Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose

GINTARĖ ŽALKAUSKAITĖ Vilniaus universitetas LITAUISKA BOKSTÄVER I E-POSTMEDDELANDEN När man läser litauiska e-postmeddelanden lägger man märke till många internetanvändares vana att skriva text utan litauiska bokstäver. Detta sätt att skriva väljs av olika skäl och blir en vana som kan påverka hur man skriver även utanför internet. Dessutom formar det en nonchalant inställning till stavningsregler. För att uppmuntra internetanvändare att skriva med litauiska bokstäver måste man först förstå särdragen i kommunikationen på internet, känna till samhällets inställning till texter utan litauiska bokstäver och skälen till detta skrivsätt. För att uppnå dessa mål publicerades en enkät på internet om användningen av litauiska bokstäver i e-postmeddelanden, och 219 respondenter tillfrågades. När internetanvändarna besvarade enkätens frågor förklarade de varför de skriver e-postmeddelanden med litauiska bokstäver eller låter bli, och hur de ser på att skriva utan litauiska bokstäver. INTERNET OCH SKRIFTSPRÅKETS NORMER Innan undersökningsresultaten diskuteras bör det nämnas att språket i internetkommunikation avviker från det vanliga skriftspråket och ligger närmare talspråket. Även om texten skrivs ned uppfattar internetanvändarna inte dess språk som skriftspråk. Forskare som studerar internetspråk påpekar också att det är en separat språkvariant som skiljer sig både från skriftspråk och talspråk (Shorts 2001; Ryklienė 2001; Crystal 2006). Därför kan internetspråkets särdrag inte bedömas enbart utifrån normerna för standardskriftspråket. I många internetgenrer följs inte vissa normer som är vanliga i skriftspråk. Engelska texter kännetecknas till exempel av förkortningar och fonetisk stavning, som för texten bort från standardskriven engelska. Enligt Tim Short används förkortningar eftersom man vill skriva texten snabbare – när man skriver utelämnas ord i meningen och bokstäver i orden G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 275 arba atskiros frazės keičiamos raidžių junginiais (Shorts 2001: 18). Lietuviškame internete tokių trumpinimų daug mažiau, tačiau teksto rinkimas paspartinamas savaip – kaip bus matyti iš šiame straipsnyje aptariamos apklausos rezultatų, teksto rinkimo sparta yra viena iš rašymo be lietuviškų raidžių priežasčių. Ir vienu, ir kitu atveju, kurdami tekstą, interneto naudotojai nejaučia poreikio laikytis bendrinės rašytinės kalbos normų. Normerna för standardspråket följs inte bara i privata texter utan även i texter av yrkesmässig karaktär, där enbart standardspråk tidigare användes. Många både privata och yrkesmässiga brev skrivs som ett flöde av talspråkliga tankar, utan litauiska bokstäver och skiljetecken. För en del människor blir detta sätt att skriva det enda vanliga alternativet. Som en av enkätens respondenter sade: ”Var ska man då över huvud taget skriva med litauiska bokstäver? Det finns många arbeten där man inte behöver skriva något annat än e-postmeddelanden. Och efter jobbet skriver vi inte heller särskilt mycket, förutom e-postmeddelanden...” Att skriva utan litauiska bokstäver är förmodligen det drag i internetspråket som i störst utsträckning går utanför privat kommunikation och bryter mot standardspråkets normer. Till exempel kan webbplatsadresser hänföras till standardspråket, men endast enstaka adresser skrivs med litauiska bokstäver – till och med adressen till Vilnius universitets vetenskapliga nättidskrift om litauiska saknar litauiska bokstäver (www.lietuviukalba.lt). Det står klart att frågan om användningen av litauiska bokstäver på internet är aktuell och att de rådande uppfattningarna ofta är motstridiga. UNDERSÖKNINGENS KARAKTÄR Det finns åsikter om användningen av litauiska bokstäver på internet i såväl pressen som publikationer om det litauiska språket och på själva internet. Oftast handlar det om personliga åsikter om användningen av litauiska på internet – människor uppmanas att skriva med litauiska bokstäver, medan de som inte gör det fördöms. Det har dock hittills inte gjorts några undersökningar av samhällets inställning till att skriva utan litauiska bokstäver eller försök att ta reda på hur många internetanvändare som skriver med litauiska bokstäver och hur många som inte gör det, samt att förstå skälen till detta val. Dessa frågor försökte man besvara genom en enkätundersökning. Skälen till att inte använda litauiska bokstäver kan variera mellan olika internetgenrer. Därför valde man att undersöka den internetgenre som används mest av allmänheten och omfattar både privat och yrkesmässig kommunikation: e-postmeddelanden. 276 KALBOS KULTŪRA | 82 I mars 2009 publicerades en enkät med fjorton frågor på webbplatsen www.publika.lt. Frågorna och svaren formulerades för att undvika alla former av värdering, genom att erbjuda så många olika möjliga svar som möjligt och låta respondenterna uttrycka sina åsikter med egna ord. Enkäten besvarades av 219 respondenter i olika åldrar. Flest respondenter var 19–30 år (59 procent), 17 procent var 31–40 år och 11 procent var 41–50 år. Enkäten besvarades också av åtta respondenter under 19 år och 20 respondenter över 50 år. De flesta av de tillfrågade (79 procent) har högre utbildning, 12 procent beskrev sin utbildning som påbörjad men inte avslutad högre utbildning, och endast några få procent hade gymnasieutbildning eller högre yrkesutbildning. Enkäten besvarades av 86 män och 133 kvinnor. Man kan hävda att undersökningsresultaten återspeglar attityder och beteenden hos personer av båda könen och i olika åldrar, med högre utbildning eller påbörjad men inte avslutad högre utbildning. Först och främst ville man ta reda på om internetanvändare fortfarande stöter på tekniska problem när de skickar eller tar emot e-post skriven med litauiska bokstäver. Därför fick respondenterna frågan: ”Har du någon gång fått ett förvanskat e-postmeddelande som hade skrivits med litauiska bokstäver?”. Om de valde ett jakande svar skulle de ange när de hade stött på problemet – för mer eller mindre än ett år sedan. Respondenternas inställning till att skriva utan litauiska bokstäver undersöktes med frågorna: ”Tar det längre tid för dig att förstå vad som står när texten har skrivits utan litauiska bokstäver?”, ”Anser du att det går snabbare att skriva text utan litauiska bokstäver än med litauiska bokstäver?”, ”Anser du att det är dåligt att många e-postmeddelanden skrivs utan litauiska bokstäver?”. Vanorna kring användningen av litauiska bokstäver undersöktes med följande frågor: ”Skriver du litauiska bokstäver i e-postmeddelandets text?”, ”Varför skriver du aldrig eller ibland inte litauiska bokstäver i e-postmeddelanden?”, ”Använder du bokstavskombinationer i stället för litauiska bokstäver i e-postmeddelanden, till exempel sh i stället för š och liknande?”, ”När skriver du litauiska bokstäver i e-postmeddelanden?”. Intressant nog besvarade respondenterna gärna alla frågor – när flera svarsalternativ kunde väljas valde de flera, och många kommentarer skrevs med egna ord. Detta visar att svarsalternativen i enkäten hade valts väl, att undersökningen väckte respondenternas intresse och fick dem att reflektera över sina skrivvanor. G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 277 UNDERSÖKNINGSRESULTAT Allmänhetens attityder Ett av undersökningens syften var att studera allmänhetens inställning till texter utan litauiska bokstäver. Av svaren på frågan ”Anser du att det är dåligt att många e-postmeddelanden skrivs utan litauiska bokstäver?” framgår det att frågan engagerar allmänheten – endast tre personer visste inte vad de skulle svara. Nästan 20 procent av respondenterna ansåg att det var ”inget dåligt” att skriva utan litauiska bokstäver, drygt 30 procent tyckte att det varken var dåligt eller bra, medan den största andelen (48 procent) ansåg att det var ett dåligt fenomen (se fig. 1). 1. – det är dåligt, eftersom... – 48,40 procent 2. – varken bra eller dåligt – 30,59 procent 3. – inget dåligt – 19,63 procent 4. – har ingen åsikt – 1,37 procent FIG. 1. Fördelningen av svar på frågan ”Anser du att det är dåligt att många e-postmeddelanden skrivs utan litauiska bokstäver?” Av svaren framgår att skrivande utan litauiska bokstäver bedöms på olika sätt: även om flest respondenter bedömde det negativt, har ändå en relativt stor andel inställningen att det inte är dåligt. De som bedömde skrivande utan litauiska bokstäver negativt kommenterade också sitt svar med egna ord. Dessa kommentarer skrevs av respondenter från alla åldersgrupper och med varierande utbildningsbakgrund. Flest respondenter (44) uppgav att skrivkunnigheten hos den som skriver utan litauiska bokstäver försämras, till exempel: ”skrivförmågan försämras, särskilt hos dem som redan har sämre kunskaper i litauisk grammatik”, ”man vänjer sig vid att skriva felaktigt”, ”när man väl har vant sig vid att skriva utan litauiska bokstäver gör man oftare fel när man skriver med dem, på grund av den inlärda vanan. I vissa texter börjar man skriva* * Stavning och interpunktion har korrigerats i de citerade kommentarerna. 278 KALBOS KULTŪRA | 82 med litauiska bokstäver, och när man lever sig in i texten skriver man utan dem.” Trettio respondenter uppgav att det skadar språket att skriva utan litauiska bokstäver: ”det utarmar modersmålet”, ”det litauiska språket förvrängs”, ”språket förstörs”. Tretton respondenter bedömde skrivande utan litauiska bokstäver som obehagligt, svårläst och oseriöst, och som något som visar att skribenten är vårdslös, till exempel: ”det är obehagligt att läsa sådana brev och besvärligt att citera dem”, ”det är en viss vårdslöshet”. Endast åtta respondenter ansåg att skrivande utan litauiska bokstäver visar bristande respekt för språket eller mottagaren: ”ibland är det respektlöst (det beror på vem man skriver till)”, ”man bör respektera sitt språk och de människor som brevet är avsett för”. Fem respondenter påpekade att skrivande utan litauiska bokstäver skadar kulturen och den nationella identiteten, till exempel: ”människans kulturnivå sjunker”, ”en del av den nationella identiteten går förlorad”. Två respondenter svarade att texten tar skada: ”Texten förlorar många möjligheter till uttryck och nyanser”, ”det utarmar texten”. Man kan dra slutsatsen att en del av samhället har en ganska god förståelse för hotet från felaktig stavning på internet, men att detta inte alltid får dem att skriva med litauiska bokstäver: författarna till hälften av kommentarerna om varför det är dåligt att skriva brev utan litauiska bokstäver skriver själva ibland utan dem. Svaren på andra enkätfrågor visar vad som ligger bakom ett sådant beteende. En annan viktig fråga som rör samhällets inställning är om en text som skrivits utan litauiska bokstäver är svårare att förstå. På enkätfrågan ”Tar det längre tid för er att förstå vad som står när texten har skrivits utan litauiska bokstäver?” svarade 26 procent av respondenterna ”ja”, 44 procent ”nej” och 30 procent att den är svårare att förstå när ovanliga förkortningar eller bokstavskombinationer används (se fig. 2). 1. – nej – 44 procent 2. – svårare att förstå endast när ovanliga förkortningar eller bokstavskombinationer används – 30 procent 3. – ja – 26 procent FIG. 2. Fördelning av svaren på frågan ”Tar det längre tid för er att förstå vad som står när texten har skrivits utan litauiska bokstäver?” G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 279 Alltså läser 74 procent av respondenterna texter som skrivits utan litauiska bokstäver och utan ovanliga tecken eller bokstavskombinationer lika lätt som texter skrivna med litauiska bokstäver. Svaren visar att internetanvändare anser att skrivande utan litauiska bokstäver inte skadar det viktigaste målet – kommunikationen – och därför möts sådana texter inte av större motstånd från läsarna. Detta är en av orsakerna till att vanorna att använda litauiska bokstäver i e-post varierar mycket. På frågan ”Skriver ni litauiska bokstäver i e-postmeddelandets text?” svarade nästan 19 procent av respondenterna ”jag skriver alltid”, medan 11 procent uppgav att de aldrig gör det (se fig. 3). 1. – ibland skriver jag, ibland inte – 35,16 procent 2. – jag skriver alltid – 18,72 procent 3. – oftare skriver jag inte – 18,26 procent 4. – oftare skriver jag – 16,44 procent 5. – jag skriver inte – 11,42 procent FIG. 3. Fördelning av svaren på frågan ”Skriver ni litauiska bokstäver i e-postmeddelandets text?” Det fanns många möjliga svar på denna fråga för att respondenternas skrivvanor skulle framträda tydligare. Det märks att vanorna varierar mycket; det vanligaste svaret är ”ibland skriver jag, ibland inte”. Man kan dra slutsatsen att vanan att skriva e-post på litauiska med eller utan litauiska bokstäver ännu inte är fullt etablerad i samhället och att den kan förändras. Även om man är medveten om de negativa följderna av att skriva utan litauiska bokstäver, är samhällets inställning till detta skrivsätt i grunden inte fientlig – man hävdar att en text utan litauiska bokstäver är lika lätt att förstå som en text skriven med litauiska bokstäver. De varierande svaren om användningen av litauiska bokstäver i e-post antyder att det finns flera orsaker till att man väljer det ena eller det andra alternativet. 280 KALBOS KULTŪRA | 82 Skälen till att skriva respektive inte skriva litauiska bokstäver Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på från respondenterna själva varför och när man väljer att skriva utan litauiska bokstäver eller med litauiska bokstäver. De respondenter som inte alltid skriver med litauiska bokstäver fick frågan när de skriver brev med litauiska bokstäver. Det gick att välja fler än ett av de föreslagna alternativen (se tabell 1). De som valde svaret ”annat” förklarade det till exempel så här: ”när brevet är längre och innehåller mer information, inte bara en mening”, ”när ett konkret ord får en annan betydelse utan litauiska bokstäver”, ”när jag inte vill uppmuntra min mottagare (t.ex. min minderårige systerson) att undvika litauiska skrivtecken”. TABELL 1. Fördelningen av svar på frågan ”När skriver ni litauiska bokstäver i e-postmeddelanden?” Svarsalternativ Andel som valde alternativet Procent 1. När brevet är av yrkesmässig karaktär 127 40,97 2. Om personen jag skriver till använder litauiska bokstäver 74 23,87 3. När jag tror att brevet kommer fram utan förvanskning 65 20,97 4. När jag har mer tid 25 8,06 5. Annat 19 6,13 Totalt 310 100,00 Som man kunde förvänta sig används litauiska bokstäver oftast i yrkesmässiga brev, eftersom det är brukligt att följa stavningsreglerna när man skriver en officiell text. Den näst viktigaste faktorn är mottagarens skrivvanor: om mottagaren skriver med litauiska bokstäver tenderar man att göra detsamma. Därför kan man säga att man lär sig att skriva med litauiska bokstäver av sin omgivning – om fler människor skrev så på internet skulle samhällets attityder förändras. En betydande andel av respondenterna (21 procent) tar hänsyn till tekniska faktorer när de väljer vilka bokstäver de ska skriva med – om brevet kommer att förvanskas. Tidsfaktorn är också viktig – de följande svaren kommer att bekräfta att det tar längre tid för en del respondenter att skriva text med litauiska bokstäver. Förvanskning av brev och skrivhastighet anges av respondenterna som de viktigaste skälen till att skriva e-postmeddelanden utan litauiska bokstäver. Som svar på frågan ”Varför skriver ni aldrig eller ibland inte litauiska bokstäver G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 281 elektroniska brev?” kunde man också välja flera alternativ eller lämna en egen kommentar (se tabell 2). TABELL 2. Fördelningen av svaren på frågan ”Varför skriver du aldrig eller ibland inte litauiska bokstäver i elektroniska brev?” Svarsalternativ Andel som valde alternativet Procent 1. En del mottagare får brev med litauiska bokstäver förvrängda 97 22,45 2. När tangenter för litauiska bokstäver är aktiverade blir det svårare att skriva ”!”, ”@” och andra symboler 82 18,98 3. Eftersom det går snabbare att skriva med ett tangentbord utan litauiska bokstäver 79 18,29 4. Av gammal vana, eftersom det tidigare inte gick att skriva litauiska bokstäver i vissa program 73 16,9 5. Eftersom jag har vant mig vid att skriva utan litauiska bokstäver när jag skriver korta meddelanden på telefonen eller kommunicerar via ”Skype” eller liknande chattprogram 61 14,12 6. Eftersom mina vänner skriver så 19 4,4 7. Annat 15 3,47 8. Eftersom jag vill skriva utan att bry mig om reglerna 3 0,69 9. Eftersom det är roligare så – man kan skriva annorlunda än vanligt 3 0,69 Totalt 432 100,00 Som den främsta orsaken till att inte skriva litauiska bokstäver angav respondenterna att texten blir förvrängd. På webbplatsen ”Litauiska språket inom informationsteknik” (www.likit.lt) uppges att ”det i princip inte finns några tekniska hinder för att använda det litauiska alfabetets bokstäver i elektronisk post. Om en person som använder e-post stöter på något problem, visar det att personen själv har valt ett olämpligt e-postprogram eller en olämplig webbtjänst, eller använder dem på ett okunnigt sätt”. Samma tankar framförs också på Litauens datorförenings webbplats (www.liks.lt). På enkätfrågan om respondenterna hade fått förvrängda elektroniska brev på grund av litauiska bokstäver svarade dock endast 10 procent att de inte hade fått några förvrängda brev, medan 57 procent uppgav att de hade fått ett förvrängt brev för mindre än ett år sedan. Alltså möter användare av elektronisk post tekniska hinder 282 KALBOS KULTŪRA | 82 stöter fortfarande på problem. Alla har inte den kunskap som krävs för att konfigurera sitt e-postprogram så att meddelanden skickas med rätt teckenkodning. Det går inte alltid att välja e-postprogram, särskilt när man kommunicerar i internetkonferenser där meddelanden passerar genom flera program, och dessutom saknas information i frågan. Å andra sidan märks det att allmänhetens inställning till förvrängda texter är negativ – redan av rädsla för att ett meddelande ska bli förvrängt kan man helt avstå från att använda litauiska bokstäver. Därför bör webbplatser och publikationer som är avsedda för det litauiska språket erkänna att tekniska problem fortfarande förekommer, ange när man kan förvänta sig dem och inom vilka områden de redan har lösts. Den näst vanligaste orsaken till att litauiska bokstäver inte skrivs är tangenternas placering. Även om det finns tangentkombinationer som gör det möjligt att skriva de nödvändiga tecknen utan att byta tangentbordsspråk, verkar många respondenter inte känna till dem. Kombinationerna fungerar när tangentbordsdrivrutinen ”Lithuanian – Lithuanian” är vald, men inte när drivrutinen ”Lithuanian – Lithuanian (Baltic)” är inställd. Om man håller den högra ”Alt”-tangenten nedtryckt kan man skriva siffrorna på den översta raden utan att byta tangentbordsspråk. Om man håller både ”Alt” och ”Shift” nedtryckta kan man skriva ”!”, ”@” och andra symboler. Webbplatser som främjar litauiskhet på internet ger otillräcklig information om dessa tangentkombinationer. Den tredje orsaken till att litauiska bokstäver inte skrivs, enligt respondenterna, är kommunikationstempot. Detta är en av skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk: man talar mycket snabbare än man skriver. Många särdrag i nätbaserat skrivande har uppstått ur försöken att få skrivhastigheten att ligga så nära taltempot som möjligt, och de som är vana vid att skriva utan litauiska bokstäver hävdar att de skriver snabbare då. Strävan att använda talspråk när man skriver meddelanden förklarar varför man helt bortser från stavningsreglerna. Eftersom man vid utformningen av enkäten antog att skrivhastigheten var en av orsakerna till att litauiska bokstäver inte skrivs, fick respondenterna frågan: ”Anser du att det går snabbare att skriva utan litauiska bokstäver än med litauiska bokstäver?”. 55 proc. av respondenterna svarade att det beror på vanan, 30 proc. att det går snabbare och 15 proc. att det inte går snabbare. Svaren bekräftar att en del internetanvändare är övertygade om att de skriver snabbare utan litauiska bokstäver. Enligt antalet val är den fjärde orsaken till att litauiska bokstäver inte skrivs en vana som utvecklades tidigare, när det faktiskt inte gick att skriva med litauiska bokstäver på internet, och som i människors medvetande förknippades med ny- G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 283 teknik och modernitet. På femte plats angav respondenterna vanan att skriva utan litauiska bokstäver, en vana som i dag formas av sms och kommunikation via chattprogram på internet. Vanor som utvecklats tidigare och sådana som håller på att utvecklas förstärker varandra och bidrar till en tolerant inställning bland internetanvändare till texter utan litauiska bokstäver. Respondenter som valde svaret ”annat” kommenterade det fritt, till exempel: ”när litauiska bokstäver är aktiverade är det svårt att skriva siffror”; ”när jag skriver gör jag ofta fel, utan litauiska bokstäver blir texten informell, och om man gör fel märker ingen det. Jag verkar inte obildad”; ”för att mitt tangentbord inte visar vilken tangent som motsvarar vilken litauisk bokstav”; ”jag korresponderar intensivt på litauiska och engelska. Jag sparar tid och byter därför inte språk med knappen”. Av sådana svar framgår att vissa respondenter inte ens försöker skriva text med litauiska bokstäver. Det bör noteras att de svarsalternativ i enkäten som uttryckte en önskan att leka med språket eller att utelämna litauiska bokstäver enbart för att trotsa reglerna valdes av endast några få respondenter. Relativt få respondenter uppgav också att de i stället för litauiska bokstäver skriver bokstavskombinationer, såsom ”sh” i stället för ”š”. Endast 22 proc. av undersökningsdeltagarna använder dessa bokstavskombinationer. Det visar att många respondenter tenderar att utelämna litauiska bokstäver, men inte ersätta dem med andra kombinationer. SLUTSATSER Undersökningen om användning eller utelämnande av litauiska bokstäver i e-postmeddelanden visade den rådande situationen, liksom inställningen i denna fråga hos personer med högskoleutbildning eller påbörjad men inte avslutad högskoleutbildning, samt orsakerna till att litauiska bokstäver utelämnas. Svaren visar att motstridiga uppfattningar om användningen av litauiska bokstäver på internet dominerar bland respondenterna. Nästan hälften av respondenterna såg negativt på att skriva utan litauiska bokstäver och pekade på den skada det orsakar läs- och skrivkunnigheten och språket, men en del av dem skriver ibland själva e-postmeddelanden utan litauiska bokstäver. Många respondenter ansåg att texter skrivna utan litauiska bokstäver är svåra att förstå. 19 proc. av respondenterna skriver alltid litauiska bokstäver i e-postmeddelanden, 11 proc. gör det aldrig och 70 proc. gör det inte alltid. Det framgår att elek- 284 KALBOS KULTŪRA | 82 Vanorna kring att skriva elektroniska brev i samhället har ännu inte helt etablerats, och de kan förändras. Litauiska bokstäver används oftare i affärsbrev och när mottagaren skriver med litauiska bokstäver. De främsta orsakerna till att litauiska bokstäver inte används är: 1) att text fortfarande ibland förvanskas och samhällets negativa inställning till brev som förvanskats av postsystem; 2) brist på information om möjligheten att skriva med litauiska bokstäver; 3) många internetanvändares övertygelse om att text går snabbare att skriva utan litauiska bokstäver och då ligger närmare talspråket; 4) etablerade skrivvanor. Enligt enkätresultaten hänger de främsta orsakerna till att litauiska bokstäver inte används fortfarande samman med tekniska hinder och otillräcklig information till samhället om datorernas och internets möjligheter. Därför skulle institutioner som värnar om språket kunna ägna dessa frågor större uppmärksamhet. Den genomförda enkäten är den första studien av användningen av litauiska bokstäver i elektroniska brev. Syftet var att fastställa samhällets allmänna attityder, objektivt undersöka orsakerna till att skriva utan litauiska bokstäver och avgöra vilka av dessa som enkelt kan åtgärdas. Studien hade ett begränsat urval och omfattade inte alla aktuella frågor; exempelvis undersöktes inte skillnader i användningen av litauiska bokstäver utifrån respondenternas ålder och utbildningsnivå. För att få mer exakta uppgifter och jämföra användningen av litauiska bokstäver i olika samhällsgrupper borde fler, målmedvetet utvalda respondenter tillfrågas. Enligt författaren vore det viktigt att separat undersöka skolbarns skrivvanor och attityder, eftersom deras skriftliga språkkunskaper formas när de skriver texter på internet. LITERATŪRA Crystal D. 2006: Language and the internet, Cambridge: Cambridge University Press. Miliūnaitė R. 2008a: Tinklaraščių kalbos vieta dabartinės lietuvių kalbos vartosenos schemoje. – Lietuvių kalba [internetinis mokslo žurnalas]. Prieiga per internetą: http://www.lietuviukalba.lt Miliūnaitė R. 2008b: Pirmas žvilgsnis į tinklaraščių kalbą. – Kalbos kultūra 81, 20–49. G. ŽALKAUSKAITĖ. Lietuviškos raidės elektroniniuose laiškuose 285 Ryklienė A. 2000: Bendravimas internetu: kalbėjimas rašant. – Darbai ir dienos 24, 99–107. Ryklienė A. 2001: Elektroninis diskursas: kalbos ypatybės ir stilius. [Daktaro disertacija, VU]. Shorts T. 2001: The language of ICT, London: Routledge. Gauta 2009 09 29 LITHUANIAN CHARACTERS IN ELECTRONIC MAIL Summary The paper introduces the results of a survey on using Lithuanian characters in electronic mail. They have helped define the existing situation, attitudes of educated people (who have completed higher education studies or their major part) towards (not) writing Lithuanian characters in electronic mail. Habits of writing Lithuanian characters vary. As can be seen from the survey results, for most people (not) writing Lithuanian characters in their electronic mail depends on the nature of the letter, the addressee and computer programmes. The main reasons for not writing Lithuanian characters so far have been still concerned with technical problems and insufficient information provided to the society on computers and the internet. Thus responsible institutions ought to give more attention to this issue. The respondents have also expressed rather contradictory attitudes towards using Lithuanian characters on the internet. Most adhere to the opinion that writing without Lithuanian characters does not cause difficulties in text comprehension; however, many respondents have expressed rather negative attitudes to such writing and pointed out its negative impact on literacy and language. GINTARĖ ŽALKAUSKAITĖ Vilniaus universitetas Universiteto g. 5, LT-01513 Vilnius [email protected] 286 KALBOS KULTŪRA | 82