Ekspresyviosios antraštės naujienų portale „delfi.lt“

AGNĖ ALEKSAITĖ Institutet för det litauiska språket EXPRESSIVA RUBRIKER PÅ NYHETSPORTALEN DELFI.LT NYCKELORD: artikelrubrik, emotionellt-expressivt lexikon, stilistik. På senare tid har det förts särskilt många diskussioner om språket i digitala medier och dess manipulerande karaktär (Miliūnaitė 2011), där kvaliteten på den information som presenteras och nyheternas objektivitet bleknar i jämförelse med journalisters eller redaktörers strävan att till varje pris fånga läsarnas uppmärksamhet, och ingen vågar längre betvivla mediernas inflytande när det gäller att forma den allmänna opinionen, ja till och med den nationella självmedvetenheten (Radvilavičiūtė 2013). Att det inte handlar om ett tillfälligt fenomen visas av neologismen delfinizmas, som registrerades våren 2014 i Databasen över litauiska neologismer (nedan ND) och betecknar ”internetnyhetsportalernas trend att skapa tvetydiga, oklara artikelrubriker som inte motsvarar innehållet”. Föremålet för denna artikel är de expressiva rubrikerna till artiklar som publicerats på nyhetsportalen delfi.lt1, vilka artikelförfattaren samlade in från oktober 2012 till juni 2014. I analysen av rubrikerna utgår man från den definition som Regina Koženiauskienė har lagt fram; artikelns titel förstås som ”vanligtvis en kort text på en mening som anger publikationens kärna och huvudsakliga innehåll” (Koženiauskienė 2013: 46). Som Rūta Marcinkevičienė påpekar blir rubriker som ”har formen av en mening snarare än en ordgrupp självständiga texter – liksom teser eller sammanfattningar, på hypertextens ytnivå, genom vilken inte alla tränger djupt in i textens djungel” (Marcinkevičienė 2010). Många av nyhetsportalens läsare, som inte lockas av artikelrubriken, nöjer sig med informationen i den. Den fungerar inte bara som en självständig text utan avgör också artikelns popularitet, eftersom rubrikens uttrycksform och presentation avgör om texten över huvud taget blir läst och om den läses till slut. Därför används ofta emotionellt laddat lexikon medvetet i rubrikerna, eftersom rubrikerna ”syftar till kommersiella mål – att ge texten ett slags varumärkesprägel och locka läsaren; därför återspeglar och sammanfattar de inte nödvändigtvis hela textens innehåll. Mycket oftare pekar de ut en av dess aspekter eller en pikant detalj” (Marcinkevičienė 2010). Som Diana Liepinytė-Kytrienė påpekar blir ”rubriker [...] korta informationsmeddelanden för människor som vill spara tid. Detta hänger också samman med den stora mängden information på internet. Enbart delfi.lt publicerar omkring 60 nya artiklar varje dag2” (Liepinytė-Kytrienė 2013: 3), och därför hoppas man, genom att locka läsare med expressiva rubriker, att sådana artiklar inte ska lämna dem oberörda 1 Regina Koženiauskienė skiljer, med hänsyn till vilken retorisk funktion artikelns titel fyller, mellan neutrala rubriker (nominativ funktion) och expressiva rubriker (expressiv funktion) (Koženiauskienė 2013: 46). 2 Visserligen har beräkningen utförts av D. Liepinytė-Kytrienė, som analyserade delfi.lts rubriker med avseende på omnämnanden av personer. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 2 i det enorma informationsflödet och kommer att uppmärksammas av internetanvändarna. Naturligtvis bör man beakta att det endast är personer som använder dator och internet som läser internetmedier. Enligt uppgifter från Litauens statistikmyndighet använde personer i följande åldrar internet mest år 2014: 16–24 (97,3 procent), 25–34 (94,5 procent) och 35–44 år (86,3 procent). Även om det ofta framhålls att delfi.lt är den populäraste nyhetsportalen i Litauen3 och tar hänsyn till behoven hos människor i olika åldrar, kan man dock, med beaktande av uppgifterna från Litauens statistikmyndighet, dra slutsatsen att den typiska delfi.lt-läsaren är en ung eller medelålders person. Därför utformas rubrikerna så att de tilltalar den moderna generationen. Syftet med denna artikel är att analysera de expressiva rubrikerna till artiklar som publicerats på nyhetsportalen delfi.lt och ta reda på vilka språkliga uttrycksmedel som används för att fånga läsarnas uppmärksamhet4. Artikeln undersöker i vilket syfte metaforiska substantiv och adjektiv, målande verb, nybildningar, slang, vulgarismer, antonomasier, personnamn, fraseologismer, citat och inslag på främmande språk används i rubrikerna. METAFORISKA SUBSTANTIV OCH ADJEKTIV De metaforiska substantiv och adjektiv (oftast substantiv och adjektiv) som används i artiklarnas rubriker kan delas in i två grupper: 1. konventionella ord i överförd betydelse (definitionerna av vissa ord i överförd betydelse finns med i ”Litauiska språkets samtida ordbok” (nedan DŽ6) och ”Litauiska språkets ordbok” (nedan LKŽe), medan andra ords överförda betydelser inte finns upptagna i ordböckerna men är vitt spridda i bruket och lätt begripliga för läsarna); 2. tillfälliga ord i överförd betydelse (deras definitioner återfinns varken i DŽ6 eller i LKŽe)5. Genom att använda ord i överförd betydelse ur den första gruppen försöker man undvika ett konventionellt, neutralt uttryckssätt i publicistisk stil och hoppas att användningen av metaforiska substantiv och adjektiv ska locka läsarna, till exempel: Är det dags att sätta grimmor på hyrespriserna i Litauen? [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 09 05, Ugnė Karaliūnaitė)6 3 Enligt audience.lt besökte 1 151 537 användare portalen delfi.lt under oktober 2014 – flest av alla nyhetsportaler i Litauen. 4 D. Liepinytė-Kytrienė har undersökt metoder för att påverka genom rubriker – faktapåståenden – på internetportalen delfi.lt. Artikeln, som bygger på den nämnda författarens masteruppsats ”Påverkansmetoder i rubrikerna på internetportalen delfi.lt: aspekten personomnämnande”, publicerades i tidskriften Taikomoji kalbotyra. 5 Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa ord som används i överförd betydelse är att orden i den andra gruppen väcker nyfikenhet: rubrikerna utformas medvetet så att artikelns kärna förblir oklar och obegriplig utifrån titeln, vilket tvingar besökaren på internetmedieportalen att läsa hela texten till slutet. Orden i den första gruppen (konventionella metaforiska substantiv och adjektiv) ger visserligen texter i publicistisk stil nya nyanser, men är tydliga för läsarna. En person som inte är intresserad av problemet som lyfts fram i rubriken, den händelse som kommenteras eller situationen kommer inte att läsa artikeln. 6 Språket i bruksexemplen har inte redigerats. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 3 Kaféägaren: för en sådan bamblį förlorar jag seriösa kunder [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 06 07)7 En bluff med čiulptuvai – från Litauen till asiatiska länder [artikelrubrik] (delfi.lt (från: ELTA) 2012 10 24) Piktžaidė i Kaunas – en ”specialcontainer” [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 08 30, Paulius Garkauskas) E. Zubas höll sitt mål saus us rent, och hans lag tog sin fjärde seger [artikelrubrik] (delfi.lt (från: BNS) 2013 05 05) Utvinningen av skiffergas förebådar ”Gazproms” solnedgång [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 05 16, Ramūnas Bogdanas) Kampen mot arbetslösheten – abrakadabra [artikelrubrik] (delfi.lt (från: diena.lt) 2013 04 08, Justinas Argustas) I Ordbok över internationella ord (nedan TŽŽ) anges två betydelser av ordet abrakadabra: ”1. ett meningslöst ord som under medeltiden tillskrevs magisk kraft och skrevs på amuletter; 2. meningslöshet, obegripliga ord”. Läsaren, som känner till den magiska kraft som tillskrivs detta ord, förstår redan av artikelrubriken att texten handlar om meningslösa, invecklade och kanske rentav ogenomförbara åtgärder för att minska arbetslösheten i landet, jfr: Hur bekämpar man arbetslösheten? Man måste uppmuntra skapandet av arbetstillfällen, särskilt där arbetslösheten är hög. Sådana banala och abstrakta förslag räknar tjänstemän vid ministerierna upp, medan de arbetar i den arbetsgrupp som premiärministern har tillsatt. Det är också lätt att förutse innehållet i den här artikeln: Olycka enligt ”tåg”-principen: 4 bilar kolliderade i Kaunas [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 09 11) En läsare som vet att ett tåg är ”en sammansättning av järnvägsvagnar och ett lokomotiv” (se DŽ6) förstår redan av rubriken att tågprincipen innebär ”en följd av händelser som bygger på orsakssamband”8. Jfr den första meningen i artikeln: Olyckan inträffade enligt ”tåg”-principen – en ”VW Caravelle”-minibuss som hade bromsat in blev påkörd av en ”Hyunday Lantra”; den bilen träffades av en ”Opel Vectra” som kom körande bakom; ”Vectra” träffades i sin tur av en ”Opel Corsa”. Av exemplen framgår att substantiv och adjektiv som används metaforiskt livar upp texten, men enligt artikelförfattaren väcker de inte läsarens intresse tillräckligt. Besökaren på en nyhetsportal uppfattar textens kärna utifrån rubriken, och därför skulle sådana artiklar endast läsas av dem som är intresserade av nyheter inom sport, näringsliv eller andra områden. Det är knappast möjligt att enbart utifrån en rubrik som innehåller ord med överförd betydelse från den andra gruppen (tillfälliga metaforiska namnord) förstå vad artikeln handlar om, till exempel: Storstädernas framtid – ”flytande” svenska skyskrapor? [artikelrubrik] (delfi.lt (från: technologijos.lt) 2013 05 23) 7 I detta arbete anges artikelförfattarens för- och efternamn endast om författaren namngavs i den artikel som publicerades på nyhetsportalen delfi.lt. 8 Definitioner av ord där ingen källhänvisning anges har utarbetats av författaren. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 4 Det är sannolikt att en nyfiken läsare som lockas av sådana rubriker vill läsa hela artikeln. Svaret på frågan om varför svenska skyskrapor benämns på ett något ovanligt och, som det kan verka vid första anblicken, rentav ologiskt sätt ges alldeles i början av texten: Vid första anblicken är det en skyskrapa precis som alla andra, fast med någon sorts märklig peruk. Men experter förklarar att en sådan till synes galen och ”hårig” svensk design kan vara framtiden för höghus. De märkliga ”håren” är tunna fibrer som omvandlar vindens energi till exempelvis elektricitet när vinden blåser på dem. Det är uppenbart att artikeln innehåller en träffande beskrivning på ett enda ord av svenska skyskrapor utifrån deras yttre egenskap. DŽ6 är endast en betydelse av adjektivet hårig: ”bevuxen med hår, som har hår”, medan adjektivet i denna text används i en ny, bildlig betydelse, om ”en skyskrapa av en viss konstruktion, täckt med tunna hårstrån, i vilka vindenergin omvandlas till elektricitet eller annan energi”. För dem som läser en sådan rubrik framträder inför besökarna på nyhetsportalen delfi.lt en bild av den håriga skyskrapan, som var och en tolkar på sitt eget sätt, eftersom ”ett ord som används i bokstavlig betydelse ofta bara betecknar något blekt, obestämt och stilistiskt neutralt, men använt bildligt blir det ett medel för känslomässig information, blir en bild” (Pikčilingis 1975: 319). Rubriker skapade enligt denna princip finns det gott om på delfi.lt. Det förekommer förstås också rubriker där det snarare går att gissa vad artikeln definitivt inte handlar om, men det är nästan omöjligt att identifiera ämnet som behandlas, till exempel: En kvinna i Venezuela attackeras av ”pirayor” [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 08 08) Det metaforiska substantivet piranijos (pirayor) som används i artikelrubriken står inom citationstecken, så även läsare utan språklig utbildning bör förstå att det inte är ”rovfiskar av karpfamiljen från Sydamerika” (se DŽ6) som härjar i Venezuela, utan ett annat snabbt rovdjur: I kuststaden Maracaibo i Venezuela kallas de piranijomis (pirayor). Men det handlar inte om köttätande fiskar som finns i vissa floder i Sydamerika. Det är snabba och grymma tjuvar som allt oftare angriper kvinnor, skriver cnn.com. [...] ”Det kan hända i centrum, på stranden eller i en butik där det finns många unga flickor. Tjuvarna griper tag i dem i håret, tar fram en sax och klipper av håret. Sedan säljs hårslingorna till skönhetssalonger eller frisersalonger”, berättade hon. Efter att ha läst artikeln står det klart att de som kallas piranijomis (pirayor) på grund av sin snabbhet och rovlystnad är ”hårtjuvar som överraskar sitt offer på en offentlig plats och säljer håret de klippt av till skönhetssalonger och frisersalonger”⁹. Man kan anta att betydligt färre skulle intressera sig för artikeln om man hade valt en neutral rubrik, till exempel ”Kvinna i Venezuela angrips av (hår)tjuvar”, av flera skäl. För det första skulle många läsare tänka att tjuvar härjar i många länder och att det därför knappast är någon nyhet att Venezuela inte heller slipper undan rånare. För det andra, ett land som 9 Artikelns författare noterade i sin undersökning att de flesta texter som publiceras på nyhetsportalen delfi.lt på nätet är upplagda enligt den så kallade inverterade pyramidens princip. En läsare som lockats av artikelns rubrik behöver inte ens läsa hela texten till slutet, eftersom den viktigaste informationen, som förklarar nyheten i rubriken, ges i början av texten. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 5 Venezuela är för litauerna ett exotiskt land, som man intresserar sig mer för på grund av det imponerande landskapet och mångfalden av växter och djur än för de brott som begås där. Som exemplen visar prioriteras tillfälliga ord med bildlig betydelse när man vill väcka nyhetsportalens läsares intresse och fånga deras uppmärksamhet. BILDRIKA VERB Ett annat stilistiskt grepp som ofta används i rubriker är bildrika verb, som endast överträffas i antal av traditionella idiom. I den här artikeln delas alla bildrika verb som förekommer på nyhetsportalen delfi.lt in i10: 1. systematiska bildrika verb; 2. kontextuella bildrika verb. I artikelrubriker dominerar verb med en fast (systematisk) bildlig betydelse, till exempel: V. Adamkus sjukdom förbittrade11 Litauens högtidsdag [artikelnrubrik] (delfi.lt 2014 03 12) Stormar12 butikerna – lämnar tillbaka skräpet de fick i julklapp [artikelnrubrik] (delfi.lt 2012 12 27) Östeuropéer sopar rent13 i norska butiker på billiga blöjor [artikelnrubrik] (delfi.lt 2013 02 01) Domstolarna smeker14 fräcka förövare som urinerar offentligt / domstolsbesluten tillfredsställer inte heller polisen [artikelnrubrik] (delfi.lt 2014 03 30, Paulius Garkauskas)15 Systematiska bildrika verb, såsom förbittra, storma, sopa rent, smeka, används bildligt och påverkar utan tvekan läsarens fantasi, men deras emotionella och expressiva verkan är inte lika stark som hos följande kontextuella bildrika verb: S. Jovaiša dånade till16: bland förslagen finns också böter på upp till 15 000 Lt för förövarna [artikelnrubrik] (del-fi.lt (från: BNS) 2013 04 20) En ugn snärjer17 en general [artikelnrubrik] (delfi.lt (från: BNS) 2013 03 18) En ny apparat kan ”lukta sig till18” cancer [artikelnrubrik] (delfi.lt 2013 08 05) 10 Här utgår man från Juozas Pikčilingis klassificering av ords bildrikedom och de typer av bildligt ordförråd som denna författare urskiljer (Pikčilingis 1971: 224). 11 DŽ₆: förbittra ”bildl. göra obehaglig, osympatisk”. 12 LKŽ: storma ”bildl. belägra någon genom att kräva något”. DŽ₆ anger en helt annan överförd betydelse av ordet: ”bildl. marschera, klättra etc. raskt, intensivt och skyndsamt”. 13 DŽ₆: sopa ”vard. göra något med liv och lust, kraftfullt (äta, gå, slå etc.)”. 14 DŽ₆: smeka ”bildl. fjäska; sikta”. Jfr LKŽ ”bildl. behaga, fjäska, berömma”. 15 För att fånga läsarnas uppmärksamhet publiceras artiklar också med kompletterande rubriker – underrubriker. På nyhetsportalen delfi.lt skrivs de intill huvudrubriken i betydligt mindre stil. I detta arbete anges underrubrikerna efter ett snedstreck. 16 dånande braka ”bildl. väcka förvåning”. 17 trassla in ”bildl. kompromettera”. Jfr LKŽ: sjunka ”bildl. råka i svårigheter, gå under”. 18 lukta sig till ”bildl. upptäcka, hitta”. Jfr DŽ₆ ”bildl. ana”. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 6 N. Venckienė viftar19 med Seimas och det litauiska rättssystemet / åklagarna kan efterlysa [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 05 08, Eglė Samoškaitė) Visserligen är vissa kontextuella verbs överförda betydelser inte upptagna i ordböckerna, men de är ändå allmänt spridda i bruket och därmed mer eller mindre etablerade. I detta fall överskrider de kontextuella verben gränserna för en enskild kontext; de används så ofta i överförd betydelse att de, kan man hävda, har blivit schabloner som blint flyttas från en rubrik till en annan: Medan Litauen nationaliserade ”Snoras” pumpades miljoner ut ur ”Krajbanka” pumpas20 [artikelrubrik] (delfi.lt 2012 10 18) Miljöinspektörer stack till21 G. Nausėda, som byggt ett glashus nedanför Pūčkorių-branten [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 06 17, Mindaugas Jackevičius) I artiklarubrikser som medvetet syftar till att väcka intresse och påverka läsaren dominerar verb i överförd betydelse. R. Marcinkevičienė skiljer, när hon talar om rubriker, mellan följande strukturella rubriktyper: nominalfraser och meningsform (Marcinkevičienė 2008: 176). Enligt författaren är för den andra typen – meningsformen – ”ett verb nödvändigt, eftersom det betraktas som en mycket viktig del av titeln. Det är just verbet som ger rubriken tydlighet, konkretion och ofta även bildrikedom; det är dynamiskt och uttrycker en avslutad tanke” (Marcinkevičienė 2008: 176). Visserligen är den emotionella och expressiva effekten av kontextuella bildliga verb som inte är särskilt vanliga i språkbruket något större än den hos systematiska bildliga verb. NYBILDNINGAR Naujadarai būna dviejų rūšių (Pikčilingis 1975: 156): 1. etablerade nybildningar (nya ord som fortlöpande uppstår i språket och betecknar nya begrepp); 2. tillfälliga nybildningar (nya ord som används i stället för vanliga benämningar på företeelser eller föremål och som tillför ytterligare information eller fyller en annan emotionell-expressiv funktion). För att ge rubriken en ”varumässig prägel” används oftast stilistiska nybildningar ur den andra gruppen. Man undviker dock inte heller etablerade nyord som framgångsrikt har slagit rot i språkbruket och förlorat sin ”nyhetens gloria” (Popova 2005: 9–13, cit. ur Jakaitienė 2010: 205), jfr: Tjuven trängde sig in i Litauen trots skotten och ”igelkotten”; han kunde gripas först sedan vägen blockerats med lastbilar [artikelrubrik] 19 Vifta ”bildl. tvinga någon annan att handla som du vill (en anspelning på filmen ”Hunden viftar på svansen”). 20 Pumpa ut ”bildl. stjäla”. LKŽe anger endast en överförd betydelse: ”bildl. lossa med svårighet”. 21 Sticka till ”bildl. göra narr av, håna; såra”. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 7 Tjänstemän vid Kalvarijas gränsbevakningsstation reagerade snabbt och var beredda att stoppa bilen som inte hade stannat i Polen vid den tidigare kontrollpunkten i Kalvarija. Här hade en stoppmatta, den så kallade „ežys“., lagts ut på körbanan på vägen Suwałki–Marijampolė. (delfi.lt 2013 03 07) De barn som kallas „Euriukais“22 firade sin nionde födelsedag [artikeltitel] I dag firar 55 barn sin födelsedag tillsammans med sina mormödrar och farmödrar, mammor och pappor, systrar och bröder, kusiner och kusinbarn. Alla föddes samma dag som Litauen gick med i EU – den 1 maj 2004. (delfi.lt 2013 05 01) Som J. Pikčilingis skriver: ”En nybildning används också för att kunna tilltala lyssnaren eller läsaren med ett ord som har så många expressiva tillägg som möjligt utanför sin betydelses gränser” (Pikčilingis 1975: 164). Jfr följande tillfälliga nybildningar med emotionell-expressiv funktion som används i rubriker: Kakapar kas ”skämtsamt: en park där ouppplockad hundavföring markerats med röda flaggor (en social kampanj för att uppmärksamma oansvariga hundägare)”, vaikas-bumerangas ”ett vuxet barn som försökte leva självständigt men tvingades återvända till föräldrahemmet på grund av ekonomiska svårigheter”, sarkozizmas23 ”den politik som fördes av Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy (2007–2012)” (se ND), automobilis-frankenšteinas ”en bil som efter en allvarlig trafikolycka byggts ihop av delar från flera olika fordon och åter satts i trafik”. ”Kakapar kas”„Kakapar kas“ – ett ”minfält” utmärkt med röda flaggor har invigts i Vilnius [artikeltitel] Tidigt på fredagsmorgonen förklarade ”Goethes partisaner” krig mot oansvariga hundägare i parken vid skärningspunkten mellan stadsdelarna Žirmūnai och Šnipiškės och genomförde aktionen „Kakapar kas“. Med denna kreativa aktion vill projektdeltagarna uppmärksamma hundägare på ”minfältet” av avföring. (delfi.lt 2013 05 03) En följd av den ekonomiska krisen – vaikai-bumerangai [artikeltitel] Helt nyligen utökades den amerikanska Merriam-Webster-ordboken med ett nytt ord, „vaikas-bumerangas“ (boomerang child). Så kallas ett vuxet barn som försökte leva självständigt men återvände till föräldrahemmet på grund av ekonomiska svårigheter. (delfi.lt 2013 01 18, Rūta Juozapaitytė) Romernas situation i Frankrike efter valet 2012: „sarkozizmas“ utan Sarkozy? [artikeltitel] Den deportationspolitik riktad mot den romska etniska gruppen i Frankrike som fördes 2007–2012 av Frankrikes styrande center-högerparti Unionen för en folkrörelse (fr. Union pour un Mouvement Populaire - UMP) och dess ledare, president Nicolas Sarkozy, väckte diskussioner världen över. (delfi.lt (från: DELFI pilietis) 2013 01 03, Skaistė Mašalaitė) Automobilis-frankenšteinas ger sig ut på en skrämmande resa genom Litauen / projektet ”Järnfällor” [artikeltitel] Litauens invånare blir de första i Europa att med egna ögon kunna se vilka allvarliga konsekvenser som kan uppstå när bilar som efter olyckor satts ihop av delar från flera fordon och därför inte uppfyller säkerhetskraven används. (delfi.lt 2013 09 06) Nybildningar används inte bara för ett modernare och mer originellt språkligt uttryck, utan också för att tydligt visa en ståndpunkt gentemot en viss person, till exempel: ........................ 22 I ND finns den semantiska nybildningen ežys ”en taggig remsa för att tvinga bilar att stanna på vägen” och euriukas, -ė ”ett barn som föddes samma dag som Litauen gick med i EU (den 1 maj 2004)”. 23 I ND:s avsnitt sarkozizmas Pastabos vartotojams (Anmärkningar till användarna) anges följande information: ”även om nyordet i ett av exemplen på användning har suffixet -izmas, liksom i originalspråket, bör det systematiskt på litauiska ha ändelsen -izmas”; därför har sarkozizmas tagits in i ND som uppslagsord. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 8 Cyklisten som kördes på av en „vägarnas tupp” kastade ut sin förebrående flickvän ur bilen när han flydde [artikelrubrik] (delfi.lt 2014 03 01) A. Jasaitytė-Čeburiak förevigades i en reklam tillsammans med sin lilla dotter och en ”gravidmamma”-mage [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 08 06) ND registrerar två nybildade ord: vägarnas tupp och vägarnas örn, som används för att beskriva ”en förare – en trafikbuse som fräckt och illvilligt struntar i trafikreglerna”. Även om både vägarnas tupp och vägarnas örn har en nedsättande klang, kan man, med hänsyn till betydelserna av orden tupp och örn24, dra slutsatsen att den nybildade sammansättningen används avsiktligt i rubriken. I det andra exemplet väljer man däremot, i stället för det neutrala ordet gravid kvinna, den vardagliga nybildningen gravidis, som har en kärleksfull klang och uttrycker mycket varma känslor för den blivande mamman. SLANG OCH VULGARISMER Slangord förekommer i artikelrubriker av många olika skäl: vissa används för att träffande beskriva en viss social grupps livsmiljö, andra för att det saknas en smidig enords motsvarighet i standardspråket, och ytterligare andra lånas från ett begränsat fackjargongområde för att väcka läsarens intresse, eftersom den breda allmänheten inte har hört de flesta fackuttryck och inte förstår deras betydelse utan en närmare förklaring. Trots de olika syftena med att använda slang kan man med säkerhet säga att nästan all slang som förekommer i rubriker ”kännetecknas av en stark emotionell laddning” (Jakaitienė 2010: 198). Som Evalda Jakaitienė hävdar: ”På grund av sin expressivitet sprids de [slangorden – A. A.] snabbt, överskrider yrkesmässiga eller sociala gränser och blir allmänt kända. Sådana slangord, när de blir en del av det allmänna talspråksordförrådet, kallas med en särskild term för slang” (Jakaitienė 2010: 200). Enligt författarna till denna artikel har den emotionella laddningen och expressiviteten hos slang, som används i större eller mindre utsträckning av en stor del av samhället, ”nötts bort” betydligt, men den beskriver träffande den sociala miljön hos vissa personer, till exempel: Efter att ”bambalius” förbjudits plockas starkvin bort från butikshyllorna [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 01 23, Ugnė Karaliūnaitė) De utsatta barnens fasansfulla socialisering – i ”bomzhynas” [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 09 03, Ieva Urbonaitė-Vainienė) Varning: elever som terroriserar lärare med ”mobiliakas” riskerar en månads arrest [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 09 02, Ieva Urbonaitė-Vainienė) 24 I Egidijus Zaikauskas Lietuvių žargono žodynėlis anges följande betydelser av gaidžio: ”nedsättande: en uppblåst, uppspökad man, en sprätt, en flärdfull person”, ”nedsättande: homosexuell, gay (passiv)”, ”kriminalslang: en svag fånge som inte kan försvara sig och som utsätts för sexuellt utnyttjande eller sexuella trakasserier”. DŽ₆ anger den andra betydelsen av detta ord som ”bildligt: en svag, obetydlig person”. Det är uppenbart att de negativa betydelserna av gaidžio är allmänt spridda i samhället, medan erelis uppfattas som en majestätisk och stark fågel. I en artikel publicerad i augusti 2014 på nyhetsportalen balsas.lt föreslår psykologen Gediminas Navaitis att ”man inte längre ska kalla trafikbusar för ’vägarnas örnar’, eftersom det är ett ’epitet som uppmuntrar och vittnar om häftighet’” (Navaitis: 2014). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 9 I artiklarnas rubriker förekommer också lexik som används av sociala grupper. På så sätt försöker man fånga uppmärksamheten hos människor som tillhör dessa grupper. Ordet mobiliakas används till exempel bland barn och ungdomar, så man kan dra slutsatsen att budskapet i den tredje rubriken också riktar sig till barn i skolåldern, eftersom innehållet i meddelandet är relevant inte bara för personalen på läroanstalten utan också för de ungdomar som går där. Ibland går det inte att undvika slanguttryck i rubriker, eftersom det i standardspråket saknas en lämplig motsvarighet i ett enda ord, till exempel: Historien om Röda boken: den första boken kunde bara skaffas för en rejäl summa „blatą“ [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 05 26, Vitalius Zaikauskas) I E. Zaikauskas Lietuvių žargono žodynėlyje ges följande ganska utförliga definition av blato: ”föråldrat (fram till 1990-talet): privata kontakter som man utnyttjar när man behöver skaffa eller åstadkomma något som officiellt skulle vara mycket svårt”. Det är uppenbart att det inte ens vore meningsfullt att söka efter en socialt acceptabel ersättning för detta slanguttryck, eftersom blatas inte bara betecknar vissa privata kontakter utan också återspeglar verkligheten under en bestämd historisk period. Enligt J. Pikčilingis är ”en del yrkesslanguttryck, i sin vanliga miljö, kan man säga, stilistiskt neutrala. Men när de träder ut på en bredare arena, det vill säga lämnar gränserna för den aktuella yrkesgruppen eller sociala gruppen, blir de stilistiskt mycket mer framträdande” (Pikčilingis 1975: 143), till exempel: Abortförbudet kommer att få tillbaka „abortmacherius“ med galgar? / litauiska kvinnor återvänder från Irland för att avbryta graviditeten; delta i enkäten! [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 04 07, Vytenė Stašaitytė) Den breda allmänheten känner helt säkert inte till denna professionalism som används av läkare. Journalisterna räknar därför med att nyhetsportalens besökare, för att ta reda på betydelsen av slanguttrycket i rubriken, måste läsa hela artikeln, där förklaringen av abortmacherio ges: Hon tillade att människor som hamnar i en sådan situation ändå söker möjligheter att avbryta graviditeten om abort förbjuds, och att det då ofta sker på ett osäkert sätt – på en icke-medicinsk inrättning, hos dem som i läkarslang kallas „abortmacherius“. Det råder ingen tvekan om att ord som används av företrädare för ett visst yrke har en mycket större emotionell laddning än slang. Undersökningen visade att rubriken nästan alltid (om artikeln innehåller slangord) lyfter fram någon områdesspecifik slang, i syfte att locka så många läsare som möjligt, till exempel: Kartläsaren i „nulinukas“ som körde ihjäl en rallyåskådare: man ska inte leta efter skyldiga / vem bär ansvaret för tragedin? [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 05 28, Mindaugas Augustis) I denna rubrik har artikelns författare lyft fram ett slanguttryck från sportens område, vars betydelse endast går att förstå utifrån texten. Därför beslutar sig nyhetsportalen delfi.lt läsare, driven av nyfikenhet, för att läsa hela artikeln. Där framgår att nulinukas är ”en bil vars startnummer oftast består enbart av siffran noll, och besättningens uppgift i detta fordon är att kontrollera banan innan tävlingen börjar och informera rallydomarna om dess skick och om upptäckta faror”. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 10 Jargongen hos vissa sociala grupper, till exempel skolelever och studenter, är vitt spridd och har därför inte samma starka känsloladdning som exempelvis fängelseslang: Fängelset inifrån: när man väl blivit „dūchu“ eller tupp finns det ingen möjlighet att ta sig upp [artikeltitel] (delfi.lt 2013 04 27, Paulius Garkauskas) Artikeltiteln blir expressiv genom sin osminkade skildring av fängelsets verklighet. Som Robertas Kudirka förklarar kallas den som ”arbetar åt andra som tjänare (diskar, tvättar andras kläder, städar cellen, lagar mat)” för dūchu (Kudirka 2014: 95). I det här fallet skulle slangordet i artikelrubriken rentav inte kunna bytas ut mot ett annat, neutralt ord, eftersom det skulle väcka tvivel om objektiviteten i skildringen av ”fängelset inifrån”. De som sitter i fängelse kallar nämligen inte personer som slavar under chazeinu, ”en dömd person som en annan dömd person tjänar” (Kudirka 2014: 82), med neutrala ord. Om ett sådant slangord förstås byttes ut mot ett ord utan känsloladdning skulle rubriken genast förlora sin expressivitet. ”Författarna vet väl att läsaren påverkas av det första ögonblickets intryck och nöjer sig därför inte med en neutral rubrik när de vill fånga läsarens uppmärksamhet. De drar sig ofta inte heller för att överdriva och ta i, med andra ord att hyperbolisera – kanske läser läsaren då publikationen vidare, ända till slutet” (Koženiauskienė 2013: 46). Ett utmärkt exempel på att ”ta i” i en rubrik, som väl illustrerar den nämnda delfinismen, är Ramūnas Bogdanas artikel med den slagkraftiga titeln: En hatt, pederaster och en hustrus paraply [artikeltitel] (delfi.lt 2013 07 24, Ramūnas Bogdanas) En sådan artikeltitel sticker ut särskilt i det enorma informationsflödet på portalen delfi.lt, eftersom man sällan ser grova ord eller uttryck i rubriker; redaktörerna byter oftast ut dem mot eufemismer. Det är inte förvånande att den här rubriken till R. Bogdanas artikel kan väcka förargelse, till och med chockera eller framkalla skadeglatt skratt hos dem som är helt osympatiska mot homosexuella. Som Kęstutis Masiulis påpekar: ”Känslorna dominerar, och de eldas på allt mer för varje år. Anklagelserna blir allt starkare, eftersom mediekonsumenter som ständigt vant sig vid känsloladdat språk gradvis blir likgiltiga, och medierna tvingas höja känsloläget allt mer för att behålla konsumenternas uppmärksamhet” (Masiulis 2009). Det råder knappast något tvivel om att den som hittat på en sådan rubrik25 vill piska upp läsarnas känslor och är väl medveten om den negativa känsloladdning som ordet pederast har fått i den moderna europeiska civilisationen. Det är mycket sannolikt att många av nyhetsportalens besökare, när de såg vulgarismen i rubriken, trodde att artikelns författare ville håna eller förödmjuka homosexuella. R. Bogdanas har dock inga sådana avsikter. Tvärtom bygger han, när han skriver om homosexualitetens ursprung och 2000-talets samhälle, på rationella argument och de antika civilisationerna Greklands och Roms erfarenheter. Han förklarar vulgarismens grekiska ursprung, och därför har detta känsloladdade ord tagits med i artikelns titel. Ett sätt för artikelns författare att visa sin inställning till den rådande situationen eller en viss händelse är att välja ett slangord med lämplig känsloladdning, till exempel: Berusade ”budulių” nöjen – att köra runt i cirkeln vid Vilnius järnvägsstation [artikeltitel] (delfi.lt 2013 08 06) 25 ”Rubriksättning är ett svårt och ansvarsfullt arbete, säger experterna, och utförs därför oftast av en särskild rubriksättare i ett av de sista stegen i arbetet med ett nummer. Textens och rubrikens författare är alltså inte nödvändigtvis samma person.” (Marcinkevičienė 2008: 176). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 11 Att ett stilistiskt markerat ord medvetet används i artikelrubriken framgår av att endast det neutrala ordet jaunuoliai används längre fram i texten. Det är uppenbart att den uttrycksfulla rubriken syftar till att påverka läsarnas fantasi, eftersom många bör associera till Budulis, en figur som föreställer en aggressiv ung man i sportkläder och som skapats i Rimas Šapauskas humorprogram ”Dviračio šou”. Läsarna bör inte heller tvivla på att artikelförfattaren har en negativ inställning till dessa ansvarslösa unga män, eftersom buduliu vanligen avser en ”aggressiv ung man i sportkläder (oftast klädd i träningsoverall, med en keps med skärm på huvudet och en massiv kedja av oäkta guld runt halsen)”. Det råder heller inget tvivel om Eduardo Eigirdas inställning till det ledande Arbetarpartiet i valen. I detta fall används rubrikens form av stilistiska skäl inte en slangterm eller vulgarism, utan ett förvrängt uttal av ordet ekonomika: Den ledande Pravieniškių-koalitionen kommer att generera fattigdoms-ikanomiką [artikelrubrik] (delfi.lt (från tidskriften ”Valstybė”) 2012 10 24, Eduardas Eigirdas) I artikelrubriken görs inte bara narr av Arbetarpartiets ledares sätt att tala, utan artikelförfattaren E. Eigirdas åsikt om partiets ohederliga deltagande i valen framgår också tydligt genom anspelningen på Pravieniškių-fängelset, vars invånare enligt författaren oftast mutas när det är val. I det ironiska namnet Pravieniškių-koalitionen kan man också urskilja ytterligare ett krypterat budskap från artikelförfattaren – det parti som leder i valen har ledare som åtalats, och därför kan partimedlemmarna själva en dag hamna i Pravieniškių-fängelset. ANTONOMASIER26 OCH PERSONNAMN När nyheter om offentliga personer publiceras undviker man inte att indirekt bedöma välkända personers verksamhet eller till och med deras personlighet, till exempel: Bonden som inte gav mjölkmiljardären något: Ni borde intressera er mer för Pusjkin än för bransonai [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 06 04, Paulius Garkauskas) Trött på bunkių, pikulių och rika mäns fruar på catwalken: mode ska visas på modeller, inte på vem som helst / avslöjade professionella mannekängers gager [artikelrubrik] (delfi.lt 2014 04 23, Eiviltas Paraščiakas) Av exemplen framgår att kända personligheters egennamn används i allmän betydelse för att förringa deras bedrifter eller till och med frånta dem deras status som kändis eller ”stjärna”27. Med hänsyn till Arbetarpartiets ledares verksamhet, som anklagas för bedrägeri, vågar Mažvydas Jastramskis kalla alla som någon gång har undanhållit skatt för uspaschikeis: Uspaskichų finns också i västeuropeiska länder [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 07 23, Mažvydas Jastramskis) 26 ”Antonomasier är namn på berömda personer (historiska gestalter, framstående samhällsaktörer), mytologiska väsen och litterära gestalter, så kallade vocabula sollemnia, som används i allmän betydelse.” (Pikčilingis 1975: 258). 27 Artikelns författare samlade in sammanlagt 17 exempel på användning av antonomasi. I samtliga exempel används i allmän betydelse endast namn på negativa litterära gestalter eller kändisar som blivit ökända genom skandaler. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 12 Man kan hävda att antonomasier oftast används för att visa artikelförfattarens ståndpunkt och indirekta värdering, men kända personers eller litterära gestalters namn, använda i allmän betydelse, är inte lika uttrycksfulla som egennamn. När en persons, litterär gestalts eller filmhjältes namn, smeknamn eller pseudonym träffande överförs på en annan person uppmuntras läsaren att läsa artikeln vidare, ända till slutet, eftersom man oftast utan ett vidare sammanhang bara kan ana varför en mindre känd person får en kändis namn, t.ex.: Litauiska Ksena söker i London en man som inte är rädd för henne [artikelrubrik] I Storbritanniens huvudstad sticker den litauiska kvinnan ut från mängden. I hennes vardagsgarderob finns vikingahjälm, indiska fjädrar, cowboyhattar, hedniska klänningar samt pälsar och stövlar som påminner om den krigiska prinsessan Kseną. (delfi.lt (från LRT:s tv-program ”Emigrantai”) 2013 03 17, Orijus Gasanovas) När man läst artikeln, som bygger på LRT:s tv-program ”Emigrantai”, framgår det att den litauiska kvinnan på grund av sin ovanliga klädsel fått namn efter huvudpersonen i den amerikanska fantasyactionserien ”Xena: Warrior Princess”. FRASEOLOGISMER, CITAT OCH INSLA G AV FRÄMMANDE SPRÅK I nyhetsportalen delfi.lts rubriker väljs traditionella fraseologismer mycket ofta som stilistiskt verktyg. Under 2000-talet, när olika internetmedieportaler konkurrerar om läsarnas uppmärksamhet, har traditionella fraseologismers genomslagskraft försvagats något jämfört med andra stilistiska grepp, särskilt tillfälligt bildade fraseologismer. Å andra sidan ”ryms i traditionella fraseologismer en stor livserfarenhet och folklig fyndighet, och eftersom de är fulla av humor, ironi eller lyrism är de psykologiskt mycket verkningsfulla” (Pikčilingis 1975: 356), jfr: Ryssland visar tänderna: vi kommer att vidta motåtgärder [artikelrubrik] (delfi.lt 2014 04 23) Åklagarna kallar branden i Groznyj inte Guds finger, utan mordbrand [artikelrubrik] (delfi.lt (från BNS) 2013 04 05) Studenten som inte ville hyra en mantel blev lika besviken som en fluga som fått en smäll: mycket nervositet och inget firande [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 06 27, Mindaugas Jackevičius) Handlare på Klaipėdas loppmarknad, farbror Romas, om litauerna: begåvade, men går omkring som om de skitit på sig [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 07 28, Eglė Samoškaitė) Att säga upp en anställd, må du bara sjunka genom jorden [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 08 13) När ni slutar på jobbet, bränn inga gamla broar [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 05 15) Bankavtalet slutade med tiggarstaven [artikelrubrik] (delfi.lt 2013 09 27, Rasa Lukaitytė-Vnarauskienė) Även tillfälligt bildade fraseologismer är psykologiskt verkningsfulla; de återspeglar moderna vanor och det nutida livets särdrag, jfr: BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 13 Vad kostar ”den andra julen”? [artikeltitel] Den första september blir en nationell högtid. Alla springer runt, klär upp sig, gör i ordning och handlar. Den sista veckan i augusti är traditionellt en mycket intensiv period, inte bara för elever som räknar dagarna fram till sommarlovets slut, utan också för deras föräldrar. (delfi.lt (från: etaplius.lt) 2013 08 23) När det gäller psykologisk påverkan och den emotionellt-expressiva funktionen bör man uppmärksamma citat28 som anknyter till läsarens minnen och personliga erfarenheter. Därför tolkar nyhetsportalens besökare informationen i rubriken utifrån sina egna erfarenheter, till exempel: Himlen faller: berättelser om homosexuell kärlek skrämde censorerna [artikeltitel] (delfi.lt 2014 05 16, Donatas Paulauskas) Hur kan man ladda om solen så att den ”lyser för oss igen”? [artikeltitel] Stjärnor dör. En dag kommer också vår stjärna solen att dö. I science fiction laddas döende stjärnor om genom explosioner av atomära superladdningar. Varför sinar bränslereserverna i vår sol, och vad kan mänskligheten göra för att vår stjärna ska lysa för oss igen? (delfi.lt (från: technologijos.lt) 2014 03 14) Solen kokade, solen kokade... [artikeltitel] (delfi.lt 2013 01 21, Paulius Saudargas) Som exemplen visar domineras rubrikerna oftast av anonyma citat29, ”när en välkänd främmande text citeras utan att några uppgifter anges; i sådana fall litar författaren uppenbarligen på läsarens eller lyssnarens beläsenhet och allmänna litterära kunskaper” (Koženiauskienė 2013: 62). Det är uppenbart att det saknar mening att ange källorna till citaten i dessa bruksexempel, eftersom de är välkända för alla. Formuleringen i Donatas Paulauskas artikelrubrik sammanfaller med titeln på sagan ”Himlen faller” och beskriver en kritisk situation som betraktas med viss ironi. I det andra exemplet har titeln på den berömda litauiska schlagerlåten ”Švieski man vėl”, framförd av Stasys Povilaitis, kodats in, medan Pauliaus Saudargas artikelrubrik utgörs av en enda mening – en rad ur den litauiska folkvisan ”Du gaideliai”. Det är dock lätt att låta sig luras av en sådan titel på P. Saudargas artikel, eftersom det som döljer sig bakom en till synes lättsinnig rubrik är frågor som är känsliga för samhället, jfr: Diskussionerna om solenergiproduktion som rasade förra veckan gav upphov till flera frågor. Artikelförfattarna betraktar inte alltid saker genom den litauiska nationens världsbild och livserfarenhet; ibland förekommer även tecken på främmande kulturer i rubrikerna, till exempel: En man från Vilnius som anlagt en cannabisodling hemma sade till poliserna: Alach akbar, kom bara in så ska ni alla dö! [artikeltitel] När hjälpen kom gick patrullerna in i lägenheten. G. Z. hade låst in sig i sitt rum. Därifrån hördes orientalisk musik som ackompanjerade en ”live”-sångare i samma stil. När poliserna gick in i rummet möttes de av G. Z. 28 ”Efter hänvisningssätt delas citat in i klassiska, odokumenterade och anonyma.” (Koženiauskienė 2013: 62). 29 Som R. Koženiauskienė förklarar: ”Anonym citering var typisk för den äldre litauiska skriftkulturens författare: den lärda allmänheten (och författare och läsare med liknande utbildning) kunde utantill rader, tal och dikter av många citerade författare – allmänt erkända auktoriteter – liksom hela prosaverk och till och med Bibeln. Därför behövde man inte typografiskt markera eller ange varifrån en viss främmande rad hade hämtats, och begreppet plagiat existerade inte; det användes över huvud taget inte” (Koženiauskienė 2013: 62). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyvio­sios antraštės naujienų portale delfi.lt | 14 med orden [G. Z. mötte poliserna som kom in i rummet med orden – A. A.] ”Alach akbar, kom bara in så ska ni alla dö!”, sedan kastade han en skruvmejsel; lyckligtvis skadades ingen. (delfi.lt 2013 05 30) I TŽŽ anges att Allah akbar är en arabisk fras som betyder ”Gud är allsmäktig”. Även om denna arabiska slogan kan användas i olika situationer30, klingar den i detta sammanhang som en muslimsk kampslogan. Genom att använda inslag från främmande språk vill artikelförfattarna visa sambanden mellan företeelser i olika kulturer, till exempel principerna för kriminella gruppers verksamhet, exempelvis: Koalitionen: krugovaja poruka [artikelrubrik] På ryska finns uttrycket ”krugovaja poruka”, som skulle kunna översättas till litauiska som ”bindning”. Termen används bland brottslingar. När en ny medlem ansluter sig till ett kriminellt gäng får personen ett brottsligt uppdrag för att bryta mot lagen, kompromettera sig och bli lika sårbar som de andra gängmedlemmarna. Då blir den nya medlemmen lojal och pålitlig, eftersom hans eller hennes öde knyts nära samman med de andras. (delfi.lt 2012 11 28, Kęstutis Masiulis) SLUTSATSER 1. I de expressiva rubrikerna på nyhetsportalen delfi.lt används följande språkliga uttrycksmedel för att fånga läsarnas uppmärksamhet: metaforiska substantiv, målande verb, nybildningar, slang, vulgarismer, antonomasi, personnamn, fraseologismer, citat och inslag från främmande språk. 2. Tillfälliga metaforiska substantiv (oftast substantiv och adjektiv) är mer expressiva än konventionella ord i bildlig betydelse, som inte får läsarna att fortsätta läsa artiklarna till slutet. Tillfälliga ord i bildlig betydelse väcker nyfikenhet; rubrikerna utformas medvetet så att artiklarnas innehåll inte framgår av rubriken. Journalisterna hoppas därför att läsarna på nyhetsportalen delfi.lt inte nöjer sig med informationen i rubriken, utan läser hela artikeln. Även om konventionella metaforiska substantiv också livar upp texter i publicistisk stil, är deras uttryckssätt inte komplicerat. Dessa ord i bildlig betydelse försvårar inte förståelsen av informationen, och läsarna kan därför lätt förstå av rubriken vilket ämne artikeln behandlar. 3. För att ge rubrikerna en ”varumärkesprägel” används oftast tillfälliga nybildningar. Nybildningar används i allmänhet inte bara för att skapa ett nyare och mer originellt språkligt uttryck, utan också för att visa en tydlig inställning till en viss person. 4. Slanguttryck förekommer i artikelrubriker av olika skäl: vissa används för att träffande beskriva livsmiljön för en viss social grupp, andra eftersom det saknas en smidig motsvarighet i ett enda ord i standardspråket, och ytterligare andra lånas från ett snävt fackslangområde för att väcka läsarnas intresse. Fackuttryck och det ordförråd som används av specifika, slutna sociala grupper har en mycket stark känslomässig laddning och fångar därför läsarnas uppmärksamhet i hög grad. 5. Artikelförfattare använder oftast slanguttryck och antonomasi för att visa sin negativa inställning och för att förlöjliga och kritisera den person eller situation som beskrivs. 30 Uppgifter hämtade från den fria encyklopedin ”Wikipedia”. Tillgänglig på internet: http://lt.wikipedia.org/wiki/Alach_akbar. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 15 6. I artiklarnas expressiva rubriker förekommer oftast traditionella fraseologismer och bildliga verb som används i överförd betydelse. ŠALTINIAI DŽ6 2011: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. redaktorius S. Keinys. Šeštas (trečias elektroninis) leidimas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2011. Prieiga internete: http://dz.lki.lt. Kudirka R. 2014: Kalėjimo, kriminalinio ir narkomanų žargono žodynas. Antrasis pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Kitos knygos. LKŽe 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt. LS – Lietuvos statistikos departamentas. Prieiga internete: http://osp.stat.gov.lt/web/guest/statistiniu-rodikliu-analize?portletFormName=visualization&hash=631de7a1-469e-48f0-8f4b-a2844b8f7637 (žiūrėta 2014 12 22). ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Internetinė duomenų bazė. Sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodziai.lki.lt/. TŽŽ 2001: Tarptautinių žodžių žodynas. Atsak. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera. Zaikauskas E. 2008: Kalbos paribiai ir užribiai: lietuvių žargono žodynėlis, Vilnius: Alma littera. W – Laisvoji enciklopedija „Vikipedija“. Prieiga internete: http://lt.wikipedia.org/wiki/Alach_akbar (žiūrėta 2014 08 29). LITERATŪRA Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Koženiauskienė R. 2013: Retorinė ir stilistinė publicistinių tekstų analizė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Liepinytė-Kytrienė D. 2013: Antraščių-faktinių teiginių poveikio priemonės interneto portale Delfi.lt. Prieiga internete: http://taikomoji-kalbotyra.lt/lt/2013/12/antrasciu-faktiniu-teiginiu-poveikio-priemones-interneto-portale-delfi-lt. Marcinkevičienė R. 2010: Kokia spaudos kalba – tokia ir visuomenė? Prieiga internete: http://www.bernardinai.lt/straipsnis/2010-02-23-ruta-marcinkeviciene-kokia-spaudos-kalba-tokia-ir-visuomene/40878. Marcinkevičienė R. 2008: Žanro ribos ir paribiai. Spaudos patirtys, Vilnius: Versus Aureus. Masiulis K. 2009: Apie lietuvišką žiniasklaidą. Prieiga internete: http://www.bernardina.lt/archyvas/straipsnis/91441. Miliūnaitė R. 2011: Laikraštinės ir interneto žiniasklaidos kalba. Prieiga internete: http://www.bernardinai.lt/straipsnis/2011-01-10-laikrastines-ir-interneto-ziniasklaidos-ypatumai/55777. Navaitis G. 2014: Psichologas G. Navaitis: „kelių erelius“ reikia vadinti vištgaidžiais. Prieiga internete: http://www.balsas.lt/naujiena/802027/psichologas-g-navaitis-keliu-erelius-reikia-vadinti-vist-gaidziais. Pikčilingis J. 1971: Lietuvių kalbos stilistika 1, Vilnius: Mokslas. Pikčilingis J. 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2, Vilnius: Mokslas. Radvilavičiūtė G. 2013: Žiniasklaidos kuriama Lietuva. Prieiga internete: http://literaturairmenas.lt/2013-08-30-nr-3438/1056-publicistika/1628-giedra-radvilaviciute-ziniasklaidos-kuriama-lietuva. Gauta 2014 09 08 BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Ekspresyviosios antraštės naujienų portale delfi.lt | 16 THE EXPRESSIVE HEADLINES ON THE NEWS PORTAL DELFI.LT Summary The objects of the current article are the expressive headlines of articles published on the news portal Delfi.lt collected by the author from October 2012 to June 2014. The expression and presentation of the headline determines whether the article will be read at all; therefore, emotionally charged lexis is used deliberately. The purpose of the current article is to analyse the expressive headlines of articles published on the news portal Delfi.lt and find out the linguistic means of expression used in order to attract the readers’ attention. Metaphoric name-words, figurative verbs, neologisms, jargon, vulgarisms, antonomasias, personal names, phraseologisms, quotations and foreign language inserts are analysed in the article; out of them, traditional phraseologisms and figurative verbs were the most frequent. KEYWORDS: headline, emotive-expressive lexis, stylistics. AGNĖ ALEKSAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204