Corpus-Based Analysis of the Slovak Term Naratív as an Example of Determinologisation

Terminologija / Terminology 2025, vol. 32, pp. 1–24 Contents link / Turinio nuoroda ISSN 2669–2198 (online / elektroninis) KORPUSBASERAD ANALYS AV DEN SLOVAKISKA TERMEN NARATÍV SOM EXEMPEL PÅ DETERMINOLOGISERING Den slovakiska termens naratív korpusanalys: ett exempel på determinologisering JANA LEVICKÁ Ľ. Štúr Institute of Linguistics, Slovak Academy of Sciences E-mail: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0001-6027-604X Forskningsområden: terminologi, korpuslingvistik, terminologins historia. https://doi.org/10.35321/term32-04 SAMMANFATTNING Denna studie syftar till att analysera användningen av den slovakiska termen naratív ”narrativ” både i fackspråkliga texter och i journalistiska texter som ingår i korpusdatabaser, i syfte att identifiera språkliga indikatorer på dess potentiella determinologisering. Den första delen av artikeln behandlar en frekvensanalys av termen, medan den andra jämför dess kollokationer med adjektiv i fackspråkliga respektive journalistiska texter. Särskilt uppmärksammas antalet och det semantiska innehållet hos adjektiven som kollokerar med termen, i synnerhet avvikande sådana. Författaren hävdar att denna metod kan påvisa skillnader i termens användning mellan fackspråklig och allmän kommunikation. Korpusdata visar dessutom att termen i vissa fall kan ersättas utan att yttrandets betydelse förändras. NYCKELORD: determinologisering, kollokation, korpus, adjektiv, associationsmått. SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att analysera användningen av den slovakiska termen naratív (”narrativ”) i specialiserade och journalistiska texter som ingår i korpusdatabaser, i syfte att identifiera lingvistiska indikatorer på dess potentiella determinologisering. I artikelns första del undersöks termens användningsfrekvens, medan dess kollokationer med adjektiv i specialiserade och journalistiska texter jämförs i den andra delen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt antalet och det semantiska innehållet hos dessa kollokationer, i synnerhet avvikelserna. Författaren hävdar att denna metod kan blottlägga skillnader mellan termens användning i specialiserad respektive allmän kommunikation. Dessutom visar korpusdata att termen i vissa fall kan ersättas utan att påståendets innebörd förändras. NYCKELORD: determinologisering, kollokation, korpus, adjektiv, associationsmått. Copyright © 2025 Jana Levická. Utgiven av Litauiska språkets institut. Detta är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och återgivning i alla medier, förutsatt att den ursprungliga författaren och källan anges. // Utgiven av Litauiska språkets institut. Denna artikel är fritt tillgänglig och distribueras enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution, vilka tillåter obegränsad användning, distribution och återgivning av innehållet i alla medier, under förutsättning att författaren och källan anges. Mottagen: / Mottagen: 2025-09-22. Godkänd: / Godkänd: 2025-10-29. 1 Även om determinologisering inte är ett okänt fenomen inom terminologin eller lingvistiken, är det ett relativt marginellt forskningsämne1. Det karakteriseras i allmänhet som en process där en specifik terminologisk enhet, som ursprungligen fungerar inom ett snävt specialiserat kommunikationsområde, övergår till vardagsspråket. Det är ett av uttrycken för det dynamiska förhållandet mellan terminologi och allmänt ordförråd. Syftet med denna studie är att analysera användningen av den slovakiska termen naratív ”narrativ”, som förekommer ofta i medierna. Vi fokuserar på dess förekomst både i specialiserade och journalistiska texter som ingår i korpusdatabaser, i syfte att identifiera lingvistiska indikatorer på dess möjliga determinologisering. DEFINITION AV DETERMINOLOGISERING2 Inom den slovakiska lingvistiken nämndes begreppet determinologisering troligen först av Ján Horecký i hans verk från 1956, Základy slovenskej terminológie [Den slovakiska terminologins grunder], om än i form av ett verb inom citationstecken: ”Det är inte ovanligt att även sådana mycket ’tekniska’ termer tas upp i allmänt språkbruk och därmed ’determinologiseras’” (1956: 36). I det kollektiva verket Dynamika slovnej zásoby súčasnej slovenčiny [DVCS, Det samtida slovakiska ordförrådets dynamik] definierades termen som ”processen genom vilken en term som ursprungligen var snävt specialiserad, med en exakt definierad betydelse och plats i ett visst begreppssystem, lyfts ut ur begreppssystemet, tas i allmänt bruk och därmed förlorar sin definitionsmässiga och systemiska entydighet” (DVCS 1989: 260). Julie Humbert-Droz et al. betonar detta lingvistiska fenomens flerdimensionella karaktär och använder termen för att beteckna inte bara själva processen utan även dess resultat (2019: 2). Běla Poštolková (1980: 56) påpekar att determinologisering sker gradvis och under inflytande av att en viss terminologisk enhet används ofta; i vissa fall spelar även dess popularitet en roll. Ingrid Meyer och Kristen Mackintosh (2000: 112) framhäver användarperspektivet på determinologiseringsprocessen och menar att determinologisering sker när en term börjar ”väcka allmänhetens intresse”. Betoningen på användarna framgår av flera franska definitioner: Louis Guilbert (1975: 82, citerad i Humbert-Droz 2021: 10) hävdar att när en term övergår från en 1 Undantag är Běla Poštolkovás monografi från 1984 Odborná a běžná slovní zásoba současné češtiny [Specialiserat och allmänt ordförråd i nutida tjeckiska]. En av de mest citerade studierna är Ingrid Meyers och Kristen Mackintoshs arbete ”When terms move into our everyday lives” (2000), men vi bör också nämna Zuzana Honovás nyligen publicerade tjeckiska arbete (2020), Le terme dans sa variabilité [Termen i sin variation], och Julie Humbert-Droz franska avhandling (2021): Définir la déterminologisation: approche outillée en corpus comparable dans le domaine de la physique des particules [Att definiera determinologisering: en korpusbaserad verktygsstödd metod med jämförbara korpusar inom partikelfysik], där fenomenet bland annat kopplas till frågor om kunskapsöverföring, lexikografi och neologismer. 2 Inom den engelskspråkiga lingvistiken förekommer den alternativa termen de-terminologisation; inom den franska lingvistiken används andra (kvasisynonyma) termer för fenomenet: banalisation, dédomanialisation, vulgarisation, déspécialisation/dé-spécialisation. 2 från en terminologi eller ett specifikt ordförråd till ett annat får det en ny betydelse, som inte enbart bestäms av dess relation till den nya referenten, utan också av talarnas nya yrkesmiljö (1973: 23, citerat i Humbert-Droz 2021: 10). Robert Galisson (1978: 9) hävdar vidare att denna process är mer eller mindre medveten och syftar till att underlätta kommunikationen mellan experter och lekmän. Det är dock endast ett fåtal författare som nämner konsekvenserna av determinologisering på begreppsnivå – determinologisering leder till att en term förlorar sin plats (Poštolková 1980: 55) och därmed också sina relationer inom det partiella terminologisystemet (Mikelionienė, Berkmanienė 2018: 238). Poštolková preciserar att en terminologisk enhet därmed får egenskaper som är typiska för allmänna ord. Med detta avser hon framför allt den så kallade flexibiliteten (troligen kombinerbarheten), och enheten kommer att ingå i relationer som är vanliga i icke-specialiserat ordförråd (1980: 55). Naturligtvis framträder den semantiska aspekten tydligast i definitionerna av determinologisering. Omfattningen av förändringarna i den ursprungliga terminologiska betydelsen uppfattas på olika sätt: som en förlust av specialiserad betydelse (Masár 1991: 150), försvinnandet av specifika semantiska drag (DVCS 1989: 266), en förlust av semantisk säkerhet (Buzássyová 1983: 135), en förlust av betydelsens precision (Poštolková 1980: 55), tillägnandet av nya konnotationer (Nová 2018: 387), en ”uttänjning” eller till och med ”utspädning” av betydelsen (Meyer, Mackintosh 2020: 115), eller framväxten av en helt annan betydelse hos den ursprungliga termen (Nová 2018: 387). Som Klára Buzássyová sammanfattar det ”blir en terms betydelse mindre specifik, mer allmän, den försvagas eller förskjuts” (1983: 135). Den ursprungliga termens semantiska innehåll förändras alltså och kan i vissa fall leda till att en ny betydelse uppstår. Båda processerna sker samtidigt. Ett extremfall är den fullständiga förlusten av ”specialiserade drag”, varvid den aktuella lexikala formen enbart fyller en expressiv funktion och dess bildliga betydelse skapas i icke-specialiserade sammanhang (Mikelionienė, Berkmanienė 2018: 239). Språkbruket visar att de terminologiska och icke-terminologiska betydelserna ofta fungerar parallellt – den ena inom den ursprungliga tekniska kommunikationssfären och den andra i allmänspråket (Poštolková 1980; Buzássyová 1983). Poštolková kallar detta intersystemisk homonymi (Poštolková 1980: 56). När en term slutligen överförs från ett specialiserat område till medierna ”får den ibland till och med i vardaglig kommunikation expressivitet och större kombinerbarhet i texter” (Buzássyová 1983: 135). Flera författare skiljer mellan två typer av determinologisering: 1. i vid bemärkelse (Poštolková 1984: 106) eller sensu lato (Holubová 2001: 158), vilket syftar på allmänt spridda termer som ofta förekommer i medierna och därmed blir en del av lekmännens språk. De använder dem på ett sätt som liknar experternas, med den enda skillnaden att de förstår de ursprungliga begreppen i mindre grad (Meyer, Mackintosh 2000: 114): 2. i snävare bemärkelse (Poštolková 1984: 106) eller sensu stricto (Holubová 2001: 159): resultatet av denna typ är att den terminologiska enheten får en separat betydelse 3 (Meyer, Mackintosh 2000: 115). Den lexikala formen syftar inte längre på det ursprungliga begreppet och kan i sällsynta fall till och med bli en del av ett fraseologiskt uttryck. Utifrån översikten över de teoretiska frågorna kring determinologisering kan vi härleda två uppgifter för vår korpusanalys: 1. eftersom determinologisering innebär att en term används av merparten av språkgemenskapen, vilket ökar dess frekvens i vardaglig kommunikation, kommer vi att undersöka frekvensen av naratív i journalistiska texter; 2. eftersom en determinologiserad term tenderar att få större kombinationspotential kommer vi att jämföra dess kombinerbarhet i specialiserade och journalistiska texter. Mer specifikt kommer vi att undersöka a) antalet och b) arten av kollokerande adjektiv. Vid analysen av dessa fokuserar vi på deras semantiska innehåll och konnotation samt på avvikande kollokationer (se del 3). Vi är dock fullt medvetna om att determinologiseringsprocessen har diffusa gränser och är ett av de språkliga fenomen som kännetecknas av skalbarhet. Detta förstärks av att terminologiska enheter övergår till vardaglig kommunikation och av lekmäns osäkerhet när de använder begreppsligt vaga termer. Detta leder till ytterligare ”begreppslig instabilitet”. Även medierna spelar en roll här. De möjliggör visserligen spridningen av vetenskapliga resultat och termernas inträde i vardagsspråket, men bidrar också till att deras semantiska innehåll töms och att nya betydelser skapas i vardaglig kommunikation (Humbert-Droz 2021: 27). Detta gäller just termen narrative, som betraktas som mångtydig inom litteraturvetenskapen, vilket vi kommer att beskriva i nästa avsnitt. NARRATIV3 Termen narrativ har sitt ursprung i den strukturalistiska litteraturteorin om berättande, det vill säga narratologi, som utvecklades från mitten av 1960-talet. I sin text ”Boundaries of Narrative” hävdar den framstående franske strukturalisten Gérard Genette att narrativ är en översättning av den franska termen récit, som betyder ”berättelse”, och definierar det som ”framställning av en verklig eller fiktiv händelse eller serie av händelser genom språk, och mer specifikt genom skriftspråk” (Genette 1976: 1). Termen narrativ har dessutom genomgått en betydande utveckling inom sitt ämnesområde och förstås nu i mycket vidare bemärkelse som ”en mental bild eller kognitiv konstruktion som kan aktiveras av olika typer av tecken” (Ryan 2003; 2014). Until around the 1990s, the term narrative belonged almost exclusively to the terminology of literary studies, but this changed radically at the end of the 20th century with the so-called “narrative turn” in the humanities. Moreover, this method, originally focused 3 Mer detaljerad information om narratologisk forsknings ursprung, historia och omvandlingar finns i The Living Handbook of Narratology (2014), eller i J. Dvorskýs publikation från 2017 Od naratívnej gramatiky k interdisciplinarite naratívu [Från narrativ grammatik till narrativets interdisciplinaritet], eller i det nätbaserade Hyperlexikon literárnovedných pojmov från 2025 [HLT, hyperlexikon över litteraturvetenskapliga termer]. 4 inom litteraturvetenskapen har det gradvis trängt in i andra vetenskaper och blivit betydligt mer interdisciplinärt (HLT 2025). Detta tyder på att narrativ inte är en lättdefinierad term av två skäl: 1. enligt Svatava Machovás typologi (1995: 144) kan det uppfattas som en pseudopreskriptiv term, det vill säga en term vars begreppsliga gränser bestäms av en viss författares, skolas eller grupps uppfattning eller åsikt. Machová påpekar att en terminograf aldrig kan vara säker på den begreppsliga betydelsen hos en viss term i en facktext när hen bearbetar denna typ av term (som omfattar de flesta terminologier inom humaniora). I litteraturvetenskaplig kontext bekräftas detta av flera litteraturvetare, som betonar att narratologiska termer var begreppsligt tvetydiga redan under den strukturalistiska perioden (Dvorský 2017: 14); 2. till följd av den så kallade narrativa vändningen har den narratologiska forskningen gradvis fått en intermediell, transmedial och till och med multidisciplinär karaktär. Under de senaste två decennierna har narrativitet också studerats inom discipliner som kan klassificeras som (övervägande) icke-verbala, såsom pantomim, film eller musik. Inom dessa discipliner har fokus förskjutits från berättelsens ursprungliga konstitutiva element (karaktärer, berättare, perspektiv, tid och rum) till handlingen som narrativitetens grundläggande kännetecken (Dvorský 2017: 104). Även om vi inte här närmare diskuterar olika uppfattningar om narrativ inom dessa discipliner är det viktigt att notera att narrativ – inom statsvetenskap och politisk marknadsföring – kan smälta samman med berättelse, vilket i hög grad förskjuter det tolkande perspektivet mot författaren. Som Alžbeta Hanuliaková (2021: 31) konstaterar: ”narrativens roll är att påverka samhällets uppfattning och i slutändan dess förståelse av verkligheten genom att berätta övertygande historier”. Det verkar som om frågan om tolkningen av återgivna händelser eller berättelser och deras påverkan på mottagaren kan spela en betydande roll i journalistiska texter. ANALYTISK DEL Generally, determinologisation can be observed with loanwords (DVCS 1989: 266–267). The first reason for this is that they have a less clear meaning for the general public; the second reason is their more frequent use in newer scientific fields. According to research by Václava Holubová (2001: 156), terms that were determinologised in Czech belonged to the fields that came to the forefront of general interest after 1989, such as economics, political science, technology and natural sciences. However, this is not the case for the term naratív4, since its original discipline – literary studies – has never been widely discussed in everyday communication. On the contrary, we would rather place the term on the periphery of general vocabulary. Nevertheless, we believe that its interdisciplinarity and widely applied narratological methods, particularly in history and political science, have stimulated its more general and frequent use leading to its penetration into journalistic communication. The 4 Härefter kommer vi att använda den slovakiska motsvarigheten. 5 Den ökande användningsfrekvensen under det senaste decenniet framgår också av att författarna till the Slovník cudzích slov [Dictionary of the Loanwords, 2005] inte tog med ordet i sin ordbok, medan det finns med i den tredje volymen av the Slovník súčasného slovenského jazyka M – N [Dictionary of the Contemporary Slovak Language M–N, 2015] med beteckningen odb. ”fackmässig”. Kriteriet för att ta med en term i denna ordbok är ”i första hand att termen har spridits utanför fältets gränser, vilket bland annat framgår av dess förekomst i olika typer av texter” (Jarošová et al. 2006: 14). Enligt Patrick Hanks ger ordboksartiklar en vag och impressionistisk representation av ett ords betydelse och antyder snarare dess betydelsepotential (Hanks 2013: 88). Han menar att analys av korpusbelägg inte ger direkt evidens för betydelsen hos en given enhet, utan endast indirekta ledtrådar om dess användningsmönster. Vi avser att tillämpa Hanks teori om lexikal norm, det vill säga den prototypiska användningen av en lexikal enhet hos den stora majoriteten av språkbrukare, vilket också återspeglas i dess statistiska signifikans, och dess kreativa användning i tal, känd som exploitation (Hanks 2013: 211). När vi undersöker det analyserade begreppets kollokationer med adjektiv försöker vi identifiera belägg för kreativitet, till exempel avsiktliga avvikelser, förskjutningar eller avsteg från kollokationsnormen (Hanks 2013: 147), vilka kan uppstå av olika skäl, såsom språklig ekonomi, behovet av att benämna ett ovanligt fenomen eller en ovanlig situation, eller en kommunikativ effekt. Beskrivning av korpusdatabaser Vår analys kommer att baseras på prim-korpusen vid Slovakiska nationalkorpusen (SNK)5, version 11.0-public-all, som innehåller över 1,859 miljarder token. Detta gör det möjligt för oss att söka separat i journalistiskt respektive fackmässigt material, antingen i de specialiserade delkorpusen (prim-11.0-public-prf och prim-11.0-public-inf), eller genom att filtrera sökfrågan till relevanta texter. En betydande fördel, inte bara för vår korpuslingvistiska analys, är att publiceringsåret för varje text i den valda korpusen finns registrerat. Naratív i facktexter När man söker efter ordformer av termen naratív i den specialiserade delkorpusen prim-10.0-public-prf (217 miljoner token) måste två omständigheter beaktas: 1. möjligheten att en viss andel lemmatiseringar är felaktiga6, eftersom naratív är ett lånord av latinskt ursprung som upptagits i slovakiskan. Därför beslutade vi att först söka efter strängen naratív.* och därefter använda funktionen för negativa filter för att utesluta irrelevanta lemman ur sökresultaten, liksom stavfel. Sökresultaten visar en absolut frekvens på 2140 förekomster (9.85 ipm, ARF: 263.08)7; 5 Mer information finns på https://korpus.sk. 6 Lemmatisering är resultatet av manuell eller automatisk tilldelning av grundformen (lemmat) till ordformer i texter som ingår i korpusdatabasen. 7 Talet 9.85 inom parentes anger den relativa frekvensen för naratív och uttrycker det genomsnittliga antalet förekomster av enheten i en hypotetisk text/korpus på 1 miljon ord, vilket möjliggör jämförelse 6 2. förekomsten av termen naratívum inom didaktik, tillämpad psykologi och tillämpad lingvistik, en kvasisynonym till naratív. Vi uteslöt den dock inte från de filtrerade konkordanserna, eftersom vi genom manuell verifiering upptäckte att lemmatiseringen hade lett till en ”korsning” av paradigmen för naratív och naratívum. När vi bedömde och analyserade enskilda konkordanser beaktade vi endast sådana som hade korrekta former av lemmat naratív. Totalt förekom naratív i 241 texter inom nästan tjugo underdomäner i SNK-korpusen8. Det var vanligast inom litteraturvetenskap och kritik, följt av historia, film, pedagogik och andra områden. Vi vill påpeka att SNK:s prim-korpus också omfattar artiklar från populärvetenskapliga tidskrifter och specialtidningar. Ur vår analyssynvinkel innebär dessa en viss snedvridning. Tidsmässigt förekom naratív första gången i prim-10.0-juls-prf år 1996. I texterna i denna delkorpus varierar förekomstfrekvensen mellan 2013 och 2023 från 0,15 till 1,87 ipm. Slutligen bör det betonas att denna delkorpus inte består av kvantitativt, kvalitativt eller tidsmässigt representativa data; därför kan denna statistik inte betraktas som en korrekt återspegling av den verkliga användningen av naratív i fackspråk. Naratív i journalistiska texter När vi sökte efter ordformer av termen naratív i den journalistiska delkorpusen prim-11.0-public-inf (1,265 miljarder token) tog vi hänsyn till båda faktorerna, liksom i den föregående delkorpusen. Sökningen gav en absolut frekvens på 1519 (1,20 per miljon, ARF9: 217,01). I denna delkorpus förekommer naratív i 20 olika källor, främst i material från tidningen SME. Delkorpusen är dock snedvriden genom att tidskriften Týždeň ingår; den innehåller inte bara journalistiska texter utan också populärvetenskapliga texter. Låt oss nu fokusera på materialet från tidningen SME – där förekommer naratív 1018 gånger, oftast i opinionsartiklar. Termen förekom för första gången i denna källa år 2001 och har funnits där sedan dess; dess relativa frekvens (ipm) nådde 0,01 år 2014. IpM-värdet var 0,04 år 2018, 0,07 år 2019, 0,10 år 2020, 0,12 år 2021 och hela 0,27 år 2022. År 2023 nådde det dock endast 0,10, eftersom delkorpusen omfattar data från SME endast från årets första fem månader. son i korpusar av olika storlek (https://korpus.cz). ARF-värdet (average reduced frequency) är ”en modifierad frekvens som hindrar resultatet från att påverkas alltför mycket av en del av korpusen (t.ex. ett eller flera dokument) där enheten förekommer i hög koncentration” (https://www.sketchengine.eu/glossary/arf/). 8 Mer information om stil- och genreannotering finns i Debnár, Kmeťová (2017). 9 Vi vill påpeka att ARF-värdet i detta fall är missvisande, eftersom det snedvrids av hur SME-dokumenten behandlas i denna delkorpus. 7 Slutsats av frekvensanalysen På grundval av de statistiska uppgifterna från prim-11.0-public-prf och prim-11.0-public-inf och särskilt från dagstidningen SME kan man dra slutsatsen att frekvensen för naratív har ökat under det senaste decenniet i skriftlig kommunikation i allmänhet, och särskilt i journalistiska texter. Det första villkoret för determinologisering kan därför anses vara uppfyllt. JÄMFÖRELSE AV SAMFÖREKOMMANDE ADJEKTIV I enlighet med konceptet i the Slovník slovných spojení. Podstatné mená [Kollokationsordbok. Substantiv, 2017] försökte vi identifiera naratívs unika kollokationspotential, det vill säga antalet unika ord – i denna fas adjektiv – som det kan kombineras med, samt dess kompatibilitet, det vill säga den ordklass som det meningsfullt kan kombineras med (Ďurčo, Majchráková et al. 2017: 9). Till skillnad från detta specifika lexikografiska arbete registrerade vi dock inte bara de vanligaste och typiska adjektiven, utan hela spannet av ordets kombinationsmöjligheter – från adjektiv med vilka naratív bildar (potentiella) flerordstermer eller vanliga kollokationer till hapaxer, det vill säga ofta rena tillfälliga samförekomster. Vi var särskilt intresserade av så kallade icke-kanoniska kollokationer, det vill säga sådana som på något sätt är innehållsmässigt anomala (Hanks 2013: 219). Hanks (2013: 117) påpekar dock att avvikelsen från den kombinatoriska normen är relativt liten, omkring 10%. Samtidigt förekommer vid analys av denna typ av data en viss andel data som är svåra att klassificera. Dessa har vi samlat i den sista, lexikalt varierade gruppen som kallas miscellanea. Samförekommande adjektiv Adjektiv som kombineras med naratív söktes fram med hjälp av Collocations-funktionen i korpushanteraren NoSketch, inom ett spann på upp till nio positioner till vänster. Det breda kollokationsspannet var nödvändigt eftersom naratív förekommer i kedjor med flera bestämningar, särskilt i facktexter, till exempel dikotomisk och schematisk totalitärhistorisk berättelse eller fragmenterad, mosaikartad, sammanflätad berättelse. På grundval av sökresultaten kan man dra slutsatsen att trots olika absoluta frekvenser för naratív i de båda delkorpusar påträffades ett jämförbart antal kollokerande adjektiv i dem. I den fackspråkliga delkorpusen (PRF) identifierades sammanlagt 340 unika adjektivlemman som förekom tillsammans med termen, medan 305 unika adjektivlemman identifierades i den journalistiska delkorpusen (INF) (endast 11% fler än i PRF-materialet). Uppdelning av samförekommande adjektiv i lexikosemantiska grupper På grund av det stora antalet identifierade adjektiv och deras semantiska mångfald grupperade vi dem utifrån deras betydelse, sådan den framträder genom förekomsten tillsammans med naratív och 8 bredare sammanhang10. I flera fall var det möjligt att klassificera adjektiv i mer än en grupp, t.ex. modernizačný ”moderniserande” kunde förekomma både i gruppen innehåll och gruppen avsikt. Däremot kan dramatický ”dramatisk” återfinnas i två grupper, eftersom det förekom i INF både i sin första betydelse och i den bildliga betydelsen ”turbulent”, men räknas endast en gång. För tydlighetens skull har vi ordnat de samförekommande adjektiven alfabetiskt och understrukit dem som förekommer i båda delkorpuserna. Slutligen markerar vi possessiva adjektiv som bildats av egennamn i författargruppen med fetstil, eftersom de utgör en öppen mängd och inte ingår i det totala antalet kollokerande adjektiv. Alla hapaxer från båda delkorpuserna återges i bilagan. Tabell 1. Lexikosemantiska grupper av identifierade adjektiv från båda delkorpuserna, med statistiska uppgifter om deras storlek, antal hapaxer och omfattningen av de adjektiv som förekommer i båda Antal lemman i PRF | Antal lemman i INF | Antal hapaxer i PRF | Antal hapaxer i INF | Antal gemensamma adjektiv 1. form | 29 | 5 | 12 | 3 | 4 2. innehåll | 43 | 24 | 29 | 22 | 11 3. värdering | 49 | 64 | 24 | 36 | 17 4. författare | 17 + 13 | 14 + 17 | 10 | 8 | 4 5. etnicitet/politik/geografi | 29 | 46 | 19 | 21 | 15 6. historia/ideologi | 34 | 46 | 23 | 35 | 12 7. avsikt | 25 | 48 | 19 | 37 | 11 8. tid | 13 | 13 | 7 | 7 | 6 9. konst/genre/stil | 60 | 19 | 37 | 12 | 10 10. diverse | 41 | 27 | 28 | 17 | 12 1. adjektiv som rör naratívs form och dess organisation SPECIALISERADE TEXTER (totalt 29 adjektiv): dlhý ”lång”, jednotný ”enhetlig”, koherentný ”koherent”, komplexný ”komplex”, mediálny ”medial”, obrazovo-textový ”bild-text”, obrazový ”visuell”, obrázkovo-textový ”bild-text”, obrázkový ”bildlig”, orálny ”muntlig”, rozsiahly ”omfattande”, súvislý 10 Till exempel har vi klassificerat adjektivet kolaboračný ”samarbetsbaserad” i gruppen konst snarare än i gruppen avsikt, baserat på dess betydelse och förekomst inom området digitala spel. 9 ”sammanhängande”, textovoobrazový ”text-bild”, textovo-obrazový ”text-bild”, transmediálny ”transmedial”, ucelený ”heltäckande”, vizuálny ”visuell” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 5 adjektiv): jednotný ”enhetlig”, mediálny ”medial” 2. adjektiv som rör innehållet i naratív och dess organisering SPECIALISERADE TEXTER (totalt 43 adjektiv): fikčný ”fiktiv”, fiktívny ”fiktiv”, chronologický ”kronologisk”, jednoduchý ”enkel”, jednoznačný ”otvetydig”, kozmologický ”kosmologisk”, kontrafaktuálny ”kontrafaktisk”, lineárny ”linjär”, minimálny ”minimal”, modernizačný ”moderniserande”, mytologický ”mytologisk”, originálny ”ursprunglig”, protifaktový ”kontrafaktisk”, radikálny ”radikal”, skeptický ”skeptisk” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 24 adjektiv): absurdný ”absurd”, jednoduchý ”enkel”, umelý ”konstgjord” 3. adjektiv som rör bedömningen av naratív SPECIALISERADE TEXTER (totalt 49 adjektiv): dobrý ”god”, dôležitý ”viktig”, dominujúci ”dominerande”, dominantný ”dominant”, hlavný ”huvudsaklig”, klasický ”klassisk”, neprirodzený ”onaturlig”, oficiálny ”officiell”, podivný ”konstig”, populárny ”populär”, pozitívny ”positiv”, prepracovaný ”utförlig”, prirodzený ”naturlig”, primárny ”primär”, problematický ”problematisk”, prototypový ”prototypisk”, silný ”stark”, škodlivý ”skadlig”, tradičný ”traditionell”, vedúci ”ledande”, veľký ”stor”, vládnuci ”härskande”, významný ”betydande”, zaužívaný ”vedertagen” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 64 adjektiv): dobrý ”god”, dominantný ”dominant”, dramatický ”dramatisk”, hlavný ”huvudsaklig”, hlúpy ”dum”, klasický ”klassisk”, lživý ”bedräglig”, mainstreamový ”mainstream”, nenávistný ”hatisk”, nepravdivý ”osann”, nesprávny ”felaktig”, obľúbený ”populär”, oficiálny ”officiell”, populárny ”populär”, pozitívny ”positiv”, príťažlivý ”attraktiv”, prevažujúci ”dominerande”, príznakový ”symptomatisk”, problematický ”problematisk”, rozšírený ”utbredd”, silný ”stark”, škodlivý ”skadlig”, toxický ”giftig”, tradičný ”traditionell”, typický ”typisk”, ústredný ”central”, úspešný ”framgångsrik”, väčšinový ”majoritets-”, veľký ”stor” 4. adjektiv som hänför sig till författaren/författarna av naratív Denna grupp omfattar adjektiv som bildats av egennamn samt possessiva adjektiv som bildats av egennamn. 10 SPECIALISERADE TEXTER (totalt 13 adjektiv + 17 possessiva adjektiv): autorský ”författarens”, Darwinov ”Darwins”, Hrušovského ”Hrušovskýs”, individuálny ”individuell”, jánošíkovský ”Jánošík-lik”, osobný ”personlig”, personálny ”personal-”, spoločný ”gemensam”, Vámošov ”Vámošs”, vlastný ”egen” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 17 adjektiv + 14 possessiva adjektiv): Ficov ”Ficos”, ľudský ”mänsklig”, Matovičov ”Matovičs”, Orbánov ”Orbáns”, proputinovský ”pro-Putin-lik”, Putinov ”Putins”, sorosovský ”Soros-lik”, Trumpov ”Trumps”, vlastný ”egen” 5. adjektiv som hänför sig till etnicitet, nationalitet eller geografisk enhet Betydelsen hos adjektiv i denna grupp kan ibland vara tvetydig; de kan syfta på etnicitet, politik eller geografisk plats. I PRF kan den etniska betydelsen identifieras hos åtta adjektiv, medan den politiska betydelsen finns hos fyra adjektiv. I INF är den etniska betydelsen däremot tydlig endast hos ett adjektiv, medan den politiska betydelsen förekommer hos elva adjektiv. SPECIALISERADE TEXTER (totalt 29 adjektiv) český ”tjeckisk”, čínsky ”kinesisk”, maďarský ”ungersk”, národný ”nationell”, ruský ”rysk”, slovenský ”slovakisk”, uhorský ”ungersk”, prokremeľský ”prokremlsk”, protiruský ”antirysk”, nacionalistický ”nationalistisk” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 46 adjektiv) balkanistický ”balkanistisk”, československý ”tjeckoslovakisk”, český ”tjeckisk”, čínsky ”kinesisk”, európsky ”europeisk”, imperiálny ”imperialistisk”, kampaňový ”kampanj-”, kremeľský ”kremlsk”, moskovský ”moskovsk”, nacionalistický ”nationalistisk”, národný ”nationell”, palestínsky ”palestinsk”, politický ”politisk”, poľský ”polsk”, prešpurácky ”pressburgsk”, pročínsky ”prokinesisk”, prokremeľský ”prokremlsk”, proruský ”prorysk”, protieurópsky ”ant europeisk”, protiukrajinský ”antiukrainsk”, protizápadný ”anti-västlig”, ruský ”rysk”, slovenský ”slovakisk”, vládny ”regerings-”, volebný ”val-” 6. adjektiv som hänför sig till den historiska perioden eller händelsen eller till religiösa, politiska och ideologiska övertygelser Tvetydigheten förekommer också i vissa belägg för adjektiv i denna grupp; i vissa fall är det nästan omöjligt att avgöra om de betecknar en historisk period eller en ideologi (t. ex. stalinistický ”stalinistisk”). SPECIALISERADE TEXTER (totalt 34 adjektiv) budovateľský ”byggande”, civilizačný ”civiliserande”, dejinný ”historisk”, feministický ”feministisk”, historický ”historisk”, ľudácky ”HSL-liknande”, marxistický ”marxistisk”, náboženský ”religiös”, národnoobrodenecký ”nationellt väckelsepräglad”, národno-historický ”nationellt historisk”, totalitno-historický ”totalitärt historisk” 11 JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 46 adjektiv) antifašistický ”antifascistisk”, antisystémový ”systemkritisk”, euroskeptický ”euroskeptisk”, globálny ”global”, ideologický ”ideologisk”, historický ”historisk”, komunistický ”kommunistisk”, kresťanský ”kristen”, náboženský ”religiös”, povojnový ”efterkrigstida”, protimigračný ”immigrationsfientlig”, rasistický ”rasistisk” 7. adjektiv som hänför sig till naratívs intention Adjektiv i denna grupp betecknar berättelsens funktion eller syfte. Samtidigt utgör de ett tänkt kontinuum med adjektiven i innehållsgruppen; några av dem skulle kunna klassificeras i båda, t. ex. morálne ”moraliskt”. SPECIALISERADE TEXTER (totalt 25 adjektiviska kollokationer) alternatívny ”alternativ”, antielitistický ”antielitistisk”, dezinformačný ”desinformation”, konkurenčný ”konkurrerande”, konšpiračný ”konspiratorisk”, všeobecný ”allmän” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 48 adjektiv) alternatívny ”alternativ”, dezinformačný ”desinformation”, falošný ”falsk”, fejkový ”fejk”, klamlivý ”bedräglig”, konšpiračný ”konspiratorisk”, ľudskoprávny ”mänskliga rättigheter”, manipulatívny ”manipulativ”, mierový ”fredlig”, populistický ”populistisk”, prevažujúci ”dominerande”, propagandistický ”propagandistisk”, protikorupčný ”antikorruptions-”, útočný ”offensiv”, verejný ”offentlig”, vojenský ”militär”, víťazný ”segerrik”, všeobecný ”allmän”, zjednodušujúci ”förenklande”, zavádzajúci ”vilseledande” 8. adjektiv som rör tid eller tidsfenomen SPECIALISERADE TEXTER (totalt 13 adjektiv) častý ”frekvent”, nový ”ny”, moderný ”modern”, pôvodný ”ursprunglig”, starý ”gammal”, súčasný ”samtida” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 13 adjektiv) častý ”frekvent”, doterajší ”hittillsvarande”, každodenný ”vardaglig”, nový ”ny”, pôvodný ”ursprunglig”, súčasný ”samtida” 9. adjektiv som rör konst och humaniora, konstnärliga former, medier och antropologiska egenskaper SPECIALISERADE TEXTER (totalt 60 adjektiv) antimimetický ”antimimetisk”, biografický ”biografisk”, dokumentaristický ”dokumentär”, filmový ”film”, folklórny ”folkloristisk”, hollywoodsky ”Hollywood-”, hraný ”dramatiserad”, hrdinský ”heroisk”, intelektuálny ”intellektuell”, intertextový ”intertextuell”, komiksový ”serie-”, kultúrny ”kulturell”, literárny ”litterär”, ľudový ”folklig”, mimetický ”mimetisk”, mýtický ”mytisk”, odborný ”specialiserad”, príbehový ”berättande”, realistický 12 ”realistisk”, romantický ”romantisk”, rozprávkový ”sagolik”, umelecký ”konstnärlig”, vedecký ”vetenskaplig”, vývinový ”utvecklingsmässig” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 19 adjektiv) biblický ”biblisk”, dramatický ”dramatisk”, filmový ”film”, kultúrny ”kulturell”, literárny ”litterär”, popkultúrny ”popkulturell”, romantický ”romantisk” 10. adjektiv med diverse semantiska särdrag SPECIALISERADE TEXTER (totalt 41 adjektiv) celkový ”övergripande”, ďalší ”ytterligare”, debutový ”debut-”, jednotlivý ”enskild”, kompletný ”fullständig”, konkrétny ”specifik”, podobný ”liknande”, predchádzajúci ”föregående”, rôzny ”olika”, samotný ”ensam”, skúmaný ”analyserad”, sukcesívny ”successiv”, transformovaný ”transformerad”, určitý ”viss” JOURNALISTISKA TEXTER (totalt 27 adjektiv) celý ”hel”, ďalší ”ytterligare”, jednotlivý ”enskild”, konkrétny ”specifik”, ostatný ”övrig”, podobný ”liknande”, rovnaký ”samma”, rôzny ”olika”, známy ”känd” Sammanfattning av samförekommande adjektiv I dessa avslutande kommentarer fokuserar vi på de kvantitativa och semantiska aspekterna av de analyserade adjektiven. Som väntat, med tanke på årtionden av forskning om narrativet inom litteraturvetenskapen, är antalet adjektiv i de två första grupperna liksom i den nionde gruppen högre i PRF än i INF. Situationen är den omvända i de fyra andra grupperna – den tredje, femte, sjätte och sjunde – och det är värt att nämna att två av dessa grupper, utvärderingsgruppen och intentionsgruppen, omfattar nästan dubbelt så många adjektiv i INF som i PRF. Sammantaget har de två adjektivmängderna ungefär en tredjedel av sina element gemensamma. Vår analys visade många synonympar inom de tio lexikosemantiska grupperna. Vi kan anta att förekomsten av dessa synonympar är ett visst tecken på stabiliteten hos dessa kollokationer. Det bör dock noteras att det finns fler synonympar i INF (14) än i PRF (11). På samma sätt identifierade vi fler antonympar i INF (5) än i PRF (1). Vi menar att det mest betydelsefulla resultatet är andelen adjektiv med negativ polaritet i fyra grupper – utvärdering, författare, etnicitet och historia. De identifierade adjektiven i båda delkorpuserna är jämförbara när det gäller positiv polaritet uttryckt med ett positivt prefix, men situationen skiljer sig avsevärt när det gäller andelen adjektiv med ett negativt prefix (ne-, proti-, anti-) – det finns 5 i PRF och 22 i INF, vilket motsvarar 7,2% av det totala antalet identifierade adjektiv i denna delkorpus. Det bör noteras att utvärderingsgruppen även omfattar adjektiv med negativ konnotation – PRF 13 1011 mot INF 2312. På samma sätt omfattar intentionsgruppen adjektiv som kan betraktas som negativt laddade – PRF 213 mot INF 1014. De två delkorpuserna har ytterligare fyra adjektiv gemensamma som i vissa fall har en negativ laddning: manipulatívny ”manipulativ”, dezinformačný ”desinformerande”, konšpiračný ”konspiratorisk” och alternatívny ”alternativ”. Hapax legomena i båda delkorpuserna utgörs av icke-kanoniska adjektiv. Först nämner vi fyra tillfälliga ord från INF som betecknar innehållet i naratív: nespokojnostný ”full av missnöje”; intentionen med naratív: vítačský ”som stöder migranters ankomst till EU år 2015”, predavačský ”som bidrar till att sälja in EU-konceptet genom att betona dess fördelar” och slutligen popieračský ”som främjar förnekandet av ansvaret”. Förutom det sista ordet markerades författarens nybildningar med citationstecken. Vi identifierade också några exempel på ironi: ett i PRF:s utvärderingsgrupp – normálny ”normal”, och två i INF:s intentionsgrupp: takzvaný ”så kallad” och det redan nämnda tillfälliga ordet vítačský. När det gäller adjektivens bildliga användning identifierade vi endast adjektivet výbušný ”explosiv” i PRF, men denna bildliga betydelse finns redan i slovakiska ordböcker. På samma sätt påträffade vi etablerade bildliga betydelser hos två adjektiv i INF, klassificerade i innehållsgruppen: ostrý ”skarp”, men använt i betydelsen ”betydande, kritisk”, och prísny ”sträng”, men här använt i sin bildliga betydelse ”som inte medger några undantag, konsekvent”. Adjektivet vzdorovitý ”trotsig”, som klassificerats i INF:s intentionsgrupp, representerar däremot sannolikt en metonymisk betydelseöverföring från ”rebellisk person eller attityd” till dessas uttryck eller tolkning, och beläggs inte i slovakiska ordböcker. INF:s utvärderingsgrupp omfattar också adjektiven chyťľavý ”medryckande” och módny ”modenyckig”, som om naratív vore någon sorts populär sång. Slutligen omfattar INF:s utvärderingsgrupp adjektiv som a priori inte används i facktexter, eftersom de kan betraktas som både vardagliga och nedsättande eller till och med stötande: bláznivý ”dåraktig”, hlúpy ”dum”, falošný ”falsk”, jedovato-ľživý ”giftigt bedräglig”, nenávistný ”hatisk”, poklesnutý ”fördärvad”, toxický ”giftig”, vyšinutý ”helt galen” eller zúfalý ”jäkla”. 11 Podivný ”konstig”, problematický ”problematisk”, škodlivý ”skadlig”, čudesný ”märklig”, fádny ”fadd”, kontroverzný ”kontroversiell”, negatívny ”negativ”, pochybný ”tvivelaktig”, pokrytecký ”hycklande”, výbušný ”explosiv”. 12 Hlúpy ”dum”, lživý ”bedräglig”, nenávistný ”hatisk”, problematický ”problematisk”, škodlivý ”skadlig”, toxický ”giftig”, agresívny ”aggressiv”, bláznivý ”dåraktig”, iracionálny ”irrationell”, jedovato-ľživý ”giftigt bedräglig”, mylný ”felaktig”, negatívny ”negativ”, nudný ”tråkig”, plytký ”ytlig”, poklesnutý ”fördärvad”, povrchný ”ytlig”, scestný ”vilseledd”, škaredý ”otäck”, trollský ”troll-”, tvrdý ”hård”, vyšinutý ”helt galen”, zákerný ”ondsint”, zúfalý ”jäkla”. 13 Subverzívny ”subversiv”, zavádzajúci ”vilseledande”. 14 Falošný ”falsk”, fejkový ”fejk”, klamlivý ”bedräglig”, populistický ”populistisk”, útočný ”angripande”, zjednodušujúci ”förenklande”, dehumanizačný ”avhumaniserande”, podvratný ”omstörtande”, popieračský ”som främjar förnekandet av ansvaret”, simplifikujúci ”förenklande”. 14 Tabell 2. Adjektiv som kollokerar med naratív i facktexter och journalistiska texter i korpusmaterialet från prim-11.0; gemensamma adjektiv är markerade med fetstil Statistiskt signifikanta adjektiv i facktexter Statistiskt signifikanta adjektiv i journalistiska texter logDice MI dezinformačný 7.213 11.916 prokremeľský 8.710 14.799 obrazový 7.090 9.132 proruský 7.725 12.732 konšpiračný 7.005 10.712 dezinformačný 7.407 13.051 textovoobrazový 6.930 16.462 kremeľský 7.098 12.561 fikčný 6.794 9.763 protizápadný 6.657 13.508 prokremeľský 6.725 14.631 manipulatívny 6.104 12.238 národnoobrodenecký 6.669 12.606 antisystémový 5.946 12.422 orálny 6.569 9.599 imperiálny 5.522 11.287 protifaktový 6.513 15.632 konšpiračný 5.397 9.929 biografický 5.839 8.572 nacionalistický 4.934 9.169 dokumentaristický 5.818 11.124 populistický 4.517 9.466 neprirodzený 5.333 8.515 protikoru pčný 4.497 9.505 romantický 5.247 7.248 propagandistický 4.226 10.634 mýtický 5.206 7.788 falošný 4.159 8,896 dominantný 5.185 7.086 čínsky 3.542 8.420 nacionalistický 5.113 7.947 nepravdivý 3.508 8.380 originálny 5.097 7.027 ústredný 2.707 7.419 marxistický 4.910 7.262 civilizačný 4.738 7.196 súvislý 4.697 7.123 dominantný 2.650 7.427 Tabell 2 sammanfattar de adjektiv som kollokerar med naratív i båda delkorpusen och som är statistiskt signifikanta enligt de två kollokationsmåtten logDice och MI (Rýchly 2008)15. De är ordnade efter logDice-värdet, eftersom detta mått inte är känsligt för korpusstorlek och därmed möjliggör jämförelser mellan korpusar. Det bör betonas att vi vid beräkningen av båda måtten endast inkluderade adjektiv som förekom fyra gånger eller fler i delkorpusen, för att minimera MI:s nackdel 15 MI-måttet har visat sig användbart för att identifiera lågfrekventa kollokationer med en högre grad av semantisk och syntaktisk enhetlighet (dvs. exklusiv kombinerbarhet), särskilt egennamn och termer som inte är jämnt fördelade i korpusar. Även kollokationsmåttet logDice fokuserar på exklusiva kollokationer, men påverkas inte av snedvridning när en kollokation eller dess beståndsdelar förekommer sällan (Rychlý 2008). MI-värden nära 0 indikerar slumpmässig kollokation, medan ett värde på 7 eller högre anses vara en relevant tröskel för verkliga kollokationer i en korpus med 100 miljoner ord (https://korpus.cz). Det teoretiska maximumet för logDice är 14, och statistiskt signifikanta kollokationer ligger mellan 0 och 14; negativa värden innebär att en kollokation saknar statistisk signifikans. Vi valde att använda båda måtten för att få en mer heltäckande bild. Enligt Gablasová et al. (2017) är korrelationen mellan dessa två mått 0,79. 15 värde, som tenderar att överskatta lågfrekventa par som kan vara rena slumpmässiga samförekomster. Två av de fem gemensamma adjektiven har jämförbara logDice-värden (nacionalistický ”nationalistisk” och dezinformačný ”desinformation”), medan de återstående tre – konšpiračný ”konspiratorisk”, prokremel’ský ”prokremlsk” och dominantný ”dominerande” – skiljer sig med omkring två poäng. Vid jämförelse av två logDice-värden innebär en skillnad på två poäng att kollokationen med det högre värdet förekommer ungefär fyra gånger oftare och samtidigt är statistiskt starkare (Rychlý 2008), t.ex. är adjektivet prokremel’ský statistiskt starkare och förekommer fyra gånger oftare tillsammans med narratív i INF än i PRF. Adjektiven i tabellen från PRF hör till sju av de tio etablerade lexikosemantiska grupperna, medan adjektiven från INF endast representerar fyra av dessa grupper, särskilt intentionsgruppen (åtta av dem) och etnicitetsgruppen (sex av dem). Även polaritetsdraget förekommer i tabell 2: i PRF-delen finns ett adjektiv med positivt prefix och fyra adjektiv med negativ polaritet (två med negativt prefix och två med negativ konnotation). Däremot finns det i INF-delen två adjektiv med positivt prefix och elva adjektiv med negativ polaritet, vilket utgör mer än hälften av adjektiven från INF i tabellen (fyra adjektiv med negativt prefix och sju med negativ konnotation). SLUTSATS Överlappningen mellan adjektiven i de två delkorpusen omfattar totalt 102 lemman (30% sett ur det specialiserade delkorpusets perspektiv och 33,4% sett ur det journalistiska delkorpusets perspektiv). De återstående 66,6% av de identifierade adjektiven i journalistiska texter kan enligt vår uppfattning betraktas som en utvidgning av den semantiska kompatibiliteten hos narratív, vilket besvarar vår andra forskningsfråga. Det är också värt att nämna att det är utvärderings- och intentionsgrupperna som har den lägsta andelen adjektiv och samtidigt skiljer sig mest åt vad gäller polaritet och valör. Vår semantiska analys identifierade endast ett fåtal icke-kanoniska adjektiv; dessa adjektiv visade sig vara tillfälliga nybildningar. Analysen bidrog däremot till att lyfta fram två semantiska drag hos adjektiv i INF som är underrepresenterade i PRF – uttryckt polaritet samt vardaglig och nedsättande valör, vilket Buzássyová uppfattar som ett av symtomen på terminologisk avterminologisering (1983: 135). Som tidigare nämnts beskrivs begreppsinnehållet och konturerna hos termen narratív ofta som vaga av litteraturvetarna själva. I specifika kontexter är det ofta problematiskt att fastställa en exakt motsvarighet. I vissa fall anger dock textens författare dess synonym inom parentes (t.ex. ”individuella tolkningar av det förflutna”). I vissa journalistiska texter kan termen ersättas utan att utsagans betydelse förändras – till exempel med ordet príbeh ”berättelse” eller presvedčenie, predstava ”övertygelse, föreställning”. Man kan hävda att termen i sådana sammanhang förlorar sin koppling till sin ursprungliga, specifika betydelse och blir en del av en specifik synonymserie. 16 Sammanfattningsvis visade såväl kvantitativa som kvalitativa analyser att den slovakiska termen naratív är deterrminologiserad i vid bemärkelse, eftersom den ofta förekommer i medierna och i lekmannaspråket, där den används med varierande förståelse jämfört med hos experter. Detta argument måste dock stödjas av en analys av två andra viktiga samförekommande ordklasser: substantiv och verb. REFERENCES Buzássyová Klára 1983: Dynamika v odbornej terminológii [Dynamics in the Specialised Terminology]. – Jazykovedný časopis 34, 132–144. Available at: https://www.juls.savba.sk/ediela/jc/1983/2/JC_1983_2_LQ.pdf. Debnár Marek, Kmeťová Beáta 2017: Bibliografická a štýlovo-žánrová anotácia dokumentov a textov v Slovenskom národnom korpuse [Bibliographic and Style-Genre Annotation of Documents and Texts in the Slovak National Corpus]. – Slovenský národný korpus. Texty, anotácie, vyhľadávania, Bratislava: Mikula, 33–159. Ďurčo Peter, Majchráková Daniela et al. 2017: Slovník slovných spojení. Podstatné mená [Dictionary of Collocations. Nouns], Bratislava: VEDA. Dvorský Juraj 2017: Od naratívnej gramatiky k interdisciplinarite naratívu [From Narrative Grammar to Narrative Interdisciplinarity], Ružomberok: Verbum. Gablasová Dana, Brezina Vaclav, McEnery Tony 2017: Collocations in Corpus-Based Language Learning Research: Identifying, Comparing, and Interpreting the Evidence. – Currents in Language Learning Series: Experimental, Computational, and Corpus-Based Approaches to Language Learning: Evidence and Interpretation 67, 155–179. DOI: https://doi.org/10.1111/lang.12225. Galisson Robert 1978: Recherches de lexicologie descriptive, la banalisation lexicale: le vocabulaire du football dans la presse sportive, contribution aux recherches sur les langues techniques [Recherches de Lexicologie Descriptive, la Banalisation Lexicale: le Vocabulaire du Football dans la Presse Sportive, Contribution aux Recherches sur les Langues Techniques], Paris: F. Nathan. Génette Gérard 1976: Boundaries of Narrative. – New Literary History 8.1, 1–13. Glossary. Sketch Engine. Available at: https://www.sketchengine.eu/guide/glossary/. Hanks Patrick 2013: Lexical Analysis: Norms and Exploitations, London/Cambridge: The MIT Press. DOI: https://doi.org/10.7551/mitpress/9780262018579.001.0001. Hanuliaková Alžbeta 2021: Stratégie politickej reklamy [Strategies of the Political Advertising], Trnava: Univerzita sv. Cyrila a Metoda v Trnave. Hyperlexikon literárnovedných pojmov [Hyperlexicon of Literary Terms], ed. R. Mikuláš, Bratislava: Ústav svetovej literatúry SAV, v. v. i. Available at: https://hyperlexikon.sav.sk/ Holubová Václava 2001: K pojetí determinalogizace [On the Concept of Determinalogisation]. – Termina 2000, ed. M. Žemlička, Praha and Liberec: Galén a Technická univerzita v Liberci, 157–160. 17 Honová Zuzana 2020: Le terme dans sa variabilité [The Term in its Variability], Ostrava: Ostravská universita. Horecký Ján 1956: Základy slovenskej terminológie [The Fundamentals of Slovak Terminology], Bratislava: Vydavateľstvo SAV. Available at: https://www.juls.savba.sk/ediela/zaklady_slovenskej_terminologie/zaklady_slovenskej_terminologie.pdf. Horecký Ján, Buzássyová Klára, Bosák Ján et al. 1989: Dynamika slovnej zásoby súčasnej slovenčiny [Dynamics of the Vocabulary of the Contemporary Slovak], Bratislava: Veda. Humbert-Droz Julie 2021: Définir la déterminologisation: approche outillée en corpus comparable dans le domaine de la physique des particules [Defining Determinologisation: a Tooled Approach in Comparable Corpus in the Field of Particle Physics]: PhD Dissertation, University of Toulouse – Jean Jaurès & University of Geneva. Humbert-Droz Julie, Picton Aurélie, Condamines Anne 2019: How to Build a Corpus for a Tool-Based Approach to Determinologisation in the Field of Particle Physics. – Research in Corpus Linguistics 7, 1–17. DOI: https://doi.org/10.32714/ricl.07.01. Jarošová Alexandra, Buzássyová Klára, Bosák Ján 2006: Východiská a zásady spracovania slovníka [Starting Points and Principles of Dictionary Processing]. – Slovník súčasného slovenského jazyka A–G, Bratislava: Veda, 13–47. Machová Svatava 1995: Terminografie [Terminography]. – Manuál lexikografie, ed. F. Čermák, R. Blatná, Praha: H&H, 13–47. Masár Ivan 1991: Príručka slovenskej terminológie [Handbook of Slovak Terminology], Bratislava: Veda. Meyer Ingrid, Mackintosh Kristen 2000: When Terms Move Into Our Everyday Lives: An Overview of De-terminologization. – Terminology 6, 111–138. Mikelionienė Jurgita, Berkmanienė Aušra 2018: Determinologisation of Lithuanian and English Technical Terms: The Case of Apparatus. – Readings in Numanities. Numanities – Arts and Humanities in Progress, eds. O. Andreica, A. Olteanu, 235–246. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-66914-4_15. Nová Jana 2018: Terms Embraced by the General Public: How to Cope with Determinologization in the Dictionary? – Proceedings of the XVIII EURALEX International Congress: Lexicography in Global Contexts, Ljubljana, Slovenia, 387–398. Poštolková Běla 1977: K vlivu odborné terminologie na národní jazyk [On the Influence of Terminology on the National Language]. – Slovo a slovesnost 38, 112–120. Available at: http://sas.ujc.cas.cz/archiv.php?art=2439. Poštolková Běla 1980: K specifičnosti významu termínů [On the Specificity of the Meaning of terms]. – Slovo a slovesnost 41, 54–57. Available at: http://sas.ujc.cas.cz/archiv.php?art=2652. Poštolková Běla 1984: Odborná a běžná slovní zásoba současné češtiny [Specialised and Common Vocabulary of Contemporary Czech], Praha: Academia. 18 Přehled základních pojmů korpusové lingvistiky [Overview of Basic Concepts of Corpus Linguistics]. Available at: https://wiki.korpus.cz/doku.php/pojmy:prehled_pojmu. Ryan Marie-Laure 2003: On Defining Narrative Media. – Image and Narrative 6. Available at: https://www.imageandnarrative.be/inarchive/mediumtheory/marielaureryan.htm. Ryan Marie-Laure 2014: Narration in Various Media. – The Living Handbook of Narratology. Available at: https://www-archiv.fdm.uni-hamburg.de/lhn/node/53.html. Rychlý Pavel 2008: A Lexicographer-Friendly Association Score. – Proceedings of Recent Advances in Slavonic Natural Language Processing (RASLAN 2008), eds. P. Sojka, A. Horák, Brno: Masaryk University, 6–9. Available at: https://www.sketchengine.eu/wp-content/uploads/2015/03/Lexicographer-Friendly_2008.pdf. Slovenský národný korpus [Slovak National Corpus] – prim-11.0-public-prf. Bratislava: Jazykovedný ústav Ľ. Štúra SAV 2025. Available at: https://korpus.sk. Slovenský národný korpus [Slovak National Corpus] – prim-11.0-public-inf. Bratislava: Jazykovedný ústav Ľ. Štúra SAV 2025. Available at: https://korpus.sk. Slovníkový portál Jazykovedného ústavu Ľ. Štúra SAV [Lexicographic Portal of the Ľ. Štúr Institute of Linguistics], Slovak Academy of Sciences. Available at: https://slovnik.juls.savba.sk/. The Living Handbook of Narratology 2014, eds. P. Hühn, J. Christoph Meister, J. Pier, W. Schmidt. Available at: https://www-archiv.fdm.uni-hamburg.de/lhn/index.html. Appendix Lexico-semantic groups of hapax adjectives 1. adjectives relating to the form of naratív and its organisation SPECIALISED TEXTS (12 adjective hapaxes in total) digitálny “digital”, dichotomický “dichotomic”, fragmentarizovaný “fragmented”, implicitný “implicit”, prepletený “intertwined”, mozaikovitý “mosaic”, písomný “written”, rytmický “rhythmic”, schematický “schematic”, ústny “oral”, virtuálny “virtual”, vizuálno-verbálny “virtual-verbal” JOURNALISTIC TEXTS (3 adjective hapaxes in total) implicitný “implicit”, schematický “schematic”, úsporný “efficient” 2. adjectives relating to the content of naratív and its organisation SPECIALISED TEXTS (adjective hapaxes in total) antagonistický “antagonistic”, cyklický “cyclical”, eschatologický “eschatological”, exponovaný “exposed”, faktuálny “factual”, faustovský “Faustian”, femslashový “femslash”, homogénny “homogeneous”, ironický “ironic”, komický “comic”, konzistentný “consistent”, kozmologicko-kozmogonický “cosmological-cosmogonic”, kritický “critical” 19 magický “magic”, minimal istický “minimalist”, nefiction “non-fiction”, objektívny “objective”, protichodný “contradictory”, protirečivý “inconsistent”, rozvinutý “advanced”, samostatný “autonomous”, sebareflexívny “introspective”, spomienkový “commemorative”, symbolický “symbolic”, široký “wide”, špecifický “specific”, tragický “tragic”, umelý “artificial”, životný “life” JOURNALISTIC TEXTS (22 adjective hapaxes in total) analytický “analytic”, antagonistický “antagonist”, antideveloperský “anti-property developer”, autonómny “autonomous”, fiktívny “fictitious”, homogénny “homogenous”, jasný “clear”, jednostranný “one-sided”, katastrofický “catastrophic”, komický “comic”, modernizačný “modernising”, mytologický “mythologic”, nelogický “illogical”, nespokojnostný “full of dissatisfaction”, objavný “original”, ostrý “significant, critical”, prísny “consistent”, protichodný “contradictory”, sporný “debatable”, široký “wide”, špecifický “specific”, tragický “tragic” 3. adjectives relating to the evaluation of naratív SPECIALISED TEXTS (24 adjective hapaxes in total) čudesný “strange”, fádny “bland”, charakteristický “characteristic”, kánonický “canonical”, kodifikovaný “codified”, kontroverzný “controversial”, konvenčný “conventional”, kvalitný “quality”, negatívny “negative”, nevýrazný “dull”, normálny “normal”, pochybný “dubious”, pokrytecký “hypocritical”, prijateľný “acceptable”, prostý “plain”, pútavý “engaging”, rezonujúci “resonant”, ukážkový “exemplary”, učebnicový “textbook”, ústredný “central”, väčšinový “majority”, výbušný “explosive”, vydarený “delightful”, zmysluplný “meaningful” JOURNALISTIC TEXTS (36 adjective hapaxes in total) agresívny “aggressive”, bežný “common”, bláznivý “foolish”, hlboký “intense”, chytil’avý “catchy”, iracionálny “irrational”, jedovato-lživý “poisonously deceitful”, kľúčový “key”, mocný “mighty”, módny “fashionable”, mylný “erroneous”, nebezpečný “dangerous”, negatívny “negative”, nekompatibilný “incompatible”, nepekný “ugly”, nevhodný “unsuitable”, nevkusný “vulgar”, nezmyselný “pointless”, nudný “boring”, plytký “flat”, poklesnutý “damaged”, povrchný “superficial”, prirodzený “natural”, referenčný “referential”, scestný “misguided”, správny “correct”, stereotypný “stereotypical”, škaredý “nasty”, štandardný “standard”, trollský “troll”, tvrdý “hard”, vhodný “suitable”, vyšinutý “batshit”, zákerný “wicked”, zaujímavý “interesting”, zúfalý “bloody” 4. adjectives relating to the author(s) of naratív SPECIALISED TEXTS (6 adjective + 7 possessive adjectives hapaxes in total) Andrejevov “Andrejev’s”, Dziakov “Dziak’s”, Grochov “Groch’s”, Hurbanov “Hurban’s”, Jarošov “Jaroš’s”, kolektívny “collective”, ľudský “human”, masarykovský 20 “Masaryk-like”, mužský “masculine”, neosobný “impersonal”, Otčenášov “Otčenáš’s”, Robbe-Grilletov “Robbe-Grillet’s”, ženský “female” JOURNALISTIC TEXTS (8 adjective + 12 possessive adjectives hapaxes in total) Aničkin “Anička’s”, antisorosovský “anti-Soros-like”, Babišov “Babiš’s”, Hegerov “Heger’s”, Hobbesov “Hobbes’s”, Kiskov “Kiska’s”, Kotlebov “Kotleba’s”, kolektívny “collective”, Miklošov “Mikloš’s”, Pelleho “Pelle’s”, plickovsko-martinčekovský “Plicka-Martinček-like”, protikiskovský “anti-Kiska-like”, putinovský “Putin-like”, Salviniho “Salvini’s”, spoločný “common”, Stalinov “Stalin’s”, Sulíkov “Sulík’s”, trumpistický “Trump-like”, Zaľudného “Zaľudný’s” 5. adjectives relating to the ethnicity, nationality or geographical entity SPECIALISED TEXTS (19 adjective hapaxes in total) antiizraelský “anti-Israeli”, balkánsky “Balkan”, etnický “ethnic”, etnocentristický “ethnocentric”, francúzsky “French”, geopolitický “geopolitical”, grécko-centrický “Greek-centric”, lokálny “local”, multietnický “multiethnic”, náciálny “national”, patriotický “patriotic”, politický “political”, židovský “Jewish”, proukraininský “pro-Ukrainian”, proruský “pro-Russian”, protizápadný “anti-Western”, pseudo-balkanistický “pseudo-Balkanist”, osmanský “Ottoman”, slovensko-nemecký “Slovak-German” JOURNALISTIC TEXTS (21 adjective hapaxes in total) balkánsky “Balkan”, geopolitický “geopolitical”, juhoslovanský “Yougoslav”, lokálny “local”, národno-štátny “national state”, patriotický “patriotic”, proafrický “pro-African”, proeurópsky “pro-European”, promoskovský “pro-Muscovite”, protibruselský “anti-Brussels”, protikremeľský “anti-Kremlin”, protiromský “anti-Roma”, sovietsko-ruský “Soviet-Russian”, stredoeurópsky “Central European”, štátotvorný “state-forming”, teheránsky “Tehrani”, ukrajinský “Ukrainian”, ultrapopulisticko-protizápadný “ultrapopulist-anti-Western”, visegrádsky “Visegrád”, vlastenecký “patriotic”, západný “western” 6. adjectives relating to the historical period or event or to religious, political and ideological beliefs SPECIALISED TEXTS (23 adjective hapaxes in total) buddhistický “Buddhist”, buržoázno-nacionalistický “bourgeois-nationalistic”, dejepisný “historiographic”, dejinotvorný “history forming”, historicko-reflexívny “historical reflexive”, ideologický “ideological”, katolícky “Catholic”, komunistický “Communist”, kresťanský “Christian”, ľavicový “leftist”, ľudácko-autonomistický “HSĽS-like-autonomist”, marxisticko-leninský “Marxist-Leninist”, medzivojnový “inter-war”, neoliberálny “neoliberal”, normalizačný “normalising”, osvietenský “enlightened”, pro­stalinský “pro-Stalin”, socialistický “socialist”, stalinistický “Stalinist”, stredoveký 21 “medieval”, svetodejinný “world-shaking”, trianonský “Trianon”, veľkomoravský “Great Moravian” JOURNALISTIC TEXTS (35 adjective hapaxes in total) antiliberálny “antiliberal”, antiúniový “anti-EU”, cirkevnohistorický “church-history”, cirkevný “Church”, covidový “covid”, dejinný “historical”, džihádistický “jihadist”, fašistický “Fascist”, globalizačný “globalising”, hegemonický “hegemonic”, konzervatívny “conservative”, kresťansko-konzervtívny “Christian-conservative”, kultúrno-politický “cultural-political”, ľudácky “HSĽS-like”, ľavicový “leftist”, nacistický “Nazi”, národovecký “patriotic”, neliberálny “illiberal”, neoliberálny “neoliberal”, osvietenský “enlightened”, pokrokársky “progressive”, pomančesterský “post-Manchester”, ponovembrový “post-November”, povstalecký “rebel”, protiepidemický “antiepidemic”, provládny “pro-governmental”, protisystémový “antisystemic”, protiutečenecký “anti-immigration”, republikánsky “Republican”, režimový “regime”, sekulárno-konzumný “secular consumer”, sexistický “sexist”, socialisticko-oslavný “socialist celebratory”, stalinistický “Stalinist”, stranícky “party”, stredoveký “medieval” 7. adjectives relating to the intention of the naratív SPECIALISED TEXTS (19 adjective hapaxes in total) funkčný “functional”, konkurujúci “competing”, manipulatívny “manipulative”, morálny “moral”, mytologizačný “mythologizing”, obetný “sacrificial”, oslavný “celebratory”, pragmatický “pragmatic”, propagandistický “propagandistic”, psychologizujúci “psychologizing”, subverzívny “subversive”, traumatický “traumatic”, vplyvný “influential”, univerzálny “universal”, verejný “public”, zástupný “substitutive”, zavádzajúci “misleading”, zjednocujúci “unifying”, zrkadlový “mirror” JOURNALISTIC TEXTS (37 adjective hapaxes in total) bezpečnostný “security”, dehumanizačný “dehumanizing”, dodávajúci “giving”, ekonomický “economic”, funkčný “functional”, interný “internal”, korupčný “corrupt”, kremel’sko-dezinformačný “Kremlin-disinformation”, militaristický “militaristic”, mobilizačný “mobilizing”, mocenský “power-based”, moralistický “moralistic”, morálny “moral”, moralizátorský “moralizing”, mýtotvorný “myth-forming”, nepripúšťajúci “not allowing”, oslovujúci “appealing”, podporný “supportive”, podvratný “subversive”, polarizačný “polarizing”, polarizujúci “polarising”, polyfunkčný “polyfunctional”, popieračský “promoting the denial of the responsibility”, porovnávací “comparative”, predavačský “helping to sell the EU concept by emphasizing its benefits”, pro-choice “pro-choice”, protestný “protest”, reklamný “advertising”, simplifikujúci “simplifying”, spásonosný “saving”, univerzálny “universal”, takzvaný “so-called”, triumfalistický “triumphalist”, strategický “strategic”, účinný “effective”, víťazský “supporting the arrival of migrants to the EU in 2015”, vzdorovitý “defiant” 22 8. adjectives relating to time or temporal phenomena SPECIALISED TEXTS (7 adjective hapaxes in total) budúci “future”, dnešný “present-day”, dobový “period”, neskorý “late”, novovznikajúci “newly emerging”, súbežný “parallel”, vznikajúci “emerging” JOURNALISTIC TEXTS (7 adjective hapaxes in total) aktuálny “current”, denný “daily”, dlhodobý “log-term”, dnešný “present-day”, dvojstoročný “bicentennial”, počiatočný “initial”, živý “live” 9. adjectives relating to art and humanities, artistic forms, media, anthropological characteristics SPECIALISED TEXTS (37 adjective hapaxes in total) apologetický “apologetic”, autobiografický “autobiographic”, autopsívny “autopsy”, bájkový “fable”, beletristický “fictional”, biblický “biblical”, cestopisný “travelogue”, denníkový “diary”, deskriptívny “descriptive”, detektívny “detective”, diegetický “diegetic”, dramaturgický “dramaturgic”, epizodický “episodic”, experimentálny “experimental”, filozofický “philosophic”, heroistický “heroistic”, herný “gaming”, inscenovaný “staged”, kolaboračný “collaborative”, konverzný “conversion”, lyrický “lyric”, metadiegetický “metadiegetic”, neo-romantický “neo-romantic”, palimpsestový “palimpsest”, pastorálny “pastoral”, paternalistický “paternalistic”, populárno-náučný “popular science”, postmoderný “postmodern”, pseudovedecký “pseudo-scientific”, románový “novelistic”, romantizujúci “romanticizing”, satirický “satiric”, seriálový “serial”, spravodajský “news”, subžánrový “subgenre”, ťahací “pulling”, teleologický “teleological” JOURNALISTIC TEXTS (12 adjective hapaxes in total) biografický “biographic”, folklórny “folkloric”, heroický “heroic”, hudobný “musical”, literárnohistorický “literary historical”, ľudový “folk”, mýtický “mythical”, prírodopisný “natural history”, rituálny “ritual”, rozprávkový “fairy-tale”, spoločensko-vedecký “socio-scientific”, vedecký “scientific” 10. adjectives relating to miscellanea semantic features SPECIALISED TEXTS (27 adjective hapaxes in total) analyzovaný “analysed”, jediný “single”, jednotný “unified”, príbuzný “related”, celý “whole”, diferencovaný “differentiated”, odlišný “different”, ostatný “other”, určitý “certain”, úvodný “introductory”, rozličný “various”, rozmanitý “diverse”, hotový “ready”, výsledný “resulting”, existujúci “existing”, pravdepodobný “probable”, príslušný “relevant”, tradovaný “handed down”, vytvorený “created”, zmienený “mentioned”, zodpovedajúci “corresponding”, kultúrnospołočenský “cultural-social”, mnohý “numerous”, pretrvávajúci “persistent”, závislý “dependent”, pamäťový “memory”, aktualizujúci “updating”, 23 JOURNALISTIC TEXTS (16 adjective hapaxes in total) celkový “overall”, existujúci “existing”, hotový “ready”, možný “possible”, nevyhnutný “inevitable”, odlišný “different”, okrídlený “well-known”, posledný “last”, predchádzajúci “previous”, priamočiary “straightforward”, prvý “first”, sebaistý “self”, sprievodný “accompanying”, výstupný “outgoing”, zemitý “persistent”, zvyškový “residual” 24