Vedinių pateikimo sistemiškumas „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“

DAIVA MURMULAITYTĖ Institutet för litauiska språket SYSTEMATISK PRESENTATION AV AVLEDNINGAR I DEN LITAUISKA STANDARDSPRÅKSORDBOKEN NYCKELORD: avledning, definitionsordbok, systematik, grundord, ordboksartikel. En ordbok är inte vilken samling ord som helst, utan en lexikografiskt ordnad samling som tillhandahåller den information dess användare behöver (KTŽ 240). Ordböcker skiljer sig åt i fråga om syfte, omfång, urval av data, deras karaktär och presentationsmetod, användningssätt med mera. Till den yttre formen räknas traditionella (tryckta, pappersbaserade) och elektroniska ordböcker; de senare kan i sin tur delas in i två typer: datoriserade tryckta ordböcker (elektroniska versioner av pappersordböcker) och ursprungliga elektroniska ordböcker skapade på grundval av databaser (Jakaitienė 2005: 38–40; 293–296). Kanske är systematik det viktigaste drag som förenar alla ordböcker. Systematisering av lexikonet är en av den moderna praktiska lexikografins funktioner (Морковкин 1993: 37). Särskilt inom elektronisk lexikografi, som bygger på databaser, är systematik en av lexikografins grundläggande principer och ett av de viktigaste kraven på en god ordbok. Såväl ordbokens mikrostruktur som dess makrostruktur måste vara systematiska. Till den senare hör också hur uppslagsorden presenteras – i separata artiklar eller genom att avledningar i en eller annan form införlivas i artiklarna för grundorden (Jakaitienė 2005: 35). I definitionsordböcker (oftare tryckta, men även i deras elektroniska versioner) är det vanligt att vissa avledningar, särskilt regelbundna sådana, presenteras i artikeln för uppslagsordet (som ofta också kallas en artikelgrupp, även om det ingalunda är uppslagsordets ordbildningsfamilj, eftersom den inte innehåller alla uppslagsordets avledningar och inte visar de inbördes relationerna mellan dessa avledningar). I artikeln för en annan lexikal enhet (ett grundord) brukar följande tas med: verb- och substantivabstrakt – benämningar på handlingar och egenskaper, benämningar på aktörer eller bärare av substantiviska egenskaper, adverb, D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 71 reflexiva verb och substantiv, diminutiver, ord med negationer med mera. Här är ett drygt tiotal exempel ur olika förklarande ordböcker över det litauiska språket. Av dem framgår att samma artikel kan innehålla flera slags införda avledningar (i exemplen är de understrukna1): gérti, gėria, gėrė 1. dricka en vätska, släcka törsten: Kon dricker ur en hink. D. vatten, mjölk. En drickbar kopp (som man dricker ur). Drickbart vatten (som man dricker, tjänligt att dricka). ‖ bildl.: Damm, rök, stank d. (andas in). D. tobak (snusa, lukta på). 2. konsumera alkoholhaltiga drycker, supa: När han inte har druckit är han en bra karl. Han dricker fortfarande. 3. dra in, suga upp; tränga in, sippra: Svampen suger upp vatten. Vinden tränger rakt igenom (blåser igenom). | refl.: Vattnet sögs snabbt upp i sanden. ◊ D. ber om det (om skor som läcker). gérėj‖as, ~a substantiv (1) gérik‖as, ~ė substantiv (2) gérimas (2) att dricka (1) [DŽ₆ₑ]; andas, andas, andades verb (1) (om någon) andas in och ut: Det är mycket rök i rummet, det finns inget att andas. ◊ Han andas tungt. • neg. inte andas andningsubstantiv, femininum (1,1) [MLKŽ]; lyssna, lyssnar, lyssnade intr. K; SD343,279, R, BPII157, M [...] 4. refl. komma överens, enas: Fadern med barnen lyssnar inte på varandra Rm. [...] [LKŽₑ]; klar‖, ~t (3) 1. väl synlig, ljus, klar: ~t ljus. En k~ himmel. 2. med god syn: ~a ögon. 3. lätt att uppfatta, förstå: En k~ skrift. Ett k~ uttal. En k~ fråga. ~t som dagen. ~t som i handflatan (mycket tydligt). 4. som lätt uppfattar: Ett k~t förstånd. Ett k~t huvud. ~t adv.: Månen lyste ~t. Förklara allt ~t. ~n adv. ~het (1) ~het (2) [DŽ₆ₑ]; liten, ~t (4) mots. s t o r. 1. liten till omfattning, storlek (höjd, längd, bredd): Ett litet barn. Små potatisar. Ett litet rum, en liten trädgård, en liten stad. En person av liten växt. En liten bäck. Han är lite mindre. Så liten han är, så liten, så pytteliten! De små sprang iväg, de stora hann inte ikapp (ordspr.). 1 När ordboksartiklar citeras försöker man bevara deras ursprungliga form; utelämnade delar av artiklarna markeras med [...]. 72 KALBOS KULTŪRA | 85 2. som är liten till åldern, inte vuxen: Barnen är ännu ~i. Hon lämnade efter sig ~iukės, ~utėlius som sparvar. Ge mig kniven, var inte ~. (bli inte irriterad). 3. fåtalig: En liten skara. En liten familj. Vilket litet arbete det är här! Ur ett stort moln kommer lite regn (ordspr.). 4. mild, svag: Lindrig kyla. Lindrig smärta. 5. oviktig, obetydlig, betydelselös: Ett litet misstag. En liten gåva. Små meriter, segrar. Det är ett litet problem att du inte kan – du kommer att lära dig. 6. som har en obetydlig samhällsställning: Även som liten vågar han inte mäta sig med de stora herrarna (ordspr.). ◊ Inte utan ~ (nästan, så gott som). ~ vad (det spelar ingen roll, betyder ingenting). Vara ~esniām (ge vika). Mycket ~a (ungefär). ~aĩ pro. ~ỹn adv.: Hälsan går ~ỹn (minskar). ~ùmas (2) [DŽ₆ₑ]; trobà sf. (3) [...] 1. [...] bostadshus, stuga: [...] Bostadsstuga NdŽ. [...] Det fanns en liten stuga vid skogsbrynet liten stuga Sk. Mažon till den lilla stugan bor de Kb. [...] Stugan byggdes ihop – här föll den genast samman, sprack sönder, ruttnade Yl. [...] Vi måste ge Kazimieras [en del] åt den lilla stugan att bygga Krt. Hon hade fått mark från hemtrakten och byggde en sådan liten stuga Pln. [...] Kör på med de där jordmassorna så långt du vill, bara du inte river min lilla stuga Pžrl. Det fanns några små stugor, men nu har det brett ut sig och blivit en stor stad Vdk. En hukande liten stuga Šts. En liten stuga (nedsättande) Šts. En sådan liten stuga har byggts där LŽ. Här byggde han sig en liten stuga Alv. [...] Den gamle byggde en liten stuga DrskŽ. Jag byggde mig en liten stuga på vattnet JD20. Den allra minsta stugan KlvrŽ. Sändebuden hade framför sina ögon en rent löjligt liten, fyrkantig liten stuga, som ett gåshus Vaižg. [...] [LKŽₑ]; tirp||ùs, ~ì (4) 1. lättlöslig: Olösliga föroreningar. ~i (~ioji) kaffe. 2. som smälter snabbt och lätt: Fett är ett smältbart ämne. ~ùmas (2) [DŽ₆ₑ]. I ordböcker över andra språk är det också vanligt att olika avledningar tas med i artiklarna för grundorden. Där finns även ord av typer som inte nämnts, vilket beror på det enskilda språkets grammatik och ordbildningsegenskaper – i ryska och polska ordböcker anges till exempel ofta imperfektiva verb i artiklarna för perfektiva verb. Några exempel: liknande -a, liknande -a, t.ex.; liknande adv. 1. Sådan som har ungefär samma egenskaper, kännetecken som (någon) annan. Dottern liknar sin mor. Liknande karaktärer. De har liknande röster. Liknande geografiska förhållanden. 2. Likvärdig, motsvarande (vanligen inbördes). En jämbördig partner. Tala som jämlike med jämlike. // Lika (i fråga om storlek, värde). Skära tårtan i lika stora delar. Dela lika. Jämna pengar vard. – en summa pengar som exakt motsvarar betalningens värde. ◊ likhetsubstantiv [MLVVe]; D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 73 ÄPPLE substantiv Äppelträdets frukt. Saftigt, sött, surt, rött ä. Äpplets kärnhus, frön, skal. Äppeljuice, sylt, kompott. Torkade äpplen. Röd som ett ä. – sådan som har en frisk färg, med frisk rodnad (vanligen om kinder, ansikte). Ögats ä. – ögats viktigaste beståndsdel, den runda kroppen i ögonhålan. ◊ Tvistefrö – orsaken till en tvist./ litet äpple, -t; litet äpple; litet äpple. [LVV]; FARFAR, -n; mask. 1. Faderns eller moderns far. 2. vard. Gammal människa, gubbe. 3. pl.: farfäder. Människor som levde förr i tiden, förfäder. Far- och förfäder; fäder och farfäder (förfäder). [...] < Liten farfar, -n; pl. gen. -; dat. -; mask. dim. (bet. 1–2). Farfars-, -a, -e. Farfars-, -a, -e. Farfarsaktig, -t, -a. Farfars metod (gammal, beprövad). Gubbe, -n; mask. vard. (bet. 2). Farfar lille, -n; mask. dim. (bet. 1–2). Farfars-, -a, -e. Farfar (se). På farfars vis, adverb [БТСРЯ]; ORDBO’K, -en, mask. 1. Samling av ord (vanligen i alfabetisk ordning), fasta uttryck med förklaringar, definitioner eller översättning till ett annat språk. Förklarande ordbok. Encyklopedisk ordbok. Fraseologisk ordbok. Tvåspråkig ordbok. Terminologisk ordbok. Ordböcker över synonymer, homonymer, antonymer. Morfemordbok (som förklarar betydelsen hos orddelar). 2. sing. Samtliga ord i ett visst språk, liksom ord som används i ett visst verk, i en viss författares verk eller över huvud taget av någon. Det ryska ordförrådets rikedom. Pusjkins poetiska vokabulär. Han uttrycker sig med svårighet på engelska: hans ordförråd är mycket fattigt. ‖ diminutiv liten ordbok, -en, mask. (bet. 1). ‖ adjektiv ordboks-, -t, -a. Ordboksartikel (avsnitt i en ordbok som behandlar ett enskilt ord eller en fraseologism upptagen som rubrik). Ordförråd. [ТСОШ]; BYGGA¹, -er, -de; -t; imperf. 1. vad. Uppföra, skapa en konstruktion, byggnad samt en konstruktion eller maskin. B. ett hus. B. en damm. B. fartyg, lokomotiv. Riva är lättare än att bygga (ordspr.). 2. vad. Skapa, bilda, organisera. B. en ny tillvaro, ett nytt liv. B. sin välfärd på något. B. en familj. 3. vad. Skapa i tanken. B. planer. B. olika förslag. B. en hypotes. B. illusioner för sig själv. 4. vad. Organisera med utgångspunkt i något. B. en rapport på exakta uppgifter. B. sin taktik på något. 5. vad. Uttrycka, formulera. B. en mening korrekt. B. ett bevissystem. 6. vad. Rita upp enligt angivna mått (fack.). B. en triangel. B. en stympad kon. 7. vad. Göra något (i enlighet med betydelsen hos det efterföljande substantivet) (vard.). B. grimaser (grimasera). B. ögon (flirta genom att spela med ögonen). B. miner (grimasera och ge ansiktet ett onaturligt uttryck). 8. vem (vad) av någon. Föreställa sig, framställa sig själv eller någon som någon (vard. ogill.). B. sig själv som en dumbom, en tok. B. ett underbarn av ett barn. ‖ perf. bygga färdigt (bet. 1), uppföra (bet. 1, 2, 3, 4, 5 och 6) och göra till (bet. 7 och 8). ‖ substantiv bygge, -t, neut. (bet. 1), byggnad, -en, utr. (bet. 1 föråld., bet. 2, 4, 5 och 6) och bygge, -t, neut. (bet. 1). ‖ adjektiv byggnads-, -t, -a (bet. 1). Byggsäsong. Byggmaterial. Byggarbetsplats. [ТСОШ]; 74 KALBOS KULTŪRA | 85 kabaret 1. «satirisk-underhållande föreställning; även: lokal där sådana föreställningar äger rum» 2. «absurd eller surrealistisk situation» • kabaretartad • kabaretmässighet • liten kabaré • kabaretartist, kabaretsångare [SJP]; armhåla 1. «fördjupningen mellan armens insida och sidan av bröstkorgen» 2. «ärmhål i ett klädesplagg; även: den del av plagget som sitter vid fördjupningen under armen» • armhåle- • liten armhåla [SJP]; supic pf Xa, supen – supa ipf I, ~någon 1. «sup någon till medvetslöshet» 2. «suga upp vätska, särskilt det översta lagret»: Fåglarna sög upp daggen från bladen. supas – supa sig «dricka sig berusad på alkohol, vara berusad» [NSJP]; uppmärksam [...] adj. [...] 1 uppmärksam; observant 2 omtänksam, artig, hängiven osv. [en omtänksam make] – SYN. OMTÄNKSAM – uppmärksamt| adv. – uppmärksamhet subst. [WNWD]; frisyr [...] subst. en särskild hårstil, ofta särpräglad och moderiktig – hårstylingsubst. – frisörsubst. [WNWD]. Av exemplen framgår att avledningar förs in i artiklarna för uppslagsorden på följande sätt: • som ett separat lexem (t.ex. reflexiva verb), • som en separat betydelsenyans (t.ex. reflexiva verb), • i illustrativa användningsexempel (t.ex. diminutiver, ord med negation), • i slutet av artikeln, efter all information om uppslagsordet (t.ex. verb- och substantivabstrakt, agentbeteckningar, adverb); ibland (oftare i elektroniska ordböcker) skrivs de på en ny rad. Vid Lietuvių kalbos institutas färdigställs med nya metoder Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (nedan BŽ), vars koncept betonar principen om systematik (Liutkevičienė 2010: 141). Man strävar efter att följa den principen också när avledningar presenteras; utifrån sin lexikala självständighet är de likvärdiga med andra uppslagsord. Informationen om dem måste därför vara minst lika utförlig, mångsidig och exakt, något som inte kan uppnås med någon av de nämnda metoderna för att införliva avledningar i en artikel. Alltså: • abstrakt (t.ex. miauktelejimas, priglaudimas, paskiepijimas, broliavimasis, audringumas, aukštybė, brangybė, brolystė), D. MURMULAITĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 75 • diminutiver (t.ex. ausėlė, balandėlis, namūkas), • adverb (t.ex. aiškiai, nuosekliai, aiškyn, garsyn), • agentbeteckningar (t.ex. griežikas, auklėtojas), • ord med negation (med undantag för verb, t.ex. nedarnà, nedaugelis, nedidelis, neblogas, neblogai, neginčijamai) och andra avledningar (med undantag för reflexiva verb och verb med prefixet ne-) presenteras på samma sätt som alla andra lexikala enheter i BŽ, dvs. de får egna artiklar. Där står avledningarna som uppslagsord och ingår därmed i den alfabetiska ordningen för alla lexikala enheter, så att de enkelt kan hittas2. Systematiken upprätthålls också i informationen om avledningarnas accentuering: liksom för andra nominalord anges deras accentklasser. Det bör noteras att införlivade diminutiver vanligen presenteras utan angivelse av accentklass, trots att deras accentklasser ofta skiljer sig från accentklasserna hos grundorden i vars artiklar diminutiverna har införlivats (se de citerade artiklarna om mažas, trobà i DŽ6e och LKŽe). I BŽ:s artiklar om avledningar särskiljs och ordnas alla avsedda betydelser utifrån språkbruket; varje lexem förses med erforderliga grammatiska, lexikala, stilistiska, ämnesområdes- och andra markeringar samt illustreras med typiska användningsexempel som visar dess semantiska och syntaktiska kombinationsmöjligheter. Informationen om avledningar begränsas alltså inte till att endast dokumentera deras relation till grundordet; uppgifterna om avledningarna är lika utförliga och mångsidiga som för andra uppslagsord. Viktigast av allt är att endast i en egen artikel kan avledningens semantiska struktur, hierarkin mellan betydelser och betydelsenyansers inbördes relationer samt sambanden med grundordens betydelser (när det gäller abstrakt) presenteras. När en avledning införlivas i en annan artikel förklaras eller belyses dess semantik inte (eller förklaras den otillräckligt och oprecist). Agentbeteckningar bygger till exempel ofta inte på alla, utan bara på vissa av grundverbets betydelser. Ordboksanvändaren får inte veta detta om avledningen endast förs in i slutet av grundordets artikel. Substantiven ėjėjas, ėjėja, som skulle bygga på verbet eiti i dess femte, sjätte eller tjugotredje betydelse, skulle exempelvis endast kunna uppfattas som tillfälliga nybildningar: 2 Ordningen av lexikala enheter efter alfabetet är inte längre lika relevant inom elektronisk lexikografi, eftersom datorn sköter sökningen. I tryckta ordböcker har emellertid vissa avledningar som införlivats i artiklar om grundord hamnat långt från den plats där de skulle stå om alfabetisk ordning följdes (t.ex. hamnar mezgėjas, -a, mezgimas ir mezgimasis mellan artiklarna om megzdinti och megztinis; rovėjas, -a, rov ikas, -ė ir rovimas hamnar mellan artiklarna om rautas och rautinis, och så vidare [DŽ4]). 76 KALBOS KULTŪRA | 85 gå, går, gick 1. förflytta sig från en plats till en annan till fots, genom att gå: G. resa. Han gick inte utan sprang. Den här stigen är framkomlig till fots. Gå bort. Vi går och äter, dansar, jagar. G. genom dörren, över fältet, till skolan, in i skogen. [...] 5. åka: Tåget, bussen går. 6. förflyta (om tid): Dagarna, månaderna går. [...] 23. visas: I dag går ”Skirgaila” på teatern. En bra film gick. ◊ Gå, gå (sägs när man uttrycker förvåning eller misstro). gångare, ~a subst. (1). gång (2) [DŽ₆ₑ]. Dessutom undviks genom att skriva en separat artikel för ett avlett ord att det ibland tas upp flera gånger, jfr: gemensamhet (1) gemensam sak: Det litauiska och lettiska språket har många ~heter [DŽ₆ₑ]; 1 gemensam, ~t (4) 1. som tillhör alla: G. egendom. ~t kök. 2. som görs, utförs tillsammans: G. arbete. G. liv. Med gemensamma ansträngningar ska vi lyckas. ~t genus (gram. omfattar ord som i samma form används för både maskulint och feminint genus). 3. likadan, liknande: ~a mål. 4. sammanräknad: ~t belopp. 5. omfattande grunderna för något: ~ojo lavinimo mokykla. ~aĩ bl.a. ~ýbė (1). ~ùmas (2) [DŽ₆ₑ]; gemensamhet subst. (1) det som är gemensamt, en gemensam sak, egenskap, kännetecken: Gemensamhet och särart (fil.). Gemensamma drag mellan litauiska och lettiska språk. Du och jag har fler gemensamma drag än olikheter. • mots. särart, olikhet. [BŽ]. Rena abstraktai (benämningar på handlingar eller egenskaper) redovisas i BŽ med angivande av grundverbet eller grundordet samt motsvarande betydelsenummer för dessa, medan de lexicaliserade definieras eller (och) förklaras med synonymer. Exempel (kan fortfarande redigeras, eftersom ordboken ännu inte är färdigställd): giedójimas subst. (1) 1. → g i e d o t i 1: Hymnsång. 2. → g i e d o t i 2: Vakna av fågelsång. bendrininkãvimas subst. (1) 1. två eller flera personers uppsåtliga gemensamma deltagande i ett brott: Medverkan kan förverkligas genom underlåtenhet. 2. → b e n d-r i n i n k a u t i 2: Medverkan mellan flera kärande [svarande] i ett civilmål. Processgemenskap. Nödvändig [fakultativ] processgemenskap. D. MURMULAITÝTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 77 tydlighet subst. (2) 1. → tydlig 1: I presidentens årsrapport saknades tydlighet. Så länge tydligheten saknas lever hoppet kvar. Krånglighet försämrar stilens [språk] tydlighet. 2. → tydlig 2: Professorn i mogen ålder imponerar med sitt klara intellekt. Sjukdomen försvårade talet, men inte den vetenskapliga tankens klarhet. 3. → tydlig 3: Det finns alla slags övningar för att utveckla tydligt uttal. 4. → tydlig 4: Vilken klar morgon – inte ett moln på himlen! 5. → tydlig 5: Örnar [katter] är kända för sin skarpa syn. skräckslagenhet subst. (1) stor, ovanlig räddhågsenhet, feghet, ängslan: Vilken räddhare du är! • mots. mod. När abstrakta substantiv presenterades informellt framträdde flera problem som kanske inte hade uppstått vid sammanställningen av ordböcker med en annan struktur. Ett av dem gäller grammatiska markeringar. I BŽ strävar man efter att konsekvent markera inte bara pluralia tantum-substantiv utan också singularia tantum-substantiv. I litauiska grammatiker anges att en typ av singularia tantum-substantiv är substantiv som betecknar abstrakta begrepp som inte kan räknas (LKG 1965: 175; jfr DLKG 1996: 66; Valeckienė 1998: 219). När de blir mer konkreta och får en ny betydelse eller betydelsenyans kan de också användas i pluralform. Sådan användning kan även motiveras stilistiskt. Dessa lexem, som nämnts, får i BŽ definitioner eller förklaras med synonymer, medan transpositionella avledningar (dvs. sådana där ordbildningsbetydelsen och den lexikala betydelsen sammanfaller), eller med andra ord rena abstrakta ord, hänvisas till det grundläggande lexemet. Det kan tyckas att de senare, icke-lexikaliserade, abstrakta beteckningarna på handlingar eller egenskaper borde markeras med förkortningen vns. (singular), men långt ifrån varje abstrakt lexem som fått en egen artikel kan märkas så³. Det är inte ovanligt att det är mycket svårt att formulera en lexikografisk definition för ett abstrakt lexem (detta gäller transpositionella avledningar, och därför förklaras de också genom hänvisning), och ibland tyder även dess pluralformer, som låter helt naturliga, på åtminstone begynnande lexikalisering. En undersökning av bruket av verbabstraktet bėgiojimas (springande) gav mängder av exempel där ordets pluralform används (med alla tre de betydelser som BŽ avser att ange): Även om lekar, promenader eller löprundor förbättrar hundens fysik och hindrar den från att gå upp i vikt, är det mycket viktigt att hunden inte blir överhettad när den motionerar. Katter är nattdjur: på dagen sover de mest, men på natten börjar allt: springrundor, jamanden, lekar. Regelbundna morgon-löprundor i London, oavsett väder. Inget nytt med de där [parlamentarikernas] springrundorna från 3Se också Ramunė Vaskelaitės diskussionsartikel om pluralformen hos abstrakta substantiv, Pluralbruk av abstrakta substantiv i ekonomispråket och normen, i denna årgång av Kalbos kultūra, s. 190–215. 78 KALBOS KULTŪRA | 85 från ett parti till ett annat. Varje gång det är dags att åka på tjänsteresa börjar springrundorna och vädjandena om att någon ska se efter djuret. Pluralformer av abstrakta substantiv kan användas för att förstärka betydelsen och visa företeelsens intensitet, varaktighet, upprepning eller konkreta fall där en egenskap eller handling som uppfattas substantiviskt kommer till uttryck (LKG 1965: 178–181). Även grundordets semantik har betydelse. Fysiska handlingar kan till exempel upprepas och räknas, och därför är pluralformen av deras benämningar vanligare, t.ex. det tidigare nämnda springande och andra verbabstrakt som förekom i de citerade exemplen (jamande, vädjande, promenerande). Även: Förarna hinner inte ta reda på var poliserna håller till och kan inte längre varna andra med blinkningar från strålkastarna blinkningar. Några kustbor säger sig ha sett omkring 90 blixt-blixtar under stormen. Polka med stampanden. Jag är redan trött på flyttandet, jag vill ha ett eget hem. Men pluralformer av abstrakta substantiv som bildats av verb som betecknar mental aktivitet eller olika tillstånd och relationer används sannolikt mer av stilistiska skäl och förekommer mer sällan, t.ex.: Så många huvuden – så många tankar. Efter långa överväganden och funderingar bestämde jag mig för att inte byta jobb. Alla dina planer gick om intet. Av exemplen framgår att bedömningen av om ett abstrakt substantiv är singularis beror mycket på det konkreta grundverbets semantik. Om det finns exempel på plural användning av abstraktet, eller åtminstone en uppenbar möjlighet till sådan användning (med stöd i exempel med liknande semantik), har man tills vidare beslutat att markera abstrakta ord i BŽ med förkortningen ppr. vns., för att uppmärksamma att formerna av det markerade ordet vanligtvis, men inte alltid, används i singularis, t.ex.: fördyring subst. vanligen i singularis (2) → bli dyrare: Dyrare bränsle ökar brottsligheten. Höjda bostadshyror. Den litauiska bostadsmarknaden inledde året med stigande priser. På valutamarknaden noterades prisökningar för den amerikanska dollarn och den japanska yenen. klagande subst. vanligen i singularis (1) → klaga: Ännu ett vanligt klagomål – över bristen på politisk kultur. Jag är trött på det ständiga klagandet, gråtandet och gnällandet över småsaker. Oändliga klagomål och pessimistiska stämningar blir ett nationellt kännetecken. skrämmande subst. vanligen i singularis (1) → skrämma: Våld kan vara både fysiskt och psykiskt: skrämsel, hot, hån. | reflexivt: Hysteri, skrämsel och skrämselreaktioner är inte tecken på en värdig hållning. förklaring subst. (1) 1. vanligen i singularis → förklara 1: Förklaring av tecken. 2. reflexivt, vanligen i singularis → förklara 2 (reflexivt): Ytterligare förklaring av reglerna. 3. reflexivt, vanligen i singularis → förklara 3 (reflexivt): En föga övertygande förklaring. 4. skrift som lämnas till en tjänsteman och där orsakerna till en överträdelse förklaras och man försvarar sig i någon fråga: Han lämnade in en skriftlig förklaring om slöseriet med medel. D. MURMULAIT YTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 79 Jfr artikeln för grundverbet: förklara, förklarar, förklarade verb. 1. (vad, vem, för vem) framställa skriftligt eller muntligt så att det blir klart och begripligt: Förklara lektionen väl (för eleverna). Talaren förklarade sitt förslag. Ju mer du förklarar, desto bättre förstår man. | bildl.: Det förklarar allt. 2. refl. (vad, vad) avslöja, ta reda på: Ta själva reda på hur lösningen ska gå till. 3. refl. försvara sig: Förklara varför ni handlade så. Liknande frågor uppstod också vid presentationen av avledningar med suffixen -umas, -ybė: abstrakta substantiv (t.ex.: Estländare är kända för sin återhållsamhet och långsamhet. Kärleken är en klok galenskap, honung är sötast och giftets bitterhet (poet.), lexikaliserade, konkretiserade lexem (t.ex.: Det är roligt att höra ett och annat džukybė när hon talar. De flesta män föredrar ändå kvinnliga former snarare än utstickande benknotor.) och lexem som ännu inte är helt konkretiserade, men redan används även i pluralform (t.ex.: Om man inte får sova tillräckligt uppstår gräl hemma, irritationer på arbetsplatser. likheter och skillnader i det baltiska arvet hos litauer och letter. Skilja personliga angelägenheter från affärsangelägenheter.). Även i detta fall kan substantiv markeras med olika grammatiska numerusangivelser, jfr: andefattighet subst. sg. (2) avsaknad av andlighet: Andefattighet och likgiltighet fick överhanden. gudlöshet subst. huvudsakligen sg. (2) förnekande av Guds, övernaturliga varelsers och fenomens existens; syn. ateism: Ju större gudlöshet, desto större utsvävning. På grund av sin hemliga verksamhet misstänktes de första kristna för gudlöshet och kannibalism. Kasta gudlösheten åt sidan! personlighetsangelägenhet subst. huvudsakligen pl. (2) uttryck för en personlig inställning, personlig värdering, särskilt sådan som kränker en annan person: Gå över till personliga angelägenheter. Chefen bör undvika personliga påhopp. kändis subst. gem. (1) berömd person eller sak; syn. celebritet: En världskändis (en berömd konstnär, forskare, idrottare osv.). Jag känner mig inte som en kändis. Många kändisar deltog i festivalen. Vi tittade på ortens sevärdheter – den lilla träkyrkan, kvarnen och den gamla eken. Det är uppenbart att det krävs en separat undersökning av abstrakta substantiv för att systematiskt redovisa substantiv som endast förekommer i singular, så att mönstren och tendenserna i deras pluralbruk kan fastställas, liksom beroendet av grundverbens och nomenens semantik, och en så strikt metod för ordboksredovisning som möjligt kan utarbetas. 80 KALBOS KULTŪRA | 85 I början av arbetet med BŽ var avsikten att presentera deminutyvus på ungefär samma sätt som i de tidigare ordböcker som citerats – att ta upp endast sådana som skiljer sig från sitt grundord inte bara genom litenhet eller ömhet, utan också genom någon ytterligare sema (a) eller betydelse (b), till exempel: a) aikštėlė ”en liten jämn plats som anordnats eller markerats för något”; b) ausėlė ”en öronformad degknyte med fyllning som kokas i vatten eller fett”; būdelė ”en liten byggnad för ett visst ändamål”. Jämför också den substantivartikel troba som citerats ur LKŽe, rik på exempel med diminutiver av detta ord, samt den separata artikeln trobelė: trobelė sf. (2) ett sådant utrymme för förvaring: I de samogitiska stugorna har trobelėn många olika användningsområden: där förvaras diverse hushållsföremål, kläder, tyger [...]. Trobelėn hade ibland samma funktion som huvudstugan; mindre bemedlade bönder använde den som ett förråd för hantverksredskap [...]. I enlighet med DŽ:s tradition var avsikten att ta upp övriga diminutiver tillsammans med exempel från grundordets artikel. Med tiden insåg man emellertid att ett sådant presentationssätt var alltför osystematiskt – samma ord förekommer ibland i flera artiklar; i vissa fall är diminutiverna försedda med grammatiska, stilistiska, accentuella och andra uppgifter, liksom andra självständiga lexikala enheter, medan man i andra fall endast kan spåra deras samband med grundordet4; dessutom blir det svårare när själva diminutiven inte är en uppslagsform att 4 Det bör uppmärksammas att presentationen i DŽ6e av diminutiver som tagits upp separat i egna artiklar inte heller är systematisk – flera icke-lexikaliserade lexem kan anges under ett och samma betydelsenummer, till exempel: ausėlė (2) 1. mžb. öra; 2. kul. ”ett flätat bakverk, narsliukas, žagarėlis”; jfr. aus||is, ~iẽs m. (4) 1. ”hörselorgan; dess yttre del, ytteröra”: Yttre, inre ö. (anat.). Hör dåligt på ena ~at. Haren spetsade ~onen. 2. ”hörsel”: Han har ett gott öra. Sjunger på gehör. 3. ”del av en mössa som täcker örat”. 4. ”utskjutande del på ett föremål (vanligen med hål i mitten)”: Hinkens, grytans ö. Krukans, kannans, kistans ö. (handtag). Skons ö. (ögla för att dra på skon). Gaffelns, borrens ö. (del där skaftet fästs). 5. ”ränna på tröskverkets sida för sädeskorn”. [...]; tinkl||is (2) 1. mžb. nät 1–4. 2. ”hårnät”: Sätt nätet på håret. 3. ”litet nät”; jfr. tiñkl||as (4, 2) 1. ”fiskeredskap virkat av tråd”: Kasta, lägga ut, sätta, dra, ta upp ~et. Vadnät, släpnät, bottensatt nät. Not-, trål- och snörpvad. Hampa-, silkes- och syntetnät. 2. ”fälla för fåglar eller djur, virkad eller flätad av nät”: Jaktnät. 3. ”nät som skiljevägg eller avspärrning i sportspel”: Nät i volleyboll, tennis. Målnät. 4. ”virkad eller flätad anordning för olika ändamål”: Stängselnät, trädgårdsnät. Lastnät. Stålnät. 5. ”virrvarr av rötter, blodkärl, nerver m.m.”: Blodkärlsnät. 6. ”system av kommunikations-, förbindelse- och andra linjer eller institutioner”: Flod-, kanal-, väg-, el- och radionät. Linje-, koordinatnät. Transport-, handelsnät. Agentnät. 7. bildl. ”snara” [DŽ6e]. D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 81 att hitta det (särskilt med tanke på elektronisk sökning, där uppgifterna måste vara strikt strukturerade) och så vidare. I det avslutande redigeringsskedet för BŽ beslutades ändå att alla diminutiver skulle presenteras i separata artiklar; man strävar efter att förklara alla deras lexem och anger grundordet endast när det är svårt att formulera en definition. När man övergick till den nya metoden visade det sig att vissa artiklar om redan upptagna lexikaliserade diminutiver behövde kompletteras, eftersom det grundläggande diminutivlexemet saknades. Dessutom blev det uppenbart att betydligt fler diminutiver borde tas med i BŽ för att urvalet och presentationen av diminutiver skulle bli systematisk (om namelis, dėželė tas upp, bör även namukas, dėžutė tas med, och så vidare). Självfallet måste systematikprincipen i detta fall också vägas mot andra urvalskriterier, såsom tillräckligt hög användningsfrekvens, språklig korrekthet och liknande. Några diminutivartiklar ur BŽ: bažnytėlė sbst. (2) dim. av b a ž n y č i a 2: I Alovė kan man beundra den gamla träkyrkan. Jag tycker om små, hemtrevliga bykyrkor. blokėlis sbst. (2) dim. av b l o k a s ² 1: Glasblock. Jag säljer olika byggblock. beždžioniukas sbst. (2) 1. unge till en apa; syn. beždžionėlė: Honor bär sina ungar klängande vid bröstet och på ryggen. Allas uppmärksamhet fångades särskilt av en apmamma med en pytteliten unge på magen. 2. kärleksfull benämning på ett litet barn som härmar någon: Barnet blir en sådan liten apa – det upprepar efter en allt det ser eller hör. bobėlė sbst. (2) 1. dim. nedsätt. av b o b a 1: En kraftig [by]gumma. Gamla gummors berättelser. Verksamhet på marknadstanters nivå. 2. liten järnbit som lien knackas på; syn. pentelė: Bobėlėn gick sönder. När bobėlėn är för mjuk brister lien. brūkšnelis sbst. (2) 1. dim. av b r ū k š n y s 1: Byxorna är blå med små vita streck. En van hand drar vaxstreck på ägget som dekoreras och sätter små prickar. 2. skiljetecknet bindestreck: Bindestreck och tankstreck är olika tecken. Mellan två (eller fler) namn på samma person skrivs inget bindestreck. Man skriver inte ord ”med ett tankstreck” utan ”med ett bindestreck”: Den allmänna vanan att skriva [sätta] bindestreck i stället för tankstreck visar redan på sjunkande skrivkunnighet. Ord med prefixet ne- presenteras i BŽ på två sätt: 1) substantiv, adjektiv och adverb presenteras i separata artiklar, till exempel: nepriežiūra sbst. sg. (1) avsaknad av tillsyn eller otillräcklig tillsyn: Den vanligaste orsaken till förgiftning är bristande tillsyn över barn. ovillighet substantiv, singular (1) avsaknad av lust: Hon ursäktade helt sin ovillighet att arbeta. Han äter motvilligt. 82 KALBOS KULTŪRA | 85 utomjordisk, utomjordiskt adjektiv (1) enastående, underbar: En utomjordisk lycka. outhärdlig, outhärdligt adjektiv (3⁴ᵃ) 1. mycket tung, ansträngande: Outhärdliga arbetsförhållanden. En outhärdlig skattebörda. 2. olidlig: Outhärdlig smärta. osalt adverb → o s a l t 2: Om blodtrycket är högt, ät fettsnålt och osalt. • motsatsord: salt. oregelbundet adverb varierande, ojämnt, omväxlande: Ord med oregelbunden betoning (lingv.). 2) verb presenteras i artiklarna för motsvarande grundverb som illustrationer till dessa. Om en ansluten negation förändrar verbets syntaktiska valens, skiljs verbet med negation ut från de övriga illustrativa bruksexemplen och anges efter ett lodrätt streck med beteckningen neg. och markeringar för syntaktisk styrning. Exempel: bāĺinti, bālina, bālino verb [...] 4. (något, med något, med någon) hälla i mjölk, gräddfil eller grädde; syn. vitfärga: Att hälla grädde i kaffe. Jag tycker bara om bovete med mjölk. Recept på vitfärgad fisksoppa. | neg. (något): Jag häller aldrig mjölk i teet. påpracka påprackar, påprackade verb (något) gång på gång sticka till, enträget föreslå: Det finns ingen anledning att pracka på någon sin åsikt här. | neg. (något): I den här tv-kanalen prackade de inte på ens reklam när de visade filmer. svedja, svedjer, svedjade verb (något, någon) göra så att något sveds (1 betyd.), svedja lätt: Brännarens låga svedde hans skägg. Lågorna nådde korridoren och svedde garderoben. Ett alltför varmt strykjärn svedde klänningen. | refl. (något): Han hade svedt ögonbrynen. | refl. neg. (något): Sved inte håret när du böjer dig så där över elden. anpassa anpassar, anpassade verb 1. (något, till något, för någon) göra så att det passar, lämpar sig; syn. justera: Låt mig anpassa hatten åt dig. I en mening anpassas det underordnade ledets form till huvudsatsens form (lingv.). Anpassa processorns effekt till systembelastningen (tekn., dat.). Planer måste anpassas till den ändrade tidtabellen. Det är fint när ett kort och tydligt förnamn läggs till ett långt efternamn. | refl. (något): Hon kan anpassa sina kläder. | refl. neg. (något, till något): På inget sätt kan jag anpassa smycket till den nya klänningen. [...] kladda, kladdar, kladdade verb vard. 1. smeta, kladda, smutsa ner: Den lille är inte så förtjust i att rita, han kladdar bara. Jag tvättade bilen, körde genom några gator – och sidorna blev kladdiga igen. (något, med något, på något): Billigt rengöringsmedel smutsar och kladdar ner ytan mer än det rengör. Varför kladdar du så mycket rouge på kinderna? En väninna kommer med sin någraåriga lilla unge, och den kladdar med någon marshmallow i alla hörn. | neg. (något, med något): Barn, kladda inte ner kläderna med glass [choklad]. | refl.: Den vita telefonen kladdar ner sig på ett motbjudande sätt. Något i motorn började kladda. | refl. (med något): I kanske tio år har hon kladdat in sig med oljor och ser ut som en tonåring i ansiktet. | refl. neg. (något): Om hon inte smorde på så mycket kosmetika skulle hon se yngre ut. D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 83 bárti, bāra, bārė verb. (vem, för vad, på grund av vad) förebrå ilsket och med hårda ord, klandra, tillrättavisa någon som har betett sig illa: Mótina bāra sūnų už melāvimą. Kiėmsargiai baramì dėl prastāi tvārkomos aplinkōs. Gáusime bārti, jei laikù negrįšime. | nek. (vem, för vad): Nebárk jōs už tą (geogrãfijos) pẽnketą. | refl. (med vem, på vad, för vad) [syn.] gräla, kivisas: Jiẽ nuōlat bārasi. Tėvẽliai, nesibárkite vaikāms gìrdint. Nesibárk ant vaĩko, ne jis dėl tō kāltas. Kiẽk jūs bársitės dėl viẽno sudaužyto puodėlio? Jei nebūčiau su visais bãręsis dėl rūkymo láiptinėje, iki šiōl po nũorūkas braidýtumėte. Undantagen, där verb med prefixet ne- tas upp i separata artiklar, är sällsynta – till exempel när avledningen är vanligare och mer frekvent än grundordet eller har fått prefixet i tidigare avledningsled. Exempel: neprimatýti, neprimãto, neprimãtė verb. (med vad) inte kunna se ordentligt: Jis neprimãto nuo vaikŷstės. Senẽlis neprimãtė viẽna akimi. nesveikúoti, nesveikúoja, nesveikãvo verb. [syn.] vara krasslig, vara sjuklig: Ne sergù, bet taĩp nesveikúoju. Apetìto stokā gali bū́ti žẽnklas, kad katẽ nesveikúoja. Om man i detta fall konsekvent följde systematikprincipen och tog upp även de nämnda verben på samma sätt som ord i andra ordklasser som har negation, skulle ordboken bli avsevärt omfångsrikare (jfr att 54 sidor i MLKŽ ägnas åt bokstaven n, varav 45 innehåller ord med prefixet ne-). Därför har man tills vidare gjort ett undantag för dem, i förhoppningen att återkomma till problemet i senare utgåvor av ordboken och söka alternativa lösningar. Reflexiva verb tas upp i BŽ på flera sätt, beroende på relationen mellan deras lexikala betydelser och grundverbens. Endast de verb som saknar icke-reflexiva motsvarigheter får egna artiklar, till exempel: džiaũgtis, juõktis. I artiklarna för grundverben tas reflexiva verb upp på tre sätt. Om de reflexiva verbens och grundverbens lexikala betydelser sammanfaller eller bara skiljer sig åt i nyans, tas de reflexiva verben upp på motsvarande sätt som betydelsenyans, efter ett lodrätt streck (|). I det andra fallet förklaras de (till exempel kūrė́nti), medan de i det första fallet anges utan betydelseförklaring (till exempel išmuilinti). Om avledningarna och grundorden skiljer sig åt lexikalt (till exempel karščiuoti och karščiuotis), tas de upp som separata lexem: 1a) išmuilinti, išmūilina, išmūilino verb. (vad) tvåla in; tvätta med tvål: Gerai išmūilink rankàs. | refl. (var): Pirtyjè gerai išsimūilina. | refl. (vad): Išsimūilink gálvą. 84 KALBOS KULTŪRA | 85 1b) kūrėnti, kūrėna, kūrėno verb. 1. (vad) elda, värma genom att elda med bränsle: Žiemą krósnį dažnai kūrėname. | nek. (vad): Krósnies nekūrėname, tik kai kadà pérkuriame. 2. (vad) tända (en eld): Netoli tvárto vaikai kūrėno ugnį, ir užsidegė tvártas. | refl. (var) brinna efter att ha tänts: Trobòjė kūrėnosi ugnėlė. 2) karščiuóti, karščiuója, karščỉavo verb. 1. ha feber: Ligónis karščiuója. 2. refl. bli mycket upprörd, handla eller agera förhastat av oro, skynda på: Nesikarščiúok, kalbėk ramiai. (Liutkevičienė, Naktinienė, Vosylytė 2010: 236–238). Primintina, kad sangrąžiniai veiksmažodžiai yra nauji žodžiai, o ne to paties veiksmažodžio formos, jie iš pamatinių paprastųjų veiksmažodžių padaromi su darybos (sangrąžos) afiksu, kuris žodžiui suteikia naują darybinę reikšmę (Valeckienė 1998: 297–298). Taigi laikantis sistemiškumo principo jie, kaip ir kiti savarankiški leksiniai vienetai, turėtų būti pateikiami atskirais straipsniais. BŽ pradėtas kurti kaip tradicinis, spausdintinis žodynas, kai dar buvo aktualu duomenis išdėstyti kaip įmanoma glaudžiau. Sangrąžinių veiksmažodžių atveju laikytasi Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (toliau – DŽ) tradicijos, beje, šiuo atžvilgiu DŽ2–6e galbūt yra net kiek sistemiškesni – jei sangrąžinis veiksmažodis kuria nors leksine reikšme skiriasi nuo nesangrąžinio, jis iškeliamas atskiru straipsniu (DŽ4 XI), pvz.: karšč||iúoti, ~iúoja, ~iãvo ha feber: Ligónis ~iúoja. ~iãvimas (1); karšč||iúotis, ~iúojasi, ~iãvosi bekymra sig, bli upprörd; handla förhastat, skynda på. ~iãvimasis (1) [DŽ2–6e]. BŽ tycks återgå till DŽ1s metodik, enligt vilken endast de reflexiva verb som ”inte används i en annan (icke-reflexiv) form” [DŽ1 XI] får egna artiklar. Man skulle kunna diskutera vilken metodik för presentation av reflexiva verb (DŽ1–BŽ eller DŽ2–6e) som är bättre och bättre tillgodoser användarnas behov, men det är uppenbart att ingen av dem följer den allmänna princip som gäller för hela ordförrådet i en ordbok – att presentera separata lexikala enheter i separata artiklar. När arbetet med BŽ närmar sig sitt slut vore det irrationellt att ändra hur reflexiva verb tas upp. Det bör dessutom sägas att informationen om reflexiva verb i BŽ är ganska utförlig, trots att de flesta inte har egna artiklar; uppgifterna är till omfattning och variation inte mycket sämre än i andra lexikala D. MURMULAIT YTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 85 för enheternas uppgifter, deras syntaktiska relationer och valens kan klarläggas, vilket lika väl kan visas med båda sätten att presentera reflexiva verb – både som självständiga uppslagsord och som inkluderade uppgifter. De främsta nackdelarna med att inkludera reflexiva verb i artiklarna för de verb de bildats av är: 1) merparten av de reflexiva verben i BŽ saknar uppslagsformer (grundformer); 2) de reflexiva verbens lexem bildar inte någon semantisk struktur sinsemellan, eftersom de i artiklarna för de enkla grundverben inte presenteras konsekvent i följd, utan enligt den semantiska relationen till de senares lexem; 3) själva den inkluderande presentationen är heterogen – de flera nämnda sätten beror på graden av lexikalisering hos de reflexiva verben. På grund av den inkluderande presentationen av reflexiva verb presenteras även deras abstrakta substantiv osystematiskt (sett till ordboken som helhet). Som separata artiklar upptas endast de reflexiva substantiv som, liksom grundverben, saknar icke-reflexiva motsvarigheter, till exempel džiaugimasis, juokimasis. Övriga reflexiva substantiv inkluderas i artiklarna för motsvarande icke-reflexiva substantiv (alltså i detta fall inte ens för grundorden), och användaren ser inte deras uppslagsformer (grundformer), såvida det reflexiva substantivet inte också behöver anges i artikelrubriken på grund av en annan accentuering (Liutkevičienė, Naktinienė, Vosylytė 2010: 246). Exempel: atnaujinimas subst. (1) 1. → a t n a u j i n t i 1: Senų baldų atnaujinimas. 2. → a t n a u j i n t i 2: Kompiuterių atnaujinimas. 3. → a t n a u j i n t i 3: Teismo proceso atnaujinimas. | refl.: Lėtinio uždegimo atsinaujinimas. karščiavimas subst. (1) 1. → k a r š č i u o t i 1: Ligónio karščiavimas trūko kelias dienas. Vãistai nuo karščiavimo. 2. refl. → k a r š č i u o t i 2 (refl.): Karščiavimasis niekada neduoda naudos. mušimas subst. (2), mušimasis refl. (1) 1. → m u š t i 1: Mušimas rankà [diržù]. Buvò teistas už dukter̃s mušimą. Nevalià baùsti [áuklėti] vaiko mušimù. Mušimų prõto neįkrėsi. Ne tiek mušimo, kiek rėkimo (flk.). | refl.: Mušimasis ir prasižardžiavimas rodo vaiko agresyvumą. Mušimusi paaugliai išlieja energijos perteklių. [...] 13. refl. → m u š t i 20 (refl.): Mušimasis į mokslą [į aukštuomenę]. 14. refl. → m u š t i 21 (refl.): Ir ką tokiu savo mušimusi užgyvenai? I senare utgåvor av BŽ, särskilt i deras elektroniska versioner, bör de reflexiva verb som bildats av enkla grundverb skiljas från dessa. De senare bör, liksom deras abstrakta substantiv (reflexiva substantiv), också presenteras i separata artiklar. Då skulle reflexiva ord kunna hittas på samma sätt som alla andra lexikala enheter i BŽ, och därmed skulle även deras uppgifter struktureras lika systematiskt. Endast en sådan presentation av avledningar kan betraktas som systematisk i BŽ. 86 KALBOS KULTŪRA | 85 AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. I definitionsordböcker, särskilt traditionella sådana, inkluderas avledningar ofta på ett eller annat sätt i artiklarna för sina grundord (eller besläktade ord). Detta presentationssätt förekommer inte bara i litauiska ordböcker utan även i ordböcker över andra språk. I artiklarna för grundorden presenteras oftast regelbundna avledningar (abstrakta benämningar på handlingar eller egenskaper osv.); vilka avledningar det gäller beror på varje språks särdrag vad gäller ordbildning och grammatik. 2. Om avledningar betraktas som lika självständiga lexikala enheter som sina grundord och andra uppslagsord, måste deras uppgifter presenteras lika utförligt och noggrant som de senares. En inkluderande presentation av avledningar lämpar sig inte för detta. Avledningar bör få egna ordboksartiklar. Endast på så sätt kan ordets semantiska struktur klarläggas och det beskrivas ur alla andra aspekter (grammatiska, accentueringsmässiga, stilistiska, användningsområden osv.). 3. Den allmänna litauiska ordbokens koncept betonar systematikprincipen. Man försöker också följa den när avledningar presenteras. Det lyckas inte i alla fall, eftersom ordboken började utarbetas som en traditionell tryckt ordbok. När arbetet med den har gått in i slutfasen är det inte rationellt att ändra metoden för hur vissa avledningar presenteras. Inkluderade avledningar bör dock inte finnas kvar i senare utgåvor av BŽ, särskilt inte i deras elektroniska versioner, vid utarbetandet av vilka även BŽ:s datastruktur bör förändras. 4. I BŽ kommer abstrakta substantiv av verb och nominalord, diminutiver och ord med negation (med undantag för verb) att presenteras i separata artiklar. Verbavledningar med prefixet ne- lämnas tills vidare kvar i artiklarna för grundverben, för att ordbokens omfång inte ska öka alltför mycket. Presentationen av reflexiva verb och substantiv förblir också heterogen; den stora majoriteten av dem presenteras i artiklarna för de enkla grundverben. Inbördes, som en separat och särpräglad lexikal grupp, presenteras de reflexiva verben i BŽ enligt det traditionella (DŽ1) systemet, men detta system är oförenligt med det grundläggande systematikkrav som gäller hela denna definitionsordboks lexikon – att presentera alla lexikala enheter med samma noggrannhet och förklara dem utförligt (särskilt semantiskt). 5. När man försöker standardisera den formella presentationen av avledningar stöter man på oförutsedda problem av saklig art, vilka i sin tur också hindrar en konsekvent tillämpning av systematikprincipen. Till exempel skulle man, först efter en ingående undersökning av bruket av abstrakta substantiv i singular och plural, klassificering av dem utifrån denna aspekt och ett strikt fastställande av presentationsmetoden, kunna hoppas att D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 87 I ordboken är substantiv som betecknar abstrakta begrepp och förekommer endast i singular eller i båda numerusformerna korrekt märkta. Problemet blev tydligt först när abstrakta substantiv lyftes ut ur artiklarna för sina grundläggande verb och substantiv och deras grammatiska egenskaper vid behov skulle anges, det vill säga när målet var att systematiskt presentera alla lexikala enheter i BŽ. Det kan lösas endast genom att samla lexikografernas, grammatikernas, språknormerarnas och andra språkspecialisters krafter. 6. Med tanke på att även en elektronisk version av BŽ förr eller senare kommer att ges ut, skulle en systematisk presentation av avledningar bidra till att undvika de problem som uppstår när en traditionell ordbok datoriseras och man måste ta hänsyn till en mängd icke-standardiserade aspekter av den formella datapresentationen. Om avledningar behandlas som andra lexikala enheter och presenteras på motsvarande, systematiska sätt kan ordboksuppgifterna överföras mer exakt till en databas. En mer exakt datastruktur för databasen, som förutsätter färre undantag, skulle skapa större möjligheter till olika slags undersökningar av materialet; den statistiska dataanalysen skulle utan tvekan bli mer exakt. Detta planeras genomföras vid utarbetandet av senare utgåvor av BŽ. 7. Systematik har varit och förblir ett mål för BŽ:s redaktörer. Ordboken, som håller på att färdigställas, kommer i vissa avseenden att vara mer systematisk än sina föregångare. Vissa uttryck för bristande systematik var omöjliga att undvika när ordboken utarbetades utan en elektronisk databas som grund. Om man i framtiden använder dess data, som har ordnats mer systematiskt, skulle det gå att undvika många formella fel och inexaktheter och att vidareutveckla den redan färdigställda ordboken mer konsekvent, samt med den som grund utarbeta bättre, mer varierade och vetenskapligt mer kvalitativa hjälpmedel för normering, undervisning och inlärning av det litauiska språket. ŠALTINIAI BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). DŽ1 1954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas. 1 leidimas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. DŽ2 1972: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas. 2 leidimas, Vilnius: Mintis. DŽ4 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 4 leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DŽ6e 2006: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 6 (elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. LKŽe 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: <www.lkz.lt>. 88 KALBOS KULTŪRA | 85 LVV 1987: Latviešu valodas vārdnīca, Rīga: Avots. MLKŽ 2010: M. Norkaitienė, R. Šepetytė, Z. Šimėnaitė. Mokomasis lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Baltos lankos. MLVV 2003–2008: Mūsdienu latviešu valodas vārdnīca. Red. Dr. philol. I. Zuicena. LU Latviešu valodas institūts. Prieiga per internetą: <www.tezaurs.lv/mlvv>. NSJP 2002: Nowy słownik języka polskiego, Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN. SJP: Słownik języka polskiego, Wydawnictwa Naukowego PWN. Prieiga per internetą: <http://sjp.pwn.pl>. WNWD 1988: Webster’s New World Dictionary of American English, 3rd college edition. Editor-in-chief V. E. Neufield. Cleveland and New York: Webster’s New World. БТСРЯ 2002: Большой толковый словарь русского языка, Санкт-Петербург: Норинт. ТСОШ – Толковый словарь русского языка С. И. Ожегова и Н. Ю. Шведовой. Prieiga per internetą: <http://slovari.ru/default.aspx?s=0&p= 244>. LITERATŪRA DLKG 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas. 2 leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. KTŽ 1990: K. Gaivenis, S. Keinys. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa. Liutkevičienė D. 2010: „Bendrinės lietuvių kalbos žodyno“ struktūra, tikslai ir perspektyvos. – Kalbos kultūra 83, 141–150. Liutkevičienė D., Naktinienė G., Vosylytė K. 2010: Veiksmažodžiai ir jų abstraktai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Leksikografija ir leksikologija 2, 235–251. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Vyr. red. K. Ulvydas. Vilnius: Mintis. Valeckienė A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Морковкин В. В. 1993: О предпосылках системного лексикографирования. – Прагматика словаря. Под ред. О. Ю. Богуславской. Москва, 31–39. Gauta 2012 08 29 D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 89 THE SYSTEMATICITY OF THE PRESENTATION OF DERIVATES IN BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS (DICTIONARY OF STANDARD LITHUANIAN) Summary The Lithuanian language institute is using new methods in preparation of Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Standard Lithuanian) the concept of which emphasizes the principle of systematicity – one of the main requirements of a quality dictionary. This article discusses how successful the attempts to apply this principle have been when presenting derivates in this dictionary and what difficulties have been faced. Different derivates are researched: verbal and nominal abstracts, diminutives, derivates with the negative prefix ne- and reflexive verbs. The comparison with other dictionaries of the Lithuanian language (Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Contemporary Lithuanian), academic Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of the Lithuanian Language), etc.) and explanatory dictionaries of the other languages (Latvian, Russian, Polish, English) is made and the main principles and methodology of the presentation of derivates in Bendrinės lietuvių kalbos žodynas are introduced. The main principle is that derivates (except for verbs with the prefix ne- and the majority of reflexive verbs) are presented not in the entries of underlying words, but as separate entries. In such entries the presentation of abstract nouns (for instance miauktelėjimas, priglaudimas, paskiepijimas, broliauvimasis, audringumas, aukštybė, brangybė, brolystė), diminutives (for instance auselė, balandelis, namukas) and words except for verbs with a negative prefix (for instance nedarna, nedaugelis, nedidelis, neblogas, neblogai, neginčijamai) is analogous with the presentation of other lexical units. Different meanings are separated according to their usage, each lexeme has appropriate grammatical, lexical, stylistic, usage field and other marks and illustrative examples of usage which reveal the semantic and syntactic valency are presented. Transpositional derivates and abstracts (names of qualities or actions) are presented with their underlying nomen or verb and the number corresponding to one of the meanings. Lexicalized abstracts are defined or (and) explained through synonyms. The non-formal presentation of abstract nouns raised a number of problems which were probably not encountered when preparing dictionaries with a different structure. For instance, grammars suggest that abstract nouns are usually used in singular, though not every lexeme of an abstract noun presented in a separate entry can be marked as vns. (sing.) – quite a lot depends on the semantics of a particular verb. This aspect of abstract noun presentation is still being discussed. There are two ways of presenting words with the prefix ne- in Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Nouns, adjectives and adverbs are presented in separate 90 KALBOS KULTŪRA | 85 entries and verbs – in the entries of the corresponding underlying verbs as their illustrative examples. The consistent application of the principle of systematicity and the presentation of such verbs analogically to the presentation of other parts of speech which have a negative prefix would enlarge the volume of the dictionary substantially and extend the term of preparation. It would take even longer if at the final stage twofold presentation (incorporated and separate) of reflexive verbs was changed. Thus in the meantime an exception is made for these two groups with the hope to return to this issue and to search for alternative solutions in future editions. KEYWORDS: derivate, defining dictionary, systematicity, underlying word, dictionary entry. DAIVA MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] D. MURMULAITYTĖ. Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 91