scieee AI-readable full text Open interactive document viewer

Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

Jūratė Palionytė

Full text

A P Ž V A L G O S, R E C E N Z I J O S, I N F O R M A C I J A UR STATLIGA KOMMISSIONEN FÖR DET LITAUISKA SPRÅKETS VERKSAMHET (Sammanställt på grundval av språkkommissionens rapport för 2007) SPRÅKPROGRAM År 2007 fortsatte genomförandet av tre språkprogram: ”Rättslig och administrativ tillsyn över det statliga språket”, programmet för bevarande av dialekter och etniska ortnamn 2001–2010 samt programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015. RÄTTSLIGT SKYDD FÖR DET STATLIGA SPRÅKET I Seimas utskott för utbildning, vetenskap och kultur fortsatte behandlingen av förslaget till en ny lydelse av Republiken Litauens lag om det statliga språket, som registrerades 2006. Den 9 november 2007 hölls ett rundabordssamtal vid språkkommissionen, där deltagarna diskuterade formuleringarna i lagförslaget som rör arbetsförhållanden. Språkkommissionen genomförde en enkät bland dagstidningar, kulturpublikationers redaktioner och förlag (över 30 sammanlagt) om huruvida principerna för återgivning av personnamn från andra språk i publikationer behöver ändras och om en bestämmelse om personnamn bör tas in i språklagen. En överväldigande majoritet av de svarande anser att principerna i språkkommissionens beslut nr 60 inte bör ändras och att en bestämmelse om personnamn från andra språk inte bör tas in i språklagen. Bidrag lämnades till genomförandet av det program för det litauiska språket i informationssamhället som godkändes genom Republiken Litauens regerings beslut nr 319 av den 21 mars 2007, pro- Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 291 gramos1beredning. I programmets åtgärder föreskrivs införandet av informationssystem för tillgång till digitala resurser på litauiska, en utökning av mängden relevanta digitala texter på litauiska samt normering av litauiska termer, lexikala enheter m.m. som används inom informationstekniken. Språkkommissionen lämnade till Vilnius distriktskommun ett utlåtande om att namnet Vilniaus r. Lavoriškių Emilii Plater vidurinė mokykla strider mot normerna för det litauiska språket. Genom beslut av Vilnius regionala förvaltningsdomstol upphävdes Vilnius distriktskommunfullmäktiges beslut av den 9 februari 2007 ”Om namngivning av Vilnius r. Lavoriškių vidurinė mokykla”. Justitieministeriet i Republiken Litauen ombads säkerställa att namn i registret över juridiska personer skrivs i enlighet med lagen om statsspråket, utbildningslagen och de allmänna reglerna för litauiska. GENOMFÖRANDE AV REPUBLIKEN LITAUENS LAG OM TERMbanken År 2007 publicerades 36 172 termartiklar i Republiken Litauens termbank; 834 av dem fick statusen godkänd, 35 284 fick statusen rekommenderad och 50 statusen inte rekommenderad. Sammantaget finns det redan omkring 87 000 termartiklar i termbanken. Utöver termer från rättsakter innehåller termbanken även termer från andra källor. I samarbete med Botaniska institutet publicerades år 2007 i termbanken litauiska namn på växter i bambuunderfamiljen inom gräsfamiljen, grönsaker samt växtarter som finns upptagna i bilagorna till konventionen om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter – sammanlagt 3 023. Termbanken kompletterades också med data från följande ordböcker: Förklarande ordbok över järnvägstransporttermer, Förklarande ordbok över företagsekonomiska termer, Förklarande ordbok över värme- och kärntekniska termer, Encyklopedisk ordbok över skyddsåtgärder mot förstörelse, Ordbok över artilleritermer, Ordbok över automationstermer, Namnlexikon över prydnadsväxter, Encyklopedisk ordbok över pedagogik, Ordbok över däggdjursnamn, Ordbok över fisknamn – sammanlagt 33 000 termartiklar. 1 Valstybės žinios, 2007, Nr. 40-1487. 292 KALBOS KULTŪRA | 81 INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER Vid FN:s expertgrupp för geografiska namn (UNGEGN) nionde konferens och tjugotredje session i New York den 19 augusti–1 september 2007 deltog Aistė Pangonytė, chefspecialist vid Språkkommissionens allmänna avdelning. Den 28 september besökte Margareta Roth, enhetschef vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning, Språkkommissionen. De diskuterade hur språket i Europeiska unionens dokument kunde förbättras, särskilt terminologin. Vid den årliga konferensen för Europeiska språkmyndigheternas federation (EFNIL), som hölls i Riga den 12–13 november och ägnades åt europeisk och nationell språkpolitik, deltog Språkkommissionens ordförande Irena Smetonienė. I slutet av året undertecknade Statliga litauiska språkkommissionen, som administrerar Republiken Litauens termbank, ett medlemsavtal med Eurotermbankos konsortium (EuroTermBank). Enligt avtalet blev Republiken Litauens termbank en extern databas för Eurotermbanko – användarna av Eurotermbanko kommer bland sina sökresultat även att hitta termartiklar från Republiken Litauens termbank. Språkkommissionen besöktes av konsulterna Dite Liepa och Ingrīda Pauniņa från Lettlands statliga språkbyrå. De diskuterade frågor av gemensamt intresse för båda språken, såsom personnamn, företagsnamn, användning av varumärken och andra frågor. Svar utarbetades på frågorna i enkäten inom Europeiska unionens (EU) flerspråkighetsprojekt om utvärderingen av EU:s språkpolitik. Man uttryckte önskemålet att EU:s språkpolitik skulle vara mer konsekvent och målinriktad. EU bör se över principerna för finansiering av utveckling och införande av språkteknologi, eftersom situationen för EU:s officiella språk är mycket ojämlik. NORMERANDE OCH EXPERTVERKSAMHET År 2007 hölls 8 sammanträden i språknämnden. 80 underkommissionssammanträden hölls: terminologiunderkommissionen – 46, läroboksunderkommissionen – 10, namnunderkommissionen – 9, den gemensamma namn- och grammatikunderkommissionen – 9, den tillfälliga underkommissionen för utarbetande av principer för normering av nya lånord – 3, uttals- och accentueringsunderkommissionen – 2, den gemensamma terminologi- och grammatikunderkommissionen – 1. För olika institutioner och personer utarbetades omkring 300 expertutlåtanden om personnamn, ortnamn, termer och begrepp, namn på företag, institutioner och organisationer, språket i dokument m.m. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 293 Terminologi. Allmänna krav för utarbetande av termordböcker utarbetades; de godkändes genom ett protokollbeslut av språknämnden den 20 december 2007 och offentliggjordes som en rekommendation2. Vid språknämndens sammanträden behandlades 3 termordböcker; 2 av dem bedömdes positivt. Dessutom behandlades 10 termstandarder utarbetade av Litauens standardiseringsdepartement; 8 av dem godkändes. Vid terminologiunderkommissionens sammanträden behandlades 1630 termartiklar ur lagar, regeringsbeslut och andra rättsakter. 3671 växtnamn som lämnats in av Botaniska institutet behandlades, däribland förteckningar över namn på vedartade, fiberväxande, fruktbärande, garvämneshaltiga m.fl. växter som används för tekniska ändamål, liksom förteckningar över namn på fiskar, blötdjur, bläckfiskar och andra arter som lämnats in av fiskeridepartementet under jordbruksministeriet. Häftet ”Litauiska namn på vissa växtarter som är upptagna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)” färdigställdes för tryckning. Den 5 juni 2007 offentliggjordes språknämndens rekommendation ”Om litauiska namn på vissa växtarter som är upptagna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter”3. Omkring 600 konsultationer i terminologifrågor gavs skriftligen (främst via e-post) och per telefon. Grammatik och interpunktion. Den 5 april antogs beslut nr N-1 (110) ”Om deklination av symboliska namn”4, i syfte att förhindra överträdelser av det litauiska språkets böjningssystem. Vid ett gemensamt sammanträde mellan grammatik- och terminologiunderkommissionerna behandlades förslag från institutionen för klassiska språk vid filologiska fakulteten vid Vilnius universitet om litauiska former av termer med grekiskt eller latinskt ursprung och ändelserna -os, -on, -um och liknande. Ett år efter att språknämndens beslut ”Om reglerna för obligatorisk interpunktion” och ”Om reglerna för valfri interpunktion” hade antagits tillfrågades lärare och bedömare av studentexamen i litauiska om hur det gick att tillämpa dem. Synpunkter och förslag på hur reglerna skulle kunna preciseras överlämnades till underkommissionen för stavning, interpunktion och grammatik. Informaciniai pranešimai, 2007, Nr. 100(1). Informaciniai pranešimai, 2007, Nr. 44; patikslinta spalio 25 d., Inf. pranešimai, 2007, Nr. 85. Valstybės žinios, 2007, Nr. 42–1625; taip pat Kalbos kultūra, sąs. 80, p. 188. 294 KALBOS KULTŪRA | 81 Ortsnamn och personnamn. En uppdaterad förteckning över statsnamn5 har utarbetats, liksom en reviderad förteckning över områdes- och regionnamn med långa och korta namnvarianter6; även förteckningen över huvudstädernas namn har uppdaterats7. Språkkommissionen antog en rekommendation om ändring av namn på tätorter av typen järnvägsstation8. Meddelanden om rekommendationen skickades till 41 kommuner. Till den statliga myndigheten för skyddade områden vid miljöministeriet lämnades synpunkter på förteckningen över statligt skyddade naturarvsobjekt, som fastställs genom miljöministerns beslut. Följaktligen måste även förteckningen över naturminnen korrigeras. En avslutande språklig granskning av namnen på de floder som ingår i Republiken Litauens statliga register över floder, sjöar och dammar genomfördes (av experten dr Laimutis Bilkis). Synpunkterna överlämnades till miljöskyddsmyndigheten. Vägverket vid kommunikationsministeriet underrättades om att vägskylten Žalpė i Šalčininkai-distriktet utan grund hade ändrats till Labanoro upė. Man begärde att den tidigare texten skulle återställas. Kommunerna fick omkring 20 utlåtanden om namn på tätorter, kvarter och vattenförekomster; dessutom utarbetades över 50 utlåtanden om gatunamnens korrekthet. Den gemensamma underkommittén för namnregister och stavning, interpunktion och grammatik behandlade sekretariatets insamlade synpunkter på punkterna 6 och 8 i Språkkommissionens beslut nr 60, vilka reglerar principerna för anpassning av person- och ortnamn från andra språk samt tillägg av ändelser till autentiska former. En något mer omfattande enkät genomfördes bland praktiker (översättare och redaktörer) om böjning i löpande text av främmande namn med vissa slutled; beredningen av det slutliga beslutet sköts upp. Det råder stor brist på språkvetenskaplig forskning om personnamn, och det finns ingen normativ namnförteckning. Därför inleddes, efter förvärvet av uppgifter från befolkningsregistret, forskningsprojektet ”Vetenskaplig analys av litauiska medborgares förnamn och utarbetande av normativa rekommendationer för förnamn”. Språkkommissionen beslutade att anslå medel för att skapa en databas över litauiska medborgares förnamn. En offentlig och kostnadsfri webbplats om förnamn ska skapas, där såväl föräldrar och folkbokföringskontor som konsulat verksamma utomlands kan hitta rekommendationer om lämpliga förnamn, betoning och stavning. 5Valstybės žinios, 2007, nr 105–4333; även Kalbos kultūra, häfte 80, s. 189. 6Valstybės žinios, 2007, nr 138–5707; även Kalbos kultūra, häfte 81, s. 298–300. 7Valstybės žinios, 2007, nr 118–4863; även Kalbos kultūra, häfte 80, s. 189–191. 8Informaciniai pranešimai, 2007, nr 100. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 295 År 2007 utfärdades över 60 intyg om personnamns identitet till olika institutioner och personer. Betoning. Språkkommissionen godkände Antanas Pakeris, Bonifacas Stundžias och Danguolė Mikulėnienės Handbok i betoning i litauiskt standardspråk. Granskning av läroböcker. Underkommittén för granskning av läroböcker behandlade språket i 73 läroböcker för grundskolan och gymnasiet. 51 läroböcker fick omedelbart en märkning som intygade att språket var korrekt, medan 21 läroböcker skickades tillbaka till förlagen för korrigering. Lexik. Vid Språkkommissionens sammanträde den 15 februari godkändes de allmänna principerna för normering av nya lånord, som hade utarbetats av en tillfällig underkommitté. I enlighet med dessa principer inledde medarbetare vid avdelningen för språkvård vid Litauiska språkets institut på uppdrag av Språkkommissionen projektet ”Undersökning av användningen av nya främmande ord i litauiskan: 1998–2008”. Med utgångspunkt i projektutförarnas förslag kommer listan över de största språkfelen att kompletteras. ÖVRIGT ARBETE Vid sammanträdet den 15 februari fastställdes en förteckning över publicerade skriftliga minnesmärken av betydelse för den litauiska kulturen. En tillfällig underkommitté bestående av specialister på äldre texter utarbetade rekommendationen ”Om allmänna krav för publicering av äldre texter av betydelse för den litauiska kulturen”9. På uppdrag av Språkkommissionen genomförde Institutet för samhällsforskning undersökningen ”Språket på arbetet”. Undersökningsresultaten gör det möjligt att dra den huvudsakliga slutsatsen att litauiskans ställning inom arbetslivet är tämligen stark, även om ett enda arbetsspråk ofta inte räcker för dagens näringsliv. Med medel från programmet för normering, användning, främjande och spridning av statsspråket 2006–2015 köptes 8 869 litauiska publikationer (ordböcker, monografier, läromedel m.m.) in och överlämnades utan ersättning till bibliotek vid högre utbildningsinstitutioner, högskolor, län och kommuner samt till offentliga bibliotek av nationell betydelse. Omkring 100 examensbevis från högre läroanstalter samt bilagor, tillägg och intygsblanketter granskades. Synpunkter lämnades på språket i dem, och det föreslogs att utbildningsprogrammens namn skulle samordnas med Språkkommissionen samt att kraven på termers normriktighet i kursnamn skulle tillämpas striktare. 9Informationsmeddelanden, 2007, nr 57(1). 296 KALBOS KULTŪRA | 81 År 2007 gavs cirka 32 000 språkkonsultationer, varav cirka 13 000 via internet och nästan 19 000 per telefon. Per dag besvaras ungefär 130 frågor. Databasen i den internetbaserade banken för språkkonsultationer utökades under året med över 1 400 nya poster (den innehåller nu över 7 400 uppslagsord). Inom ramen för programmet för normering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015 fick det litauiska radioprogrammet ”Taisyk žodžiui kelią”, radioprogrammet A2 ”Kalbos pamokėlės”, det litauiska TV-programmet ”(K)laidelė”, programmet ”Žodžių kišenė” på LTV:s kanal 2 samt LNK:s TV-program ”Žodis – ne žvirblis” stöd. Temasidor i tidskrifterna Gimtoji kalba, Gimasis žodis, Žvirblių takas finansierades. Där skrevs det om problem inom språkundervisningen, och lärarna fick information om de senaste litauiska datorprogrammen med mera. Utgivningen av litauiskspråkiga sidor i Visaginas tidning V každyj dom finansierades. I 12 nummer av tidskriften Žurnalistų žinios besvarades, i avsnittet ”Kalbininkai pataria”, 55 frågor från tidskriftens läsare. I tidskriften Psichiatrijos žinios återkommande avsnitt ”Kalbos kertelė” publicerades råd om det psykiatriska språket. I början av 2007 anordnades den andra nationella diktamenstävlingen. Språkkommissionen bistod veckotidningen Atgimimas, som organiserade evenemanget, som partner och sponsor. På Språkkommissionens initiativ och med dess stöd anordnade Litauiska språksällskapet 2006 de första Språkvårdsdagarna, som ägnades åt språkproblem i TV. År 2007 uppmärksammades inte bara TV-språket utan även språk och stil i periodiska publikationer. Resultaten från de andra Språkvårdsdagarna diskuterades i tidskriften Gimtoji kalba (2007, nr 11, 12; 2008, nr 1). Litauiska litteratur- och folkloreinstitutet anordnade tillsammans med Litauens historiska institut, Litauiska språkets institut och Litauens statliga språkkommission ett symposium den 25 januari: ”Furstendöme eller furstendöme? Problem med återgivningen av benämningar på företeelser, personnamn och ortnamn i det gamla Litauen”. Inför symposiet utarbetades material om förhållandet mellan och användningen av kunigaikštystės och kunigaikštijos. Det betonades att databaser över person- och ortnamn som används i historikers och litteraturvetares arbeten behöver skapas, och stöd från Språkkommissionen föreslogs. Mottaget 2008-07-08 JŪRATĖ PALIONYTĖ Litauens statliga språkkommission, Žvejų g. 14A, LT-09310 Vilnius [email protected] Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 297