingen av biblioteksterminologin och även till utvecklingen av det lettiska språket var utgivningen av Bibliotēku fondi un katalogi (”Bibliotekssamlingar och kataloger”). Under arbetet med publikationen korrigerades tidigare felaktiga termbeteckningar och felaktig användning av lånord från främmande språk. Ordböcker över termer har inte publicerats särskilt ofta inom den lettiska bibliotekssektorn; därför översattes Janete Stevensons Dictionary of Library and Information Management (1997) och gavs ut på lettiska 2001 (Bibliotēku un informācijas pārvaldība), och den användes aktivt i praktiken. Publikationen omfattade 4 500 centrala termer, inte bara inom biblioteks- och informationsvetenskap utan också inom informationshantering, näringsliv, redovisning, boktryck och förlagsverksamhet. Beginning in 1999, terminology work was coordinated and managed by the LAS Terminology Commission. It consisted of about 30 subcommittees of different sciences. The main task for each subcommittee was to implement the national terminology policy in cooperation with the State Language Centre. Decisions made by the LAS Terminology Commission were accorded legislative status. Use of the approved terms was mandatory in national legislation, in the media and in the documentation of all types of institutions. In 2000, a LAS Terminology Commission subcommittee on Library Science, Bibliography, Book Science and Information Science Terminology was established under the leadership of specialists from the NLL. In accordance with the expansion of international communication between professionals as well as local structural reforms, at the end of 2011 the LAS Terminology Commission was expanded by establishing a Subcommittee on Information and Documentation Terminology, also involving archival specialists. Currently, 11 library and related branch specialists are actively involved in this subcommittee. The tasks set for the Information and Documentation Terminology Subcommittee are: Terminoloģija | 2021 | 28 83 utvärdering av termer i utkast till lagstiftning om information och dokumentation samt i lagstiftningspublikationer; rådgivning till juridiska och fysiska personer i terminologifrågor inom informations- och dokumentationsområdet; samordning av verksamheten med institutioner och organisationer som arbetar inom områdena information och dokumentation; säkerställande av fri tillgång till termer inom närliggande områden på webben. Underkommittén för informations- och dokumentationsterminologi arbetar med att utveckla och ratificera termer. Detta omfattar översättning och anpassning av termer och deras förklaringar från internationella standarder och riktlinjer samt översättning och anpassning av termer som lämnats in av experter, akademiker eller studenter inom biblioteksområdet och närliggande områden. LAS underkommitté ansvarar för terminologiarbetet i Lettland, rekommenderar principer för termbildning och översättning samt säkerställer samarbete mellan kultur- och vetenskapsorganisationer som deltar i terminologiarbetet. I takt med att de tekniska möjligheterna utvecklades och tidigare framtagna data från databasen Tiešsaistes terminu banka: arhīvi, bibliotēkas, muzeji (”Terminologibank på nätet: arkiv, bibliotek, museer”) användes – en databas som skapades 2005–2012 och där mer än 3 000 termer och terminologiska kollokationer samlades – lanserades en ny databas över termer för bibliotek, arkiv och museer2 för användare 2017. Syftet med databasen, som utvecklas och underhålls av NLL, är att främja samarbete i terminologifrågor mellan kulturarvsinstitutioner. Samarbetspartner vid skapandet av databasen var LAS terminologikommission, Lettlands nationalarkiv, Lettlands universitet, NLL och ett antal museer. Resursen innehåller termer och förklaringar till dem från bibliotekssektorn och närliggande områden på lettiska, motsvarigheter till termerna på engelska och, där så är möjligt, även på tyska och ryska. Olika lagstiftningsdokument från skilda områden användes vid urvalet av termer, däribland anpassade internationella standarder, facklitteratur samt termlistor som för närvarande behövs i praktiken. Termerna ges olika status i databasen – godkända, ändrade, tillfälliga och föråldrade – och även termer från upphävda standarder och lagstiftningsdokument bevaras för forskningsändamål. För att snabbare få fram de termer som behövs, databasen 2 Tillgänglig på: http://termini.lnb.lv. 84 Maira Kreisler | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms omfattar även termer som ännu inte har godkänts och ger dem tillfällig status. Terminologidatabasen har fått positiva omdömen för att vara lätt att använda, eftersom den innehåller förklaringar av termer och deras källor. In the autumn of 2017, the LAS Information and Documentation Terminology Subcommittee, together with the NLL Library Development Centre and the Bibliography Institute, and involving the LAS Terminology Commission, renewed the tradition of organising conferences dedicated to library and related sector terminology. The theme of the 2021 Terminology Conference is “The Interoperability of Data of Cultural Heritage Institutions in the Digital Space: Terminological Aspect”, to which experts from Estonia, Lithuania, Finland and Germany have also been invited. At the end of 2018, the Latvian national terminology portal3, developed by the Tilde technology company in partnership with the State Language Centre, the Latvian Language Agency and the LAS, was released to the public. The terminology portal provides access to information from more than 96 collections of terms in a number of languages. The Latvian national terminology portal also includes data from the AkadTerm database, thus also terms from the Database of Library, Archive and Museum Terms created by the NLL. En annan källa till komplettering av nationalbibliotekets terminologi är också knuten till professionell standardisering – anpassningen av internationella standarder till de lettiska bibliotekens behov och utvecklingen av nationella standarder. Införandet av varje ny, fungerande standard berikar biblioteksväsendets terminologi. Engelska har blivit den främsta källan till internationellt använda främmande ord, medan den tidigare påtvingade ryskan gradvis faller i glömska. Förklaringarna av standardernas termer har i sin tur i stor utsträckning ändrats och anpassats till det tillämpningsområde som den specifika standarden avser. IMPLEMENTERING AV STANDARDEN RESOURCE DESCRIPTION AND ACCESS (RDA) FÖR SKAPANDE AV DATA I DET LETTISKA BIBLIOTEKSSYSTEMET Skapandet av data på bibliotek är en kontinuerlig process; både formen och innehållet måste alltid följa internationellt erkända standarder, som själva ständigt utvecklas (Gold- 3 Tillgänglig på: https://termini.gov.lv. Terminologija | 2021 | 28 85 berga et al. 2014: 3–4). Fulfilling this condition ensures that data created by an institution can be universally re-used and included in the global knowledge network. NLL fungerar som metodiskt centrum för datahantering vid lettiska bibliotek och för att säkerställa utvecklingen av datastandarder. Dataexperter och specialister på dataskapande vid NLL:s bibliografiska institut följer aktivt innovationer på dataområdet, utvärderar och främjar nya internationella metadatamodeller och standarder samt fattar beslut om deras införande. De skapar också högkvalitativa och auktoritativa data, vilket sparar resurser åt andra bibliotek, optimerar deras verksamhet och förbättrar den övergripande datakvaliteten. Utbredningen av nya format för datainnehåll och ökningen av publicerade elektroniska resurser har bidragit till behovet av att ändra reglerna för katalogisering av resurser så att de motsvarar informationsflödenas krav under 2000-talet. RDA-standarden omfattar en uppsättning dataelement, riktlinjer och instruktioner som kan anpassas till andra informationsgemenskaper runt om i världen, såsom museer och arkiv. In 2013, following a structural change, the NLL Bibliography Institute established a Data and Knowledge Management Department, within which a team of RDA implementation experts was established. The main goals and preconditions for RDA implementation team were defined as: bättre förvaltning av digitala resurser och öppna data på webben; att data som skapats av lettiska bibliotek inkluderas i det internationella dataflödet och att data kan återanvändas; användningen av AACR24 vid dataskapande sedan år 2000 har underlättat införandet av RDA-standarden vid skapandet av katalogdata i NLL:s och de vetenskapliga bibliotekens samkatalog. På grund av brist på finansiering beslutades att inte översätta hela RDA-dokumentet, utan endast vissa avsnitt (RDA Reference, introduktion, förteckning över RDA:s kärnelement, jämförelsetabeller mellan AACR2 och RDA etc.) (Goldberga et al. 2014: 3–4). En bidragande faktor var att en partiell översättning inte kräver att licensavgiften betalas, vilket avsevärt minskar kraven på utveckling och underhåll. 4 AACR2 – Anglo-American Cataloguing Rules, andra upplagan, uppdaterad version från 2005. 86 Maira Kreislerē | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms REGLER FÖR ÖVERSÄTTNING AV RDA-STANDARDEN OCH INTERNATIONELLA ERFARENHETER Ett av målen som RDA:s utvecklare satte upp var att säkerställa att standarden kan användas av språkgemenskaper på andra språk. Språket för RDA-standarden är engelska, och för att materialet ska kunna användas på andra språk måste länder besluta om en översättning. Upphovsrättsinnehavarna till RDA har ingått översättningsavtal med andra organisationer/partner (såsom förlag, nationalbibliotek eller biblioteksorganisationer) för att säkerställa högkvalitativa RDA-översättningar. En översättningspolicy för RDA har utarbetats, som anger översättningsalternativ och krav. De första internationaliseringsinitiativen inleddes redan 2013, då de första översättningarna av RDA till franska och tyska publicerades med hjälp av RDA Toolkit5. Ytterligare information om RDA-översättning och villkor finns också i RDA Registry6. Där finns semantiska webbrepresentationer av entiteter7, element och relationsbeteckningar i form av identifierare som godkänts av RDA Steering Committee (RSC)8. Olika tillvägagångssätt för översättning av RDA erbjuds: • fullständig översättning, inklusive RDA Toolkit; • partiell översättning som kan användas i utbildningsprocessen (omfattar inte RDA Toolkit och kan användas lokalt); • partiell översättning – RDA Reference – kan användas online och finns tillgänglig i RDA Registry med ett översatt gränssnitt. RDA:s översättningsprojekt är unikt och samtidigt flexibelt och öppet för olika användningsvillkor. För att översätta RDA i sin helhet krävs både lämpliga ekonomiska resurser och specialister (översättare, redaktörer) med kunskap och praktisk erfarenhet av arbete med standarder för dataskapande och datamodeller samt mycket goda kunskaper i engelska. Sedan de första RDA-översättningarna har implementeringsprocesserna för RDA och situationerna i flera europeiska länder studerats. I RDA in Europe: Implementations and Perceptions (Ducheva, Pennington 2017) undersöker författarna grupper som arbetar med dataskapande i 12 europeiska länder (både 5 Tillgänglig på: https://rdatoolkit.org. 6 Tillgänglig på: https://www.rdaregistry.info. 7 Entitet – en abstrakt klass av en fysisk eller begreppsmässig företeelse i den mänskliga diskursens universum (RDA). 8 Tillgänglig på: http://www.rda-rsc.org. Terminologija | 2021 | 28 87 (engelskspråkiga och icke-engelskspråkiga) som ingick i undersökningen. Det konstaterades att intresset för RDA och dess implementering i Europa ökade snabbt efter mötena med EURIG (European RDA Interest Group)9 2013 (National Library of Sweden, Stockholm) och 2016 (NLL, Riga). Studiens sammanfattning angav flera skäl till varför aktiviteten kring implementeringen av RDA är otillräcklig och vilka problem icke-engelskspråkiga europeiska länder står inför. Ett av de främsta hindren för implementeringen av RDA är de höga kostnaderna. Flera länder, till exempel Sverige, Lettland och Island, beslutade att delvis översätta RDA genom att ta fram nationella riktlinjer baserade på RDA-standarden. Norge och Spanien ansåg att en fullständig översättning var en förutsättning för att RDA skulle kunna implementeras framgångsrikt, eftersom dataskapare måste kunna arbeta med standarden på sitt modersmål. Författarna (Ducheva, Pennington 2017) nämnde också NLL:s erfarenheter i sin artikel. ÖVERSÄTTNING AV RDA-ORDLISTANS TERMER, ELEMENTVÄRDEN OCH ENTITETSRELATIONER Översättning är en särpräglad psykologisk process, eftersom varje översättning har betydelse för de uttryck som finns i en nations kultur, mänskliga medvetande och undermedvetna. Översättning kan genomföras snabbare och enklare genom att använda främmande ord som införlivats i lettiskan från olika sektorer. Om ordet som ska lånas in är internationellt har det fördelar och känns lättare igen. Ett stort antal främmande ord gör dock texter obegripliga, eftersom det centrala innehållet inte uppfattas korrekt. En allt starkare tendens i lettiskans utveckling är att främmande ord gradvis tränger undan lettiska ord i vardagsbruket. Problemet är att det inte finns några lettiska termer, eller några som är lätta att tillämpa, som motsvarar dessa främmande ord. RDA-ordlistan kommer att spela en viktig roll i lettiska biblioteksspecialisters dagliga arbete, eftersom implementeringen av RDA är omöjlig utan en enhetlig terminologi och förståelse av begreppen. För att kunna återge en specifik RDA-term korrekt på lettiska måste dess betydelse fastställas exakt i RDA-datamodellens kontext, och det måste också förstås hur termen används på engelska. I 9 Tillgänglig på: http://www.rda-rsc.org/europe. 88 Maira Kreišlere | Inta VirbuleThe Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms sådana fall är termförklaringar i bibliotekens termordböcker och facklitteratur användbara. Vid översättning av termer måste principen följas att den valda termen används genomgående i ett dokument i den avsedda betydelsen, liksom i relaterade dokument. När översättningen av RDA-ordlistan påbörjades var det viktigt att ha i åtanke att RDA är en ny standard för skapande av data, med en ny filosofi och ett nytt inflytande, och att den är avsedd att användas i en internationell flerspråkig miljö. RDA-standarden utvecklades språkligt med AACR2-standarden som grund, vilken är anpassad till engelskan och själv utvecklades av engelskspråkiga länder. I och med utvecklingen av RDA som en internationell flerspråkig standard har det uppstått problem med att anpassa RDA-termerna och deras förklaringar till särdragen hos andra språk. Formuleringar som är väl förstådda på engelska är inte lätta att översätta och anpassa till andra språk, däribland lettiska. Vid internationella seminarier har specialister från engelskspråkiga länder som använder RDA också påpekat att engelskan i RDA-standarddokumentets termförklaringar är ganska komplicerad och tvetydig. Företrädare för icke-engelskspråkiga länder framhåller å sin sida problemen med att översätta termförklaringar (Behrens 2019). Förklaringarna är inte lämpade för dataskapares dagliga arbete; språket är komplicerat och texterna mycket teoretiska. En granskning av befintliga översättningar av termer och beteckningar för entitetsrelationer i RDA Registry visar att inte alla termer och relationsbeteckningar har översatts till de nationella språken. Detta kan innebära att det har uppstått problem med att översätta en viss term eller relation. Det är uppenbart att detta är en tillfällig lösning, eftersom registret innehåller termer och förklaringar som fortfarande står på engelska. Språkens särdrag märks exempelvis i användningen av genus vid registrering av ansvarsroller – autors/autore (”författare”). I språk där dessa roller uttrycks med genus tvingas översättarna välja en och samma genusform för personer av båda könen. I allmän internationell praxis används maskulinum som gemensam genusform. Detta tillämpades också i den lettiska översättningen av RDA-ordlistan. Ytterligare problem uppstår vid uttryck av olika entitetsrelationer, vilka på engelska kan uttryckas med korta fraser, till exempel ”adaptation of work”. På lettiska kräver uttrycket av samma fras dock grammatiska böjningar Terminoloģija | 2021 | 28 89 kasusändelser. En annan utmaning är den omfattande användningen av synonymer som kännetecknar engelskan, och det är inte alltid möjligt att hitta en lämplig term på lettiska. Till exempel har de engelska termerna ”publishing, releasing, issuing” olika nyanser, medan detta på lettiska ofta betecknas med en eller två termer (izdošana, publicēšana), vars semantiska betydelser ligger mycket nära varandra. När en ny term införs kan flera språkliga motsvarigheter ofta användas inom olika sektorer och dokument, och en sådan situation försvårar en enhetlig förståelse och användning av termen i dokument av nationell betydelse. Ett sådant exempel är de lettiska motsvarigheterna till termen ”Entity”: formerna entīte, entītija (inom biblioteksvetenskap) och entitāte (IT) förekommer i dokument inom olika sektorer. Valet av den lämpligaste motsvarigheten diskuteras fortfarande. Översättarna ville lägga till kompletterande kommentarer till förklaringarna av RDA Reference-termerna för att förtydliga dem. RSC angav dock att detta skulle förvirra användarna om vad som är den grundläggande riktlinjen och vad som är en förklaring tillagd av översättarna. Man önskade att RDA-dokumentet skulle innehålla exempel som illustrerade de specifika relationerna mellan entiteter, men förslaget fick inte heller stöd, trots att det diskuterades ingående vid EURIG:s (European RDA Interest Group) möten (EURIG Annual Meeting 2020). Uppfattningar om komplexiteten i nätverket av entitetsrelationer bygger på otillräcklig förståelse av hierarkierna och relationerna i IFLA LRM10. Dessa önskemål var väl förstådda, eftersom biblioteken fortfarande skapar data i MARC-strukturen, men framtidens RDA-data kommer att skapas som länkade data, vilket kräver ett annat sätt att strukturera data och gör dessa exempel mindre relevanta (Dunsire 2019). RDA-standarden är inte knuten till någon specifik standard för dataregistrering, utan är i stället inriktad på användning av webbteknik för att skapa metadata om kulturarv (öppna länkade data, beständiga identifierare för identifiering av entiteter, webbordböcker och ontologitjänster). Översättningen måste säkerställa att alla element som ingår i en definition täcks, även om ordföljden kan skilja sig åt. Publiceringskraven för RDA-ordlistan tillåter inte att definitioner förenklas eller förkortas. In 2010, the NLL started translating the 2008 version of the RDA Glossary with approximately 520 terms and their explanations. At first, it seemed 10 IFLA:s referensmodell för bibliotek (LRM) https://www.ifla.org/files/assets/cataloguing/frbr-lrm/ifla-lrm-august-2017_rev201712.pdf. 90 Maira Kreislerė | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms att översättningen av ordlistan inte skulle innebära några problem, eftersom termerna vid genomläsning verkade vara allmänt kända, men varje ny version av ordlistan har kompletterats med nya termer och förklaringar på engelska, till största delen utan anknytning till bibliotekssektorn. Uppgiften var att följa det lettiska språkets särdrag och säkerställa ömsesidig begreppsmässig överensstämmelse med termerna såsom de uttrycks på engelska, utan att samtidigt uppställa målet att uppnå en obligatorisk lexikal överensstämmelse. Under 2012/2013 kompletterades RDA-ordlistan med 728 nya eller reviderade termer och deras förklaringar. Termer som ”unmediated; media; preliminary”, för vilka det inte var någon enkel uppgift att hitta lämpliga lettiska termer. Även termer som ”blueline process or blueprint process; white print process, silver halide”, som dittills sällan eller aldrig hade förekommit i lettiska biblioteksdataskapares arbete och inte var i bruk, togs med. Ordlistan innehöll ett antal termer från tryckeribranschen, till exempel ”duodecimo or twelvemo”; även video- och ljudtermer kompletterades med exempelvis ”coarse groove; encoded bitrate” osv. Att sådana termer, som sällan används i biblioteksmiljö, inkluderades i RDA-ordlistan visade att termer som behövs för att beskriva resurser vid andra kulturarvsinstitutioner också införlivas i RDA-standarden. För att säkerställa översättningens kvalitet inbjöds specialister på dataskapande för NLL:s specialsamlingar (musik, audiovisuella resurser, kartor osv.), liksom personal från samlingsvårdsavdelningen, att fungera som konsulter för specialister från andra kulturarvsinstitutioner. Ett antal antaganden gjordes under översättningsarbetet: allmänna förklaringar som redan var kända för oss skulle användas; det räcker inte att hitta ett lämpligt lettiskt ord, ordet måste förses med en exakt förklaring av termen för att kunna användas vid beskrivning av olika resurser, och samtidigt måste termen kunna införlivas framgångsrikt i internationellt bruk. Översättningen av många sektorsspecifika termer krävde en ingående förståelse av de processer som ingick i definitionerna, till exempel specifika typer av dansnotation eller medeltida musiknotation, eller processer med anknytning till boktryck. Ett intressant exempel var termen ”Table book” – ”Ett format för noterad musik som består av en musikbok avsedd att placeras på ett bord och visas på ett sådant sätt att musikerna kan läsa sina stämmor medan de sitter eller står mittemot eller runt bordet. Varje stämma är noterad separat, vanligen i en uppställning där, när boken är uppslagen, Terminoloģija | 2021 | 28 91 olika stämmor är placerade upp och ned och/eller vinkelrätt mot varandra”. Även om kontakt med sådana resurser kan vara relativt sällsynt, kan sådant material ändå förekomma i kulturarvsinstitutionernas samlingar. En verklig utmaning var att översätta termer med anknytning till digitala filer, eftersom det ofta inte är lätt att använda svenska ord som direkt uttrycker de specifika termernas semantiska innebörd. Många av dessa termer används utan att översättas till lettiska, till exempel: ”Master” – ”En generation som skapas genom digitaliseringsprocessen med högsta upplösning och ofta används för att framställa härledda kopior”. Vi lyckades hitta en lettisk översättning av denna term som också tydliggör dess semantiska innebörd. Därefter kan ett antal termer med anknytning till denna digitaliseringsgeneration härledas, t.ex. plates pirmatnis (”Disc Master”) och audiolentes pirmatnis (”Audio Tape Master”). RDA-ordlistan innehåller en grupp termer som beskriver resursmaterial; dessa är till största delen mycket specifika termer vilkas översättning kräver efterforskning och ingående undersökning. En av de svårare termerna att översätta var ”unmediated”. Till en början prövades flera nya ord, men de fungerade inte och passade inte in i vardagligt språkbruk. Till slut hittades ändå en mycket lyckad term som tydliggör betydelsen. Nya termer förekommer för entitetsrelationer, till exempel ”Prequel; Sequel; Remake” – termer som används i stor utsträckning inom musik- och filmbranschen, men som krävde efterforskning för att hitta motsvarande lettiska termer. I den fortsatta översättningspraktiken förkastades dock antagandet att hänvisa till termöversättningar i olika lokala informationskällor och använda dessa i ordlistan, eftersom det inte uppfyllde kraven för publicering av RDA-ordlistan. Vid översättningen av termer från RDA-ordlistan uppmärksammade vi att de tidigare kända AACR2-termerna ersattes av sinsemellan olikartade RDA-termer eller av olika översättningar av termer. Problem uppstod vid översättningen av relationsbeteckningar mellan Work, Expression, Manifestation och Item (WEMI11). Det var viktigt att ange ömsesidiga relationer exakt. För att göra detta framgångsrikt, 11 Work – En avgränsad intellektuell eller konstnärlig skapelse, det vill säga det intellektuella eller konstnärliga innehållet (RDA). Expression – Ett intellektuellt eller konstnärligt förverkligande av ett verk i form av alfanumerisk, musikalisk eller koreografisk notation, ljud, bild, objekt, rörelse osv., eller en kombination av sådana former (RDA). Manifestation – Ett fysiskt förkroppsligande av ett uttryck av ett verk (RDA). Item – Ett enskilt exemplar eller en instans av en manifestation (RDA). Agent – En entitet som kan handla medvetet, tilldelas rättigheter och hållas ansvarig för sina handlingar. En agent omfattar en kollektiv agent och en person (RDA). 92 Maira Kreišlere | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms RDA-entitetsrelationsmodellen behövde förstås, och detta var inte självklart för dataskapare som arbetade med MARC-datastrukturer. Vid sitt möte i november 2016 enades RSC om att integrera IFLA Library Reference Model (LRM) i den fortsatta utvecklingen av RDA. IFLA LRM är en konceptuell referensmodell på hög nivå, utvecklad för modellering av entitetsrelationer. Resultatet blev en enhetlig och logiskt konsekvent modell som täcker alla aspekter av bibliografiska data och samtidigt moderniserar och utvidgar datamodelleringen. Under inflytande av LRM lades tre helt nya entiteter till i RDA-standarden: ”Agent Group”, senare ”Group”, ”Nomen” och ”Timespan”. Relationerna mellan entiteter utvidgades och införlivades i RDA Reference. Vissa beteckningar ändrades – ”Reciprocal relationship” blev ”Inverse” – liksom vissa definitioner och förklaringar. År 2018 präglades av ny information för översättare. Utöver att nya entiteter och relationer införlivades i RDA gjordes ett antal korrigeringar i posterna för beteckningar för entitetsrelationer. I april 2020 publicerades en uppdaterad version på webbplatsen RDA Toolkit beta, med nya funktioner och egenskaper samt ändringar i RDA:s struktur. I december 2020 godkändes denna betaversion som den officiella webbplatsen för RDA-standarden, samtidigt som åtkomsten till dokument från den tidigare versionen behölls. Denna version betraktas som stabil och inga radikala ändringar planeras. Detta var goda nyheter för dem som utarbetar riktlinjer och för översättare, eftersom ändringarna under tidigare år var regelbundna och ganska radikala (Translation Policy for RDA and RDA Toolkit). RDA Reference är avsedd som en översättning av RDA-termer, värden och beteckningar för entitetsrelationer, och det är viktigt att anpassa den till lokala behov. NLL:s expertarbetsgrupp slutförde översättningen av RDA Reference i slutet av 2020, och planen är att lämna in den till RDA Registry för publicering på lettiska före utgången av 2021. RDA-STANDARDENS TERMINOLOGIS FÖRENLIGHET MED DATASTANDARDERNA VID ANDRA LETTISKA KULTURARVSINSTITUTIONER Den digitala miljön är en av de nya möjligheter som säkerställer den nationella identitetens fortbestånd. Att kunskap i rätt tid integreras i öppna datasystem och snabbt kan återfinnas bidrar till detta. Användbarheten och kvaliteten hos digitalt skapade och digitaliserade resurser motsvarar Terminologija | 2021 | 28 93 samhällets krav på kunskap som är snabbt tillgänglig, effektivt presenterad, mycket tillförlitlig, fritt användbar och integrerad (Sporāne 2010). Syftet med att skapa en miljö för gemensamt skapande och återanvändning av data är att utveckla samarbetet mellan kulturarvsinstitutioner för att skapa ett gemensamt kunskapsnätverk och knyta det till digitala objekt. RDA-standardens interoperabilitet med andra kulturarvsinstitutioners standarder (tabell 1.) kan bidra till att säkerställa beskrivningen av olika resurstyper, identifieringen av entiteter och skapandet av metadata som lämpar sig för vidare spridning i en länkad datamiljö. In 2020, the NLL, in cooperation with the Humanities Faculty of the University of Latvia, launched a research project – Latvian Memory Institution Data in the Digital Space: Connecting Cultural Heritage (Project No 1zp-2019/1-0365) – which is being funded under the Latvian Council of Science 2020–2022 research programme. One of the project’s tasks is to study and describe the semantic interoperability of Latvian cultural heritage institutions (libraries, archives and museums) in the field of data, and this is directly related to the terminology for data models and standards that these institutions use in data creation. Användningen av RDA-standardens entiteter vid enhetlig modellering av kulturarvsinstitutionernas data bör främjas, och sådana föregångare finns redan i internationell praxis. År 2014 beslutade till exempel finska minnesinstitutioner (bibliotek, arkiv och museer) att harmonisera sina data och inkludera dem i den gemensamma samlingstjänsten FINNA (Seppälä 2016). RDA valdes som en av de rekommenderade standarderna för bibliotek, arkiv och museer. De nämnda institutionerna beslutade att införa RDA-regler vid skapandet av Agent-metadata, det vill säga för återgivning av Agent-attribut, relationer och relator-koder. De auktoritetsdata som skapats av NLL (RDA) och Lettlands nationalarkiv kommer att utgöra grunden för det gemensamma referensdatasystemet för lettiska kulturarvsinstitutioner. Auktoritetsdata kommer att korsmappas och laddas upp i referensdatasystemets miljö för gemensamt skapande. Det fortsatta gemensamma skapandet av data kommer att genomföras genom att både utnyttja data som redan finns i systemet och skapa nya entiteter. För att resultatet av detta gemensamma skapande ska bli en enhetlig uppsättning referensdata behövs en överenskommelse om gemensamma nyckelentiteter och deras namn, liksom en harmonisering av olika standarder och modeller för dataskapande. Följande nyckelentiteter – varav vissa är gemensamma för biblioteks-, arkiv- och museistandarder för data – definieras i det gemensamma referensdatasystemet. 94 Maira Kreislere Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms Tabell 1. Jämförelse av centrala entiteter som är relevanta för plattformen för enhetlig förvaltning och spridning av kulturarv i sektorns konceptuella modeller LRM, RiC CM12 och CIDOC CRM13, även EDM14 (Rekomendācijās… 2021: 32) Entitetstyp Bibliotek LRM(2017)/ RDA (2020) Arkiv (RiC CM) ric-cm-0.2 Museer CIDOC CRM CRM_v.7 Kulturarv (Europeana) EDM v5.2.8 Agent LRM-E6 Agent/rdac:C10002 RiC-E07 Agent E39 Aktör edm:Agent Agent/person LRM-E7 Person/rdac:C10004 RiC-E08 Person E21 Person edm:Agent Agent/Institution LRM-E8 Kollektiv agent/rdac:C10005 RiC-E11 Företagsorgan E74 Grupp edm:Agent Agent/Familj LRM-E8 Kollektiv agent/rdac:C10008 RiC-E10 Familj E74 Grupp edm:Agent Agent/Grupp LRM-E8 Kollektiv agent/rdac:C10011 RiC-E09 Grupp E74 Grupp edm:Agent Plats LRM-E10 Plats/rdac:C10009 RiC-E22 Plats E53 Plats edm:Plats Tidsperiod LRM-E11 Tidsperiod/rdac:C10010 RiC-E18 Datum E52 Tidsperiod edm:Tidsperiod Händelse Underklass till LRM-E1 Res/rdac:C10012 RiC-E14 Händelse E5 Händelse edm:Händelse Verk LRM-E2 Verk/rdac:C10001 RiC-E02 Dokumentresurs + RiC-A28 Namn E89 Propositionellt objekt edm:Informationsresurs Att stödja användarnas nya intuitiva sökvanor och behov (hitta, identifiera, välja, erhålla, utforska, det vill säga upptäcka resurser genom deras inbördes relationer och sammanhang) inom området biblioteksdata och deras hierarki definieras av konceptuella modeller såsom IFLA FRBR (WEMI (Work, Expression, 12 Tillgänglig på: https://www.ica.org/sites/default/files/ric-cm-0.2_preview.pdf. 13 Tillgänglig på: http://www.cidoc-crm.org. 14 Tillgänglig på: https://pro.europeana.eu/page/edm-documentation. Terminologija | 2021 | 28 95 manifestation, Item hierarchy, 1998) and IFLA LRM (including WEMI, 2017). The LRM model is a high-level conceptual model with a higher degree of generalization than previous IFLA data conceptual models. LRM is an entity-relationship model (Rekomendācijas... 2021: 23). LRM generally models the entire bibliographic universe – texts, sounds, images, moving images, sheet music, spoken words, objects, data sets, computer programs, transmedia. It does not directly model processes (museums) and activities (archives). The practical implementation of LRM takes place by introducing RDA regulations in the creation of Latvian library data, which are based on the categories defined in the LRM conceptual model and their hierarchy (Rekomendācijas... 2021: 26). Inom museiområdet definieras centrala begrepp av den konceptuella modellen CIDOC-CRM – en ontologi för informationsutbyte inom kulturarvsområdet (ISO 21127, 2006; uppdaterad 2014; fortfarande under utveckling), harmoniserad med den konceptuella LRM-modellen för bibliotek (Rekomendācijas... 2021: 26). Den konceptuella datamodellen RiC CM för arkiv harmoniserar och integrerar centrala begrepp från fyra standarder från Internationella arkivrådet (ICA): General International Standard Archival Description (ISAD (G)); International Standard Archival Authority Records Corporate Bodies, Persons, and Families (ISAAR (CPF)); International Standard Description of Functions (ISDF); International Standard Description of Institutions with Archival Holdings (ISDIAH) och ISO-standarden Records management standard ISO 23081-11 (Rekomendācijas... 2021: 21). Bibliotek, arkiv och museer som deltar i skapandet av Europeana – fler än 60 deltagare, däribland lettiska minnesinstitutioner. Varje digitalt Europeana-objekt åtföljs av metadata enligt EDM (Europeana Data Model), som är en objektorienterad datamodell. Datamodellen säkerställer interoperabiliteten mellan data från alla medlemsinstitutioner. EDM skiljer kulturarvsobjektet från dess digitala representation så att motsvarande metadatavärden länkas samman på lämpligt sätt. EDM säkerställer kompatibilitet mellan data från olika modeller och områdesspecifika krav samt förhindrar dataförlust, samtidigt som datakvalitet och samexistens med originaldata upprätthålls (Rekomendācijas... 2021: 37–38). I alla dessa standarder är entiteten ”Agent” en superklass för entiteterna ”Person, Group, Institution, Family”. I alla tre standarder betecknar en entitet ansvaret hos en person eller grupp för skapandet av innehållet, formen eller framförandet av ett Work, Expression, Manifestation eller Item. 96 Maira Kreis lere | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms Den särskilda termen ”Actor” som används i museistandarden CIDOC CRM syftar i huvudsak på samma entitetsöverklass ”Agent” i biblioteks- och arkivstandarderna. Dessa standarder skiljer sig åt i graden av detaljrikedom som används för att beskriva de entitetsklasser som ingår i struktureringen av informationen i respektive datamodell. I RDA-standarden är till exempel entiteten ”Collective Agent” en överklass till entiteterna ”Institution, Group and Family”. Den hierarkiska indelningen WEMI (Work, Expression, Manifestation, Item) i biblioteksdatastandarder är i sin tur karakteristisk endast för RDA-LRM-standarden, men termer från andra kulturarvsinstitutioners standarder kan anpassas för att överensstämma med den. SLUTSATSER Översättningen av RDA Reference till lettiska har varit en komplex och viktig process. När vi ser tillbaka på det utförda arbetet och tar del av andra länders erfarenheter av översättningsarbetet kan vi dra följande slutsatser: 1) arbetsprocessen avbröts oväntat, eftersom tillägg och ändringar i RDA gjordes fortlöpande under flera år och tog mer tid än man hade kunnat förutse; 2) översättningen kräver hög semantisk precision, det vill säga att logiska och semantiska samband mellan nyckelbegrepp bevaras i olika vokabulärer; 3) översättningsgruppens medlemmar måste ha kunskaper och färdigheter i katalogisering av resurser för alla typer och format av innehåll samt behärska engelska och lettiska flytande; 4) före översättningsarbetets början måste vanliga fraser och allmänna termer avskiljas och sammanställas i en ord- och fraslista. Den bör översättas först, eftersom det underlättar det fortsatta arbetet; 5) uppmärksamhet måste ägnas åt termer som saknar exakta motsvarigheter på lettiska. Många termer förlorar sin betydelse på lettiska när de översätts direkt från engelska. Översättningen kräver att logiska och semantiska samband bevaras. Resultatet av översättningen av RDA Reference är nästan 5 000 uppdaterade och helt nya lettiska termer 11som är användbara för kulturarvsinstitutioner. Detta är ett steg framåt inte bara för det lettiska språkets utveckling; genom att termerna införlivas i det internationella RDA Registry kommer de också att användas internationellt. Terminoloģija | 2021 | 28 97 REFERENCES Behrens Renate 2019: RDA – Chances and Perspectives. The European Region. Available at: file:///C:/Teksti/RDA_materiali/projektam_raksts_RDA_2020/EDA_Europe_EURIG%20presentation%20for%20colloquium.pdf [accessed 2021-07-06]. Ducheva Dilyana, Pennington Diane 2017: RDA in Europe: Implementations and perceptions. – Journal of Librarianship and Information Science. Available at: https://doi.org/10.1177/0961000617709060 [accessed 2021-07-06]. Dunsire Gordon 2019: The IFLA Library Reference Model and RDA, Santiago de Chile, 21 October, 2019. Available at: https://slideplayer.com/slide/17727598/ [accessed 2021-07-06]. EURIG Annual Meeting 2020: Community reports 2020. Available at: http://www.rda-rsc.org/sites/all/files/RDA%20in%20Europe%20May%202020_0.pdf [accessed 2021-07-06]. Goldberga Anira, Kreis lere Maira, Sauka Jogita, Stūrmane Aiva, Virbule Inta 2014: RDA: From Strategy to Experiments and Implementation in Latvia (Including an Overview of the Situation in the Baltic States). – Journal of Library Metadata 14(3–4), 205–221. Rekomendācijas Atsauču datu semantiskās sadarbspējas veicināšanai starp Latvijas kultūras mantojuma institūcijām = Recommendations for promoting the semantic interoperability of Reference Data between Latvian cultural heritage institutions, izstrādes darba grupa: Mārīte Apenīte, Uldis Bojārs, Anita Goldberga, Maira Kreis lere, Anita Rašmane, Jogita Sauka; LNB Bibliogrāfijas institūts, Rīga: LNB Bibliogrāfijas institūts, 2021. 1 tiešsaistes resurss (72 lp.): ilustrācijas, tabulas; 1,96 MB. ISBN 9789934610004 (PDF). Available at: https://doi.org/10.52197/IBIV6839 [accessed 2021-07-20]. Seppälä Marja-Liisa 2016: RDA in Finland. Available at: https://dom.lndb.lv/data/obj/file/304137.pdf [accessed 2021-07-06]. Sporāne Baiba 2010: Nacionālā identitāte un atmiņas institūcijas. Available at: http://identitate.lnb.lv/wp-content/uploads/2010/12/Working-papers_sporane.pdf [accessed 2021-07-06]. Translation Policy for RDA and RDA Toolkit. Available at: https://www.rdatoolkit.org/sites/default/files/translation_policy_for_rda_current.pdf [accessed 2021-07-06]. LATVIJOS BIBLIOTEKŲ SEKTORIAUS TERMINOLOGIJOS RAIDA IR RDA STANDARTO TERMINŲ VERTIMO PROBLEMOS IR SPRENDIMAI S a n t r a u k a Nacionalinės terminologijos vaidmuo auga visose srityse, tačiau per pastaruosius dešimtmečius didžiuliai pokyčiai įvyko būtent bibliotekų ir informacijos sektoriuose. Terminų identifikavimas ar naujovių diegimas ne visada buvo sėkmingas. Latvijos mokslų akademijos (LMA) Terminologijos komisijos įsteigimas 1946 m. buvo pagrindinis įvykis nacionalinės terminologijos vystymo srityje. Įsteigus LMA Terminologijos komisiją, prasidėjo ir bibliotekų sektoriaus terminologijos kūrimo procesas. 2000 m. buvo įsteigta Latvijos mokslų akademijos Terminologijos komisijos Bibliotekininkystės, bibliografijos, knygotyros ir informatikos terminologijos pakomisė, o 2011 m. Terminologijos komisija buvo išplėsta įsteigiant Informacijos ir dokumentų terminologijos pakomisę, kuri taip pat apėmė archyvist ikos specialistus. 2018 m. pabaigoje prasidėjo Latvijos nacionalinės terminologijos svetainės kūrimo darbas, kurį atliko technologijų bendrovė „Tildė“ kartu su Valstybinės kalbos centru, Latvių kalbos agentūra ir LMA. Išteklių aprašymas ir prieiga (angl. Resource Description and Access, RDA) – tai naujas standartas, skirtas bibliotekoms ir kitoms kultūros organizacijoms, tokioms kaip muziejai ir archyvai. RDA standarto diegimas kuriant duomenis Latvijos bibliotekų sistemoje taip pat svarbus ir tolimesnei terminologijos plėtrai. Latvijos nacionalinės 98 Maira Kreis lere | Inta Virbule The Development of Library Sector Terminology in Latvia and Problems and Solutions for Translating RDA Standard Terms bibliotekos Bibliografijos instituto duomenų ekspertai ir duomenų kūrimo specialistai aktyviai seka duomenų naujoves, vertina ir skatina naudoti naujus tarptautinius metaduomenų modelius ir standartus bei sprendžia dėl jų diegimo. RDA standartas – tai duomenų elementų, gairių ir instrukcijų rinkinys, kurį galima pritaikyti ir kitose informacinėse bendruomenėse visame pasaulyje, tokiose kaip muziejai ir archyvai. Vertimas yra ypatingas psichologinis procesas, nes kiekvienas vertimas atskleidžia tautos kultūros, žmonių sąmonės ir pasąmonės apraiškas. RDA nuorodų (angl. Reference) vertimas į latvių kalbą buvo sudėtingas ir svarbus procesas, kurio metu buvo atsižvelgta į jau atliktą darbą ir kitų šalių vertimo patirtį. Vertimas reikalauja didelio semantinio tikslumo, t. y. loginių ir semantinių pagrindinių sąvokų ryšių išlaikymo skirtinguose žodynuose. RDA standarto suderinimas su kitais kultūros paveldo institucijų standartais gali padėti užtikrinti įvairių išteklių tipų aprašymą, entitetų (angl. entities) identifikavimą ir tolimesnei sklaidai bendroje duomenų aplinkoje tinkamų metaduomenų sukūrimą. Gauta 2021–07–26 Maira Kreislere The National Library of Latvia Bibliography Institute Data and Knowledge Department Mūkusalas str. 3 Riga, LV-1423, Latvia E-mail [email protected] Inta Virbule The National Library of Latvia Bibliography Institute Data and Knowledge Department Mūkusalas str.3 Riga, LV-1423, Latvia E-mail [email protected] Terminologija | 2021 | 28 99