Tarptautinė konferencija „Nacionalinės kalbos mokslo ir aukštojo mokslo srityse“

INTERNATIONELL KONFERENS NATIONELLA SPRÅK INOM VETENSKAP OCH HÖGRE UTBILDNING (Nationella språk inom akademisk forskning och högre utbildning) Den 29–30 augusti 2011 hölls en internationell konferens i Tallinn Nationella språk inom vetenskap och högre utbildning, ägnad åt: akademisk språkpolitik; en analys av vilka språk som används för undervisning av studenter vid universitet i olika länder och inom olika vetenskapsområden, för avhandlingar och för vetenskapliga tidskrifter; studier av det vetenskapliga språkets kvalitet och utveckling i dagens globaliserande värld. Konferensen organiserades av Tallinns universitets centrum för akademisk estniska tillsammans med Institutet för estniskt språk och kultur. Konferensens spiritus movens var doktor Peep Nemvalts. Över trettio forskare från andra estniska högskolor samt från Belgien, Storbritannien, Lettland och Finland deltog. Även gäster från andra sidan havet, från Mexiko och Amerikas förenta stater, var närvarande. Plenarföredragen hölls av Kirsti Siitonen, professor vid Turku universitet, och undertecknad. I sitt föredrag ”Finska språket inom högre utbildning, humaniora och naturvetenskap” gav Kirsti Siitonen en översikt över de språkpolitiska strategier som varje universitet bör utarbeta. I Finland är det Institutet för de inhemska språken (KOTUS) som ansvarar för detta. Institutet uppmanar universiteten att skapa en egen språkpolitik för högskolan, offentliggöra den och utbyta god praxis med andra universitet. Eftersom universiteten har autonomi kan det inte utfärdas någon lag eller förordning, men man kan skapa ett system som uppmuntrar högskolorna att välja en återhållsam och förnuftig politik som inte begränsar finskans rättigheter. Föredraget presenterade och kommenterade också statistik över hur finska används vid utarbetandet av läromedel och skrivandet av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Praktiska rekommendationer gavs också om hur studenter inom olika ämnesområden vid Turku universitet får lära sig att skriva vetenskaplig finska, eftersom de har stor brist på sådana färdigheter. Situationen 282 KALBOS KULTŪRA | 84 Situationen vid universiteten i Finland är varierande men, som det senare framkom i diskussionerna, ganska komplicerad. Tillsammans med Nederländerna och Danmark ligger landet i topp i Europa när det gäller antalet program vid högre läroanstalter, avhandlingar och vetenskapliga publikationer på engelska. Specialister på finska är inte nöjda med detta; de ser en negativ inverkan på finskans utveckling och på hur dess begrepp utvecklas. I föredraget ”Vetenskapens språk i Litauen: utmaningar och möjligheter” belystes situationen för litauiskan ur flera perspektiv: nya krav på litauiskan efter att den blivit ett officiellt EU-språk diskuterades; de viktigaste dokumenten om litauisk språkpolitik inom vetenskap och högre utbildning presenterades; problem med vetenskapsspråkets och terminologins kvalitet samt sökandet efter lösningar togs upp; och uppmärksamhet riktades mot den tillsyn av läroboksspråket som initierats och genomförs av Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Åhörarna blev särskilt intresserade av den del av föredraget som visade hur litauiska som vetenskapsspråk utvecklas vid utländska universitet och vetenskapliga institutioner, det vill säga vid baltistiska och litauistiska centra, där man inte bara undervisar i litauiska utan också skriver avhandlingar på språket, ger ut vetenskapliga tidskrifter och skriver artiklar och monografier. Föredragets författare stödde sig på material och insikter från Irena Smetonienė, ordförande för Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Ytterligare två föredrag från Litauen var Nijolė Linkevičienės, Anos Ruskan och Birutė Ryvitytės föredrag ”Ett verktyg för att studera akademiska texter”, som undersökte möjligheterna med korpusen för akademisk litauiska (CorALit), samt Anos Ruskans föredrag ”Evidentiella adjektiv i litauisk akademisk diskurs”, som visade hur CorALit används i en konkret studie. Peep Nemvalts och Triin Roosalu presenterade de första resultaten från en omfattande studie av hur ett nationellt språk, när det används i akademisk diskurs, påverkar världsbilden (den kognitiva aspekten) och formerna för språkliga uttryck. Forskarna bygger på Kees de Bots arbeten och utvecklar hans idéer i ett estniskspråkigt sammanhang. Studien är mycket intressant, och resultaten visar värdet av ett nationellt akademiskt språk. Om ett språks ställning inom den akademiska sfären försvagas, drabbas inte bara terminologin: också vår språkliga förståelse av världen förändras och formerna för språkliga uttryck blir färre. Man diskuterade hur man kan skapa en balans som bevarar flerspråkigheten inom europeisk vetenskap och högre utbildning och samtidigt möjliggör ett så effektivt utbyte som möjligt av ny kunskap som skapats av forskare med olika språkbakgrund, eftersom det är mycket viktigt att den vetenskapliga utvecklingen är intensiv. För övrigt hade Lefas Höckerstedtas från Helsingfors universitet, som också undervisar vid Thomas Stephenson Konknni Kendros jesuitiska ins- Tarptautinė konferencija Nacionalinės kalbos mokslo ir aukštojo mokslo srityse 283 titute i Goa i Indien, hållit föredraget ”Engelska i högre utbildning – och vad sedan?” om språksituationen i Indien (22 officiella språk) och skämtande fått Europa att skämmas: så få språk, och ändå kan problemet inte lösas. Konferensens teser har publicerats på internet (se http://www.tlu.ee/files/arts/10106/NatAc818599b30c9375d860436bf2b929fef2.pdf). Det var glädjande att se hur mycket våra estniska grannar bryr sig om det estniska vetenskapsspråkets ställning internationellt. Konferensdeltagarna märkte hela tiden att rektorn för Tallinns universitet följde konferensen med intresse. Efter konferensen ordnades en diskussion för intellektuella, där även författaren till dessa rader deltog; kulturtidskriften SIRP skrev om den (se http://www.tlu.ee/files/arts/10106/NatAc818599b30c9375d860436bf2b929fef2.pdf). Konferensen tog upp aktuella frågor och var mycket angelägen. Detta tema borde också föras vidare i Litauen. Mottaget 2011 12 12 JOLANTA ZABARSKAITĖ Institutet för det litauiska språket P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 284 KALBOS KULTŪRA | 84