Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai

KĘSTUTIS BREDELIS Vilniaus universitetas STUDENTERS FÄRDIGHETER I ATT TILLÄMPA KUNSKAPER OM SPRÅKVÅRD Artikeln ger en översikt över studenters färdigheter i att tillämpa kunskaper om språkvård. Resultaten från ett test som genomfördes 2003–2010 analyseras (sammanlagt testades 1618 förstaårsstudenter vid medicinska fakulteten). I undersökningen beaktades följande faktorer: förändringar i uppgifterna i de statliga studentexamensproven 2002–2009 (nedan VBE), studenternas uppgivna slutbetyg i litauiska i årskurs 12 samt poängen i VBE-provet i litauiska. Genom att studera dessa uppgifter försöker man bedöma i vilken utsträckning studenternas färdigheter i språkvård beror på förändringar i undervisningen i den allmänbildande gymnasieskolan. Undervisningen i språkämnen i den allmänbildande gymnasieskolan regleras av de allmänna läroplanerna för grundläggande och primär utbildning samt de allmänna läroplanerna för gymnasieutbildning. Med utgångspunkt i riktlinjerna i dessa dokument utarbetas läroböcker i litauiska för elever. I vissa läroböcker för årskurs 11–12 (Salienė, Smetona 2004) beskrivs kraven på språkvård kortfattat; större vikt läggs vid att utveckla färdigheter i korrekt språkbruk genom olika uppgifter i textförståelse och skrivande. Andra läroböcker (Šukys 2001) presenterar språkvårdsteori och tränar färdigheter i att tillämpa kunskaper. För att stärka elevernas färdigheter i språkvård och lära dem att undvika icke-normativ användning av lexikala former, kasus och prepositioner eller konstruktioner, utgår man från beslut som publiceras på Litauens statliga språknämnds webbplats och från arbeten av språknormerarna Pranas Kniūkšta, Aldonas Pupkis, Jonas Šukys och andra (KKP 1998; Pupkis 1980; Šukys 1998). Under det senaste decenniet har undervisningen i språkvård omorganiserats i den allmänbildande gymnasieskolan: den separata kursen har tagits bort och språkvårdsfrågor behandlas inom undervisningen i morfologi, syntax och andra språkämnen. I takt med att utbildningens innehåll förändras ändras också betydelsen av kunskaper i språkvård vid proven. Vid bedömningen av elevernas skriftliga arbeten beror en del av slutbetyget på grammatiken och ordförrådets korrekthet i den skrivna texten K. BREDELIS. Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai 297 het. Vikten av denna bedömning av färdigheter i språkvård i VBE-uppgifterna ökade något varje år (se tabell 1). I VBE-provet i litauiska (modersmål) har de separata (isolerade) språkvårdsuppgifterna varierat: att välja de korrekta bland flera meningsalternativ; att bedöma meningars korrekthet genom att välja svaret ja eller nej; att skriva in korrekt ordform. Sådana uppgifter blev dock successivt färre, tills de helt försvann. I VBE-provet i litauiska (icke-modersmål) behövde man endast år 2003 välja de korrekta bland flera meningsalternativ. TABELL 1. Språkvårdsuppgifternas vikt i den slutliga VBE-bedömningen (procent) Litauiska (modersmål) År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Korrekthet i skrivuppgiften — — — — — — 3,85 3,85 Skriva in korrekt form 5,46 3,08 3,28 — — 1,89 — — Välja de korrekta bland flera meningsalternativ — 11,54 8,20 8,62 — — — — Bedöma korrektheten JA/NEJ 18,18 3,85 — — — — — — Litauiska (icke-modersmål) År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Korrekthet i skrivuppgiften 5,71 6,67 14,81 11,76 16 20 20 20 Skriva in korrekt form — — — — — — — — Välja de korrekta bland flera meningsalternativ — 6 — — — — — — Bedöma korrektheten JA/NEJ — — — — — — — — Utifrån de uppgifter som studenterna vid medicinska fakulteten lämnat (studenterna angav sitt slutbetyg i litauiska i årskurs 12 och sina VBE-poäng) kan man inte hävda att studenterna under något visst år skulle ha varit betydligt svagare eller mer begåvade. Genomsnittet för slutbetyget i litauiska varierar mellan 7,99 och 8,85 (se tabell 2). Genomsnittet för det statliga provresultatet varierar mellan 75,86 och 85,71. 298 KALBOS KULTŪRA | 83 TABELL 2. Genomsnitt för årsbedömning i årskurs 12 i litauiska och VBE-poäng År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Genomsnittligt årsbedömningsbetyg 8,57 8,85 8,54 8,72 8,71 8,77 7,99 8,76 Genomsnitt för VBE-poäng 75,86 85,71 82,5 85,65 83,58 85,27 83,39 80,82 Förhållandet mellan dessa kriterier (se fig. 1) visar att år 2002 utmärker sig (årsbedömningsbetygen var ganska höga, men poängen på det statliga studentexamensprovet var betydligt lägre än under andra år) och år 2008 (det motsatta resultatet – provpoängen var höga, medan årsbedömningsbetygen var något lägre). Resultaten är ändå ganska höga, och därför är det troligt att även färdigheterna i språkanvändning borde vara goda. FIG. 1. Förhållandet mellan årsbedömningen i litauiska i årskurs 12 och VBE-poängen Från 2003 till 2010 gjorde studenterna samma test varje år. På testets uppgift om språkvård kunde man få 24 poäng. K. BREDELIS. Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai 299 Studenterna skulle välja ut en eller två korrekta meningar bland tre meningar; det fanns totalt 12 sådana grupper om tre (se tabell 3). TABELL 3. Testuppgift i språkvård 4. Markera de korrekta meningarna (I varje grupp om tre meningar kan det finnas en eller två.) FLERVALSSVAR 1. A. De kom då fram till samma uppfattning. B. De kom då fram till samma uppfattning. C. De kom då fram till samma uppfattning. 2. A. Remigijus känner ekonomin väl. B. Remigijus har goda kunskaper i ekonomi. C. Remigijus behärskar ekonomi väl. 3. A. Oväsendemakarna kommer uppenbarligen att straffas. B. Oväsendemakarna kommer tydligen att straffas. C. Oväsendemakarna kommer sannolikt att straffas. 4. A. Vad gäller juridikstudierna har jag inga tvivel. B. När det gäller juridikstudierna har jag inga tvivel. C. Jag har inga tvivel beträffande juridikstudierna. 5. A. Per i dag finns det ännu inga uppgifter från åklagarmyndigheten. B. Fram till i dag finns det ännu inga uppgifter från åklagarmyndigheten. C. I dag finns det ännu inga uppgifter från åklagarmyndigheten. 6. A. Den här gången blev det inte rätt. B. Den här gången gick det inte rätt. C. Den här gången utvecklade sig inte allt som det skulle. 7. A. Var vänlig och rådgör med en advokat. B. Rådgör gärna med en advokat. C. Rådgör med en advokat. 8. A. Vi måste vara mer tålmodiga. B. Vi behöver vara mer tålmodiga. C. Vi behöver vara tålmodigare. 9. A. I morgon samlas vi till mötet. B. I morgon samlas vi för ett möte. C. I morgon samlas vi för att hålla möte. 10. A. Redigera rapportens inledning. B. Efterredigera rapportens inledning. C. Bearbeta rapportens inledning. 11. A. Jag lade följande uttryck av H. Ibsen på minnet: ”Ett rent samvete är den bästa kudden.” B. Jag lade följande ordspråk av H. Ibsen på minnet: ”Ett rent samvete är den bästa kudden.” C. Jag lade följande ord av H. Ibsen på minnet: ”Ett rent samvete är den bästa kudden.” 12. A. Här semestrar främst ungdomar. B. Här semestrar ungdomar huvudsakligen. C. Här semestrar ungdomar till största delen. Det lägsta medelvärdet av de insamlade poängen är från år 2009, det högsta från 2004 (se tabell 4). 300 KALBOS KULTŪRA | 83 TABELL 4. Poäng som erhållits för uppgiften i språkvård År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Genomsnittligt antal poäng för testuppgiften 16,20 19,29 18,44 18,48 18,55 16,66 15,99 16,13 Analys av kurvorna över studenternas poängfördelning (se fig. 2) visar två tendenser: resultaten för studenter som avslutade skolan 2003–2006 är tydligt förskjutna åt höger (dvs. högre), medan resultaten för 2002 och 2007–2009 ligger mer i mitten (dvs. lägre). FIG. 2. Kurvor över poängfördelningen för uppgiften i språkvård Det är oroande att det bland studenterna som avslutade skolan 2008 och 2009 inte fanns någon som utförde uppgiften utan fel eller gjorde endast ett fel. En analys av sambandet mellan testresultat och årsbetyg (se fig. 3) visar att studenterna delas in i två grupper utifrån testresultaten: testresultaten för studenter som avslutade skolan 2003–2006 är mycket bättre än för avgångseleverna från 2002 och 2007–2009, trots att årsbetygen är ganska höga (med undantag för avgångseleverna 2008). K. BREDELIS. Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai 301 FIG. 3. Sambandet mellan årsbedömningen i litauiska i årskurs 12 och testresultaten År 2002, när de statliga avgångsexamina just hade införts (det första statliga avgångsprovet i litauiska hölls 2001), kan de blivande studenterna ha varit sämre förberedda, eftersom den systematiska kursen i språkvård, som brukade ges i årskurs 11, redan hade avslutats. Den försämring av testresultaten som började 2007 sammanfaller dock med att separata (isolerade) uppgifter i språkvård togs bort från de statliga avgångsproven. Samma tendenser framträder också vid en jämförelse av testresultaten med poängen på det statliga avgångsprovet (se fig. 4). Testresultaten fördelas i samma två grupper, medan resultaten på de statliga avgångsproven är ganska höga alla år (endast lägre 2002). En analys av uppgifterna tyder på att resultaten varierar enligt pendelprincipen: ett år är de lägre, nästa år högre, och därefter åter lägre osv. För en mer ingående analys valdes 46 test från studentkullen 2009 ut. Av de 36 meningarna i uppgiften, vars korrekthet studenterna skulle bedöma, var 20 korrekta och 16 felaktiga. Studenterna hade lättare att känna igen felaktiga meningar; antalet fel varierade från 0 till 5, och en tredjedel gjorde endast två fel (se fig. 5). 302 KALBOS KULTŪRA | 83 FIGUR 4. Sambandet mellan VBE-poäng och testresultat FIGUR 5. Bedömning av felaktiga meningar (i procent) Det var betydligt svårare för studenterna att identifiera att vissa meningar är korrekta (se figur 6) – nästan hälften av dem gjorde 7–8 fel, och antalet fel vid bedömningen av dessa meningar varierade från 1 till 10. K. BREDELIS. Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai 303 FIGUR 6. Bedömning av korrekta meningar (i procent) Vid analys av uppgifternas enskilda delar konstaterades att studenterna hade lättast att bedöma om följande meningar var korrekta eller felaktiga: Störande personer, matomai, kommer att straffas; Störande personer kommer sannolikt att straffas; Atredaguok inledningen till rapporten; Vad beträffar juridikstudier har jag inga tvivel; Här semestrar i majoritetungdomar; Den här gången gick allt inte riktigt som det skulle. Svårast var det att bedöma följande meningar: Den här gången gick allt inte som det skulle; Var god rådgör med en advokat; De kom då fram till samma åsikt; Pasitarkite, prašau, med en advokat; I morgon samlas vi för att hålla möte; Paredaguok inledningen till rapporten. Statistiken för de enskilda meningarna bekräftar antagandena om att det var lättare för studenterna att identifiera felaktiga meningar och svårare att identifiera korrekta. Frågans särskiljningsförmåga hjälper till att fastställa om de studenter/elever som verkligen uppnått de bästa resultaten utförde en enskild uppgift mer framgångsrikt än kandidater med svagare färdigheter. Här presenteras meningar vars särskiljningsförmåga ligger nära noll eller till och med är negativ (dvs. svagare studenter lyckades utföra uppgiften korrekt bättre än starkare studenter): Pasitarkite, prašau, med en advokat; Var god rådgör med en advokat; Jag minns H. Ibsens ord: ”Ett rent samvete är den bästa kudden”; Remigijus kan mycket väl ekonomi; Vi måste vara mer tålmodiga. Dessa meningar bidrog alltså varken till att bedöma studenternas kunskaper i språkvård eller deras språkfärdighet i allmänhet (meningarna har inte heller något samband med vare sig årsbedömningen eller resultatet på studentexamen). 304 KALBOS KULTŪRA | 83 Utifrån de analyserade uppgifterna kan man dra slutsatsen att studenternas färdigheter i att tillämpa kunskaper i språkvård, som de har förvärvat i grundskolan, försämras något. Orsakerna kan vara följande: i skolan undervisas det inte längre i språkvård som ett separat ämne, och träningen av färdigheter i språkvård har ännu inte framgångsrikt integrerats i undervisningen i andra språkämnen; i VBE-uppgiften finns inte längre separata (isolerade) uppgifter om språkvård; den vikt som poängen för kunskaper i språkvård tillmäts i det slutliga VBE-resultatet är inte tillräckligt betydande. Således bör man säga att man under lektioner för repetition eller genomgång av skriftliga arbeten måste ägna större uppmärksamhet åt att utveckla färdigheter i språkvård. LITERATŪRA Pradinio ir pagrindinio ugdymo bendrosios programos. Vidurinio ugdymo bendrosios programos. – Prieiga per internetą: http://www.pedagogika.lt/index.php?-1469555137 Valstybinių brandos egzaminų užduotys. – Prieiga per internetą: http://www.egzaminai.lt/37/ Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas, patvirtintas Valstybinės lietuvių kalbos komisijos 1997 m. gruodžio 18 d. nutarimu. – Prieiga per internetą: http://www.vlkk.lt/lit/klaidos KKP 1998: Kanceliarinės kalbos patarimai. Parengė Pranas Kniūkšta, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. P u p k i s A. 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas. S a l i e n ė V., S m e t o n a A. 2004: Lietuvių kalba. Vadovėlis XI–XII kl., Kaunas: Šviesa. Š u k y s J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa. Š u k y s J. 2001: Lietuvių kalba. Kalbos kultūra. Vadovėlis XI kl., Kaunas: Šviesa. Gauta 2010 10 29 STUDENTS’ SKILLS IN THE USE OF LANGUAGE S u m m a r y The article decribes a study of language use skills as they are reflected in test scores of a language test, formal assessment records and state examination scores of first-year medical students. The data has been used to establish whether lin- K. BREDELIS. Studentų kalbos kultūros žinių taikymo įgūdžiai 305 guistic competence of the students correlates with changes in the teaching process at school which have been caused by the recent development of the state examination of Lithuanian. The process of language teaching in Lithuania is prescribed by the General Curricula for primary, basic, or lower secondary, and secondary education. The provisions of the General Curricula provide a basis for school textbook writing in all disciplines, Lithuanian included. The last decade has witnessed a major reform in the teaching of proper language use. As a consequence, language use has disappeared from the curriculum as a separate discipline and is currently integrated in the topics of morphology, syntax and other aspects of language. Furthermore, the final assessment of written tasks has been developed to include a criterion of grammatical and lexical accuracy. As regards the state examination of Lithuanian, the weight of language accuracy assessment in the examination paper has been constantly increasing while the number of isolated language use tasks has been decreasing till such tasks have completely been abandoned. The data of the study reveals that the average final assessment of medical students at school was between 7,99 and 8,85. The average state examination score is 75,86–85,71 points. These high marks suggest that their language use skills should also be good. In the period from 2003 till 2010, a test of language use was administered to the subjects. The test scores show that the best results were achieved in 2004 while the worst in 2009. The analysis of test scores and final assessment revealed two distinct groups of students in terms of success in the language use test: subjects who finished secondary education in 2003–2006 were consistently better in the language use test than those who finished school in 2002 and 2007–2009. The observed decrease in the test scores coincides with the elimination of certain language use tasks from the state examination of Lithuanian in 2007. Moreover, none of the subjects who finished secondary education in 2008 and 2009 managed to do all the test items correctly or only err in a single test item. The study suggests that language use skills of the first-year students are weaker than in the previous years. One of the reasons might be related to the absence of language use as a separate discipline in the school curriculum and its inadequate integration in the teaching of other aspects of language. Besides, the state examination paper does not include a task specifically focused on language use while the weight of this aspect is too low in the final assessment of writing. KĘSTUTIS BREDELIS Vilniaus universitetas Universiteto g. 5, LT-01513 Vilnius [email protected] 306 KALBOS KULTŪRA | 83