Žodžio „vienok“ dalia

ARTŪRAS JUDŽENTIS Litauiska språkets institut ORDET VIENOK ÖDE Genom gärningar (som ni redan har hört) förtjänar eller vinner vi ingenting, men likväl kan vi inte vara utan goda gärningar [...] i denna värld WP 148v,30–33. NYCKELORD: lånord, ärvt ordförråd, kodifiering. Artikeln ger en översikt över användningen av ordet vienok i dagens språk, lyfter fram dess huvudsakliga funktioner, diskuterar frågor kring form- och betydelseutveckling och redogör för kodifieringens historia. Avsikten är inte att undersöka ämnet ingående; artikeln har ett annat syfte – att väcka frågan om kodifieringen av ordet vienok och uppmuntra till mer ingående forskning och diskussion om hur det bör bedömas i standardspråket. 1. I alla normativa arbeten om dagens litauiska betraktas ordet vienok som olämpligt i standardspråket. I Dabartinės lietuvių kalbos žodynas markeras det som icke rekommenderat (jämförs med polska jednak) och föreslås bli ersatt av konjunktionen tačiau (DLKŽ 2000: 930). Även Lietuvių kalbos žodynas betraktar det som ett lånord (LKŽe, sub voce). Som en icke rekommenderad kalk har det också tagits upp i ordboksavsnittet i Litauens statliga språkkommissions förteckning över allvarliga språkfel (DKKS) (www.vlkk.lt/lit/lt/klaidos/zodyno3): 1.3.12. vienok = men, dock, ändå: Han hade sina stunder, vienok (= men, dock, ändå) bröt han inte samman. I samma webbplats konsultationsbank publiceras den korta artikeln Är det korrekt att säga ”vienok jis nepalūžo” (http://www.vlkk.lt/lit/3599). I artikeln besvaras frågan i rubriken: ”Felaktigt. Vienok är en olämplig kalk från ryska eller polska. För att uttrycka medgivande och motsättning bör andra litauiska ord användas. Därför rättas vienok till: bet, tačiau, vis dėlto, t.ex.: Han hade sina stunder, vienok (rättas till: bet, tačiau, vis dėlto) bröt han inte samman.” I Litauiska språkets instituts datoriserade språkfrågebank besvaras frågan ”Varför rekommenderas ordet ‘vienok’?” så här: ”Detta ord är en ren kalk från ryska ‘однако’. Vi har egna ord med denna betydelse: ‘tačiau’, ‘vis dėlto’.” (http://www.lki.lt/lki/kkb/zodis.php?selectzodis=vienok) BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 2 2. Trots ett halvt sekels (se kapitel 9) historia av rättelser fortsätter ordet vienok att användas inte bara i talat utan också i skrivet språk. I Dabartinės lietuvių kalbos tekstyną (DLKT, kontrollerat 2014-11-10) förekom det 277 gånger, varav hela 215 i journalistiska texter. Som materialet i korpusen visar förekommer ordet vienok oftast som konjunktion mellan satser i samordnade meningar vars led står i ett motsatsförhållande (a), eller som den andra, postpositiva delen av en parvis (dubbel) konjunktion i sammansatta meningar som betraktas som bisatser och uttrycker ett koncessivt förhållande (b). Här följer några få exempel på sådant bruk: a) Den polska litteraturens anda kanske inte tilltalar oss, men den är varm och doftar av ”den latinska kulturens djup”; V. Bubnys ser mycket ondska i världen, men blir ändå varken pessimist eller cyniker. b) Även om klaipėdaborna inte förstod djupet i dessa konstnärliga källor, hade de ändå vant sig vid att ta emot det; Även om jag inte gladde mig åt detta möte, lät jag det ändå inte märkas; Av litauerna dog inte en enda, trots att några var svårt sjuka; Oavsett hur ogynnsamma de objektiva förhållandena än må vara kan man ändå inte bygga grunden för sitt nya liv på sprucken mark. En annan funktion hos ordet vienok, som inte avspeglas lika ofta i korpusen, är att fungera som förstärkande partikel efter konjunktionen o i sammansatta adversativa meningar, t.ex.: Hela månader var torra och soliga, men ändå var alla allvarligt sjuka; Det är inte förvånande: förvridna livsprinciper rasade länge i vårt landskap, men ändå kämpar folkets flertal, fäst vid ädla ideal. Ganska ofta inleder ordet vienok en självständig bisats. I sådana fall fungerar det inte så mycket som en konjunktion utan snarare som en diskursmarkör, t.ex.: Förutom litauerna finns det också en grupp tyska musiker i Klaipėda. Man kan dock inte se några uppriktiga konstnärliga intentioner i deras verksamhet; Landets budget kan förlora en stor del av sina intäkter, och i stället för ekonomisk tillväxt kan landet hotas av konkurser. En sådan lag främjar dock utländska direktinvesteringar; Det verkade som om resan varade en hel evighet. Men allt slutade väl. I dessa och andra liknande exempel får det undersökta ordet olika modala betydelser. Kanske återspeglas detta också i tendensen att avskilja det med kommatecken som markerar pauser, t.ex.: Prognoserna här är mycket dystra. Kanske blir det ändå inte så illa. Advokaterna behöver dock verkligen inte oroa sig, för om det är någon som inte lär sakna arbete så är det de; Forskare inom olika områden studerar storfurstendömet Litauens period: historiker, konstvetare osv. Det finns dock mycket få skriftliga källor, och ännu färre ikonografiska källor, som beskriver Litauen under 1200–1400-talen. Om man skriver in ordet Google i sökmotorn och söker på vienok får man också en mängd exempel på hur det används (kontrollerat 2014-12-03). Många av dem ligger nära talspråket. Det undersökta ordet används där på ännu fler olika sätt. I denna språkvariant förekommer partikeln vienok i adversativa meningar också tillsammans med konjunktionerna bet (a) och tačiau (b), t.ex.: a) na cia greit visi susiguglina,nelabai ka priklausinesi.bet vienok,koks cia atv-pats neseniai tik toki pamaciau,del to ir idomu,ar lt jie jauzinomi? (http://www.motomanai.lt/moto-forumas/moto-tema.8294.page-1.html#pid388139); Ja, ju nyare anime, desto mer psykedeliskt.:) Men ändå, vie- BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 3 När man tittar på de här klippen ser man var japanerna känner sig underlägsna:) (www.army777.lt/forum/viewtopic.php?f=16&t=2145&start=15). b) Ärligt talat var utställningen inte särskilt pompös i mina ögon, men ändå bjöd den på gott om trevliga överraskningar. (www.games.lt/g/news.news_full/35486.2?sev=part); En seger är en seger... men ändå synd att man var tvungen att förlora det tredje setet (www.doublefault.lt/naujienos/Nesijaudinkit,%20laimėjom/;5). Det finns också meningar där partikeln vienok används i en koncessiv bisats efter konjunktionen nors, till exempel: På tal om att bada i sjöar: vattnet där är märkligt – det ser blått ut på avstånd, fast ändå blir det inte blått när man badat:). (www.aphex.lt/2008/07/tatrai/); Android, jag skulle inte säga att clavinovans ljud är särskilt plastigt, tvärtom inte alls...:) Men ändå, om det finns möjlighet skulle en riktig flygel inte vara dum:). (www.programing.lt/gitaraforumas/viewtopic.php?f=11&t=1596). Det finns förstås också exempel på hur ordet vienok används på internet som är svårare att förklara enbart med den inre utvecklingens lagar i det litauiska språket, till exempel: Vilken orättvisa ändå, / Det vackraste – så sällsynt, så kort... / Till sist snubblar den vilsna själen / vid trons fötter. (zaliazole.lt/kuriniai/perziureti/17750); Men modig är hon ändå, tjejen. Bilen drar inte, bromsarna fungerar inte, men ändå körde hon i sin egen takt ända till Autodina:) (www.skundailt.com/skundai-ausegra-ne-taiso-automobilius-o-sugadina-11504-komentarai). Denna korta översikt visar hur varierat ordet vienok används i dagens skriftspråk. 3. Låt oss diskutera kodifieringen av ordet vienok. Är det verkligen oreserverat förkastligt och bör bannlysas ur standardspråket? Jag skulle säga nej. Och här är varför. För det första kan det undersökta ordet inte vara ett direktlån från polskan av fonetiska skäl: förhållandet mellan ljuden i de litauiska rötterna vien-ok och de polska jedn-ak är inte regelbundet. För det andra skiljer sig även dessa rötters struktur: den polska roten jedn- härleds ur en sammansättning av den pronominella förstärkningspartikeln *(j)ed- och räkneordsroten *inb-; den litauiska roten vien- motsvarar endast den senare (se Sławski 1952–1956: 544). För det tredje har ordet vienok och dess varianter använts flitigt i litauiskan från de första skrifterna1 fram till våra dagar. Det är känt i alla varianter av det gamla litauiska skriftspråket: den västliga – i Martynas Mažvydas skrifter, Wolfenbüttelpostillan, Baltramiejus Vilentas översättningar, Jonas Bretkūnas verk, Margarita Theologica, Danielius Kleins och senare grammatiker, Lexicon Lithuanicum och alla senare större ordböcker utgivna i Preussen; den centrala – i Mikalojus Daukšas översättningar, Merkelis Petkevičius katekes, Jokūbas Morkūnas postilla, Samuelis Baguslavas Chylinskis bibelöversättning m.fl.; den östliga – i Konstantinas Sirvydas Punktai sakymų och ordböcker, Jonas Jaknavičius evangelieöversättning och Roberto Bellarminos katekes. För det fjärde finns varianter av denna konjunktion belagda, såvitt man vet, i alla litauiska dialekter (se LKŽe, sub voce). .......................... 1Den polska adversativa konjunktionen jednak började också användas först i 1500-talets skrifter; i den äldre polskan (1300- och 1400-talen) är endast den längre formen jednako och dess varianter belagda med denna betydelse (se Słownik 1960–1962: 150). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 4 Allt detta talar för att man bör söka ordet vienoks ursprung inte någon annanstans, utan i själva litauiskan. Blicken riktas framför allt mot de besläktade adjektiven och pronomina vienokas, vienokias, vienokis, vienoks., som har använts flitigt sedan forntiden. 4. De befintliga etymologiska ordböckerna över litauiskan säger föga nytt om det undersökta ordets ursprung. Ernsto Fraenkelio etimologijos žodyne (1965: 1242) jungtukas vienok neminimas, tačiau rašoma apie būdvardžius vienokas, vienokias, vienokis, prieveiksmį vienokiai. Jie vedami iš lietuvių vienas. Wojciecho Smoczyńskio etimologijos žodyne (2007: 748) jungtukas vienok, įvardis vienoks ir prieveiksmis vienokiai nuosekliai laikomi hibridinės darybos atitinkamų lenkų kalbos žodžių kalkėmis (bet ne tiesioginiais skoliniais!). Naujasis Senosios lietuvių kalbos etimologijos žodynas (vok. Altlitauisches etymologisches Wörterbuch, žr. ALEW) {v} raidės žodžių dar, deja, nepaskelbė. 5. Betydligt mer om den fråga som intresserar oss finner vi i övergripande arbeten om ordbildning. Bildningen av de aktuella litauiska adjektiven och pronomina har sannolikt behandlats mest utförligt av Pranas Skardžius och Saulius Ambrazas. Ingen av dem anser att denna typ av adjektiv- och pronomenbildning med suffixet *-āk- skulle vara främmande för litauiskan eller ett lån. P. Skardžius skriver: ”bildningen av avledningar med suffixet -oka- är mycket gammal” (1996: 135). Enligt S. Ambrazas ”visar de numerala adjektivens reliktartade karaktär med -(i)okas, (-a) i litauiskan att denna bildningstyp är ganska gammal.” (Ambrazas 2011: 95). Den förknippas med motsvarigheter inte bara i slaviska, utan även i germanska (got. ainaha, fornhögty. einac ”enda”), italisk (lat. ūnicus ”enda, särskild”) och iranska (fornind. ēkakā- ”enda, ensam”) språk (ibid., 112 ff.). Senare började nya avledningar med suffixet -(i)op- tränga undan motsvarande adjektiv och pronomen i litauiskan (t.ex. trejopas, keleriopas). Således gör bildningstypen det möjligt att anta att ordet vienok har bildats enligt en gammal baltisk, eller kanske till och med indoeuropeisk, typ av adjektivbildning. 6. Låt oss nu överblicka de morfologiska varianterna av detta ord. Den litauiska ordbokens 19:e band tar upp ganska många sådana. Varianterna kan delas in på följande sätt: 1) vienok och vienog; 2) vienoki och vienogi; 3) vienokie; 4) vienokig; 5) vienokigi; 6) vienokiai, vienogiai. Låt oss kort diskutera deras ursprung. Först bör det sägas att jag tenderar att betrakta formerna med slutljudet {g} som stavningsvarianter snarare än morfologiska varianter, möjligen uppkomna genom att man återställde en förmodat försvagad konsonant i ordslutet (hypernormalisering). Sådana former förekommer ofta i skrifter från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (av Simonas Daukantas, Jonas Basanavičius och Antanas Juška), samt i publikationer i Varpas. Kazimieras Būga har diskuterat den obefogade stavningen av dessa konjunktionsvarianter (se avsnitt 9.1). Nu till de övriga varianterna. Det är uppenbart att formen vienok (1) är en förkortning av en längre form – sannolikt vienoki (2). Inom litauisk språkvetenskap förklaras den senares ursprung på flera olika sätt. K. Būga förband liknande adverbformer tolì, artì, ankstì med en o-stamsform i singularis lokativ med ändelsen *-oi, som genomgått metatoni (Būga 1961: 690). Jonas Kazlauskas menade att de uppkommit ur i-stammens singulara lokativ med den långa ändelsen *-ēi (Kazlauskas 1968: 153). Numera råder det, tycks det, allmän enighet om att långa vokaler i ordslut i de indoeuropeiska språken har cirkumflex accent (jfr Kortland 1975: 21tt, 1985; Villanueva Svensson 2011; Pronk 2012), och därför måste J. Kazlauskas tolkning överges. Även K. Būgas BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 5 förklaring möter emellertid betydande svårigheter, eftersom den fallande ordaccenten i adverbens slutled förblir oförklarad. Man har också försökt förklara den (se Klingenschmitt 2008; Jasanoff 2009), men inte heller dessa försök är helt övertygande. Förhållandet mellan de närliggande formerna med –i och –ie (vienóki ir vienókie) är alltså ännu inte tillräckligt förklarat2 (denna uppfattning delas också av Danielis Petit, som undersökt förhållandet mellan adverbformerna anksti ir ankstì, se Petit 2005: 147). En annan uppfattning om formen vienóki (och *vienókia) har framförts av Zigmas Zinkevičius (1981: 169): han betraktar formen som adjektivets neutrum nominativ-ackusativ, ur vilken konjunktionen vienók. senare utvecklades. Formen vienokie (3) har regelbundet utvecklats ur den gamla o-stammiga pronominala/adjektiviska formen o-stammiga vienokass singulara lokativ med ändelsen *–oi; jfr adverben tókie ”i sådant väder”, anókie i nord- och sydsamogitiskan. När förstärkningspartikeln gi fogades till vienoki bildades formen vienokigi (5), som senare förkortades till vienokig (4). Konjunktionen vienokiai (6) uppstod sannolikt senast, genom konversion från ett adverb med samma form, bildat med suffixet -ai av pronomenet/adjektivet vienokis ar vienokias. 7. Det är inte lätt att förklara hur den adversativa betydelsen hos konjunktionen vienok uppkom. Här följer en möjlig förklaring. Adjektiviskt använda avledningar med suffixet *–āk– från roten vien- fick betydelsen ”likadan, likartad”, vilken utvecklades ur den pronominala betydelsen ”sådan, viss”, till exempel: Och alla drack samma andliga dryck Bt1PvK10,4 (LKŽe, sub voce); Jorden hade då ett språk och likadana ord Skv1Noz11,1 (LKŽe, sub voce). Till en början bevarade sannolikt även de kasusformer som började användas adverbiellt betydelsen ”på samma sätt, likadant”. I följande exempel ur äldre litauisk litteratur kan vi ännu urskilja den ursprungliga betydelsen av de former som utvecklats ur vienok: Om det blir natt medan man väntar: morgonen åter gryr. Ändå förtvivlar inte hjärtat svagt över Gud, utan förblir obekymrat i sin tillit. Ty om du hade önskat offer, skulle jag ha framburit ett; du finner inte behag i brännoffer. MžG II 540,6 (jfr: Quoniam si voluisses sacrificium, dedissem utique, holocaustis non delectaberis). Den så använda partikeln och adverbet vienok, som övergår eller redan har övergått till en konjunktion, skulle kunna jämföras med ett adverb som senare bildats av motsvarande adjektiv med suffixet –(i)ai, t.ex.: [Gud] låter sin sol gå upp och lysa både över de goda och de onda på samma sätt SP I 347 (LKŽe, sub voce); Dessa bin, både de ena och de andra, beter sig på samma sätt Nz. (LKŽe, sub voce). Den adversativa (kontrastiva) betydelsen hos de undersökta formerna kan ha uppstått genom att de stod efter en adversativ konjunktion, till följd av en omanalys av de syntaktiska relationerna – adverbet (partikeln) skiljdes från verbet och knöts till konjunktionen. I sådana fall kan det gradvis ha övertagit konjunktionens semantik och senare även dess funktion, t.ex.: 2 Jag vill framföra mitt uppriktiga tack till Miguel Villanueva Svensson för värdefulla synpunkter och hänvisningar i denna fråga. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 6 Chaczėinefanga per darbus (kaip iau efte girdeijen) neka neuβßluβiame nei pelname, bet wenakigi be gierru darbu ſha ant ſcha ſweta negalime buti WP 148v,30–33 muſu Ewangelikamus riagis daiktai priebus / iog Wieβpátis Chriſtus wiena karta ant’ krížiaus afierawoios / o vienok’ ii kiek’ dienos afierawoia ant’ altoriaus pagalei iſtatima io. DP 509,6–9 (Plg.: náβym Ewángelikom ʒdáʒa ſie rzeʒcy przećiwne / ʒe Pan Chryſtus raz ſie ná Krzyżu ofiárował / á przędſię go co dzień ofiáruia ná ołtarzu / według uſtawy iego. WuP 554,24–26). Och ett exempel från betydligt senare tid: Vem det än må vara, om han tror på mig, skall han leva för evigt även om han dör i denna värld, men ändå skall han vara vid liv under mitt majestät S. Dauk (LKŽe, sub voce). Konjunktionens adversativa betydelse framträder särskilt tydligt i de fall då innehållet i de sammanbundna satserna står i motsats till varandra (den ena predikationen är nekad eller avviker på något sätt från den andra), t.ex.: Ir ieigu uβmirſch, efch wenaiк tawens neuβmirſchiu WP 164r,31 Tieſa iog žмogus ira newalniku Diewo kayp kiti ſutwerimay: wienok dawe iam Wieβpats luoſiby / idant kayp noris daritu pagal ſawo noro. SP I 326,21 (Plg.: Prawda ʒe człowiek ieſt niewolnikiem Bożym / iáko inne ſtworzenia: iednáк dał mu Pan wolność / áby iako chce czynił / według ſwego upodobania). Jämför också den senare konjunktionen, som används på liknande sätt och har uppkommit ur ett suffixavlett adverb: Gubben vågade egentligen inte, men berättade ändå hela sitt liv på Jonas uppmaning Rp (LKŽe, sub voce) I sådana kontexter kan även betydelserna ”ändå, trots allt, trots detta” hos konjunktionen vienok ha utvecklats. Under vissa utvecklingsskeden kan inflytande från slaviska funktionella motsvarigheter till detta ord inte heller uteslutas. Dess användning i äldre skrifter och dialekter samt dess semantiska utveckling väntar fortfarande på en ingående undersökning. 8. Låt oss se om den beskrivna utvecklingen av former och betydelser hos ordet vienok har motsvarigheter i litauiska och andra språk. 8.1. I litauiskan har ett ord med närliggande betydelse, vienat, genomgått en liknande utveckling. Ordet har uppkommit ur en böjd form (lokativ?) av adjektivet vienatis eller *vienatas (avledningar med suffixet -at- från den räkneordsbaserade pronominalroten vien-). I äldre skrifter används det som partikeln ”en, endast” (a) och som en konjunktion i undantagssatser (b, jfr dagens vien, tik): a) då grubblar den onde fienden mycket och bekymrar sig ständigt om detta och lägger all sin möda på det, för att kunna fördärva, fördöma och förinta denna lära WP 220r,21 b) Så har Guds kyrka inga hätskare fiender än heretikerna, vars hela omsorg går ut på att utrota den; och de har inget annat skäl till att de tränger sig in i och snärjer kyrkan än att plundra och skingra den och sprida dessa får bland sekterna, vilka vår Herre Kristus Jesus, den sanne herden, har samlat till en enda hjord. DP 303,25 Dess ursprung, utveckling och bruk har likaså ännu inte undersökts och beskrivits tillräckligt. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 7 8.2. Även i lettiskan finns adjektiviska avledningar med suffixet *-āk-, men de betecknar en större grad av egenskapen (mazāks, labāks; jfr de litauiska mažokas, gerokas, som betecknar en begränsad grad av egenskapen). För bildning av räkneordsadjektiv och kvalitativa pronomen blev avledningar med suffixet *-ādo- vanliga där (citāds, trejāds); dessa betraktas som en nyhet i språket (Ambrazas 2011: 94–95). 8.3. I fornpreussiskan används inte avledningar med suffixet *-āk-, men ordet ainawijdi ’dock, ju’ har sannolikt genomgått en semantisk utveckling som liknar den hos litauiska vienok. Vladimir Toporov betraktar det som morfologiskt ambivalent (dvs. oklart; 1975: 61), medan Vytautas Mažiulis ser det som ett adverb, vars -i har uppkommit i stället för ett äldre -ai (1988: 55). Jānis Endzelīnas förklarade också tidigare ursprunget och utvecklingen hos formerna ainawīdai och ainawijdi. Deras semantik jämförde han med litauiska vienók: vienók(a)s och polska jednak: jednaki (1943: 138). V. Mažiulis anser att adverbet ainawīdai har bildats av adjektivet *ainavīds, vars bildning och betydelse han förklarar så här: fornpreuss. adj. *ainavīds ’likadan’ < *ainavīdas < aina- (se ains) + *vīda- (Endzelīns SV 84, 92), som är besläktat med lett. veīds ’utseende, sätt’, lit. veídas ’ansikte; utseende’, rus. вид ’utseende’, serb.-kroat. vīd ’seende, utseende’ m.fl., gr. ϝεῖδος ’utseende’ m.fl.; se s. v. widdai; fornpreuss. *vīda- (subst.) betydde sannolikt ’seende’ > ’utseende’ (jfr Trautmann AS 297, Endzelīns SV 84, Fraenkel LEW 1216), alltså betydde fornpreuss. *ainavīda- ’något med ett enda (= likadant) utseende’ > ’likadan, liknande’, jfr lett. vienveidīgs ’likadan, enhetlig’ (Mažiulis 1988: 54). Albertas Rosinas, remdamasis V. Toporovu (1975: 51), nagrinėjamų žodžių komponentą *-vīd- jau laiko priesaga, kilusia iš žodžio, turėjusio reikšmes „rūšis, pavidalas, forma“. Jis rekonstruoja prūsų kalbos kokybinį įvardį *ainavīdas, priešin amą skiriamajam *kitavīdas (2009: 305). 8.4. En annan parallell till den semantiska utvecklingen hos ordet vienok finner vi i forngrekiskan. Där utvecklades ur pronomenet ὁμός ’likadan, densamma’, via adverbet ὁμῶς ’likaså’, den adversativa partikeln eller konjunktionen ὅμως ’dock, ändå, trots allt’ (se Bednarczuk 1966: 38; 1971: 127, 150; Frisk 1970: 390; LFE 2004: 706). 9. Allt det anförda materialet tycks tillåta att ordet vienok betraktas som inhemskt, litauiskt och inte som ett lånord. Låt oss nu återgå till konjunktionen vienoks kodifieringshistoria och undersöka när och varför man började rätta den. Vi börjar med de auktoriteter inom litauisk språkvetenskap som lade grunden för standardspråket. 9.1. K. Būga 1909 m. Kalbos dalykuose paaiškinęs, kad šis jungtukas rašytinas su baigmeniu <k>, o ne <g> (remiasi forma vienokiai M. Daukšos Katekizme), net neužsimena apie jo galimą slavišką kilmę, tik nurodo, kad „Vienók, kaip rodo Daukšos (1595 m. Kat. ed. E. Volteri pag. 9₂₈) vienoki-g’, gimė iš senesnės pirmaly­tės vienóki, plg. eik = eiki.“ (Būga 1958: 113). Jonas Jablonskis nämner konjunktionen vienok redan i sin grammatik från 1901, men endast som ett sätt att inleda koncessiva bisatser: Om den inledande satsen är koncessiv (Concessivsatz) eller har koncessiv betydelse, har huvudsatsen som följer efter den ofta konjunktionen vienok, tik (tikt). Pavyzdžiai. Kad ir tėvai jau išmirė, vienok vaikai neišvirko. (Jablonskis 1957: 156). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 8 I grammatiken från 1922 ges samma mening redan med det parvisa konjunktionsparet kad ir... tačiau (där, 351). Längre fram i samma grammatik står det: ”om det i bisatsen finns nors, norint, kad ir, kan huvudsatsen då ha tačiau eller bet...” – som synes nämns konjunktionen vienok inte här (där, 352). J. Jablonskis anger denna konjunktion i sitt viktigaste syntaxverk, Lietuvių kalbos sintaksėje, som utkom 1911. Som korrekta bisatser med koncessiv adverbialfunktion ger han följande exempel av Žemaitė: Nors de inte yttrade ett enda ord till varandra, berättade de ändå väldigt mycket. Stugan nors var rutten, men jag fick ändå in fyra kärringar. Nors vädret svalnade en smula, immades ändå allas pannor av svett3. Nors händerna är röda och näsorna blå, plaskar barnen ändå omkring i den mjuka snön och vadar genom vattenpölarna. (Jablonskis 1957: 502). Det är sant att ordet vienok i dessa exempel utgör den andra delen av en sammansatt konjunktion. Jablonskis rättade 1925 en mening med den enkla konjunktionen vienok: Till och med de som kan litauiska skulle ändå skämmas för att använda språket offentligt = Även de skulle skämmas för att använda litauiska offentligt (skäms för att tala litauiska offentligt till och med de), som vanligen talar det sinsemellan och behärskar det (citerat ur: Piročkinas 1986: 163). I detta exempel är det dock inte (bara) konjunktionen vienok som har rättats, utan hela den ursprungliga meningens syntaktiska struktur har omarbetats. Juozas Balčikonis nämner en av J. Jablonskis meningar (dock utan hänvisning till Žemaitė) i anteckningarna från den syntaxkurs som hölls för studenter vid Vilnius universitet fram till 1959: Nors oras truputį atvėso, vienok prakaitu rasoja visų kaktos. (Balčikonis 1982: 128). I Pranas Skardžius viktiga verk Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen (Skardžius 1998) nämns inte konjunktionen vienok, kanske för att den inte betraktas som ett lånord. 9.2. Under de första efterkrigsdecennierna presenteras konjunktionen vienok försiktigt, men rättas ännu inte. Den förklaras med synonymen tačiau i Lietuvių kalbos vadove, utgiven i Tyskland av Litauiska landsflyktigas gemenskap (LKV 1950, sub voce). I den första upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (DLKŽ 1954, sub voce) betraktas den som ett adverb och rättas inte heller; läsaren hänvisas dock, vad gäller betydelse och bruk, till artikeln om konjunktionen tačiau. I Jono Balkevičius Dabartinės lietuvių kalbos sintaksėje nämns konjunktionen vienok varken i avsnitten om samordnade adversativa satser eller om underordnade koncessiva satser, men den anges fortfarande som en möjlig korrelativ del av en dubbel konjunktion (med nors i bisatsen) (Balkevičius 1963: 317). I Jono Palionis monografiska undersökning av språket i litauiska skrifter från 1500- och 1600-talen ägnas elva paragrafer åt konjunktionernas bruk (Palionis 1967: 201–208). En av dem behandlar särskilt konjunktioner av icke-litauiskt ursprung, men den i äldre skrifter ofta använda konjunktionen vienok nämns inte där. 9.3. En av de första som förklarade konjunktionen vienok felaktig var, tycks det, Julija Žukauskaitė. I den inledande paragrafen om adversativa konjunktioner i avsnittet om konjunktionen, som hon skrev till den andra volymen av Lietuvių kalbos gramatikos (LKG 2 1971), hävdas: 3Ordbok över det litauiska språket i den nittonde delen, som utkom 1999, anges denna mening av Žemaitė, som J. Jablonskis ansåg vara korrekt, med den parvisa konjunktionen även om... ändå som otillåten (LKŽe, under uppslagsordet). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 9 Här förekommer (i äldre skrifter och dialekter – A. J.) konjunktioner som inte alls används i litterär svenska, eftersom de är normstridiga – icke-litauiska (alè, àle) eller inte helt litauiska (bile tik, vienók). (ibid., 663) På följande sida tilläggs: Sedan gammalt är även adversativkonjunktionen vienók känd. I dagens litterära språk används den dock också (liksom konjunktionen ale – A. J.), kan man säga, inte längre. (ibid., 664). I avsnittet om underordnande koncessiva konjunktioner nämns också den korrelativa konjunktionen nors... vienok: ”§ 1058. I äldre skrifter finner vi då och då även den korrelativa konjunktionen nórs... vienók.” Därefter ges två exempel ur Žemaitės och Jonas Biliūnas skrifter: Även om händerna är röda och näsorna blå, plaskar de ändå omkring i den mjuka snön, vadar genom vattenpölarna... ŽemR I 288. Även om träden sprack ut och blommade i luften, satt jag ändå i mitt rum: jag förberedde mig för tentamina BilR1 I 53. (ibid., 695). Här sägs inget om att denna konjunktion är icke-litauisk eller olämplig att använda. I den tredje delen av grammatiken, som behandlar syntax (LKG 3 1976), nämns inte den enkla konjunktionen vienok eller den korrelativa nors... vienok alls – de anses tydligen vara ”inte helt litauiska” och bör undvikas. Förgäves skulle vi också leta efter de konjunktioner som behandlas här i DLKG – de nämns inte där. Kanske beror det på grammatikens tydligt normerande karaktär. 9.4. I publikationer för allmänheten och skolorna som utkom efter den akademiska grammatiken rättas konjunktionen vienok konsekvent, ofta utan att ens ange skälet till rättelsen. Några av samma illustrativa exempel förs vidare från bok till bok... Kort språkhandbok kopplar konjunktionen till ryska однако och polska jednak och rättar den till tačiau. Följande exempel ges: Det hade varit många svåra stunder för honom, vienok (= tačiau) den uthållige samogiten höll stånd. (TKV 1972: 79). Redan i den första upplagan av den populära publikationen Råd om språkvård bedöms vienok som en olämplig översättningslån (n. vert.), som föreslås ersättas med konjunktionen tačiau (KPP 1976: 305). I den andra upplagan lades även konjunktionen vis dėlto till bland ersättningsalternativen. Två exempel på en sådan rättelse ges: Det hade varit många slags stunder för honom, vienok (= tačiau, vis dėlto) bröt han inte samman. Vienok (= Tačiau) den behandlingen misslyckades. (KPP 1985: 343). Aldono Pupkio aukštųjų mokyklų vadovėlyje Kalbos kultūros pagrindai (1980) vienok taisomas ne sintaksės, o leksikos skyriuje kaip „visai neįmanomos darybos“ vertalas. O „vertalais kalbos kultūroje vadiname tik tokius žodžius, kurie neteikiami vartoti bendrinėje kalboje jokiame kontekste“ (Pupkis 1980: 108). I avsnittet ”Konjunktioner och partiklar” i Arnoldo Piročkinas Förvaltningsspråkets kultur står det: Fortfarande förekommer det gamla översättningslånet однако, jednak från slaviska konjunktioner, vienok, som mycket lätt kan ersättas med den litauiska konjunktionen tačiau, till exempel: Vienok (= Tačiau) stadens folkbildningsavdelning informerar inte alltid om evenemang. (Piročkinas 1990: 107). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 10 Prano Kniūkštos sudarytame Lietuvių kalbos žinyne (1998) jungtukas vienok minimas skyriuje „Nevartotini netaisyklingi vertiniai“ (autorė Danutė Tarvydaitė). Kaip įprasta, jį siūloma keisti jungtukais bet, tačiau, pateikiamas tas pats chrestomatinis pavyzdys apie nepalūžusį žemaitį (LKŽin 1998: 438). Atitinkamame sudėtinio sakinio skyriuje šis jungtukas visai neminimas. 9.5. Av denna översikt, som endast i korthet behandlar kodifieringen av konjunktionen vienok inom litauisk språkvetenskap, framgår att man började rätta den utan urskillning ungefär i början av 1970-talet, efter utgivningen av den andra volymen av Lietuvių kalbos gramatika, där den förklarades vara icke-normativ och inte användbar i standardspråket. 10. Avslutningsvis vill jag upprepa att konjunktionen och partikeln vienok är ett gammalt litauiskt ord. Det är troligen varken ett lånord eller en översättningslån, utan en avledning med suffixet *-āk- som förkortats och bildats av räkneordets pronominala rot vien-. Därför skulle det kunna betraktas som lämpligt för standardspråklig litauiska. ŠALTINIAI ALEW: Altitauisches etymologisches Wörterbuch, projekto vadovas W. Hock. Prieiga internete: http://www2.hu-berlin.de/indogermanistik/alew.php. DLKT: Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/. DKKS: Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/lit/lt/klaidos/%20zo-dyno3. DP: Połtilla CATHOLICKA. Táí eft: Ižguldimas Ewangeliu kiekwienos Nedelos ir ßwetęs per wiłłús metús. Per Kúnigą MIKALOIV DAVKSZ{Ą} Kanonîką Médnikų / iž ǯękißko pergůldita. Su walá ir daładimu wíreuliuiu. W Wilniui / Drukárnioi Akademios SOCIETATIS IESV, A. D. 1599. Prieiga internete: http://www.lki.lt/seniejiirastai/db.php?source=2. LKŽe 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt. MzG II: Gesmes Chrikłςonikas gedomas baßnicz̧ofu per Welikas ir Sekminias ik Aduenta. Ißchƀpaulas Karalauczui / nůg Jona Daubmana. Metu Diewa / M. D. LXX. Cituojama iš: G. Subačius, red., Martynas Mažvydas. Katekizmas ir kiti raštai. Catechismus und andere Schriften, Vilnius: Baltos lankos, 1993, 287–636. SP I: PUNKTY KAZAN od Adwentu áž do Postu / Litewskim językiem, z wytłumáczeniem ná Polskie PRZEZ Kśiędźá KONSTANTEGO SZYRWIDA / Theologá Societatis IESV / Z DOZWOLENIEM STARSZYCH wydáne. W WILNIE W Drukárniéy Akademiey Societatis Iesv Roku M.DC.XXIX. Cituojama iš: Šy̆rwid̄s Punktay sakimu (Punkty kazań), Teil I: 1629, Teil II: 1644, litauisch und polnisch mit kurzer grammatischer Einleitung herausgegeben von Dr. Franz Specht, Professor an der Universität Halle-Wittenberg, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1929. WP: ISCHGVLDIMAS EVANGELIV PER WISVS METTVS, SVRINKTAS DALIMIS ISCH DAVGIA PASTILLV̇, TAI EST ISCH PASTILLAS NICVLAI HEMINGY, ANTONY CORVINI, IOANNIS SPANGENBERGI, MARTINI LVTHERI, PHILIPPI MELANTHONIS, IOANNIS BRENTY, ARSATY, SCHOPER, LEONARDI KVLMĀNI IODOCY WILICHI IR ISCH KITTV̇ φ. Prieiga internete: http://www.lki.lt/seniejiirastai/db.php?source=37. WuP: Połtilla Catholicka Mniẹyza. To ieft: Krotkie Kazánia / álbo wykłády świętych Ewángeliy / ná káżdą Niedźielę / y ná káżde święto przez cały rok / według náuki prawdziwéy Kośćiołá Chrześćijáń-kiego Powßechnego. [...] Przez D. Iakvba Wvyka z Wągrowcá / Theologá Spcietatis Iesv. [...] W KRAKOWIE, w Drukárniey Andrzeia Piotrkowczyká / Roku Páńskiego / 1590. Cituojama iš: BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 11 Mikalojaus Daukšos 1599 metų POSTILĖ ir jos šaltiniai. Leidimą parengė J. Palionis, Vilnius: Baltos lankos, 2000. LITERATŪRA Ambrazas S. 2011: Būdvardžių darybos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Balčikonis J. 1982: Rinktiniai raštai 2, sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas. Balkevičius J. 1963: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Bednarczuk L. 1966: Spójnik adwersatywny w językach indoeuropejskich. – Lingua Posnaniensis 11, 33–46. Bednarczuk L. 1971: Indo-European Parataxis, Kraków: Wydawnictwo Naukowe Wyższej Szkoły Pedagogicznej. Būga K. 1958: Rinktiniai raštai 1, sudarė Z. Zinkevičius, redagavo V. Mažiulis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Būga K. 1961: Rinktiniai raštai 3, sudarė Z. Zinkevičius, redagavo V. Mažiulis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. DLKG 1994: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslas. DLKŽ 1954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, atsak. red. J. Kruopas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. DLKŽ 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, IV leidimas, vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Endzelīns J. 1943:Senprūšu valoda – Jānis Endzelīns. Dabu izlase 4–2, sast. un red. Dambe, V., Grīsle, R., Hirša, Dz., Rīga: Zinātne, 1982). Fraenkel E. 1965: Litauisches etymologisches Wörterbuch, Heidelberg: Carl Winter, Göttingen: Vandenhoeck und Ruprecht. Frisk H. 1970: Griechisches etymologisches Wörterbuch 2, Heidelberg: Carl Winter Universitäts Verlag. Jablonskis J. 1957: Rinktiniai raštai 1, sudarė J. Palionis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Jasanoff J. 2009: Notes on the Internal History of the PIE Optative. – East and West. Papers in Indo-European Studies, K. Yoshida, B. Vine (eds.), Bremen: Hempen, 47–78. Kazlauskas J. 1968: Lietuvių kalbos istorinė gramatika, Vilnius: Mintis. Klingenschmitt G. 2008: Erbe und Neuerung bei Akzent und Ablaut in der litauischen Morphologie. – Kalbos istorijos ir dialektologijos problemos 2, D. Mikulėnienė, S. Ambrazas (red.),Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 180–215. Kortland, F. 1975: Slavic Accentuation. A Study in Relative Chronology, Lisse: Peter de Ridder. Kortland, F. 1985: Long vowels in Balto-Slavic. – Baltistica 21-2, 112–124. KPP 1976: Kalbos praktikos patarimai, sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas. KPP 1985: Kalbos praktikos patarimai, sudarė A. Pupkis, 2-as pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Mokslas. LFE 2004: Lexicon des frühgriechischen Epos 3, begründet von Bruno Snell, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht. LKG 2 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2, red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis. LKG 3 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslas. LKV 1950: Lietuvių kalbos vadovas, sudarė Pr. Skardžius, St. Barzdukas, J. M. Laurinaitis, Bielefeld: Deutscher Heimat-Verlag. LKŽin 1998: Lietuvių kalbos žinynas, sudarė Pr. Kniūkšta, Kaunas: Šviesa. Mažiulis V. 1988: Prūsų kalbos etimologijos žodynas 1: A–H, Vilnius: Mokslas. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 12 P e t i t D. 2005: Das litauische Adverb anksti ‘früh’. – Studia Etymologica Cracoviensia 10, 141–156. P a l i o n i s J. 1967: Lietuvių literatūrinė kalba XVI–XVII a., Vilnius: Mintis. P i r o č k i n a s A. 1986: Jono Jablonskio kalbos taisymai, Kaunas: Šviesa. P i r o č k i n a s A. 1990: Administracinės kalbos kultūra, Vilnius: Mintis. P r o n k T. 2012: Proto-Indo-European long vowels and Balto-Slavic accentuation. – Baltistica 47–2, 205–247. P u p k i s A. 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas. R o s i n a s A. 2009: Baltų kalbų įvardžių semantinė ir morfologinė struktūra, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. S k a r d ž i u s P. 1996: Rinktiniai raštai 1: Lietuvių kalbos žodžių daryba, parengė A. Rosinas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. S k a r d ž i u s P. 1998: Rinktiniai raštai 4: Moksliniai straipsniai ir studijos, parengė A. Rosinas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. S ł a w s k i F. 1952–1956: Słownik etymologiczny języka polskiego 1: A–J, Kraków: Nakładem Towarzystwa Miłośników Języka Polskiego. S ł o w n i k 1960–1962: Słownik staropolski 3: I–K, Wrocław – Kraków – Warszawa: Zakład Narodowy Imienia Ossolińskich; Wydawnictwo Polskiej Akademii Nauk. S m o c z y ń s k i W. 2007: Słownik etymologiczny języka litewskiego, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. TKV 1972: Trumpas kalbos vadovas, parengė V. Grabauskas, redagavo A. Šoblinskas, Vilnius. T o p o r o v V.N. 1975: Топоров В.Н. Прусский язык: Словарь 1: A–D, Москва: Наука. V i l l a n u e v a S v e n s s o n M. 2011: Indo-European long vowels in Balto-Slavic. – Baltistica 46–1, 5–38. Z i n k e v i č i u s Z. 1981: Lietuvių kalbos istorinė gramatika 2, Vilnius: Mokslas. Gauta 2014 12 05 BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ARTŪRAS JUDŽENTIS. Žodžio vienok dalia | 13 THE FATE OF THE WORD VIENOK S u m m a r y The article discusses the origins of the word vienok, its use and codification. It is considered that this word is not a loan-word but an own word resulting from autonomous Lithuanian language. Its use in the standard language should not be reprehended. KEYWORDS: loan-words, inherited lexis, codification. ARTŪRAS JUDŽENTIS Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204