Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui

RITA MILIŪNAITĖ Litauiska språkets institut LÄRARE OM INFORMATIONSTEKNOLOGINS INVERKAN PÅ ELEVERNAS SKRIFTLIGA FÄRDIGHETER NYCKELORD: stavning, skriftkunnighet, skriftspråk, skolans skriftspråk, språkundervisning, elektronisk kommunikation. INLEDNING Denna artikel är den tredje i en artikelserie som behandlar litauisklärares syn på stavningsundervisning, särdragen hos skolans skriftspråk och de problem med elevers bristande skriftkunnighet och deras orsaker som har blivit särskilt tydliga på senare tid. Skolans skriftspråk förstås som en variant av det standardlitauiska språket som används i undervisningen när elever utför olika skriftliga arbeten i skolan och hemma. Elevernas skriftspråk är ett vidare begrepp, eftersom samma elever också använder skriftspråk på fritiden, men då är det privat, inte skolrelaterat, och har vuxit fram under det senaste decenniet i och med de omfattande möjligheterna till elektronisk kommunikation. Dagens elever använder alltså, till skillnad från sina föräldrars generation när de själva var unga, nästan i samma omfattning (åtminstone räknat i den tid per dygn som ägnas åt studier respektive fritid) två varianter av skriftspråk1. De skiljer sig också åt genom att eleverna utför en större del av skolans skriftliga arbeten för hand, medan de i sitt privata skriftspråk nästan uteslutande använder elektroniska kommunikationsmedel med tangentbord (mobiltelefoner, datorer, surfplattor). När man undersöker elevernas språk och dess förändringar behövs en sådan åtskillnad mellan skriftspråksvarianterna för att bättre kunna belysa särdragen hos var och en av dem och visa hur de samverkar. Artikelns syfte är att, med utgångspunkt i en undersökning av resultaten från en enkät bland litauisklärare, bekräfta eller vederlägga hypotesen att stavningsvanor som utvecklats genom användning av informationsteknik (hädanefter IT) i elevernas privata skriftspråk tydligt påverkar skolans skriftspråk. Först beskrivs kortfattat den genomförda enkäten och karaktären hos de svar som erhölls. Därefter visas hur lärarna beskriver IT:s allmänna påverkan på elevernas beteende i fråga om skriftkunnighet, och de uttryck för IT:s inverkan på skolans skriftspråk som lärarna har angett undersöks ingående. Dessa jämförs med kännetecknen för elevernas privata skriftspråk. Avslutningsvis ges kommentarer som sammanfattar resultaten från såväl denna artikel som undersökningarna i hela artikelserien. 1 Intressant nog ser ungdomar tydliga skillnader mellan sitt eget språk i den elektroniska miljön och det språk som deras föräldrar numera använder i elektronisk kommunikation: föräldrarna använder betydligt färre icke-standardiserade former, skriver mycket få förkortningar och så vidare (se närmare Meškerėvičiūtė 2011: 10). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 2 1. LÄRARENKÄT OM ELEVERNAS SKRIFTLIGHETSPROBLEM Vid Institutet för litauiska språket genomfördes en blandad enkät bland lärare i litauiska i samband med det förberedande arbetet med den pedagogiska datorspelsdelen ”Kieti riešutėliai”2, som syftar till att befästa stavningsfärdigheter3. Enkäten var visserligen inte särskilt representativ, eftersom de lärare som svarade på uppmaningen att delta var frivilliga och undervisade barn i olika åldrar och med olika nationaliteter, men de utförliga svaren, som stöddes av många exempel, ger en bild av hur lärarna själva beskriver och bedömer problemen med läs- och skrivkunnighet i skolan. Resultaten från enkäten kan alltså användas vid utformningen av representativa undersökningar på detta tema. Det bör understrykas att lärarna i enkäten tillfrågades om elevernas skriftliga arbeten i skolan och hemma, inte om deras elektroniska kommunikation på fritiden; svaren byggde således på uppgifter om skolans språkbruk i skrift, inte på privat skriftlig kommunikation. I en artikel i denna serie undersöktes, utifrån lärarnas svar, hur de bedömer sina elevers stavningsfärdigheter, vilka skillnader i läs- och skrivkunnighet de ser i samband med elevernas ålder och vilka elektroniska undervisningsverktyg de använder för språkundervisning (se Vasiliauskas 2013: 27–31). Den andra artikeln ägnades åt lärarnas uppfattning om orsakerna till den försämrade läs- och skrivkunnigheten bland eleverna (se Miliūnaitė 2013: 192–211). En av orsakerna är informationsteknikens påverkan på elevernas skrivfärdigheter. Varför valde man en lärarenkät i stället för att direkt undersöka elevernas egna skriftliga arbeten när man sökte efter tecken på IT:s påverkan på skolans skriftspråk? Båda metoderna är viktiga för att undersöka den aktuella frågan, och var och en har sina fördelar. Lärarna känner eleverna bäst och kan utifrån egen erfarenhet jämföra med hur läs- och skrivkunnigheten såg ut i skolan tidigare, eftersom problemet formuleras som uppkomsten av vissa förändringar inom ett avgränsat område av det litauiska språkbruket. Lärarnas svar innehåller faktiskt sådana jämförelser, till exempel: Ja, det dyker upp sådana fel som jag inte ens kunde drömma om för tio år sedan, till exempel: vaikuj4 (dativ), keulė; de skriver inte längre små tecken ovanför ž, š och vill inte längre sätta prickar ovanför ė. Skoleleverna utelämnar små tecken ovanför bokstäverna ž, š mycket oftare än för fem år sedan, skriver inte nasalvokaler i ändelser (vad? – galva, stala) och använder bokstaven w. Lärarnas uppfattning om sina elevers särdrag när det gäller läs- och skrivkunnighet gör det, till skillnad från en direkt undersökning av elevernas språk, möjligt inte bara att fastställa kännetecken för elevernas skriftspråk utan också att koppla dessa kännetecken till förutsättningarna för att de uppstått och klarlägga orsakerna till förändringar i läs- och skrivkunnigheten; samtidigt ger den en mer objektiv bild av alla processer som hänger samman med elevernas läs- och skrivkunnighet. 2 Mer om den här seriens pedagogiska spel finns i http://www.kalbosnamai.lt/index.php?option=com_content&task=view&id=22&Itemid=36. 3 På de åtta frågorna i enkäten, som publicerades 2012 på den närstående webbplatsen ”Kalbos namai” vid Institutet för litauiska språket, inkom 120 svar från 95 litauiska skolor med olika inriktningar (se http://www.kalbosnamai.lt/index.php?option=com_content&task=view&id=143&Itemid=69). 4 I lärarnas svar är ord och bokstäver vars stavning diskuteras genomgående markerade med kursiv stil. I övrigt har lärarnas språk inte korrigerats (red.). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 3 2. ENKÄTFRÅGOR OM IT:S PÅVERKAN PÅ ELEVERNAS SKRIFTLIGA FÄRDIGHETER Ett separat avsnitt i enkäten ägnades åt frågan om IT:s påverkan på elevernas skriftliga färdigheter: Märker ni att vanor och trender som uppstår till följd av informationsteknik (mobiltelefoner, datorer) påverkar elevernas stavning? Om ja, hur påverkar de den? Dessa frågor omfattar två underförstådda aspekter av IT:s påverkan på elevernas skriftspråk: dels de tekniska hjälpmedel med vilka elektronisk kommunikation sker, dels den sociala och psykologiska miljö som sådan kommunikation skapar. På den första frågan – om lärarna märker IT:s påverkan på elevernas stavning – svarade 87,5 procent av lärarna jakande. Med andra ord är denna påverkan uppenbar och stark i lärarnas ögon. Elever i alla åldersgrupper påverkas negativt, även de yngsta skolbarnen, som redan använder IT: Eftersom jag undervisar barn i lågstadiet märks den här påverkan ännu inte särskilt mycket, men när det gäller min äldre dotter känner jag av den (hon går i sjunde klass): trenden att skriva annorlunda är mycket utbredd. Barn [i andra klass] som ofta använder mobiltelefoner skriver inte längre bokstäverna ė, ž och š. Lärarna själva bedömde IT:s påverkan på elevernas skriftliga färdigheter (trots att de inte ombads göra det i enkätformuläret) på en skala från mycket stark till obefintlig: ”en fruktansvärd påverkan – barnen är i praktiken analfabeter”, ”påverkar mycket starkt”, ”påverkan är enorm” till ”påverkar inte”. Det är dock bara två lärare som påpekar att IT:s påverkan på försämrade skriftliga färdigheter är liten: Eleverna själva medger att informationsteknikens påverkan var mycket stor för några år sedan. För närvarande anstränger sig en del elever för att skriva sms och kommentarer på internet korrekt. Men på sistone tycker jag mig inte riktigt märka att stavningen har försämrats på grund av IT; ungdomarna gör så sinsemellan, men med äldre försöker de skriva som man bör, särskilt om läraren uppmärksammar detta. Av dessa enstaka svar kan man dra slutsatsen att detta är ganska ovanliga undantag, som uppenbarligen till stor del beror på lärarens egen förmåga att påverka elevernas tankesätt och vanor i motsatt riktning. Några av lärarnas svar var korta och bekräftade endast IT:s negativa påverkan på elevernas stavning: Påverkan är definitivt negativ. Ja, det påverkar mycket, negativt. De kan inte längre skriva korrekt. Negativt, bortser från stavningsreglerna. Den allmänna läskunnigheten har försämrats avsevärt. De flesta svaren på denna fråga var betydligt mer utförliga, till exempel: BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 4 Påverkar starkt. De tar med sig en datorutskriven text och vet att den inte kommer att bedömas; det spelar ingen roll vilken i, u, det finns inga nasaler i slutet, de förkortar ord lb (väldigt), mum, jum, tuom, kuom. Det verkar som om det elementära ordet tuojau redan är svårt för eleverna att skriva korrekt, eftersom de är vana vid att både förkorta ord och använda icke-litauiska tecken i sina meddelanden. Ibland frågar eleverna när de skriver hur den ena eller andra bokstaven ser ut, eftersom de helt enkelt glömmer bort den... Och det är inte bara femteklassare som gör så. Som svar på den andra frågan, om vilken påverkan IT har på elevernas stavning, nämnde lärarna olika drag i det skrivna skolspråket som de ansåg hänga samman med att eleverna använder IT för elektronisk kommunikation, till exempel: Det är mycket svårare att lära ut stavningen av långa och korta vokaler, nasaler i ordstammen och kasusändelser, eftersom eleverna efter att ha lärt sig en regel och tillämpat den praktiskt på lektionen nästan aldrig använder dessa kunskaper någon annanstans, inte ens på internet eller när de kommunicerar via mobiltelefoner. Det är ovanligt, men det finns några elever som skriver ”meddelanden” även i sina skrivhäften. I den fortsatta artikeln undersöks dessa lärarsvar. De skrevs i fri form, och därför valdes efter den inledande undersökningen alla de skriftliga drag hos eleverna som lärarna uppgav hade uppstått till följd av IT:s påverkan ut, och hur ofta de nämndes räknades statistiskt. 3. IT:S INVERKAN PÅ ELEVERNAS BETEENDE I SAMBAND MED ATT DE LÄR SIG STAVA I sina svar anger lärarna ofta inte bara konkreta språkliga särdrag i elevernas skriftliga arbeten, utan försöker också koppla dem till elevernas beteende, som påverkas av IT som vävs in i deras liv redan från tidig ålder. Med sin längre yrkeserfarenhet jämför lärarna dagens elever med elever från tidigare tider och menar att beteendet har förändrats. Det går att urskilja några av dess mest typiska drag. Lärarna påpekar att elevernas skrivvanor har förändrats: eleverna har utvecklat ett snabbt skrivande. Distraktionen och antalet utelämnade bokstäver har ökat. [Eleverna] kastar bort vokaler ur orden och ”snabbar upp” skrivandet på alla möjliga andra sätt. Ja, naturligtvis finns det en påverkan. Först och främst handlar det om brådska. Eleverna känner ett stort missnöje när de måste leta efter ett fel och förklara varför vi sätter ut skiljetecken så. Jag skulle vilja hävda att detta inte är en modenyck, utan en skadlig vana. Särskilt efter längre lov, till exempel sommarlovet, måste man kämpa i nästan en månad för att barnen ska nå den nivå de hade före lovet. Elevernas skrivkultur och ordningsamhet har försämrats; de förstår inte vad ”skriv längre in från marginalen” betyder, och ”allt oftare måste man påminna dem om att det finns marginaler”. Eleverna anstränger sig inte längre för att lära sig; man ser en ”tendens att skriva hur som helst”, och de känner inget behov av att utvecklas: De tänker inte längre på hur man stavar korrekt; ingen vana utvecklas. de sätter inte ut någon ”fågel” eller prick över bokstaven och ursäktar sig med att det inte är viktigt – de glömde bara. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 5 Man hör ofta elever utbrista när de upptäcker ett markerat fel: ”Men det är ju bara en liten prick...” eleverna är mer likgiltiga inför stavning och rättar slarvigt sina skrivna uppsatser. Mindre ansträngning läggs på att uttrycka tankar exakt och korrekt. Enligt lärarna har eleverna alltså blivit mer likgiltiga inför studierna, tankspridda och ouppmärksamma, och de gör allt hastigt, vårdslöst och slarvigt. Därför utvecklas inte behovet av ordning, och man inser inte betydelsen av att skriva korrekt. Korrekt stavning håller på att bli omodern, eftersom ”de tack vare informationstekniken har skapat egna stavningssystem”. Sådana förändringar är inte tillfälliga; utifrån enkätsvaren kan man tala om dem som en tydlig tendens. 4. TECKEN PÅ IT:S INVERKAN PÅ ELEVERNAS SKRIFTLIGA FÄRDIGHET I Litauen finns det hittills mycket lite forskning om språkbruket i elektronisk kommunikation, och forskningen är fragmentarisk (jfr publikationer om språket i IRC-chattmeddelanden – Zelenkauskaitė, Herring 2006: 1–17; stavning i textmeddelanden – Nevinskaitė 2010: 275–296; stavning i chattprogrammet Skype – Meškerevičiūtė 2011: 9–15). I utländsk litteratur anges följande som de tydligaste tecknen på IT:s inverkan på skriftspråket i allmänhet (se Androutsopoulos 2011: 145–159 för en mer ingående behandling): 1) skrivandet blir en transkription av talspråket, det vill säga man skriver som man talar; 2) i skrift försöker man kompensera för uttrycksmöjligheterna i direkt kommunikation (genom särskilda tecken markera ansiktsuttryck, gester, känslor och intonationer); 3) det snabba tempot i elektronisk kommunikation leder till att man tillämpar en språkekonomisk strategi (uttrycksformen förkortas på olika sätt). Detta är främst kännetecknande för fri elektronisk kommunikation, men, som framgår av lärarnas svar i den undersökta enkäten, uppvisar även skolans skriftspråk flera av dessa drag eller åtminstone embryon till dem. 4.1. Allmänna tecken på IT:s påverkan (felaktiga stavningsvanor) Många av de drag i skolans skriftspråk som lärarna nämnde uppstår genom att färdigheter från elektronisk kommunikation direkt överförs till skriftliga arbeten (ibland även sådana som skrivs på dator), jfr: [Eleverna skriver annorlunda] inte för att de inte kan reglerna, utan för att de är vana vid att skriva sms så. De skriver mycket ”utan diakritiska tecken”, och det håller redan på att bli ett allvarligt problem: de skriver inte längre ut näsaler, använder många förkortningar, slänger bort vokaler ur ord och ”snabbar på” skrivandet på alla möjliga andra sätt. Vissa elever vågar till och med, när de skickar in skriftliga arbeten till mig, förklara att det inte finns ”litauiska bokstäver” på deras datorer... Ja, på telefonen och datorn skriver de utan punkter, kommatecken och slang. Sedan skriver de så även i skrivhäften. [...] när de i ett test bara ska fylla i de utelämnade bokstäverna gör barnen vanligtvis inte sådana misstag. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 6 Det är tydligt att elevernas skriftspråkliga särdrag i allmänhet i stor utsträckning påverkas både av vanan att skynda sig och av de begränsade tekniska möjligheterna hos de elektroniska kommunikationsverktyg som används. Detta påverkar tydligt skolans skriftspråk; lärarna beskriver denna påverkan med konkreta exempel. I lärarnas svar klassificeras de drag i skolans skriftspråk som uppkommit till följd av IT:s påverkan inte utifrån en enda logisk princip, och därför är det svårt att systematisera dem. I denna artikel har detta gjorts i minimal omfattning, eftersom det denna gång är viktigt att återge lärarnas egna iakttagelser om hur ofta dessa drag förekommer i skolans skriftspråk. 4.2. Användning av litauiska bokstäver med diakritiska tecken utelämnas Denna tendens nämndes av lärarna oftast – 98 gånger. En och samma lärares svar kan ange flera kännetecken, till exempel: [...] om vi använder ett QWERTY-tangentbord fungerar raden ąčęėįšųūž i praktiken inte. IKT har gjort ungdomarna en björntjänst – bokstäverna ė, ū, bokstäver med diakritiska tecken och krokar har försvunnit, och ersättningar för š, ž har blivit ”moderna”: sh, zh. I de flesta fall preciserades tendensen att utelämna diakritiska tecken. 1) Nasala bokstäver skrivs inte5 (48 omnämnanden): vänjer sig vid att skriva utan nasala bokstäver glömmer de nasala bokstäverna i ändelserna (t.ex. i nom. sg. – raide, mielaji, knyga etc.; i particip sg. och pl. – pareję, suskubęs, šaląs, vešias och liknande). när de skriver sammanhängande text utelämnar de allt oftare nasala bokstäver (ę, į, ų). 2) Krokarna utelämnas på bokstäverna č, š, ž (40 omnämnanden, alltså en fjärdedel av de lärare som deltog i enkäten): lägger mindre vikt vid krokarna skriver läspande; börjar skriva texter utan krokar blandar ihop s och š, ž och z Vanor att skriva š och ž håller på att försvinna. Två lärare påpekar att frånvaron av krokar ibland försöker kompenseras med digraferna sh, zh, även om detta verkar föga sannolikt i skriftliga skoluppgifter6: 5 Det är förståeligt att nasala bokstäver också kan utelämnas av ett annat skäl – bristande kunskaper om stavningsreglerna, men i detta skede av forskningen är det inte möjligt att skilja mellan när detta kännetecken beror på vanor som skapats av IT och när det beror på funktionell analfabetism. Generellt kan man anta att båda orsakerna i praktiken är sammanflätade och påverkar varandra. 6 Jfr: ”Tonåringar kännetecknas av kreativitet och en önskan att sticka ut från andra när de kommunicerar med varandra. Men jag tror verkligen inte att våra barn medvetet skulle låta bli att skriva näsala vokaler eller ersätta bokstaven „š“ med digrafen „sh“ på litauisklektionerna”, försäkrade en representant för den akademiska gemenskapen vid VDU.” (Intervju av Arnoldas Aleksandravičius med Ineta Dabšanskienė. Tillgänglig på internet: http://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/kas-labiausiai-grauna-lietuviu-kalbos-sistema.d?id=61597537#ixzz2sXppYzBR). Det finns dock ingen större anledning att förvånas, eftersom stavning i många fall är en automatiserad process som kontrolleras föga medvetet; om en person brukar svära i vardagen slinker svordomen ibland okontrollerat ur honom eller henne, till och med i tv. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 7 i stället för š förekommer sh, zh š, ž ersätts med sh, zh. När man skriver på ett tangentbord utan litauiska bokstäver är detta fenomen inte ovanligt, med undantag för sms, där man försöker använda så få tecken som möjligt (jfr Nevinskaitė 2010: 285). 3) Bokstaven ū skrivs inte, den förväxlas med u (7 omnämnanden): det finns en tendens att helt sluta skriva ū förväxlar vokalerna u och ū. 4) Prickarna över bokstäverna ė, i, į, j utelämnas i handskrivna arbeten (35 omnämnanden): det blir allt vanligare att skriva utan prickar över ė, i, į, j (de glömmer bort dem) betraktar pricken över ė som en oviktig sak sätter inga prickar över ė och vill inte ens gå med på att e och ė är olika bokstäver IT påverkar mest – ė-stavningen (sedeti, skrybele; atvejis). [När de skriver på dator eller telefon] ser de (här talar jag om de mer begåvade eleverna) ofta inte längre någon skillnad mellan e och ė. Det är förståeligt att utelämnandet av prickarna över i och j kan betraktas som en modenyck, som inte utgör något större hot mot själva stavningssystemet7. Helt annorlunda är det att inte skilja mellan bokstäverna e och ė, som betecknar olika ljud och motsvarar olika fonem med särskiljande funktion i ord (jfr meta och mėta, atves och atvės). En annan följd som lärarna nämnde, och som håller på att bli allt tydligare till följd av stavning utan diakritiska tecken, får inte heller förbises. Den IT-påverkade stavningen påverkar i sin tur elevernas uttal: Troligen påverkar IT stavningen av ackusativ- och genitivändelserna. Barnen läser inte ens dessa kasusformer korrekt. De säger: matau knyga. Dessutom tenderar de, trots att de (ännu!) skriver ė, att inte uttala den. Sådana saker har märkts under ungefär 2–3 år. 4.3. Användning av icke-litauiska tecken w, x (8 omnämnanden): i stället för v skrivs w, i stället för ks – x i skrivuppgifter förekommer w. Även om sådana fall, så vitt man kan bedöma utifrån enkätsvaren, inte är många, visar de ändå att elever ibland överför element från ett helt annat system – ett främmande alfabet – som de har blivit bekanta med när de använt IT, till skoluppsatser och därmed inte förmår växla från ett stavningssystem till ett annat. 7 Jfr det dokument som direktören för Nationella examenscentrumet godkände 2013, ”Bedömningskriterier för uppgiften i det statliga mognadsprovet i litauiska språket och litteraturen”, där följande förklaring ges: ”Grammatik-, ordförråds-, stavnings- och interpunktionsfel dubbelräknas inte utan betraktas som separata fel, utom i följande fall: a) när prickarna inte sätts över i, j, räknas det som ett fel i hela arbetet, men om prickarna inte sätts över ė, räknas varje fel separat.” Tillgänglig på internet: http://www.egzaminai.lt/failai/3938_instrukcija_LIT_VBE_2013-11-15r.pdf. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 8 4.4. I stället för į, särskilt i slutet av ord, skrivs j (5 omnämnanden): de erkänner själva att det blir svårt att låta bli att skriva ej i dativ i stället för det korrekta ei tai, paskui, kai, taj, vaikuj diftongen ui [börjar man] skriva uj En vanlig stavning med j i slutet av ord: tajp, taj. Detta drag kan förklaras både som ett slags mode och som något som uppstått genom att man skriver efter hörseln. Av internetbruket framgår att j ibland förekommer även mitt i ord i elevernas privata språk, till exempel vaikas. 4.5. Olika förkortningar används8 (28 omnämnanden): förkortar ord lb (mycket) och meningar när de skriver uppsatser använder de förkortningar (lb, nzn, kdl och andra) utelämnar vokaler vokaler och konsonanter utelämnas skriver förkortningar: nzn, ok, gr och andra förkortningar av ord som inte kan motiveras av några regler förekommer, till exempel tj (det), atvž (kom hit). 4.6. Egennamn skrivs med liten bokstav, medan vanliga substantiv ibland skrivs med stor bokstav (6 omnämnanden): Det är sorgligt, men allt oftare gör de stavfel i egennamn; ibland skriver de till och med sitt eget namn med liten bokstav, för att inte tala om Litauen... stavning av egennamn och vanliga substantiv (Litauen, litauer). 4.7. Meningar efter punkt börjar med liten bokstav (7 omnämnanden): börjar en mening med liten bokstav ibland skriver de nästa mening efter punkt med liten bokstav skiljer inte mellan meningsgränser skiljer inte längre mellan meningsgränser och använder inga skiljetecken. 8 Ett sådant särdrag uppmärksammades också i en intervju 2014 av läraren i litauiska Aldona Šventickienė: ”När jag började undervisa den nuvarande avgångsklassen blev jag mycket förvånad över att se att de i årskurs 11 skrev uppsatser med bara halva ord – så som i korta meddelanden. Jag krävde att ordet skulle skrivas ut i sin helhet, så i år finns inte det problemet längre, men i början av årskurs 11 var det verkligen så” (Smolskienė 2014). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 9 4.8. Man skriver som man hör: 1) e och ia förväxlas, till exempel skrivs čė, keulė (2 omnämnanden). 2) j skrivs på fel ställe (1 omnämnande): Oftast skriver de jieško i stället för ieško (jag tycker att ett sådant skrivsätt i korta meddelanden är märkligt, eftersom man i stället för att förkorta skriver ytterligare en bokstav). 3) fel görs på grund av konsonantassimilation (4 omnämnanden): ts faller bort, och ersätts direkt av c, t.ex.: aciprašau. 4.9. Icke-alfabetiska tecken i elektronisk kommunikation som används (4 omnämnanden): I skriftliga arbeten försöker eleverna uttrycka känslor med symboler; i stället för en punkt i slutet av en mening dyker ofta en smiley upp. 4.10. Uttrycksmedel från den informella stilen i elektronisk kommunikation överförs till skolans skriftspråk: 1) den informella stilen i elektronisk kommunikation har en tydlig inverkan (18 omnämnanden). Vissa lärare påpekar att elevernas intensiva användning av IT ”påverkar själva språkstilen väldigt mycket, inte stavningen”, och även sättet att skapa texter; uppsatsernas stil försämras, och eleverna inför en ”egen” stavningsstil. De mest typiska tecknen på den förändrade elevstilen är: a) tillgången på språkliga uttrycksmedel minskar, särskilt ordförrådet: ordförrådet blir fattigare begränsat ordförråd Språket är fattigt. De vet inte längre vad ”vindstöt”, ”storm”... betyder. [IT] påverkar ordförrådet – gör det mycket fattigare. använder få adjektiv elevernas ordförråd blir mycket fattigt; b) meningsbyggnaden blir enklare: Har svårare att formulera meningar. meningsbyggnaden blir banal kan inte bygga ut meningarna; i uppsatser är det vanligaste sambandsordet kuris, som upprepas flera gånger i meningarna Det är sällsynt, men det finns några elever som skriver ”meddelanden” även i skrivboken; BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 10 c) korta kasus- och personformer används på fel ställe: förkortar orden mum, jum, tuom, kuom förkortar ord, t.ex. infinitivformer (laikyt, būt, sveikt osv.); 2) slang och barbarismer används (7 omnämnanden): icke-litauiska interjektioner använder fler barbarismer många slangord förekommer skriver på slang. 4.11. Sammanfattning av de drag i skolans skriftspråk som lärarna har angett Av de granskade dragen i skolans skriftspråk framgår att förändringar i den skriftliga formen bara är en av särdragen hos denna föränderliga språkvarietet. Man talar främst om en försämring av läs- och skrivkunnigheten (i snäv bemärkelse) eftersom detta fenomen sannolikt är det som lättast och tydligast kan observeras, men det finns mer grundläggande förändringar som rör kvaliteten på det språk som används och elevernas oförmåga att till fullo utnyttja språkets möjligheter. Tabell 1 visar de viktigaste dragen i skolans skriftspråk som lärarna har angett och som har uppstått till följd av IT:s påverkan (i enstaka svar nämndes även fler). De listas i fallande ordning efter hur ofta de nämndes i svaren på enkätfrågorna. 1 TABELL. Sammanställning av de drag i skolans skriftspråk som enligt lärarna har uppstått till följd av IT:s påverkan Löpnummer Drag i skolans skriftspråk som påverkats av IT Antal omnämnanden (av 120 svar) 1. Nasala vokaler skrivs inte ut 48 2. Hakarna utelämnas på bokstäverna č, š, ž 40 3. Punkterna utelämnas över bokstäverna ė, į, ų, j 35 4. Olika förkortningar används 28 5. Tydlig påverkan från den fria elektroniska kommunikationens stil 13 6. Icke-litauiska bokstäver används w, x 8 7. I stället för ū skrivs u 7 8. Man skriver som man hör 7 9. Meningar efter punkt börjar med liten bokstav 7 10. Användning av slang och barbarismer 7 BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 11 Nr. Kännetecken på IT-påverkat skolspråk i skrift Antal omnämnanden (av 120 svar) 11. Egennamn skrivs med liten bokstav, medan appellativer skrivs med stor bokstav 6 12. I stället för i, särskilt i slutet av ord, skrivs j 5 13. Icke-alfanumeriska tecken i elektronisk kommunikation används 4 Om vi jämför kännetecknen för SMS-språk (enligt dem som tas upp i Laima Nevinskaitės artikel, se Nevinskaitė 2010: 284–293) med dem som lärarna har angett, skulle vi se en betydande överensstämmelse mellan dem (se tabell 2); det som skiljde sig åt var endast variationen i hur dessa kännetecken konkret kom till uttryck och i vilken omfattning de förekom, samt de fall som beror på att text skrivs för hand respektive på tangentbord (till exempel förekomst eller frånvaro av mellanslag – något som är viktigt i meddelanden när det begränsade antalet tecken ska sparas9). TABELL 2. Jämförelse av kännetecken i elevernas skolrelaterade och privata skriftspråk med anknytning till IT-påverkan Nr. Kännetecken i elevernas skriftspråk med anknytning till IT-påverkan Skolrelaterat skriftspråk SMS-språk 1. Skrivning av diakritiska tecken Det finns en ganska vanlig tendens att utelämna dem En mycket tydlig tendens att utelämna dem10 2. Ovanlig och felaktig stavning av ord (v ersätts med w; ks ersätts med x; i ersätts med j; orden stavas som de hörs osv.) förekommer tämligen sällan, men förekommer förekommer inte så sällan 3. Förkortning av ord är inte ett särskilt ovanligt fenomen mycket vanliga grafiska förkortningar av ord samt kombinationer av siffror och bokstäver 4. Felaktig användning av stora och små bokstäver en tämligen svag tendens kan observeras de vanliga stavningsreglerna följs ofta inte 5. Textens interpunktion det förekommer fall av normavvikande interpunktion som kan förklaras med att färdigheter från elektronisk kommunikation överförs ovanliga interpunktionsmönster och nya sätt att dela upp texten observeras ofta 6. Mellanrum mellan ord och skiljetecken detta är inte aktuellt när man skriver för hand man tenderar att utelämna mellanrum för att spara tecken 9 I ett svar angavs att eleverna inte kan reglerna för avstavning vid radslut. Det är förståeligt att detta kan kopplas både till bristande kunskaper om själva avstavningsreglerna och till IT:s påverkan, eftersom ord inte delas upp när man skriver på tangentbord; detta drag är sannolikt inte lika framträdande i skoluppsatser, eller så lade lärarna inte alltför stor vikt vid det. 10 Eftersom varje kännetecken i L. Nevinskaitės artikel behandlas beskrivande, återges kännetecknen i denna tabell. Att kvantitativt jämföra hur kännetecknen kommer till uttryck i olika former av elevernas skriftliga språk är i detta sammanhang möjligt endast mycket ungefärligt. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 12 Av tabell 2 framgår att samspelet mellan skolans och elevernas fria stavning omfattar ett brett fält av drag i det skriftliga språket. Därför är jämförande statistiska undersökningar både möjliga och nödvändiga (sådana uppgifter redovisas inte i L. Nevinskaitės artikel): hur intensivt de angivna kännetecknen förekommer. Efter sådana undersökningar skulle man också kunna jämföra dynamiken i dessa känneteckens funktion över tid. 5. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR Jämfört med tiden före digitaliseringen används elevernas skriftliga språk numera mycket bredare och i mer varierade former. För att förstå hur och varför elevernas läskunnighetsnivå förändras är det viktigt att undersöka de områden där elever använder fritt skriftligt språk och vars påverkan på skolans språk är obestridlig. När elevernas skriftliga språk undersöks bör IT betraktas både som ett tekniskt hjälpmedel för elektronisk kommunikation (som omfattar såväl själva elektroniska apparaterna som de möjligheter deras programvara erbjuder) och som en social och psykologisk miljö där särskilda trender, vanor och kommunikationssätt frodas och utan tvekan påverkar elevernas stavningsfärdigheter. Lärarenkätens svar blottlade drag i skolans skriftliga språk som hänger samman med IT-användning. Lärarnas resonemang och de exempel de gav visar att systemet för elevernas stavningsfärdigheter (inte stavningen i sig!) har blivit instabilt och kommit ur balans. IT:s påverkan på skolans skriftliga språk kan beskrivas på fyra sätt: som psykologisk, social, teknisk och funktionell. Vanor från fri elektronisk kommunikation förs över till skolans skriftliga språk, vilket framför allt har förändrat elevernas beteende i fråga om stavning och inlärningen av den (brådska, ouppmärksamhet, nonchalans osv.). Det har blivit svårare att utveckla en känsla för ordning, eftersom elever som vant sig vid att skriva hur som helst inte förstår poängen med att skriva korrekt. Det nya kommunikationssättet – elektronisk kommunikation – samt datorutrustning som inte är fullt anpassad till litauiska (vilket försvårar skrivandet av bokstäver med diakritiska tecken)11 påverkar skrivtekniken i betydande grad – stavningens form, som också förs över till skolans skriftliga språk: a) diakritiska tecken, prickar över bokstäver och versaler utelämnas; icke-litauiska skrivtecken har tillkommit osv.; b) olika förkortningar har överförts från den elektroniska kommunikationen; c) otraditionella tecken, det vill säga sådana som är typiska för elektronisk kommunikation, används. Detta visar att elever inte alltid klarar av att gå från ett stavningssystem till ett annat. En språkvariant som har uppstått och fungerar självständigt inom den fria elektroniska kommunikationen påverkar märkbart också stilen i skolans skriftliga språk. I elevernas skriftliga arbeten överfö- 11 IT:s tekniska påverkan hänger framför allt samman med IT:s möjligheter, som inte alltid skapar de nödvändiga förutsättningarna för att skriva med litauiska skrivtecken, samt med den obekväma placeringen av litauiska bokstäver med diakritiska tecken på den vanligaste typen av tangentbord. Jfr: ”Fel vid skrivning av bokstäver med diakritiska tecken beror på tangentbordet: ju svårare det är att skriva in en bokstav, desto oftare skrivs i stället en bokstav utan diakritiskt tecken. Detta är typiskt för olika språk som använder latinska skrivtecken och har bokstäver som inte ingår i den grundläggande delen av det latinska alfabetet (det engelska alfabetet)” (se vidare Grigas, Pedzevičienė 2009: 204). Datorutrustning vållar för övrigt också många problem för kineser som skriver med hieroglyfer: allt fler ungdomar kan inte längre skriva eller läsa dem (se vidare: Modernių technologijų smūgis tradicijai – kinai nebeatpažįsta savo hieroglifų, www.15min.lt, 2014-08-27, tillgänglig på internet: http://www.15min.lt/mokslas/straipsnis/technologijos/moderniu-technologiju-smugis-tradicijai-kinai-nebeat-pazista-savo-hieroglifu-646-449371?cf=df). BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 13 De drag som kännetecknar elevernas fria skrivna språk är ett torftigt ordförråd, förenklad meningsbyggnad, talspråkliga former, slang och så vidare. Vissa av de kännetecken som lärarna nämnde (till exempel att inte skriva nasala bokstäver eller att skriva efter gehör utan hänsyn till stavningsreglerna, liksom oförmågan att korrekt avstava ord vid radbrytning) kan ha uppstått av andra skäl än IT-påverkan, men i denna undersökning klassificerade lärarna själva dessa kännetecken på det sättet. Det är begripligt, eftersom skrivvanor som utvecklas genom IT ändå i större eller mindre utsträckning främjar och upprätthåller dessa kännetecken, även när de uppstått av andra orsaker. Även om utländska forskare ofta hävdar att språket som används i elektronisk kommunikation inte påverkar det normerade skolspråket, eftersom eleverna kan skilja mellan användningskontexterna för olika språkvarieteter (se Androutsopoulos 2011: 145–159, Nevinskaitė 2010: 281–283 och de studier som översiktligt behandlas där), visade en enkätundersökning bland lärare i litauiska att samspelet mellan två skrivna språkvarieteter – det fria elektroniska språket och skolspråket – är obestridligt och inte obetydligt. Lärarenkäten visade att man, för att förbättra elevernas skrivkunnighet, inte bara måste beakta IT:s direkta påverkan på elevernas stavning, utan också IT:s betydligt bredare inverkan på elevernas beteende i samband med stavning och lärande i allmänhet. Man bör också komma ihåg att det finns andra orsaker till bristande skrivkunnighet, vilka nämndes i den föregående artikeln i denna artikelserie. För det första handlar det om yttre orsaker: negativa språkliga attityder i samhället; en ogynnsam allmän språkmiljö där normen för standardspråket fungerar svagt; låg läsnivå; olämplig utbildningspolitik. Bland de inre orsakerna nämner lärarna komplexa stavningsregler och ett stort antal undantag; en klyfta mellan elevernas uttal och stavningsnormerna; bristande förståelse för språket som system; ett alltför begränsat ordförråd. Alla dessa faktorer visar att problemet med skrivkunnighet är ett av de mest komplexa problem som dagens skola över huvud taget har ställts inför. Med målet att utbilda skrivkunniga elever i åtanke är det viktigt att fortsätta undersöka samspelet mellan elevernas skrivna språkvarieteter – skolspråket och det fria språket – för att kunna hitta sätt att minska den senare varietetens negativa påverkan på den förra, samtidigt som man inser att eleverna även fortsättningsvis kommer att använda ett privat skriftspråk med sina egna moden och vanor. Av undersökningen av lärarnas uppfattningar framgår att man bör försöka undanröja vissa faktorer som orsakar bristande skrivkunnighet och minska den negativa påverkan från andra, framför allt genom att rikta insatserna mot metoder för stavningsundervisning under de nya förutsättningar som IT medför. IT i sig bör användas på ett sådant sätt att den inte försvagar utan stärker färdigheterna i korrekt stavning. LITERATŪRA Androutsopoulos J. 2011: Language change and digital media: A review of conceptions and evidence. – Standard languages. Ed. by T. Kristiansen and N. Coupland. Oslo: Novus Press, 145–159. Prieiga internete: http://lanchart.hum.ku.dk/research/slice/publications_and_news_letters/publications/standard_languages/Androusopoulos_-_Language_change_and_digital_media_A_review_of_conceptions_and_evidence_-_p_145-159.pdf. Grigas G., Pedzevičienė S. 2009: Klaviatūros įtaka rašybos klaidoms, susijusioms su rašto ženklų vartojimu. – Informacijos mokslai 50, 200–204. Meškerevičiūtė A. 2011: Paauglių rašybos elektroniniame diskurse ypatumai. – Gimtoji kalba 1, 9–15. Miliūnaitė R. 2013: Raštingumo problema interneto bendruomenės ir mokytojų akimis. – Kalbos kultūra 86, 192–211. Prieiga internete: http://www.lki.lt/LKI_LT/images/Periodiniai_leidiniai/Kalbos_kultura/Straipsniai/086/KK_86_192_211_Miliunaite.pdf. BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 14 Nevinskaitė L. 2010: Trumpųjų žinučių rašybos bruožai. – Kalbos kultūra 83, 275–296. Smolskienė L. 2010: Mokytoja Aldona Šventickienė: vienuoliktokai rašinius rašo ir kaip trumpąsias žinutes. – www.15min.lt, lapkričio 29 d. Prieiga internete: http://www.15min.lt/naujiena/svietimas/karstos-zinios/vienuoliktokai-rasinius-raso-ir-kaip-trumpasias-zinutes-234-469937?cf=df. Vasiliauskas S. 2013: Ar mokytojai patenkinti savo mokinių raštingumu? – Gimtoji žodis 1, 27–31. Zelenkauskaitė A., Herring S. C. 2006: Gender encoding of typographical elements in Lithuanian and Croatian IRC. – Proceedings of Cultural Attitudes Towards Technology and Communication 2006 (CATaC’06), Tartu, Estonia, 1–17. Prieiga internete: http://info.ils.indiana.edu/~herring/catac2006.pdf. Gauta 2014 12 07 BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 15 TEACHERS ON THE EFFECT OF INFORMATION TECHNOLOGIES ON PUPILS’ LITERACY Summary The article analyses current written school Lithuanian language in terms of problems related to the effect of the information technologies (IT) on pupils’ literacy. The concept of written school language is defined as distinct from private written pupils’ language used in computer-mediated communication; the necessity of researching into the interaction between these two forms is grounded. Written school language is understood as a form of standard Lithuanian language used in the teaching process and in various test papers assigned to pupils both at school and at home. Written pupils’ language is a wider concept as the same pupils also use written language during their free time, yet the latter is private, having formed in the context of wide possibilities offered by computer-mediated communication that have occurred in the last decade. Thus, present day pupils, unlike their parents’ generation in their times, use two forms of written language almost equally (at least in terms of time dedicated for studying and leisure). The comparison of these forms of written language is necessary for the research of pupils’ language in order to better highlight their individual peculiarities and demonstrate their interaction. The basis of the research is constituted by data obtained through mixed-mode surveys of teachers of Lithuanian language in 2012. One of 8 parts of the survey consisted of two questions: Have you noticed that habits and fashions emerging due to information technologies (mobile phones, computers) have an effect on pupils’ writing? If so, could you describe this effect? These questions allow viewing IT both as technical means of computer-mediated communication – comprising electronic devices and opportunities offered by their software – and as a social environment where unique fashions, habits and communication styles thrive, which undoubtedly has an effect on pupils’ written language. 120 detailed answers with examples of pupils’ written school language were obtained. 87.5 per cent of teachers gave affirmative answers to the first question (whether teachers notice IT effects on pupils’ writing), which means that, according to teachers, this effect is evident and strong. Answers to the second question allowed identifying ways that teachers describe the attributes of written school language connected to the IT effects. The IT effect on written school language can be described fourfold: as a psychological, social, technical, and functional one. Habits of free computer-mediated communication are transferred to the written school language; therefore, pupils’ behaviour connected with writing and learning thereof was the first to change (hastiness, inattentiveness, absent-mindedness, etc.). It has become harder to promote the need for order as pupils are used to writing as they please and do not realise the meaning of grammatical writing. The new mode of communication (computer-mediated communication) and incomplete – with regard to the Lithuanian language – software (making it more difficult to type letters with diacritic signs) has a remarkable effect on the writing technique. The form of writing used in the computer-mediated communication is transferred to the written school language: 1) diacritic signs, dots, capital letters are missing, foreign signs occur, etc.; 2) various abbreviations are transferred from the computer-mediated communication; 3) untraditional – i.e. characteristic to computer-mediated communication – signs are used. The form of language that has emerged and is functioning autonomously in the free computer-mediated communication also has an effect on the style of the written school language. The following attributes of the free pupils’ written language are transferred to pupils’ test papers: scarce vocabulary, simplified syntax, spoken language word forms, jargon, etc. The altered form of writing is merely one of characteristics of the changing written school language. A decline in literacy (in its narrow sense) is mostly discussed because it is the most prominent, yet there are more crucial changes connected to the quality of language used and pupils’ incapability to BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 RITA MILIŪNAITĖ. Mokytojai apie informacinių technologijų poveikį mokinių raštingumui | 16 take full advantage of the opportunities offered by language. The written school language attributes indicated by teachers can be referred to in further research of pupils’ language and in search of ways to mitigate the negative effects of the free written language on the written school language in particular and on pupils’ literacy in general. KEYWORDS: orthography, literacy, written language, language acquisition, computer-mediated communication. RITA MILIŪNAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204